Storbritannien
Kelter, romare, angler och saxare, danska vikingar och normander lade grunden till det som skulle bli en av Europas och världens stormakter. I början av 1900-talet var Storbritannien centrum i ett imperium där det brukade sägas att solen aldrig gick ned. Avkoloniseringen efter andra världskriget har gjort Storbritannien till ett mer vanligt land, men dess politiska, ekonomiska och kulturella inflytande är fortfarande stort. London har förblivit ett viktigt finansiellt centrum. I januari 2020 lämnade Storbritannien EU efter en folkomröstning som skapade stora spänningar i det brittiska samhället.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2022
-
Maj
-
Utrikesutskottet riktar hård kritik mot brittiska UD
Det sätt som Storbritannien hanterade sitt tillbakadragande från Afghanistan 2021 var en katastrof, där britterna svek sina allierade. Det slår utrikesutskottet i det brittiska underhuset fast i en rapport. Hård kritik riktas mot den dåvarande utrikesministern Dominic Raab och den högst uppsatte tjänstemannen vid brittiska UD Philip Barton som bägge valde att inte avbryta sina semestrar trots att talibanerna var på väg att ta över makten i Kabul. Kritiken handlar också om att för lite gjordes för att påverka eller reagera på USA:s sätt att hantera uttåget. Även det sätt som evakueringen av afghaner som arbetat för Storbritannien får hård kritik, och ansvaret för misslyckandet läggs på utrikesdepartementet.
-
Avtal med Sverige om ömsesidigt militärt stöd
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson besöker Sverige och undertecknar tillsammans med statsminister Magdalena Andersson ett avtal om fördjupat försvars- och säkerhetssamarbete mellan de båda länderna. Enligt Boris Johnson innebär avtalet att Storbritannien kommer att stödja Sverige militärt vid en eventuell attack. Han fortsätter därefter till Finland där motsvarande avtal väntas ingås. Bakgrunden är den ryska aggressionen i Ukraina och ryska hot om ökad militär närvaro i regionen om Sverige och Finland ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato.
-
Sinn Féin blir största parti i Nordirland
För första gången i Nordirlands historia blir det nationalistiska Sinn Féin största parti i provinsvalet. Det får 27 mandat och 29 procent av rösterna, mot 25 mandat och drygt 21 procent för Demokratiska unionistpartiet (DUP) som tidigare var störst med 28 mandat. Tredje största parti blir Allianspartiet, som varken är nationalistiskt eller unionistiskt, med 17 mandat, nio fler än 2019. Ulster unionistparti (UUP) vinner 9 mandat, ett mindre än 2017, även det nationalistiska och socialdemokratiska SDLP tappar i stöd och går från 12 till 8 mandat. Det mer hårdföra unionistpartiet Ulsters traditionella röst (TUV) vinner ett mandat, liksom vänsterpartiet Människor före profit (PBP). Två oberoende kandidater väljs också in. Valdeltagandet ligger på drygt 63 procent. Resultatet innebär att det blir Sinn Féin som ska få utse ny försteminister och DUP biträdande försteminister (posterna ses formellt som likvärdiga). Nordirland saknar dock en fungerande provinsregering sedan i februari då Paul Givan från DUP hoppade av som försteminister i protest mot Nordirlandsprotokollet som styr provinsens kontakter med EU efter brexit. Nya regler har dock gjort det möjligt för provinsparlamentet och ministrarna att fortsätta sin verksamhet i upp till 24 veckor utan de två försteministrarna. DUP har sagt att man inte kommer att nominera några ministrar till provinsregeringen om inte Nordirlandsprotokollet slopas. De vägrar den 13 maj att inte delta i valet av ny talman till provinsparlamentet. Läs mer om hur det politiska systemet fungerar i Nordirland. Samtidigt säger premiärminister Boris Johnson att protokollet inte fungerar och det förefaller som om den brittiska regeringen planerar att ensidigt slopa delar av det, för som man säger värna den nordirländska fredsprocessen. EU markerar att man inte kommer att gå med på detta.
-
Bakslag för Konservativa partiet i lokalvalen
Lokalvalen i England, Skottland och Wales blev ett bakslag för Konservativa partiet, men inte tillräckligt stort för att kunna hota Boris Johnsons maktposition. De brittiska lokalvalen brukar ses som en mätare på London-regeringens popularitet och det parti som sitter i regeringen brukar oftast tappa mandat. De konservativa förlorade makten i tre kommuner till Labour, men i resten av landet var förlusterna måttliga. Labour gick fram, men valet kan inte ses som någon stor framgång, både Liberaldemokraterna och Gröna partiet fick betydligt fler nya mandat än Labour. I Skottland tappade de konservativa sin position som nästa störst parti på kommunal nivå till Labour som vann 20 nya mandat. SNP gjorde att bra val och ökade ännu mer. Även här gjorde Liberaldemokraterna och Gröna partiet ett bra val. I Wales gjorde Konservativa partiet ett uselt val och gick från 197 till 111 kommunala mandat. Där blev Labour den stora valvinnaren och fick sammanlagt 526 mandat, 66 fler än valet innan. Några dagar efter valet inleder polisen i Durham en utredning om Labourledaren Keir Starmer och partivänner bröt mot coronarestriktioner i samband med ett fyllnadsval i Hartlepool i maj 2021. Starmer förnekar att något olagligt hände, men säger att han kommer att avgå om han bötfälls av polisen.
-
-
April
-
Klartecken för att skicka asylsökanden utomlands
Flera kontroversiella lagförslag antas i sista stund innan parlamentets uppehåll. Det handlar bland annat om möjligheten att skicka asylsökande till Rwanda (se 15 april 2022) och att det ska bli straffbart för personer att medvetet ta sig in i Storbritannien på illegal väg. En ny lag innebär att väljare måste kunna identifiera sig med ett id-kort med ett fotografi när de röstar, något kritiker menar kan leda till att färre får rösta. Det ska också göras en översyn av valmyndigheten, och förbudet för brittiska medborgare som har bott utomlands i mer än 15 år slopas.
