2016

Sortera på senaste året först | äldsta först

  • 2016

    • December

    • Skottland presenterar sitt förslag till brexitavtal

      Skottlands regeringschef Nicola Sturgeon lägger fram ett förslag om hur Skottland även i fortsättningen ska kunna vara en del av EU:s inre marknad. Hon föreslår bland annat att Skottland ska få nya befogenheter för att detta ska vara möjligt. I det 50-sidiga dokumentet pläderar hon för en lösning där Skottland ska kunna ha ett eget avtal med EU som liknar det som Norge har. För att det ska vara möjligt måste Skottland få rätt att besluta i invandringsfrågor, eftersom den fria rörligheten för arbetskraft är en viktig del av den inre marknaden, samt att Skottland skulle få rätt att betala till EU:s budget, dock utan att ha något inflytande över de beslut som fattas inom unionen. Samtidigt gör premiärminister May uttalanden som tyder på att hon inte tänker låta parlamentet rösta om ett slutligt brexitavtal. Tidigare har bland annat brexitminister David Davis utlovat en sådan omröstning. Risken med att lägga avgörandet hos parlamentet är att Storbritannien kan hamna i en situation där underhuset avvisar en uppgörelse, och att landet därmed lämnar samarbetet utan att det finns något nytt avtal med EU.

    • Nordirlands regeringschef överlever misstroendevotum

      SDLP riktar en misstroendeförklaring mot Nordirlands försteminister Arlene Foster. Detta sker efter avslöjanden kring ett program för att få företag att satsa på uppvärmning av sina lokaler med förnyelsebar energi som hon hade ansvarat för under sin tid som näringslivsminister. Problemet var att det inte fanns någon övre gräns för hur mycket som fick betalas ut och att företagen kunde få mer i bidrag ju mer energi de gjorde av med. Minst 14 fall av rena bedrägerier har också uppdagats: en bonde ska ha till exempel ha kvitterat ut en miljon pund för att värma upp en tom lada. Programmet har nu avslutats men kommer det att kosta över en miljard pund i offentliga medel under 20 år, varav 400 miljoner pund kommer att tas från den nordirländska budgeten. Fosters försök att hantera krisen på egen hand leder till en spricka mellan henne och biträdande försteminister Martin McGuinness som uppmanar henne att lämna sin post. Foster överlever dock misstroendeförklaringen eftersom McGuinness parti Sinn Féin lägger ner sina röster.

    • Nynazistisk grupp förbjuds

      Den nynazistiska gruppen National Action förbjuds av inrikesminister Amber Rudd som klassificerar den som en terrororganisation. Att stödja gruppen kommer från och med nu ses som ett brott. Enligt Rudd är National Action en såväl rasistisk som antisemitisk och homofobisk organisation som inte har någon plats i det brittiska samhället. National Action fortsätter dock att vara aktiv och värva nya medlemmar. Sedan den nya antiterrorlagen trädde i kraft i januari 2015 har åtta islamistiska organisationer förbjudits, bland andra Haqqani Network, Jamaah Anshorut Daulah och Global Islamic Media Front. 

    • Konservativa partiet vinner fyllnadsval; Labour blir fyra

      Den konservativa kandidaten Caroline Johnson vinner klart i fyllnadsvalet i Sleaford och North Hykeham. Valet är ett stort bakslag för Labour som hamnar först på fjärde plats med 10 procent av rösterna, jämfört med 10 procent i valet 2015. Ukips kandidat kommer på andra plats, trots att partiet får färre röster än 2015, trea blir Liberaldemokraterna som ökar med 5 procent.

    • Underhuset godkänner tidsplan för brexit

      Underhuset röstar med klar majoritet för en motion från Labour om att regeringen ska presentera en plan för brexit och att den ska låta parlamentet granska dess förslag. Den godkänns med 448 röster för och 75 emot. Regeringen föreslår därefter en ändring om att dess tidtabell för att aktivera artikel 50 ska respekteras. 461 ledamöter röstar då för 89 emot.

    • Liberaldemokraterna vinner fyllnadsval

      Liberaldemokraternas kandidat Sarah Olney vinner fyllnadsvalet i Richmond Park, en valkrets där Konservativa partiet tidigare haft en klar majoritet. Hennes kampanj inför valet kretsar kring motståndet mot en brexit. Hon besegrar Zac Goldsmith, som var de konservativas kandidat i borgmästarvalet i London. Han ställde nu upp som oberoende, efter att ha lämnat Konservativa partiet sedan regeringen godkänt bygget av en femte landningsbana vid Heathrow. Även Olney motsätter sig utbyggnaden av flygplatsen.

    • November

    • May lovar att skicka soldater till Polen

      I samband med ett möte mellan Theresa May och hennes polska kollega Beata Szydło lovar den brittiska premiärministern att Storbritannien ska skicka 150 soldater till Polen i april 2017. Det sker för att förstärka Natos östra flank mot Polen. 

    • Nuttal ny ledare för Ukip

      Paul Nuttal, ledamot av EU-parlamentet, väljs till ny partiledare för Ukip. Vid tillträdet lovar han att ta itu med frågor som "är viktiga för arbetarklassen": invandring, brottslighet, försvar, bistånd och att se till att "britter ska få stå först i jobbkön".

    • Hammond spår ekonomiska problem

      Finansminister Philip Hammond presenterar sin och budgetkontorets (OBR) ekonomiska prognos. I den spås bland annat att regeringen kommer att behöva låna 122 miljarder pund mer än vad som sagts i mars-budgeten, varav nästan hälften beror på brexit, och att tillväxten för 2017 tros ligga på drygt 1 procent, nästan 1n procent lägre än i mars. En del parlamentsledamöter som är positiva till brexit kritiserar Hammond och OBR för att ge en alltför pessimistisk bild av brittisk ekonomi. Hammond säger dock att det även är andra faktorer än EU-utträdet spelar in, som resultatet i det amerikanska presidentvalet och lägre tillväxt i Kina. Finansministern utlovar dock nya pengar, 23 miljarder pund under 5 år, till infrastrukturprojekt och innovationer. En annan satsning gäller bostadsbyggen (till överkomliga priser) och en höjning av minimilönen.

    • Storbritannien undertecknar klimatavtal

      Den brittiska regeringen undertecknar Parisavtalet för att motverka klimatförändringar.

    • Tidsplanen för brexit ligger fast

      Premiärminister May säger att utslaget i High Court inte påverkar den brittiska regeringens tidsplan för att aktivera artikel 50. Hon tillbakavisar också kraven på nyval.

    • Bakslag för regeringen

      High Court i London avgör att regeringen inte har rätt att aktivera artikel 50 utan att parlamentet får säga sitt. Regeringen säger att den ska överklaga beslutet till Högsta domstolen. Efter domstolens utslag steg pundet värde under dagen.

    • Oktober

    • Domstol: Stormont kan inte stoppa ett utträde

      High Court i Belfast avgör att det nordirländska parlamentet inte kan ingripa för att hindra Storbritannien från att lämna EU. Den menar att det saknas stöd i lagstiftningen för detta. Människorättsaktivisten Raymond McCord, som är en av dem som fört frågan till domstol, säger att han avser att överklaga utslaget till Högsta domstolen. 

    • Ingen enighet om brexit-strategi

      Premiärminister May möter regeringscheferna från Skottland, Wales och Nordirland för att försöka enas om en gemensam strategi inför förhandlingarna om ett EU-utträde, något hon inte lyckas med. Efter mötet uttrycker Nicola Sturgeon stor frustration över att inte ha fått veta mer om hur regeringen tänker agera, och säger att hon förbereder förslag som ska bana väg för att Skottland kan fortsätta att vara en del av EU:s gemensamma marknad även om resten av Storbritannien lämnar den. 

    • Parlamentet kommer troligtvis att få rösta om "brexitavtal"

      Regeringens jurister bekräftar medieuppgifter om att parlamentet bör få rösta om en färdig "brexituppgörelse". Premiärminister May motsätter sig dock en omröstning innan Storbritannien aktiverar artikel 50.

    • Storbritannien tar emot barn från franskt tältläger

      Storbritannien går med på att ta emot ett hundratal minderåriga som bor i det tältläger i Calais där människor samlats för att illegalt ta sig in i landet. De berörda ungdomarna har släktingar i Storbritannien. 

    • Brexit blir ett fall för domstol

      Debatten om huruvida regeringen kan aktivera artikel 50 utan att konsultera parlamentet tar fart i oktober. Flera personer vänder sig till domstol för att få detta prövat i Högre domstolen (High court) i London. de betonar att folkomröstningen i juni bara var rådgivande. Regeringen hävdar att den kan avgöra saken på egen hand, via ett så kallat kungligt privilegium som ger den rätt att agera i utrikespolitiska frågor utan att rådfråga parlamentet. Tidigare har en liknande grupptalan i domstol inletts i Nordirland, av personer som hävdar att Nordirland har rätt att lägga in veto mot ett EU-utträde. 

    • Ukipledaren avgår

      Diane James lämnar partiledarposten i Ukip. Som skäl anger hon att hon inte har den auktoritet som krävs för att driva igenom de förändringar hon vill ha i partiet. Farage träder tillfälligt in som partiledare. 

    • May vill föra sitt parti mot den politiska mitten

      I sitt avslutningstal på de konservativas partikonferens säger premiärminister May att hon vill avser att föra sitt parti mot den politiska mitten, att regeringen ska vara "en god kraft" som ska hjälpa vanliga människor från arbetarklassen till ett bättre liv. Statens uppgift är att sköta ”det individer, samhället i stort och marknaden inte klarar av”. Talet ses som en invit till Labourväljare som är missnöjda med det egna partiet. Efter Mays besked om regeringens hållning gentemot EU föll pundet i värde, till den lägsta nivån på 31 år. 

    • Brexit inleds senast i mars 2017

      Vid Konservativa partiets konferens säger premiärminister May att Storbritannien avser att aktivera artikel 50 senast i maj 2017. Det skulle i så fall betyda att landet lämnar samarbetet sommaren 2019. May säger också att det inte är parlamentet sak att avgöra när och hur det ska ske. Hon gör en tydlig markering om att hon vill att Storbritannien vill behålla den gemensamma marknaden för varor och tjänster, men att britterna själva ska kontrollera vilka som får invandra till landet. Hon gör också en markering mot den skotska regeringen och säger att Storbritannien ska lämna EU som en enhet.

    • September

    • Corbyn vinner partiledarval

      Labourledaren Jeremy Corbyn besegrar med tydliga siffror, nästan 62 procent av rösterna, utmanaren Owen Smith. 

    • Ny ledare för Ukip

      Diane James utses till ny ledare för Ukip efter Nigel Farage. Hon är ledamot av EU-parlamentet och var fram tills nu partiets vice ordförande. 

    • Bättre relationer med Argentina

      För första gången sedan 1999 rapporteras ett töväder i kontakterna mellan Storbritannien och Argentina. I ett gemensamt uttalande säger länderna att de nu ska samarbeta i en rad frågor, och att restriktionerna kring utvinningen av gas och olja kring Falklandsöarna ska tas bort. Flygförbindelser ska nu kunna upprättas mellan Falklandsöarna och länder i regionen och mer ska göras för att få fart på fiskeindustrin i området. 

    • Klartecken för nytt kärnkraftverk

      Regeringen ger klartecken för att kärnkraftverket Hinkley Point C ska byggas i sydvästra England med hjälp av franska och kinesiska pengar. 

    • Cameron kritiseras för brittiskt ingripande i Libyen

      En parlamentarisk kommitté kritiserar Cameron för Storbritanniens militära ingripande i Libyen 2011, som den hävdar inte var tillräckligt underbyggd av underrättelsematerial. Kritik riktas också mot att regeringen inte upptäckt det hot som kom från militanta islamister, och att det inte fanns någon klar brittisk strategi för vad man skulle göra när Gaddafi hade störtats. Utrikesdepartementet försvarar dock beslutet att ingripa i Libyen. 

    • Cameron lämnar underhuset

      Den förre premiärministern aviserar att han ger upp sin plats i parlamentet. Det spekuleras om att han gör det för underlätta för sin efterträdare. 

    • Ny valkretsindelning skapar kontroverser

      En oberoende kommission presenterar en plan för hur en ny valkretsindelning för underhuset ska se ut. Om planen godkänns ska antalet platser minskas från 650 till 600 (nästa parlamentsval ska hållas år 2020) (se Politiskt system). Förändringarna väntas slå hårdast mot Labour (och Liberaldemokraterna) som anklagar regeringen för att ha försökt gynna det egna partiet. Kritik riktas också mot att ingen hänsyn har tagits till att över två miljoner nya väljare som registrerade sig först inför folkomröstningen om EU  har tillkommit sedan planen för den nya valkretsindelningen gjordes. En del kritiker pekar på att regeringen vill krympa den folkvalda kammaren, medan man låter antalet ledamöter i överhuset svälla. En remissrunda kommer att göras fram till den 5 december och om planerna hålls ska underhuset rösta om förslaget i september 2018. 

    • Uppåt för ekonomin, men dystrare tider väntar

      Nya siffror visar att ekonomin, månaden efter folkomröstningen gick bättre än väntat, mycket på grund av ett uppsving för detaljhandeln. Premiärminister May, som har utlovat en mer aktiv ekonomisk politik än den som fördes under Cameron, varnar dock för att det inte går att dra några långtgående slutsatser av detta, inte minst på grund av låga skatteinkomster och den osäkerhet vad brexit kommer att innebära för många företag. 

    • May reser till Kina

      Theresa May reser i början av månaden till ett G20-möte i Kina. Där hoppas hon bland annat kunna övertyga kinesiska och indiska ledare att Storbritannien fortfarande är en ”stark och pålitlig” handelspartner. En känslig fråga för May är huruvida Storbritannien, av säkerhetsskäl, ska riva upp ett beslut om ett kärnkraftsbygge, Hinkley Point, i Storbritannien där den kinesiska staten, vid sidan av franska intressen, har investerat pengar.

    • SNP i ny kampanj för skotsk självständighet

      Skottlands regeringschef Nicola Sturgeon tar initiativ till "nya samtal" mellan invånarna om självständighet. Kampanjen ska bedrivas via nätet och genom att de 120 000 SNP-medlemmarna ska ta kontakt med väljare för att få ta del av deras synpunkter. Förhoppningen är att nå minst två miljoner människor. En kommission ska också utreda vilka följder ett skotskt oberoende får för ekonomin. Oppositionen kräver att Sturgeon istället ska ta itu med de problem som Skottland står inför nu, bland annat ett stort underskott i de offentliga finanserna (cirka 15 miljarder pund). 

       

    • Augusti

    • Muslimsk predikant döms för stöd till IS

      Anjem Choudary riskerar att dömas till tio års fängelse för sitt stöd till terrorgruppen Islamiska staten (IS). Han har via Youtube bland annat uppmanat muslimer att stödja IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi, han har också haft kontakter till en av de män som mördade en brittisk soldat, Lee Rigby, 2013 (se Maj 2013). 

       

    • Juli

    • Storbritannien avstår från EU-ordförandeskap 2017

      Storbritannien tar ett första steg mot ett utträde ur EU då premiärminister May meddelar att Storbritannien inte kommer att vara ordförandeland i EU under andra halvan av 2017 som planerat. May uppger att Storbritannien istället ska koncentrera sig på utträdesförhandlingarna. Hon slår också fast att Storbritannien inte kommer att aktivera utträdesprocessen före 2017. 

    • Owen mot Corbyn i partiledarvalet

      Angela Eagle överger sina planer på att utmana Jeremy Corbyn om partiledarposten i Labour. Det sker sedan Eagle konstaterat att hon har mindre stöd bland partiets  parlamentariker än Owen Smith. Valet ska avgöras vid partikonferensen den 24 september. 

    • May tillträder som premiärminister

      Theresa May tillträder som regeringschef och presenterar en regering med många nya ansikten. Ny inrikesminister blir Amber Rudd och Philip Hammond utses till finansminister. En nyinrättad post, brexitminister, tillfaller David Davis som därmed får ansvaret för att sköta utträdesförhandlingarna med EU. Boris Johnson utses till utrikesminister vilket väcker kritik från många håll då Johnson gjort sig känd för provocerande utrikespolitiska uttalanden. Såväl Johnson som Davis och handelsminister Liam Fox förespråkade att Storbritannien skulle lämna EU i folkomröstningen, men i övrigt dominerar ministrar som ville att landet skulle fortsätta som EU-medlem. Andelen kvinnliga ministrar är lika stor som i den avgående regeringen, 30 procent, men något fler än tidigare återfinns på höga positioner bland annat blir Elizabeth Truss blir ny justitieminister och Justine Greening utses till utbildningsminister. 

    • Leadsom hoppar av, May ny konservativ ledare

      Andrea Leadsom drar tillbaka sin kandidatur till partiledarposten. Leadsom har väckt kritik då hon i en tidningsintervju påstått att hon skulle vara en bättre ledare än May eftersom hon, till skillnad från May, har barn. Efter Leadsoms avhopp utses May till partiledare, och senare samma dag meddelar Cameron att han kommer att lämna över som premiärminister till May onsdagen den 13 juli. 

    • Jurister mot brexit

      I ett brev till regeringen kräver över 1000 advokater att parlamentet tar ett beslut om utträde ur EU innan Storbritannien aktiverar utträdesprocessen. Eftersom folkomröstningen endast var rådgivande krävs ett beslut av parlamentet enligt brevskrivarna.

    • Smith och Eagle utmanar Corbyn i Labours partiledarval

      Krisen inom Labour skärps när parlamentsledamoten Angela Eagle via medier gör klart att hon tänker utmana Corbyn om partiledarposten. Två dagar senare lämnar en annan Labourparlamentariker, Owen Smith, samma besked. 

    • Blair kritiseras för Irakkriget

      Den kommission som granskat Storbritanniens inblandning i Irak, från kriget 2003 fram till 2009, ger den förre Labourledaren Tony Blair svidande kritik i sin slutrapport. Blair var premiärminister när konflikten inleddes och enligt kommissionen förde han landet in i ett krig som var dåligt planerat, bedrövligt utfört och som kunde ifrågasättas juridiskt. Kommissionen pekar bland annat på att Storbritannien anslöt sig till den USA-ledda invasionen av Irak innan alla andra möjligheter var uttömda och att beslutet utgick från falsk information om att Irak skulle ha massförstörelsevapen. Enligt kommissionen utgjorde Irak inget hot vid tidpunkten för invasionen. Blair försvarar sig med att han har handlat i god tro och att han trott att han gjorde det som var bäst för landet. 179 brittiska soldater miste livet i Irak innan Storbritannien drog tillbaka sina trupper från Irak 2009. 

    • May tar täten i Tories partiledarval

      Fem personer ställer upp i partiledarvalet: inrikesminister Theresa May, justitieminister Michael Gove, arbets- och pensionsminister Stephen Crabb, energiminister Andrea Leadsome och den förre försvarsministern Liam Fox.  May vinner när de konservativa parlamentsledamöterna den 5 juli genomför en första omröstning för att utse Camerons efterträdare. May får 165 röster mot 66 för Andrea Leadsom och 48 för Michael Gove. Fox och Crabb drar sig ur och ger sitt stöd till May. Efter en andra omröstning bland de konservativa parlamentsledamöterna två dagar senare faller Gove bort. May och Leadsom kvarstår därmed som kandidater till partiledarposten. May har dock övertaget med 189 röster mot 84 för Leadsome. 

    • Farage avgår som Ukip-ledare

      Nigel Farage lämnar sin post som ledare för Ukip och säger att hans politiska mål har uppnåtts i och med att Storbritannien nu ska lämna EU. Farage säger också att han kommer att övervaka Storbritanniens utträdesprocess ”som en hök” från sin position som ledamot av Europaparlamentet. 

    • Juni

    • Boris Johnson hoppar av partiledarvalet

      Den tidigare Londonborgmästaren Boris Johnson, som setts som en av huvudfavoriterna till att ta över efter Cameron meddelar den 30 juni att han inte ställer upp i partiledarvalet. Detta sker sedan justitieminister Michael Gove, hans parhäst från brexitkampanjen, anmält att han ska ställa upp. När Gove aviserar sin kandidatur säger han att Johnson inte ”har de rätta egenskaperna för att bli premiärminister”.

    • Främlingsfientlighet ökar

      Flera medier rapporterar om en ökning av antalet hatbrott riktade mot invandrare i Storbritannien. 

    • Storbritanniens kreditbetyg sänks

      Kreditvärderingsinstituten Standard & Poor och Moody's sänker Storbritanniens kreditbetyg från AAA till AA-. 

    • Sturgeon i möte i Bryssel

      Den skotska försteministern Nicola Sturgeon fortsätter sina diplomatiska ansträngningar för att försöka rädda Skottland kvar inom EU. Hon får den 28 juni det skotska parlamentets mandat för att hålla överläggningar med såväl brittiska myndigheter och företrädare för EU. Hon reser också till Bryssel för att träffa EU-parlamentets talman Martin Schulz och andra EU-politiker. Frankrike och Spanien markerar att de motsätter sig några förhandlingar om ett eventuellt EU-medlemskap för Skottland. 

    • Corbyn förlorar förtroendeomröstning

      80 procent av Labours parlamentsledamöter stödjer ett misstroendevotum mot partiledaren. Parlamentsledamöterna har dock inte rätt att avsätta honom, det kan bara göras genom en omröstning i partiet och Corbyn har starkt stöd från många medlemmar och fackföreningarna. 

    • Osborne: EU-utträdet kommer att kräva stora besparingar

      I sitt första uttalande efter folkomröstningen säger finansminister Osborne att Storbritannien den 27 juni står starkt och att han inte tänker lägga fram någon krisbudget, något han tidigare hade sagt skulle behövas i händelse av en seger för brexit. Bara en dag senare säger han att både skattehöjningar och stora besparingar kommer att krävas för att hantera de problem som EU-utträdet skapar för ekonomin, men att beslut om detta kommer att fattas av den nya premiärministern. Osborne överger nu målet på att statsbudgeten ska hamna på plus från år 2020.

    • Uppror mot Labourledaren

      20 personer lämnar Jeremy Corbyns skuggkabinett helgen efter folkomröstningen. Det sker sedan Hilary Benn, ansvarig för utrikespolitiken i skuggkabinettet, avskedats efter att ha kritiserat Labourledarens sätt att sköta kampanjen inför folkomröstningen. Bakom avhoppen finns en oro över att Labour inte skulle kunna vinna ett val med Corbyn vid rodret. Labourledaren säger sig inte ha för avsikt att avgå, och han har fortfarande starkt stöd bland medlemmarna. 

    • Cameron aviserar sin avgång

      David Cameron meddelar att han ska avgå som premiärminister och partiledare i samband med de konservativas partikonferens i oktober. 

    • EU-motståndarna vinner folkomröstningen

      En knapp majoritet av väljarna, 51,8 procent, röstar för att Storbritannien ska lämna EU. De vinner klart i England och Wales med 53,4 procent respektive 52,5 procent, medan de som vill att Storbritannien ska stanna kvar i EU får 62 procent i Skottland och 55,8 procent i Nordirland. Valdeltagandet ligger på 72 procent. 

    • Ukip-ledares valaffisch upprör

      Motståndet mot invandring har spelat en stor roll i kampanjen för att förmå britterna att rösta för ett utträde ur EU. Det väcker skarpa protester från många håll när Ukip-ledaren Nigel Farage poserar framför en valaffisch, med rubriken Smärtgränsen, som föreställer syriska flyktingar. 

    • Labourpolitiker mördas

      Jo Cox, parlamentsledamot för Labour, mördas i samband med ett möte i hennes valkrets i Yorkshire. Hon hade haft en aktiv roll i kampanjen för att Storbritannien skulle stanna kvar inom EU. Den misstänkte mördaren har, enligt pressuppgifter, en historia av psykisk sjukdom. Senare kommer uppgifter som tyder på att mannen har länkar till högerextrema rörelser. Mordet fördöms av alla partier och bägge sidor beslutar att göra ett uppehåll i kampanjen. 

    • Europadomstolen ger Storbritannien rätt

      Europadomstolen avgör att brittiska myndigheter har rätt att inte betala ut barnbidrag eller ge skattelättnader till barnfamiljer, där föräldrarna inte arbetar i Storbritannien eller inte har rätt att bosätta sig i landet. Enligt domen hade den brittiska regeringen rätt att göra dessa undantag i syfte att "skydda" landets finanser. Det var EU-kommissionen som velat få det prövat om brittiska myndigheter bröt mot EU-regler när de kontrollerar invandrare från andra EU-länder när de inte gör samma sak med brittiska medborgare. 

    • Deadline för röstregistrering förlängs

      Från mitten av maj till och med 7 juni har 1,65 miljoner väljare registrerat sig för att rösta i folkomröstningen om EU, över en halv miljon av dem under det sista dygnet. Tekniska problem på hemsidan gör att väljarna får två dygn till på sig att registrera sig. De som har rätt att rösta är alla brittiska och irländska medborgare i Storbritannien som har fyllt 18 år, medborgare från Samväldesländer som har fyllt 18 år och har uppehållstillstånd, brittiska medborgare som bor utomlands och som har registrerat sig för att rösta i något brittiskt val under de senaste 15 åren, irländska medborgare födda i Nordirland som är bosatta utomlands samt irländska medborgare bosatta utomlands som har varit registrerade för att rösta i ett val i Nordirland under de senaste 15 åren. De som registrerat sig för att rösta i parlamentsvalet 2015 behöver inte registrera sig på nytt om de inte har flyttat.

    • Maj

    • Ny nordirländsk regering klar

      Elva av de tolv ministrarna kommer från de två största partierna, DUP och Sinn Féin. Den oberoende ledamoten, unionisten Claire Sugden, blir provinsens nya justitieminister. Flera partier, UUP, SDLP och Allianspartiet, har valt att gå i opposition. Det betyder att det för första gången på många år kommer att finnas en officiell opposition i provinsparlamentet Stormont. 

    • Fastighetsbranschen ska städas

      I samband med inledningen av korruptionstoppmötet säger Cameron att ”smutsiga” pengar ska rensas ut från fastighetsmarknaden med hjälp av ett nytt offentligt register. Bland de mer än 100 000 utländska företag som äger fastigheter i Storbritannien finns många anonyma offshorebolag, men de ska nu åläggas att redogöra för ägarförhållandena. 

    • DUP vinner provinsvalet i Nordirland

      Demokratiska unionistpartiet vinner 38 av de 108 mandaten i provinsvalet, 10 fler än det nationalistiska partiet Sinn Féin som blir näst störst. Ulsters unionistparti (UUP) får 16 mandat, det nationalistiska SDLP får 12 mandat och Allianspartiet 8. Flera mindre partier kommer också in i Stormont, alliansen Människor före profit får sina första 2 mandat, Gröna partiet får lika många, medan Ulsters traditionella röst (TUV) erhåller ett mandat. En oberoende ledamot väljs också in i provinsparlamentet. 

    • Labour vinner borgmästarvalet i London

      När lokalval hålls i början av månanden lyckas Labour behålla makten i en rad viktiga orter i England och vinner borgmästarvalet i London, då Sadiq Khan blir stadens första muslimska borgmästare. Labour förblir också störst i Wales. Ukip går fram och får bland annat sju platser i det walesiska parlamentet. I Skottland tar SNP hem sin tredje raka seger. Det konservativa partiet går starkt fram, på bekostnad av främst Labour som nu blir tredje största parti i det skotska parlamentet. 

    • April

    • Labourpolitiker anklagas för antisemitism

      Labourledaren Jeremy Corbyn och hans parti skakas av en kris efter det att två ledande politiker i partiet, tidigare borgmästaren i London Ken Livingstone och en parlamentsledamot, anklagats för att ha antisemitiska uppfattningar efter uttalanden om Israel. Bägge har stängts av från partiet. Även ett antal lokalpolitiker uppges ha stängts av efter antisemitiska utspel, enligt tidningen the Telegraph så många som ett femtiotal. En utredning har tillsatts för att undersöka förekomsten av antisemitism och rasism inom partiet. 

    • Tata Steel brittiska gren säljs

      Tata Steel säljer delar av bolagets brittiska gren till företaget Greybull för en symbolisk summa. Därmed ska 5 000 jobb som var i farozonen vara räddade (se Mars 2016). 

    • Centralbankschef varnar för Brexit

      Mark Carney säger vid ett möte i överhuset att ett utträde ur EU skulle få ödesdigra konsekvenser för Storbritannien. Han kritiseras efter det för att ha blandat sig i politiken, men avfärdar kritiken genom att säga att han skulle blandat sig i politiken om han inte hade sagt något. Enligt en opinionsundersökning i mitten av april vill 38 procent av britterna att landet ska stanna kvar inom EU, 34 procent vill att Storbritannien ska lämna samarbetet och 28 procent har ännu inte bestämt sig. 

    • Corbyn pläderar för att Storbritannien ska stanna kvar i EU

      Labourledaren gör sitt första inlägg för ja-sidan inför folkomröstningen. Han betonar att Storbritannien måste vara kvar inom EU för att kunna driva igenom reformer. Han understryker också EU:s betydelse för arbetsrätt, miljö och konsumentskydd.

    • Valkampanjen startar inför EU-omröstningen

      Valkampanjen inför EU-omröstningen inleds. Inför starten har valkommissionen utsett två organisationer som får officiell status under kampanjen, de får göra av med mer pengar, upp till sju miljoner pund, och får 600 000 pund i bidrag från staten. Övriga organisationer får som mest lägga 700 000 pund på sina kampanjer. På ja-sidan heter den Britain Stronger in Europe och leds av Lord Rose. Den samlar ledande företrädare för bland annat Konservativa partiet, Labour, Liberaldemokraterna, Gröna partiet, SNP, Plaid Cymru, flera stora fackföreningar och näringslivsorganisationer. SNP bedriver dock sin egen kampanj i Skottland eftersom man inte vill delta på samma plattform som Konservativa partiet. På nej-sidan blir det Vote Leave, där de största namnen är Londons borgmästare Boris Johnson och den förre utbildningsministern Michael Gove, som får officiell status. Det skedde i konkurrens med bland annat Leave EU (som först hette The Know), som bildats 2015 med av Aaron Banks som också är en av de största bidragsgivarna till Ukip. En annan konkurrent är Grassroots Out (Go) som stöds av Ukip-ledaren Nigel Farage. Go har dock delats upp i en rad mindre enheter (till exempel Left Go, Labour Go, Student Go, Business Go and Steel Go), sannolikt för att kringgå reglerna för hur mycket pengar de får satsa på sin kampanj. 

    • Ministrar redovisar skatteinbetalningar efter Panamaskandalen

      Kontroverserna kring Panamadokumenten leder till att flera högt uppsatta ministrar, inklusive premiärministern och finansminister Osborne, öppet redovisar hur mycket de har betalat i skatt. Även Labourledaren Corbyn, Londons borgmästare Boris Johnson och alla skotska partiledare gör senare samma sak. Men Cameron som 2014 hade lovat att öka insynen i de brittiska skatteparadisen ser nu ut att backa på den punkten. Förslaget har väckt starkt motstånd från bland annat Bermuda, Caymanöarna och Brittiska Jungfruöarna, som hävdar att pengarna i så fall bara skulle investeras någon annanstans. Den brittiska regeringen säger sig ha kunnat ta tillbaka två miljarder pund från personer som har försökt undkomma skatt via skatteparadisen.

    • Cameron i blåsväder efter Panamaavslöjanden

      Avslöjanden, via de så kallade Panamadokumentet, om att premiärministerns framlidne far, Ian Cameron, hade stora summor i en investeringsfond i på Bahamas. David Cameron säger inledningsvis att han själv inte tjänat några pengar på faderns fonder men han medger senare att han själv ägt andelar i investmentbolaget (han sålde dem dock 2009, året innan han blev premiärminister). Det ser särskilt illa ut eftersom premiärministern tidigare anklagat framträdande personer som ägnat sig åt skatteplanering. Från vänsterhåll kritiseras regeringen för att den göra så stora ansträngningar för att beivra bidragsfusk, samtidigt som den inte gör särskilt mycket för att komma åt skatteflykt. Opinionsundersökningar visar att förtroendet för Cameron har fallit med åtta procent sedan i februari.

    • Mars

    • Kris inom stålindustrin

      Den indiska stålkoncernen Tata Steel aviserar att man avser att stänga sina fabriker i Storbritannien, vilket betyder att minst 15 000 jobb är i farozonen, de flesta i Port Talbot i Wales. Bolagets lönsamhet har minskat i takt med att stålproduktionen i Kina har ökat, och de brittiska stålverken har i flera år gått med förlust. Regeringen får kritik för att inte ha reagerat snabbt nog för att hantera krisen (regeringen utlovar i april 400 miljoner pund för att försöka rädda åtminstone en del av den brittiska stålindustrin). 

    • EU-skeptisk minister lämnar regeringen

      Arbets- och pensionsminister Iain Duncan Smith avgår efter att ha riktat hård kritik mot finansminister Osborne planer på nedskärningar inom välfärdssystemet. Dessa drabbar, enligt honom, människor med ett handikapp och vidgar de sociala klyftorna i landet. Många bedömare menar att Duncan Smiths avgång i själva verket handlade mer om folkomröstning om EU än om socialpolitiken. Iain Duncan Smith förespråkar att Storbritannien ska lämna EU.

    • Sinn Féin-politiker kräver omröstning om enat Irland, om Storbritannien lämnar EU

      Nordirlands biträdande försteminister Martin McGuinness säger att om Storbritannien beslutar sig för att lämna EU vid folkomröstningen i juni bör det även hållas en folkomröstning om ett enat Irland. Som skäl anger han att nordirländarna måste få chansen att kunna vara kvar i EU genom att den brittiska provinsen skulle kunna uppgå i republiken Irland. Opinionssiffror tyder dock på att det skulle bli ett nej vid en sådan omröstning.

       

    • Februari

    • Britterna ska folkomrösta om EU i juni

      Folkomröstningen om EU ska hållas den 23 juni. Efter ett maratonmöte på fyra dagar 18–21 februari enas EU:s medlemsländer om ett avtal om Storbritanniens relation till unionen. Därefter meddelar Cameron att folkomröstningen ska hållas den 23 juni. Strax därefter säger Londons borgmästare, den konservative Boris Johnson, att han vill att landet ska lämna EU. Försteministrarna i Skottland, Wales och Nordirland har tidigare vädjat till regeringen om att senarelägga folkomröstningen på grund av risken för att valen till de regionala parlamenten i maj ska hamna i skymundan. Efter beskedet om folkomröstningen faller värdet för pundet gentemot både euron och dollarn med 8 respektive 9,5 procent.  

    • Cameron och Tusk överens om EU-reformer

      Den 2 februari når premiärminister Cameron och Europeiska rådets ordförande Donald Tusk en preliminär uppgörelse som bland annat ska ge Storbritannien möjlighet att under fyra år begränsa EU-medborgares tillgång till det brittiska välfärdssystemet. Men det skulle inte vara fritt fram för Storbritannien att dra i ”nödbromsen” när de vill; åtgärderna måste först godkännas av andra EU-länder och britterna måste själva kunna visa vilken påfrestning en omfattande invandring från andra EU-länder fått på välfärdssystemet. Även andra EU-länder ska kunna använda nödbromsen om de hamnar i en liknande situation. Storbritannien ska också, enligt förslaget, kunna hålla sig utanför när andra medlemsländer enas om ett än tätare samarbete.  Landet kan även i fortsättningen välja att stå utanför eurosamarbete, och euroländerna ska inte kunna införa nya regler som påverkar de EU-medlemmar som inte är med i valutaunionen. Det senare ses som ett sätt att skydda den brittiska finansindustrin, framför allt City of London, från för dem ovälkomna regler. Men även om Cameron och Tusk har kunnat enas är det långt ifrån säkert att deras förslag kommer att godtas av andra medlemsländer. Förslaget får genast kritik av EU-motståndare inom Konservativa partiet. En framgång för Cameron är att hans förslag vinner stöd från inrikesminister Theresa May, som säger att hon kommer att delta i kampanjen för att Storbritannien ska bli kvar i EU.

    • Januari

    • Arlene Foster ny försteminister i Nordirland

      Peter Robinson avgår formellt som Nordirlands regeringschef. Han ersätts av sin partikamrat Arlene Foster.

    • Främlingsfientliga BNP förlorar status som parti

      Det främlingsfientliga BNP förlorar sin officiella status som politiskt parti. Det sker sedan partiets företrädare inte skickat in sina årliga uppgifter eller betalat avgiften på 25 pund.

Varukorg

Totalt 0

Töm Till Kassan