Sydkorea – Aktuell politik

Presidentvalet i mars 2022 ledde till en knapp seger för Yoon Suk-Yeol från det konservativa Folkets maktparti. Det liberala Demokratiska partiet tvingades ge upp presidentposten efter fem års styre under Moon Jae-In. Men partiet har fortfarande kontroll över parlamentet vilket lär göra det svårt för den nye presidenten att driva igenom sin politik. 

Politiska skandaler och bråk mellan regeringspartiet och dess stödpartier å ena sidan och den konservativa oppositionen å den andra har präglat den sydkoreanska politiken. På senare år har internet och sociala medier fått allt större betydelse. Upprop på sociala medier har blivit ett populärt och kraftfullt sätt för sydkoreaner att påverka politiken i landet och kom att spela en viktig roll för Park Geun-Hyes dramatiska fall från makten 2016−2017 (se Modern historia).

I presidentvalet i maj 2017 ställde Hong Joon-Pyo upp som Koreanska frihetspartiets (tidigare Saenuripartiet) kandidat. På den konservativa sidan fanns även Yoo Seung-Min från Bareunpartiet. Den liberala, ibland även kallad progressiva, oppositionen bestod av Ahn Cheol-Soo från Folkets parti (People's Party, PP) och Moon Jae-In från Demokratiska partiet (även kallat Minjupartiet).

Den tidigare människorättsadvokaten Moon Jae-In hade starkt stöd bland väljarna. Han lovade att bli en president för hela folket och att ena landet efter de uppslitande turerna kring korruptionsskandalen och Park Geun-Hyes avsättning. Moon, som varit drivande i protesterna mot Park hösten 2016, framstod också som en symbol för den folkliga kampen mot korruption och rättvisa. Han ville också ta itu med de ekonomiska problemen och betonade vikten av att nå fred på Koreahalvön.

Andra uppmärksammade frågor inför valet var vilken politik som skulle föras gentemot den nordkoreanska grannen samt inställningen till det omstridda amerikanska missilförsvarssystemet THAAD (se Utrikespolitik och försvar) som började sättas upp i landet i slutet av april. De bägge konservativa presidentkandidaterna lyfte inför valet fram behovet av att skydda landet från Nordkorea genom THAAD och genom det militära samarbetet med USA. Moon Jae-In förespråkade en försonligare linje mot Nordkorea än vad den tidigare Park-ledningen haft, men han stödde ändå sanktionspolitiken mot grannlandet. Han uttryckte viss skepsis mot THAAD och kritiserade den snabba monteringen av systemet under våren 2017.

Moon Jae-In blir ny president

Över tre fjärdedelar av väljarna röstade i presidentvalet den 9 maj 2017. Det var det högsta valdeltagandet på minst två årtionden. Moon Jae-In vann en jordskredsseger med 41 procent av rösterna, långt före den konservative Hong Joon-Pyo som fick 24 procent.

Eftersom Moons parti Demokratiska partiet (Minjupartiet) inte kontrollerade en majoritet av ledamöterna i parlamentet blev det ingen lätt process att få parlamentet att godkänna de ministrar som han föreslog. Det drog ut på tiden innan alla ministerposter var tillsatta. Först i slutet av maj godkände parlamentet Moons utnämning av Lee Nak-Yon till ny premiärminister. I mitten av juni fick landet sin första kvinnliga utrikesminister, Kang Kyung-Wha. Moon lyckades också hålla sitt vallöfte om att över 30 procent av ministrarna skulle vara kvinnor.
Moon Jae-In inledde sin tid som president med att visa på sin vilja att, i motsats till sin föregångare Park, lyssna på väljarna och valde bland annat att förlägga sitt kontor till centrala Seoul istället för i sitt residens Blå huset, för att "vara närmare folket". Därtill kom han med löften om att bekämpa korruptionen i samhället och att införa reformer för att begränsa de mäktiga familjekonglomeraten, chaebols, betydelse. Han ville även förändra det ingrodda systemet att låta presidenten benåda verkställande chaeboldirektörer som dömts för brott − en fråga som var särskilt aktuellt med tanke på rättsprocessen mot den högsta Samsungchefen i anslutning till skandalen kring expresidenten Park. Samsungchefen dömdes för korruption till fem års fängelse i augusti 2017, men frigavs våren 2018 efter att han fått strafftiden halverad och uppskjuten.

Rättegången mot expresidentens väninna Choi Soon-Il avslutades också med att hon fick ett 20 år långt fängelsestraff för att ha tagit emot mutor från mäktiga chaebol. Även ministrar och tjänstemän i Parks tidigare regering dömdes till fängelse för inblandning i skandalen. Park Geun-Hye dömdes i sin tur till 24 års fängelse och höga böter.

Minskat stöd för Moon

Efter ett par år vid makten började stödet för president Moon bland sydkoreanerna att sjunka. Moon fick kritik för att vara för inriktad på samarbete och förbättrade relationer med Nordkorea på bekostnad av utlovade sociala och ekonomiska reformer. Stora ekonomiska satsningar på samarbete med Nordkorea har väckt upprördhet bland vissa grupper. Konservativa falanger har länge menat att stöd till Nordkorea bara bidrar till att hålla dess kärnvapenprogram igång.

President Moons opinionssiffror rasade. Enligt bedömare bidrog den svaga ekonomiska tillväxten, höga arbetslöshetssiffror och uteblivna sociala reformer till Moons minskande popularitet, inte minst bland unga sydkoreaner. Moons försök att verka för att fred uppnås på Koreahalvön var populära bland liberala väljare men att fredsprocessen gick i stå mot slutet av 2010-talet ledde till frustration.

Coronakrisen

Sydkorea var ett av de första länderna som drabbades av det nya coronaviruset, som först upptäcktes i Wuhanprovinsen i Kina i slutet av 2019. Sydkorea rapporterade sitt första fall av covid-19, den sjukdom som viruset orsakar, i januari 2020 och det spred sig sedan snabbt bland en kristen sekt i staden Daegu och i staden Cheongdo. Myndigheterna reagerade snabbt. Krisberedskapen höjdes och invånarna uppmanades att stanna inomhus.

Redan efter de första handfull fallen fick medicinföretag i uppdrag att utveckla och i stor omfattning tillverka utrustning för provtagning. Samtidigt fick sydkoreanerna finna sig i en rigorös övervakning med hjälp av kameror, kreditkortsuttag och data från smarta mobiler. Strategin fungerade väl, inte minst på grund av att invånarna hyste tilltro till och följde myndigheternas rekommendationer samtidigt som många sydkoreaner även engagerade sig frivilligt för att bidra till att stoppa viruset. Bedömare menade att Sydkoreas erfarenhet av att hantera ett annat coronavirus, Mers som dödade 38 människor 2015, gjorde att landet hade en beredskap, bland annat inom sjukvården, som många andra stater saknade. I slutet av februari och början av mars rapporterades tusentals sydkoreaner vara smittade av coronaviruset och dödsfallen hade börjat öka.

Taktiken för att bekämpa spridningen bar frukt och från mitten av mars minskade antalet nya fall kraftigt.  Hanteringen av coronaviruset i Sydkorea lyftes fram i omvärlden som ett lyckat exempel.

Parlamentsvalet 2020

Samtidigt som regeringen såg ut att tillfälligt få kontroll över den pågående coronapandemin började förberedelserna inför parlamentsvalet den 15 april. För regeringen handlade det om att få så många sydkoreaner som möjligt att gå och rösta utan att riskera att spridningen av covid-19 åter sköt fart.

När valdagen närmade sig visade opinionsundersökningar att Demokratiska partiet hade stöd av omkring 43 procent av väljarna medan omkring 28 procent planerade att rösta på dess konservativa huvudmotståndare, som i början av året åter hade bytt namn – nu till Förenade framtidspartiet.

Demokratiska partiet vann en överlägsen seger i valet, vilket inte minst avspeglade att många sydkoreanerna var nöjda med hanteringen av coronaepidemin i landet. Demokratiska partiet säkrade med hjälp av sitt nybildade stödparti Tillsammans medborgare (se Politiskt system) kontrollen över 180 av parlamentets 300 platser, vilket innebar att det hade absolut majoritet. Förenade framtidspartiet fick endast 103 platser och dess stödparti, Koreanska framtidspartiet, 19. Några månader efter valet bytte Förenade framtidspartiet namn igen, nu till Folkets maktparti.

Presidentvalet 2022

I december 2021 införde regeringen nya tuffa restriktioner sedan antalet fall av covid-19 per dag ökat till 7 800, det högsta antalet sedan pandemin först slog till 2020. Då hade över fyra femtedelar av befolkningen fått två vaccindoser mot covid-19. Över 5 500 människor har dött i sjukdomen.

Samma månad beslöt president Moon att benåda den fängslade förra presidenten Park Geun-Hye. Enligt Moon var det Parks dåliga hälsa och vikten av att bevara ”nationell enighet” och att ”övervinna smärtan från det förflutna” som var de främsta skälen till amnestin. Men en del bedömare menade att benådandet var ett taktiskt beslut inför det presidentvalet i mars 2022. Amnestin väntades gå hem bland mittenväljare som fortfarande hyser sympati för Park och hennes öde. Förhoppningen var att dessa väljare skulle visa sitt stöd genom att rösta på det regerande Demokratiska partiets kandidat Lee Jae-Myung. Amnestin kunde även orsaka splittring inom oppositionen, där en del inom Folkets maktparti fortfarande sympatiserar med Park medan andra stödde partiets presidentkandidat Yoon Suk-Yeoul, tidigare åklagare som ledde rättsutredningen mot Park 2017. 

De konservativa har sedan korruptionsskandalen kring Park Geun-Hye haft stora problem och förlorat de val som hållits, och det progressiva partiet kontrollerar både presidentmakten och parlamentet samt styr även majoriteten av provinsregeringarna och de lokala parlamentariska församlingarna. Stödet för president Moon, som enligt författningen inte kunde sitta kvar längre på posten, var förhållandevis högt enligt opinionsmätningar. Samtidigt har sociala och ekonomiska problem lett till ett växande missnöje bland många väljare, särskild bland de unga, som därför sökt förändring. Det visade sig bland annat i fyllnadsval i april då borgmästare från den konservativa oppositionen fick makten i de viktiga Seoul och Busan.

 Lee Jae-Myung och Yoon Suk-Yeol hamnade högst i opinionsundersökningar inför valet och det såg ut att bli en jämn och hård kamp mellan de båda om presidentposten.  Samtidigt belastades bägge kandidaterna av skandaler och problem kopplade till deras familjer och anhöriga.  Lee, som tidigare guvernör i provinsen Gyeonggi, har anklagats för att ha anlitat en person anställd av provinsregeringen som assistent åt sin fru och även för att ha låtit henne använda hans arbetsrelaterade kreditkort. Yoons anseende fläckas i sin tur av att hans fru ska farit med osanning i ett CV och för att han uppges ha en shaman involverad i sin valkampanj.

Skandalerna kring de båda dominerande partiernas kandidater medförde att en del väljare föredrog Ahn Cheol-Soo från Folkets parti, som hade meddelat att han tänkte ställa  upp för tredje gången i ett presidentval. I början av mars, strax före valet, meddelade Ahn att han inte längre ställde upp som presidentkandidat och att han i stället slöt upp bakom Yoon. Bedömare förmodade att Ahn därmed hade fått löfte om att få bli premiärminister om Yoon skulle väljas till president. 

Valrörelsen sammanföll med att Sydkorea plötsligt ändrade sin strategi för att bekämpa covid-19. I stället för att se till att sjuka stannar i karantän under stöd och övervakning valde regeringen att bara ge extra stöd till högriskpatienter i karantän. Den nya linjen, som ledde till förvirring bland invånarna enligt medierapporter, berodde på att den mycket smittsamma virusvarianten omikron fått fäste i landet. Antalet fall av covid-19 hade ökat rekordsnabbt, men eftersom färre av dem som fick covid-19 blev allvarligt sjuka och antalet dödsfall minskade var den tidigare strategin inte längre hållbar.

Valet den 9 mars ledde till att Folkets maktparti åter fick kontroll över presidentposten. Yoon Suk-Yeol segrade med bara omkring en procentenhet över Lee Jae-Myung.

Yoon har lovat att bekämpa sociala och ekonomiska klyftor i samhället genom bland annat satsningar på välfärd. Han är samtidigt kritisk till försök att stärka kvinnornas ställning i samhället, något som han hävdar har lett till sjunkande födelsetal, och han vill lägga ned regeringens departement för jämställdhet. Yoons antifeministiska inställning har övertygat många yngre män om att lägga sin röst på honom. Trots att själva valkampen stod mellan Yoon och Lee, fick även den enda kvinnliga presidentkandidaten, Sim Sang-Ju, som hade ökad jämställdhet som valfråga, ett avsevärt stöd av väljarna.

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

Om våra källor

LÄSTIPS - läs mer om Sydkorea i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Hård dragkamp om den ekonomiska politiken i Sydkorea (2019-05-29)

FÖRDJUPNING om Sydkorea finns även i Världspolitikens Dagsfrågor
Koreansk återförening: En omöjlig dröm (nr 9 2019)
Sydkorea och presidentkrisen: Öppning för reformer (nr 6 2017)