Storbritannien
Kelter, romare, angler och saxare, danska vikingar och normander lade grunden till det som skulle bli en av Europas och världens stormakter. I början av 1900-talet var Storbritannien centrum i ett imperium där det brukade sägas att solen aldrig gick ned. Avkoloniseringen efter andra världskriget har gjort Storbritannien till ett mer vanligt land, men dess politiska, ekonomiska och inte minst kulturella inflytande är fortfarande stort. London har förblivit ett viktigt finansiellt centrum och Storbritannien är en av de permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2018
-
December
-
Partikamrater riktar misstroendeförklaring mot Theresa May
Det står nu klart att tillräckligt många medlemmar av Konservativa partiet har ställt sig bakom en misstroendeförklaring mot premiärminister May. Omröstningen i den konservativa partigruppen kommer att hållas redan ikväll. För att kunna sitta kvar måste May få minst 158 röster. Om hon vinner kommer ingen ny misstroendeförklaring kunna riktas mot henne under de kommande tolv månaderna. Om hon förlorar kommer Konservativa partiet att utse en ny partiledare. May själv vägrar att ge upp och säger att utan henne kommer det inte att bli någon skilsmässa från EU. Samtidigt trycker gruppen Folkets röst på för att Labourledaren Jeremy Corbyn ska rikta en misstroendeförklaring mot den konservativa regeringen i underhuset för att han ska fullfölja sitt löfte om att försöka få till stånd en ny folkomröstning om EU om det inte blir nyval.
-
May ställer in brexitomröstning
Theresa May beslutar att ställa in underhusets omröstning om brexitavtalet, inför utsikten att det skulle röstas ned. Hon ska istället resa till Bryssel för att undersöka om hon kan omförhandla de utfästelser Storbritannien gjort i den så kallade backstop-frågan i syfte att förhindra en hård gräns mellan Nordirland och Irland. Den inställda omröstningen väcker hård kritik från såväl oppositionen och delar av Konservativa partiet.
-
-
November
-
EU:s ledare godkänner brexitavtal
EU:s ledare godkänner vid ett toppmöte i Bryssel formellt det utträdesavtal som parterna har kommit överens om i förhandlingar. Avtalet innehåller även vissa ramar för Storbritanniens och EU:s fortsattta relationer. Inför mötet hade frågan om Gibraltar sett ut att kunna skapa problem, men problemen kunde lösas då Storbritannien gått med på att ge Spanien ett visst inflytande i frågor som rör Gibraltar. May kommer sannolikt att få större problem när avtalet ska godkännas i det brittiska parlamentet. Labourledaren Jeremy Corbyn säger att hans parti ska rösta emot avtalet. DUP tänker göra samma sak och partiledaren Arelene Foster understryker att det ska göras en översyn av det avtal hennes parti har med Mays konservativa regering. Samtidigt signalerar bland andra EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junker att Storbritannien inte kan förvänta sig ett bättre avtal än det man fått.
-
DUP markerar missnöje med brexitavtalet
DUP visar sitt missnöje med Theresa Mays preliminära brexituppgörelse genom att lägga ner sina röster när underhuset skulle säga sitt om ett antal ändringar i budgeten för 2019. Partiet röstar även för en ändring som föreslagits av Labour. Regeringen vinner trots detta omröstningarna.
-
Ministrar hoppar av i protest mot brexitavtal
Premiärminister Theresa May föreföll den 14 november, efter ett fem timmar långt möte, ha fått sin regering med sig när det gäller det preliminära brexitavtalet. Men redan den 15 november lämnade fyra ministrar regeringen, brexitminister Dominic Raab, Suella Braverman, som tjänstgjort som minister under Raab, arbetsmarknads- och pensionsminister Esther McVey och Shailesh Vara, regeringens högsta tjänsteman för Nordirlandfrågor (junior minister). May ska under dagen presentera den preliminära uppgörelsen för underhuset, men det är ännu oklart när ledamöterna ska få rösta om den, bara att det ska ske efter den 25 november då Europeiska rådet ska ta ställning till avtalet. Flera brittiska aktörer fortsätter att uttrycka sitt missnöje med skilsmässoavtalet, och det förekommer nya rykten om en misstroendeförklaring mot May inom Konservativa partiet. Den skotska försteministern Nicola Sturgeon menar att avtalet är dåligt för Skottland, och att det kommer att påverka sysselsättningen negativt och minska intresset för att investera i Skottland. Det preliminära avtalet som är på 585 sidor och slår bland annat fast hur mycket Storbritannien ska betala till EU, vilka rättigheter EU-medborgare som bor i Storbritannien och brittiska medborgare som bor i ett EU-land ska ha, och att utträdet i maj 2019 ska följas av en 21 månader lång övergångsperiod då EU:s regelverk ska gälla, men Storbritannien inte deltar i EU:s beslutsprocess, samtidigt som parterna ska förhandla om de framtida relationerna mellan Storbritannien och EU, inklusive ett handelsavtal. För att hantera den känsliga frågan om Nordirlandsgränsen ska Storbritannien och EU, om ett nytt avtal inte är klart i juli 2020 sex månader innan övergångsperioden löper ut, bilda tillfällig tullunion (single customs territory) som omfattar de flesta varor, men inte fiskprodukter. Nordirland kommer dock att omfattas av fler EU-regler än resten av Storbritannien, vilket bland annat innebär att det kommer att införas tullkontroller på en del varor som fraktas mellan det brittiska fastlandet till Nordirland och vice versa. Om parterna inte kommer överens blir tullunionen kvar tills en ny uppgörelse är klar. I det preliminära avtalet finns också ett särskilt avsnitt där Storbritannien garanterar att nordirländska fredsavtalet från 1998 följs. Stephen Barclay, hlsominister sedan i januari 2018, tar över som brexitminister efter Dominic Raad. Senare lägger EU fram ett förslag om en bortre gräns för övergångsperioden: den 31 december 2022. Här kan du läsa brittiska experters kommentarer om avtalet.