Storbritannien – Skottland

Skottlands relation till London är kluven sedan länge. 1999 fick regionen visst självstyre, men Skotska nationalistpartiet (SNP), som styr i Edinburgh sedan 2007, vill ha självständighet. En majoritet av väljarna i Skottland röstade dock nej till fullt oberoende i en folkomröstning i september 2014. Diskussionen har dock fortsatt och eldats på av att en stor majoritet av skottarna ville förbli kvar i EU, som Storbritannien lämnade 2020.

Det skotska parlamentet, Holyrood, har 129 ledamöter som utses för en mandatperiod på fyra år (mandatperioden kan förlängas för att skotska val inte ska krocka med brittiska val).

Självstyret får bestämma i en rad frågor, som jordbruk, fiske, miljö, utbildning och vård, medan Londonregeringen har kontroll över bland annat författningsfrågor, utrikespolitik, försvar, arbetsmarknad, social välfärd och större delen av de skatter som tas ut. Skottland får också ta del av en större andel av de skatter som tas in där. På områden som miljö, livsmedelssäkerhet och mänskliga rättigheter har Skottland efter utträdet ur EU 2020 ändå valt att följa unionens regler, vilket dock komplicerar självstyret och dess befogenheter (se även Kalendarium).

Rösträtten i skotska val gäller från 16 år, medan 18 års ålder krävs i val till brittiska underhuset.

Ja eller nej till självständighet

1999–2007 styrdes Skottland av en koalition mellan Labour (som traditionellt har varit starkt i regionen) och Liberaldemokraterna. Valet 2007 ledde till ett maktskifte då SNP blev största parti, bildade minoritetsregering och utlovade redan då att skottarna skulle få rösta om självständighet.

En uppgörelse 2012 mellan regeringen i London, som leddes av Konservativa partiets David Cameron, och den i Edinburgh gav grönt ljus för en folkomröstning.

I sin kampanj betonade SNP att självständighetskampen handlade om att människor som bor på en plats själva ska kunna bestämma över sin framtid.

Det fanns flera svåra frågor att lösa inför ett eventuellt ja. En handlade om vem som skulle ha rätt till olje- och gasfyndigheterna i Nordsjön. En annan om vad som skulle händer med de kärnvapenbestyckade ubåtarna på den skotska västkusten. SNP:s linje var att inga kärnvapen skulle få finnas i ett självständigt Skottland. En annan fråga gällde hur stor del av den brittiska statsskulden som skottarna skulle få med sig.

SNP pläderade för att ett oberoende Skottland skulle bli kvar inom försvarsalliansen Nato och automatiskt skulle bli EU-medlem. Ett medlemskap skulle man dock behöva ansöka om, invände EU-kommissionen.

Inför folkomröstningen 2014 gav Ja-kampanjen en optimistisk bild av hur ett nytt och radikalt Skottland, öppet mot omvärlden, skulle kunna se ut. Nej-kampanjen, där Konservativa partiet, Liberaldemokraterna och Labour samlats, varnade för de stora ekonomiska problem som Skottland skulle få.

Nej-sidan fick 55 procent av rösterna och ja-sidan 45 procent. Valdeltagandet låg på knappt 85 procent.

Skottland mot brexit

När en majoritet av britterna 2016 folkomröstade för att lämna EU, röstade skottarna med klar majoritet, 62 procent, för att stanna kvar i samarbetet.

SNP:s ledare Nicola Sturgeon riktade skarp kritik mot den brittiska regeringen i London som hon anklagade för att vilja skaffa sig för stor makt på Skottlands bekostnad när befogenheter skulle tas hem från Bryssel efter brexit (se även Kalendarium).

Sturgeon sonderade också terrängen för en ny folkomröstning om självständighet, men fick efter hand nej av flera efter varandra styrande regeringar i London.

Självständighet svårhanterlig fråga

Valet 2021 blev ännu en framgång för SNP. Partiet stannade på 64, ett mandat från egen majoritet. Med hjälp av det andra partiet på självständighetssidan, Gröna partiet, ingick SNP 2021 en koalitionsregering.

Sturgeon lade 2022 fram en plan om att hålla en rådgivande folkomröstning om skotsk självständighet i oktober 2023. I den skulle samma fråga ställas som folkomröstning 2014: Ska Skottland bli en självständig stat?

I november 2022 slog dock Högsta domstolen fast att den skotska regeringen måste få klartecken från det brittiska parlamentet för att få hålla en folkomröstning, något som knappast lär ske som läget ser ut i dag.

En kontroversiell skotsk lag, som antogs 2022 och skulle göra det lättare att byta juridiskt kön, blockerades i början av 2023 av den brittiska regeringen. Det var första gången som London hade agerat för att stoppa lagstiftning som har antagits av det skotska parlamentet (se Kalendarium).

Frågan om hur hårt självständighetskravet har inneburit stora interna slitningar inom SNP. I februari 2023 meddelade Sturgeon oväntat sin avgång. Hon efterträddes av den tidigare ministern i regionstyret Humza Yousaf som tonade ner kravet på en ny folkomröstning. Yousaf är den första muslim som väljs till ledare för ett stort brittiskt parti och till regional regeringschef (se Kalendarium).