Storbritannien – Utbildning

Val av skola och utbildning hänger starkt samman med vilken samhällsklass man tillhör. Det finns både statliga och privata skolor. En förändring som skett på senare år är att det vuxit fram en rad nya alternativ inom det statliga systemet, vilka till viss del finansieras av privata aktörer.

Grundskolan är obligatorisk för barn mellan 5 och 16 år (i England råder formell skolplikt tills eleven fyllt 18 år om hen inte arbetar eller har en plats som lärling). I Nordirland börjar barnen i skolan vid 4 års ålder. Skottland, Wales och Nordirland ansvarar för utbildning i den egna landsdelen.

I England, Wales och Nordirland måste alla skolor följa den nationella läroplanen, medan Skottland har en egen läroplan.

De examensprov som de flesta elever avlägger vid 16 års ålder berättigar till en mer avancerad utbildning. Efter ytterligare två års studier tas normalt en examen som motsvarar studentexamen.

Ett problem är att tusentals 16- till 18-åringar hoppar av skolan i förtid. Det finns en stor grupp ungdomar som varken arbetar eller studerar. I början av 2020 omfattade den här gruppen drygt 11 procent av alla 16- till 24-åringar.

Överklassens och medelklassens barn går ofta i privatskolor (varav en del är internatskolor) som finansieras av föräldrarna. De flesta brittiska barn går dock i statliga skolor som kontrolleras av lokala myndigheter. I England och i Wales finns det numera flera tusen oberoende skolor, inom det statliga systemet, som drivs av religiösa samfund. Fram till 1997 fanns det bara kristna och judiska skolor, men sedan dess har även en rad muslimska, sikhiska och hinduiska skolor startats. Det finns även friskolor, som också får statliga anslag, men som inte drivs av lokala myndigheter och är mer fria i hur de utformar sin undervisning.

En del skolor, akademier, får ta emot sponsorpengar från bland annat näringsliv, kyrkor och andra, och är mer självständiga än andra statliga skolor, bland annat när det gäller läroplaner och lärarlöner. De första akademierna startades under Labours styre 1997–2010, men senare borgerliga regeringar har fortsatt att bygga ut systemet. Till skillnad från i Sverige får de inte vara vinstdrivande.

Dessutom finns över 230 läroverk (grammar schools) i England och Nordirland, som syftar till att förbereda eleverna för högre studier. I England är det den enda skolform inom det statliga systemet där skolorna får välja ut elever utifrån akademiska meriter. Tidigare fann det läroverk, men många av dem stängdes på 1970-talet. Det har också gjorts satsningar på yrkesutbildningar via ett lärlingsprogram.

I Nordirland går protestantiska och katolska barn oftast i olika skolor, varav merparten finansieras av staten. En liten andel av barnen går i så kallade integrerade skolor, där elever från olika delar av samhället

Skolstängning under coronakrisen

Under coronapandemin våren 2020 stängdes skolor tillfälligt i alla delar av landet. De hölls bara öppna för elever vars föräldrar hade nyckelpositioner i samhället. Förberedelser gjordes för att skolorna inför skolstarten på hösten samma år skulle kunna bedriva mer digital undervisning om det skulle behövas. Det var dock tydligt att elever som gick i privata skolor fick mer stöd än dem som gick i statliga skolor.

Den brittiska regeringen satsade också en miljard pund på att hjälpa eleverna i England att kunna ta igen det de missat under skolstängningen. Kritiker påpekade att det bara blev omkring 80 pund per elev och att anslagen per elev trots detta ändå var lägre än 2010.

Skolstängningarna innebar även ekonomiska påfrestningar för privata och oberoende skolor som är beroende av elevavgifter. Flera av dem har många elever från andra länder som på grund av pandemin har rest hem.

Högre utbildning

Det finns fler än 150 universitet, varav de mest kända är Oxford och Cambridge, och högskolor. Sedan länge pågår en livlig debatt om social snedrekrytering till universiteten.

Avgifter infördes på universiteten på 1990-talet, och har gradvis höjts, trots protester från studenterna. Skotska studenter behöver inte betala några avgifter alls så länge de studerar vid ett universitet i den egna landsdelen. Studenter från andra delar av Storbritannien måste dock betala för att studera vid ett skotskt universitet. 

När Times Higher Education World University Rankings listade världens främsta universitet 2020 hamnade Oxford på första plats och Cambridge på tredje plats. Även fyra andra brittiska universitet hamnade högt upp i listan. Inför brexit har färre EU-studenter än tidigare velat studera vid brittiska universitet, som också började få svårare att behålla personal från EU-länderna. Inom universitetssektorn fanns 2020 en stor oro för vilka konsekvenser det skulle få om Storbritannien och EU inte skulle kunna enas om ett nytt avtal när de övergångsregler som trädde i kraft efter det brittiska utträdet i januari 2020.

Under coronapandemin 2020 sköttes en stor del av undervisningen vid universiteten digitalt. Krisen väntades dock få svåra ekonomiska konsekvenser för många universitet.  Institute for Fiscal Studies (IFS) varnade i en rapport juli 2020 för att läget var särskilt allvarligt för 13 universitet.

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0