Sydkorea

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/sydkorea/

Sydkorea har på ett par generationer förvandlats från fattig jordbruksnation till ett av Asiens rikaste länder. Industrijättar som Hyundai och Samsung har gjort sydkoreansk export världskänd. Men ingen fred råder med Nordkorea efter Koreakrigets slut 1953, och Sydkorea präglas av grannkonflikten och av det militära stödet från USA.

Sydkorea – Geografi och klimat

Sydkorea ligger på koreanska halvöns södra del. Landet omges av Gula havet i väster och Japanska havet i öster (som Sydkorea kallar Östra havet). Sydkorea skiljs från Japan genom Koreasundet, som på sitt smalaste ställe är 20 mil brett. Gränsen mot Nordkorea utgörs av en demilitariserad zon längs 38:e breddgraden.

Sydkoreas östra kust är hög och rak, medan den södra och västra kustlinjen är starkt sönderskuren av vikar, uddar och öar. Det finns sammanlagt cirka 3 500 öar, varav över 600 är bebodda. Störst är Jeju, cirka tio mil söder om fastlandet. Fyra femtedelar av Sydkoreas landyta består av högland och berg. Taebaek och Sobaek är de största bergskedjorna. Landets högsta topp är Halla-san, en vulkan på Jeju.

Sydkorea har ett tempererat klimat med fyra årstider. Vintrarna är långa, kalla och torra, medan somrarna är korta, heta och fuktiga, särskilt i södra delen av landet.

Mest regn faller under perioden april till september, då monsunvindar från Stilla havet sveper in över Koreahalvön.

Sydkorea kan drabbas av kraftiga orkaner och tyfoner, som ibland orsakar stor förödelse.

Om våra källor

Fakta – Geografi och klimat

Yta
99 274 km2 (2020)
Tid
svensk + 8 timmar
Angränsande land/länder
Nordkorea
Huvudstad med antal invånare
Seoul 10 200 000 (2012)
Övriga större städer
Busan 3,5 milj, Incheon 2,8 milj, Daegu 2,5 milj, Daejon 1,5 milj, Gwangju 1,5 milj (2012)
Högsta berg
Halla-san (1950 m ö h)
Viktiga floder
Naktong, Han, Kum
Största sjö
Yanggu
Medelnederbörd/månad
Seoul 376 mm (juli), 20 mm (febr)
Medeltemperatur/dygn
Seoul -5 °C (jan), 25 °C (juli)

Källor

Sydkorea – Befolkning och språk

Sydkorea är ett av världens mest urbaniserade länder och mer än hälften av befolkningen lever i miljonstäder. Sydkorea är också ett av världens tätast befolkade länder. Men idag visar prognoser att befolkningen inom de närmaste åren kommer att börja minska i antal.

Sydkoreanerna föder allt färre barn och landet har ett av världens lägsta födelsetal. Flera åtgärder har gjorts från regeringens sida för att försöka uppmuntra sydkoreanerna att skaffa fler barn. Ett av skälen till att det föds så få barn är att unga sydkoreaner väljer en yrkeskarriär framför att gifta sig och bilda familj. I genomsnitt föder kvinnorna bara ett barn. Från 1950-talet fram till slutet av 2010-talet har födelsetalet minskat från 5,6 till 1,1 barn per kvinna.  Enligt prognoser kommer befolkningen att börja minska från andra halvan av 2020-talet. Redan 2020 visade officiell statistik att befolkningen minskade för första gången under det senaste årtiondet. Om utvecklingen fortsätter kommer antalet invånare uppgå till endast 39 miljoner år 2067. Då kommer även medianåldern i landet ha ökat till 62 år, vilket är en följd av att invånarna lever allt längre.  

Befolkningen består nästan uteslutande av koreaner, men det finns en liten kinesisk minoritet. 

Koreanska språkets ursprung är omdiskuterat, men hänförs oftast till den altaiska språkfamiljen. Två tredjedelar av ordförrådet är dock kinesiska lånord. Länge skrevs koreanska enbart med kinesiska tecken. På 1400-talet skapades ett enkelt fonetiskt skriftspråk, hangul. Numera skriver sydkoreaner med hangul eller en blandning av hangul och kinesiska skrivtecken. 

Sydkoreanernas sätt att tala skiljer sig från nordkoreanernas, men de förstår varandra. Engelska dominerar som andraspråk.

Om våra källor

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
nästan 100 % koreaner
Antal invånare
51 709 098 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
529 (2018)
Andel invånare i städerna
81,5 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
7,9 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
5,5 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,4 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,2 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,0 procent (2017)
Förväntad livslängd
83 år (2018)
Förväntad livslängd för kvinnor
86 år (2018)
Förväntad livslängd för män
80 år (2018)
Språk
koreanska (skiljer sig från koreanska i Nordkorea)

Källor

Sydkorea – Religion

I Sydkorea råder religionsfrihet. Religionen har historiskt haft stort inflytande, men hälften av befolkningen betraktar sig idag som icke-religiösa.

Buddism och daoism (taoism) kom från Kina på 300-talet. Buddismen förbjöds drygt tusen år senare och trängdes ut av den kinesiska vishetsläran konfucianismen, som lovordar bildning och lydnad mot överheten. Konfucianismen präglar ännu delvis samhället, bland annat genom att stor vikt läggs vid utbildning. 

I slutet av 1700-talet kom de första katolska missionärerna från Europa till Korea. Katolikerna utsattes för hård förföljelse. I slutet av 1800-talet kunde de kristna verka fritt och då anlände även protestantiska missionärer. Under senare delen av 1900-talet växte kristendomen kraftigt och gick om buddismen som största religion.

Bland de sydkoreaner som tror på någon religion betecknar sig 45 procent som protestanter, 35 procent som buddister och 18 procent som katoliker.  En pingstkyrka i Seoul med över 800 000 medlemmar räknas som världens största kristna församling. Efter USA är Sydkorea det land som sänder flest kristna missionärer till omvärlden. 

Shamanism och andetro lever kvar i liten skala, främst på landsbygden. Koreaner har kombinerat inhemsk shamanism med inslag från buddism, konfucianism, daoism och kristendom. En inhemsk blandreligion, chondogyo, har vuxit fram som reaktion mot västerländskt inflytande.

Om våra källor

Sydkorea – Utbildning

Utbildning skattas högt i Sydkorea och studiebakgrunden avgör om en individ kan avancera i samhället och bli socialt accepterad i vissa grupper.

I internationella jämförelser av skolresultat brukar Sydkorea komma mycket högt, men effekterna av det intensiva trycket på de studerande är livligt omdiskuterade. Kritikerna menar att fixeringen vid provresultat kan försvåra en djupare förståelse av de olika ämnena. 

Sydkorea har ett centraliserat skolsystem där utbildningen är avgiftsfri från sex till femton års ålder. Efter förskola mellan fyra och sex års ålder följer nio obligatoriska skolår. Därefter finns treåriga gymnasier och två- eller treåriga yrkesskolor. En hög andel av hushållens utgifter går till barnens vidareutbildning. 

 Andelen högskolestudenter är bland de högsta i Asien.

Om våra källor

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
96,1 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
16 (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
4,6 procent (2016)

Källor

Sydkorea – Kultur

Sydkoreas kultur präglas i hög grad av landets historia som förbindelselänk mellan Kina och Japan. I samband med frigörelsen från Kina på 300-talet efter Kristus upplevde Korea en kulturell guldålder med estetiska impulser från buddismen. Fynden från denna tid omfattar främst stengods och smycken.

En ny kulturell blomstringsperiod tog sin början vid 600-talets slut. Då var det kinesiska inflytandet stort inom skulptur och arkitektur. Under Koryo-dynastin (918–1392) uppfördes en rad buddistiska tempel, som till en del finns kvar än idag. Berömt är också stengodset med celadon­glasyr, en porslinsartad keramik med blekt grågrön yta. 

Måleriet hade en storhetstid under början av Choson-dynastin från slutet av 1300-talet. Målningarna är, liksom i Kina, främst utförda i tusch och färger på papper eller siden. Under samma tid utvecklades också en nationell litteratur. Sedan det koreanska alfabetet hangul blivit allmänt känt kunde litterära verk spridas även till samhällsgrupper som inte behärskade kinesiska skrivtecken. Under 1500-talet blomstrade den mest berömda av de koreanska diktformerna, sijo, med treradiga verser uppbyggda enligt mycket stränga regler. Sijo är än idag en populär diktform.

I början av 1900-talet påverkades den koreanska litteraturen starkt av västerländska strömningar. 

En traditionell dramaform är pansori, där en solist tillsammans med en trummande musiker berättar en historia med sång, tal, dans och pantomim. Trummor, som den timglasformade changgon, utmärker koreansk musik. 

Efter Koreakrigets slut i början av 1950-talet kringskars kultur­arbetarnas verksamhet av den nationella säkerhetslagen (se Politiskt system). Konstnärer och författare fängslades för verk som ansågs Nordkoreavänliga eller vänsterinriktade. När militärstyret upphörde i slutet av 1980-talet fick dock kulturarbetarna större frihet.

Den moderna populärkulturen är aktiv. Koreanska popmusiker är populära i stora delar av Asien och internationellt kända under samlingsbegreppet K-pop. Sydkoreanska såpoperor har också fått stor spridning utomlands.

Vid slutet av 2010-talet fick en sydkoreansk film stor uppmärksamhet världen över. Thrillerkomedin Parasit av Bong Joon-ho vann då såväl Guldpalmen från filmfestivalen i Cannes 2019 som fyra Oscars, bland annat för bästa film år 2020.

Om våra källor

Sydkorea – Äldre historia

På 300-talet fanns flera statsstater på den koreanska halvön och först på 600-talet bildades ett enat rike. Vid slutet av 1300-talet styrdes området av Chosondynastin (även kallad Yidynastin) och Söul blev huvudstad. Trots att dynastin blev allt mer försvagad behöll den makten fram till 1910, då Korea annekterades av Japan.

Koreanerna härleder sin civilisations ursprung till riket Choson, som enligt legenden grundades år 2333 f Kr på nordvästra delen av den koreanska halvön. Omkring 300-talet f Kr antas Choson ha utvidgat sitt välde in i nuvarande kinesiska Manchuriet. År 108 f Kr erövrade Kina norra delen av Koreahalvön för att sedan ha kolonier där i nordväst fram till 400-talet e Kr. 

Utanför kolonierna utvecklades samtidigt flera koreanska stads­stater, däribland Koguryo som i början av 300-talet drev bort kineserna. Mot slutet av 600-talet lade kungariket Silla i sydöst under sig både Paekche i sydväst och Koguryo i norr. Därmed enades halvön. 

Sillas blomstringsperiod övergick i sönderfall och 918 grundades en ny dynasti, Koryo. Krig mot angränsande stammar följdes av en ekonomisk och kulturell storhetstid på 1000- och 1100-talen. Med Kina som förebild utvecklades bland annat boktryckarkonsten. 

På 1200-talet invaderades halvön av mongoler som dominerade fram till början av 1300-talet, då Koryo-dynastin återtog makten. Efter attacker från kinesiska arméer och maktkamp vid hovet grep generalen Yi Song-Gye makten 1392. Han grundade en ny dynasti med det gamla riket Chosons namn och med Söul som huvudstad. Choson-dynastin kallas även Yi-dynastin. 

Konfucianismen övertog nu buddismens roll i det offentliga livet. En kulturell och vetenskaplig storhetstid rådde under första halvan av 1400-talet, särskilt under kung Sejong (1418–1450) som bland annat tog initiativ till skapandet av Koreas eget alfabet, hangul. 

Sedan förföll även Choson-dynastin, även om den satt kvar på tronen ända till 1910. Japanska attacker på 1590-talet ödelade landet, och efter två kinesiska invasioner i början av 1600-talet blev Korea en kinesisk lydstat för en tid. Bortsett från kontakterna med Kina isolerade sig Korea från omvärlden fram till 1875, då koreanerna tvingades att öppna hamnar för japanska handelsmän. Korea slöt sedan fördrag med en rad västländer och med Ryssland. Efter Japans seger över Kina i kriget 1894–1895 och över Ryssland i rysk-japanska kriget 1904–1905 blev Korea ett japanskt protektorat, det vill säga koreanerna fick själva styra sina inre angelägenheter medan relationerna med omvärlden kontrollerades av Japan. 1910 annekterades dock landet av Japan. 

Den japanska regimen förde en hård koloniseringspolitik, och koreanerna pressades att anta japanska seder och namn. Samtidigt utvecklade japanerna gruvdriften, industrin och jordbruket, men vinsterna fördes ut ur landet till Japan. 

Missnöjet med Japans kolonisation ledde till uppror. Tusentals dödsoffer krävdes när japanerna slog ner en fredlig folkresning 1919. Motståndsrörelsen växte dock, både i och utanför Korea. I Shanghai i Kina bildades samma år en provisorisk koreansk regering, ledd av Syngman Rhee, som tidigare levt i exil i USA. Men exilregeringen splittrades. 

I norra Korea var gerillaledaren och kommunisten Kim Il-Sung en av ledarna för motståndet mot japanerna vid slutet av 1930-talet och under andra världskriget. Vid krigsslutet besattes norra Korea av sovjetiska trupper, medan södern intogs av amerikanerna.

Om våra källor

Sydkorea – Modern historia

Koreas historia efter andra världskriget inleddes med klyvningen av landet och det fullständigt förödande inbördeskriget 1950–1953. Politiskt har Sydkorea utvecklats från en auktoritär stat och militärt dominerad diktatur till en demokrati med fria val och växlingar vid makten. Under samma tid har Sydkorea rest sig från krigets förstörelse och stigit fram som en av världens starkaste ekonomier med stor export, världsberömda industriprodukter och hög levnadsstandard.

De allierade hade under andra världskriget bestämt att Korea skulle återfå sin självständighet när striderna upphört, men i slutet av 1945 beslöt USA, Storbritannien och Sovjetunionen att Korea skulle förvaltas av de allierade under fem år, vilket väckte vrede bland koreanerna. 

När USA och Sovjet inte kunde enas om en koreansk övergångsregering, växte en centraliserad kommuniststat fram under Kim Il-Sungs styre i den Sovjetockuperade zonen i norr. I söder inrättade USA en tillfällig regering av moderata nationalister, vilket ledde till våldsamma protester och attentat från högergrupper. 

I maj 1948 genomfördes val till en nationalförsamling i södra Korea, där högerkandidater vann en majoritet. Syngman Rhee valdes till president, och i augusti utropades Republiken Korea. Samma månad höll kommunisterna i norr val till en folkförsamling, och i september utropade de Demokratiska folkrepubliken Korea. Delningen följdes av provokationer och sammandrabbningar vid stilleståndslinjen. Den 25 juni 1950 gick nordkoreanska trupper över gränslinjen vid 38:e breddgraden och trängde in i Sydkorea. Amerikanska trupper dominerade de FN-styrkor som sattes in på sydsidan. Till en början trängde nordkoreanerna långt söderut men de drevs efter hand tillbaka norrut mot Kina. Sedan Kina ingripit på den nordkoreanska sidan stabiliserades fronten vid den 38:e breddgraden. 

Fredsförhandlingar inleddes 1951, men strider fortsatte fram till den 27 juli 1953, då ett stilleståndsavtal slöts. Något fredsavtal kom dock aldrig till stånd. Fortfarande utgör den några kilometer breda, demilitariserade zonen gräns mellan Nord- och Sydkorea. 

Militärkuppen 1961

Trots ekonomiskt bistånd från USA till Sydkorea efter kriget försvagades Syngman Rhees ställning, och ett studentuppror 1960 tvingade fram hans avgång. Den politiska och ekonomiska oron följdes av en militärkupp 1961, ledd av generalmajor Park Chung-Hee. Nationalförsamlingen upplöstes och undantagslagar infördes, men efter två år tilläts åter politisk verksamhet. Park, som dragit sig tillbaka från armén, vann presidentvalet 1963 och militärens parti fick majoritet i parlamentet. Formellt tillsattes en civil regering, men före detta militärer innehade alla viktiga poster. 

Under Parks första år lades grunden för en snabb industrialisering med hjälp av kapital från utlandet. Investeringar styrdes till tunga sektorer, som stålindustri och skeppsbygge, samtidigt som elektronikindustrin prioriterades. Men inrikespolitiken förblev instabil. Efter att oppositionen varit på väg att vinna presidentvalet 1971 upplöste Park nationalförsamlingen, upphävde konstitutionen och stärkte presidentens makt genom en ny grundlag. Direktval till ämbetet ersattes med ett valkollegium. 

Förändringarna utlöste protester som växte när Park 1975 utfärdade den så kallade antikommunistlagen, som bland annat förbjöd studenter att demonstrera. Oron trappades upp, och 1979 mördades Park av chefen för landets underrättelsetjänst. 

Nyvalet till presidentposten följdes av en armékupp med general Chun Doo-Hwan som den starke mannen. Efter stora studentdemonstrationer 1980 infördes krigslagar, all politisk aktivitet förbjöds och politiska ledare greps, bland andra Kim Dae-Jung från staden Gwangju där ett uppror bröt ut som slogs ned av armén med många dödsoffer som följd. Minnet av massakern kastade länge sin skugga över landet. Kim Dae-Jung dömdes 1980 till döden anklagad för att ha legat bakom upproret. Efter internationella protester omvandlades straffet till livstids fängelse och Kim tilläts gå i exil i USA. Han hade då fått utstå svår tortyr under sina år som politisk fånge. 

Studentdemonstrationer och politisk liberalisering

Chun stärkte sitt grepp om makten. 1981 mjukades krigslagarna upp och nya partier kunde bildas, men Chun utsågs ändå till president av ett nytt folkvalt valkollegium. En ljusning i ekonomin började skönjas men i mitten av 1980-talet tilltog de politiska protesterna på nytt. Samtidigt återfick Kim Dae-Jung och andra oppositionsledare rätten att verka politiskt. 

1987 gick studenterna i bräschen för jättedemonstrationer i Seoul, och president Chun tvingades kompromissa med oppositionen. En ny grundlag förhandlades fram och godkändes i en folkomröstning. Genom direktval till presidentposten öppnades dörren för en politisk liberalisering, som inleddes när den nyvalde presidenten Roh Tae-Woo tillträdde 1988. Under hans styre beskars militärens inflytande och samhället blev öppnare. 

1990 ändrades den politiska bilden dramatiskt, när Roh och oppositionsledarna Kim Young-Sam och Kim Young-Pil tillsammans bildade ett nytt parti, Demokratiska liberala partiet (DLP) som fick klar majoritet i parlamentet. Året efter gick flera oppositionspartier samman i en ny allians, Demokratiska partiet (DP), där Kim Dae-Jung blev en av ledarna. 

Det ekonomiska läget hårdnade och i valet 1992 förlorade DLP sin parlamentsmajoritet. Men partiets kandidat Kim Young-Sam segrade i presidentvalet över Kim Dae-Jung. Därmed fick Sydkorea för första gången på över tre decennier en president utan militär bakgrund. Höga officerare med band till forna regimer tvingades lämna sina poster. Underrättelsetjänsten beskars i sina befogenheter. En antikorruptionskampanj fällde ministrar och tusentals tjänstemän. 

Men president Kim anklagades själv för oegentligheter och auktoritär ledarstil. När de förra presidenterna Chun och Roh åtalades för korruption fick Kim kämpa för att distansera sig. Chun och Roh åtalades också för kuppen 1979 och för massakern i Gwangju 1980. Chun dömdes till döden och Roh till livstids fängelse. Båda benådades och släpptes senare. 

Den asiatiska finanskrisen

DLP bytte namn till Nya Koreapartiet och behöll med knapp nöd regeringsmakten efter valet 1996 i vilket Kim Dae-Jungs nya parti hade framgång. President Kim Young-Sam och regeringen försvagades ytterligare av en korruptionsskandal där många höga statstjänstemän anklagades för att ha tagit emot mutor av grundaren till stålföretaget Hanbo. Kim avgick som partiledare. 

Efterträdaren Lee Hoi-Chang fick leda det nya konservativa partiet, Stora nationella partiet (GNP), sedan Nya Koreapartiet och DP gått samman. Men Lee förlorade presidentvalet i december 1997 sedan den stora asiatiska finanskrisen utlöst den värsta ekonomiska krisen i Sydkoreas historia (se  Ekonomi). Valet vanns av oppositionsledaren Kim Dae-Jung. Med hans tillträde som president 1998 bröts den traditionella politiska och ekonomiska maktkoncentrationen. Landets elit hade av hävd sin bas i Gyeongsang-provinserna i sydöst, som länge stått i motsättning till Kims bas i staden Gwangju och Jeolla-provinserna i sydväst, där utvecklingen varit eftersatt. 

Den svåra ekonomiska krisen kom att prägla mycket av president Kim Dae-Jungs politik. Miljoner människor förlorade sina jobb och storstrejker och våldsamma protester följde. 

I den ekonomiska krisens spår vann den konservativa oppositionen parlamentsvalet 2000. Men president Kim Dae-Jungs parti, som bytt namn till Millenniets demokratiska parti (MDP), kunde dock behålla regeringsmakten i koalition med ett liberalt parti. 

Solskenspolitiken

Kim Dae-Jungs så kallade solskenspolitik mot Nordkorea kulminerade i ett toppmöte i Pyongyang 2000 (se Utrikespolitik och försvar) och resulterade i att Kim samma år fick Nobels fredspris. Men oppositionen i Sydkorea menade att försoningspolitiken kostade för mycket ekonomiskt och politiskt utan att ge något i utbyte. 2001 fälldes ministern för enhetssträvanden i en misstroendeomröstning i parlamentet. Rege­ringen anklagades också för att indirekt ha mutat regimen i Nordkorea genom att storföretaget Hyundai betalat hundratals miljoner dollar för att få etablera företag och turistanläggningar i norr.

På hemmaplan möttes Kims regering av proteststrejker mot planer på privatisering av järnvägar och el- och gasnät. Korruptionsskandaler med Kims närmaste män och två av hans söner inblandade försvagade presidentens ställning när mandatperioden gick mot sitt slut. 

I presidentvalet 2002 vann dock liberalen Roh Moo-Hyun från Kims regerande parti. Men segern var knapp över den konservative kandidaten Lee Hoi-Chang från Stora nationella partiet, som ville stoppa det ekonomiska stödet till Nordkorea på grund av landets kärnvapenprogram. 

President Rohs parti splittrades och han fick kämpa mot ekonomisk tillbakagång. Efter att oppositionen drivit igenom riksrätt mot Roh 2004 fick han tillfälligt lämna ämbetet. Han frikändes dock från anklagelser om korruption och vanstyre av författningsdomstolen. Rohs nya stödparti Uri nådde framgång i valet 2004 och kunde bilda regering. 

Lee Myung-Bak tar över presidentposten

Ekonomiskt kärva tider sänkte dock stödet för regeringen och president Roh. 2007 splittrades Uri-partiet och upplöstes. En majoritet av medlemmarna anslöt sig till det nybildade liberala Förenade nya demokratiska partiet som blev parlamentets näst största parti. I presidentvalet i december 2007 förlorade dock partiets kandidat Chung Dong-Young stort mot Lee Myung-Bak från Stora nationella partiet. Ett utbrett missnöje med Roh-regeringens ekonomiska politik påverkade valutgången. Med sin bakgrund som framgångsrik affärsman inom Hyundai-koncernen och borgmästare i Seoul lovade Lee att stimulera tillväxt och driva en hårdare politik gentemot Nordkorea.

Parlamentsvalet 2008 blev en stor framgång för Lees parti, som vann egen majoritet. Förenade demokratiska partiet (som nu övergett ordet ”nya” i namnet), förlorade hälften av sina mandat. Det bytte efter valet namn till Demokratiska partiet. 

President Lee stötte på hårt motstånd i parlamentet. När ett importstopp för amerikanskt nötkött upphävdes (infört 2003 efter utbrott av BSE, ”galna ko-sjukan”, i USA) tvingade studenter, fack och vänstergrupper Lee att backa om köttimporten och avskeda bland annat jordbruksministern. Ett kontroversiellt frihandelsavtal med USA ledde också till bojkott och våldsamt tumult i parlamentet (se Utrikeshandel). 

Nordkoreanska angrepp

Spänningen steg kraftigt i regionen efter att en sydkoreansk patrullbåt sänkts och 46 man mist liv i mars 2010. Nordkorea pekades ut som skyldigt, och på hemmaplan kritiserades militärledningen för sitt sätt att hantera krisen. Tonläget mellan de båda koreanska staterna skärptes i november 2010 när den sydkoreanska ön Yeonpyeong besköts av nordkoreanskt artilleri (se Utrikespolitik och försvar). 

Stora nationella partiet, som bytt namn till Saenuripartiet, behöll med knapp nöd sin majoritet i parlamentsvalet i april 2012. Regeringspartiet backade från 165 mandat till 152, medan Demokratiska förenade partiet (DUP) ökade kraftigt från 89 platser till 127. DUP bildades i slutet av 2011 när det främsta oppositionspartiet Demokratiska partiet (som då bytt namn från Förenade demokratiska partiet) slogs samman med det lilla Medborgarnas förenade parti.

I juni 2012 bekräftade Saenuripartiets ledare Park Geun-Hye att hon skulle kandidera i presidentvalet senare samma år. Park, dotter till den diktatoriske presidenten Park Chung-Hee, hade sedan ett par år tillbaka pekats ut som en av favoriterna till att efterträda Lee på presidentposten. Trots faderns odemokratiska styre var hans namn för många en symbol för landets ekonomiska omvandling. 

Presidentvalet 2012

Under sommaren besvärades Saenuripartiet och president Lee av en korruptionsskandal som involverade presidentens äldre bror tillsammans med 200 andra politiker, lobbyister och tjänstemän. Brodern anklagades för att ha tagit emot mutor från två olönsamma banker som ville få hjälp att undvika granskning och en eventuell stängning. Broderns inblandning fick president Lee att be sydkoreanerna om ursäkt i ett TV-sänt tal. 

Två liberala presidentkandidater, Moon Jae-In från DUP och IT-miljonären Ahn Cheol-Soo, var de främsta utmanarna till Saenuripartiets Park Geun-Hye. Moon och Ahn ville bägge se en utjämning av rådande inkomstklyftor liksom en reformering av systemet med mäktiga familjekonglomerat, så kallade chaebol. När valet ryckte närmare valde dock Ahn överraskande att dra sig ur kampen om presidentposten eftersom oppositionens väljarandel annars skulle ha splittrats på två kandidater, vilket skulle ha stärkt de konservativas vinstchanser. 

Park Geun-Hye tar över presidentposten

Valdeltagandet i presidentvalet i december 2012 var det högsta på ett och ett halvt årtionde. Park Geun-Hye segrade med drygt 51 procent av rösterna mot cirka 48 procent för Moon Jae-In. 

Sydkorea fick därmed sin första kvinnliga president någonsin. I sitt installationstal i februari 2013 lovade Park bland annat att stimulera den ekonomiska tillväxten (till exempel genom åtgärder för att stödja småföretag) och att satsa på välfärd. Hon ville uppmuntra en dialog med Nordkorea för att om möjligt förbättra relationerna, som försämrats under president Lees tid vid makten. Samtidigt utlovade hon en fast hållning i nationella säkerhetsfrågor och betecknade Nordkoreas nyligen utförda kärnvapenprov som ett hot mot det koreanska folkets överlevnad. 

Kort efter Parks installation upphävde Nordkorea existerande avtal om icke-angrepp, stängde gränspassagen till Syd vid den demilitariserade zonen och avbröt direktkontakterna med Seoul. 

Säkerhetsskandalen 2013

Hösten 2013 uppstod stort politiskt rabalder efter att det uppdagades att en oppositionspolitiker, enligt säkerhetstjänsten, gjort sig skyldig till förräderi och försök till samarbete med Nordkorea. Politikern var medlem av Förenade framstegspartiet (United Progressive Party, ett parti som bildats av en sammanslagning av en rad vänsterpartier 2011), och eftersom han var parlamentsledamot behövde parlamentet godkänna att han fick gripas och ställas inför rätta. Såväl det regerande Saenuripartiet som det liberala oppositionspartiet (som nu valt att åter kalla sig Demokratiska partiet) röstade ja till hans gripande. Mannen greps anklagad för att ha konspirerat i syfte att störta regeringen om det skulle bli krig med Nordkorea. Han och ytterligare sex partimedlemmar dömdes till fängelse i upp till nio år. De som inte bedömdes skyldiga till att ha förberett ett uppror, straffades för att ha brutit mot landets säkerhetslag genom att sjunga nordkoreanska revolutionära sånger.

Hösten 2013 beslöt författningsdomstolen därtill att låta upplösa UPP, på en förfrågan om detta från justitiedepartementet. Partiet ansågs stödja det nordkoreanska socialistiska systemet och utgöra ett hot mot Sydkoreas demokrati. UPP-medlemmarna kritiserade beslutet och hävdade att de bara hade eftersträvat att försoning skulle uppnås med Nordkorea. Sedan UPP upplösts bildade några tidigare UPP-anhängare ett nytt parti, Rättvisepartiet .

Efter domen kritiserades regeringen och Park för att sätta yttrandefriheten och organisationsfriheten på spel, av bland annat av Amnesty International. Säkerhetstjänsten som låg bakom utredningen och misstankarna mot UPP-medlemmarna kritiserades av oppositionen för att fabricera spionaffärer, en välbeprövad metod som användes under landets auktoritära förflutna, som ett sätt att stärka sin makt och flytta fokus från andra dagsaktuella politiska problem. Säkerhetstjänsten var redan i blåsväder på grund av att dess chef stod åtalad för att ha beordrat agenter att inför presidentvalet i december 2012 smutskasta regeringskritiker och motståndare till Park i internetforum. 

Färjekatastrofen

Efter bara drygt ett år som president Parks premiärminister lämnade Chung Hong-Won in sin avskedsansökan till följd av omfattande kritik i samband med färjan Sewols förlisning utanför Sydkoreas sydvästra kust i april 2014. Av färjans 476 passagerare dog drygt trehundra, varav de flesta var skolungdomar. Regeringen fick skarp kritik av anhöriga för att räddningsarbetet varit för långsamt och för bristfällig kontroll av färjan, som haft konstruktionsfel och därtill varit för tungt lastad. 

Färjekatastrofen fick stora följdverkningar i samhället och presidenten fick ta emot avskedsansökningar från såväl chefen för underrättelseverksamheten som ordföranden för Nationella säkerhetsrådet (som ger presidenten råd i säkerhetsfrågor).

President Park kritiserades inte bara för hanteringen av färjekatastrofen utan också för att en god bit in på sitt andra år vid makten ännu inte ha infriat vallöften om fördubblad grundpension, fri sjukvård för fyra dödliga sjukdomar (bland annat cancer) samt allmän barntillsyn. Inte heller hade det ringa antalet kvinnor på ledande poster ökat nämnvärt. Problemen avspeglade sig i sjunkande opinionssiffror för presidenten.

I slutet av 2015, några månader innan parlamentsvalet i april 2016, splittrades Nya politikens allians för demokrati (NPAD) som bildats våren 2014 genom en sammanslagning av Demokratiska partiet och ett mindre parti lett av den populäre Anh Cheol-Soo. Men bara drygt ett år senare lämnade Anh Cheol-Soo, som tillsammans med Kim Han-Gil varit en av NPAD:s två ordförande, partiet och tillkännagav att han skulle leda ett nytt parti som skulle heta Folkets parti (People's Party, PP). NPAD bytte då namn till Minjupartiet (The Minjoo Party of Korea). Splittringen av oppositionen väntades gynna det regerande Saenuripartiet i det kommande parlamentsvalet. Partiets viktigaste vallöften handlade om att skapa jobb, inte minst för unga, genom att avreglera arbetsmarknaden och om att få bukt med de växande inkomstklyftorna i landet. Men valet blev en stor besvikelse för Saenuripartiet och Park. Partiet fick bara 122 mandat i parlamentet och fick se sig besegrat av Minjupartiet med ett mandat. Även det nybildade Folkets parti gjorde bra ifrån sig i valet med 38 mandat.

Korruptionsskandalen kring Park

Hösten 2016 seglade en politisk skandal upp med koppling till president Park själv. En nära kvinnlig vän och rådgivare till presidenten, Choi Soon-Il, greps av polisen misstänkt för bedrägeri och maktmissbruk. Det cirkulerade uppgifter om att kvinnan länge hade kunnat påverka regeringsarbetet och lyckats styra utnämningar av viktiga tjänster via hennes kontakter med Park. Presidenten utsattes för stark kritik från oppositionen och hundratusentals sydkoreaner gick ut på gatorna i Seoul och krävde hennes avgång. När det stod klart att åklagare ville att Park skulle ställa upp för utfrågning i samband med att en formell rättsutredning inletts mot hennes rådgivare, meddelade oppositionspartier, däribland Minjupartiet, att de ämnade undersöka möjligheterna att ställa presidenten inför riksrätt

I början av december röstade parlamentet ja till att ställa Park inför riksrätt. Park suspenderades från presidentämbetet i avvaktan på att författningsdomstolen skulle ta ställning till riksrättsbeslutet. Presidentens uppgifter övertogs temporärt av premiärminister Hwang Kyo-Ahn. 

Saenuripartiet splittrades i en falang som fortsatte att stödja Park och en annan som tog avstånd från presidenten och i slutet av 2016 bröt sig ett 30-tal partianhängare ur partiet och bildade ett nytt högerparti – Bareunpartiet. Det regerande Saenuripartiet bytte ett par månader senare namn till Koreas frihetsparti (Liberty Korea Party), som ett sätt att undvika att förknippas med korruptionsskandalen kopplad till president Park.

Domstol bekräftar riksrättsbeslut

Den 10 mars 2017 var författningsdomstolens beslut klart. Den upprätthöll parlamentets riksrättsförfarande mot Park, vilket innebar att hon inte kunde återgå som landets president. Hon kunde därmed inte heller åberopa någon åtalsimmunitet som president utan riskerade nu rättegång i en vanlig domstol.

Enligt författningsdomstolen hade Park brutit mot lagen när hon tillåtit sin nära vän Choi att blanda sig i statliga angelägenheter och inte medgivit att så hade skett när hon har tillfrågats. Dessutom hade Park lämnat ut hemliga dokument.
Presidentens väninna Choi Soon-Il stod i sin tur åtalad för att ha pressat mäktiga företag att donera miljontals dollar till hennes egna, icke-vinstdrivande, stiftelser. Även ett antal statliga tjänstemän misstänktes för inblandning i korruptionshärvan och en rättsprocess hade också inletts mot Samsungs högste chef, Lee Yae-Yong. Han misstänktes för att ha donerat nära 40 miljoner dollar till Chois stiftelser som ett sätt att försöka få stöd uppifrån för en sammanslagning 2015 av två Samsungföretag. 

Presidentval måste hållas inom 60 dagar efter författningsdomstolens beslut. Fram till presidentvalet den 9 maj 2017 fortsatte premiärminister Hwang Kyo-Ahn som tillförordnad president.  

 Om våra källor

Sydkorea – Politiskt system

Efter 26 års militärstyre fick Sydkorea sin nuvarande författning år 1988. En folkvald president styr landet med stöd av en regering, medan parlamentet har den lagstiftande makten och rättsväsendet den juridiska. Inrikespolitiken är polariserad med en konservativ partigruppering och en vänsterliberal som länge stridit om makten.

Presidenten är medlem av regeringen (statsrådet) och har ett avgörande inflytande över dess beslut. Formellt leds dock regeringsarbetet av en premiärminister som utses av presidenten med parlamentets samtycke. Presidenten, som är statschef och överbefälhavare, väljs i direkta val för fem år och kan inte väljas om. Parlamentet måste godkänna de undantagslagar som presidenten kan införa i nationella nödlägen. Parlamentet kan avsätta premiärministern eller andra ministrar och kan ta initiativ till riksrätt mot presidenten.

Det lagstiftande parlamentet (nationalförsamlingen) består av en kammare vars ledamöter väljs vart fjärde år. I valet 2020 utsågs 253 ledamöter i enmansvalkretsar, medan 47 mandat fördelades mellan partierna efter deras andel av rösterna. 

Administrativt är Sydkorea indelat i nio provinser och sju städer med samma ställning som provinserna. En betydande del av statsförvaltningen har flyttats från Seoul till Sejong City, mitt i landet.

Rättsväsendet består av Högsta domstolen, appellationsdomstolar, distriktsdomstolar, specialdomstolar för patentärenden och familjemål samt särskilda domstolar för brott som begås av militärer. Författningsdomstolen ska övervaka att landets lagar står i överensstämmelse med grundlagen. 

Politiska partier

Den politiska liberaliseringen i slutet av 1980-talet ledde till en mängd partibildningar och skiftande allianser men i grunden har makten växlat mellan två politiska grupperingar med bas i varsin landsdel. I industriområdena i sydöstra Sydkorea har de konservativa partierna haft sitt fäste, medan mer vänsterbetonade partier har varit starkast i sydväst, där inkomsterna är lägre. Polariseringen har varit stark i flera årtionden. 

Två större partier har under olika namn dominerat sydkoreansk politik sedan millennieskiftet. Det konservativa partiet som före 2012 hette Stora nationella partiet och därefter Saenuripartiet (även känt som New Frontier Party, NFP) blev största parti i parlamentsvalet 2008 och lyckades behålla regeringsmakten även i valet 2012. Partiet fick dock se sig besegrat av det liberala Demokratiska partiet (även kallat Minjupartiet, se nedan) i valen 2016 och 2020.

I februari 2017 bytte Saenuripartiet namn till Koreas frihetsparti (Liberty Korea Party). Det var ett sätt att undvika att förknippas med en omfattande korruptionsskandal som uppdagats hösten 2016 och som till slut ledde till att president Park Geun-Hye tvingades avgå (se Modern historia). I samband med att en riksrättsprocess inleddes mot Park i december 2016 splittrades partiet, då ett 30-tal partianhängare som var negativa till Park och hennes agerande bildade ett nytt högerparti, Bareunpartiet.  

I början av 2020, ett par månader före parlamentsvalet som skulle hållas i april, genomförde  Koreas frihetsparti ännu ett namnbyte. Nu kallade det sig för Förenade framtidspartiet sedan två borgerliga småpartier anslutit sig. Bara sju månader senare ändrade partiet åter namn, nu till Folkets maktparti (People Power Party (PPP).

Den liberala grupperingen i sydkoreansk politik har sedan 2007 dominerats av ett större parti som har gått under flera namn och som sedan 2016 kallas Demokratiska partiet eller Minjupartiet (på engelska har partiet dock främst använt beteckningen Democratic Party, DP, under slutet av 2010-talet). DP blev största parti i valet 2016. Partiet har sina rötter i en sammanslagning 2007 av två liberala partier (Millenniets demokratiska parti och Vårt parti, Uri Party). 2014 ingicks ett samarbete med ett parti grundat av IT-affärsmannen Ahn Cheol-Soo. Förhoppningen var att de liberala krafterna därigenom skulle kunna besegra det konservativa partiet i kommande val. Men planerna gick om intet när Ahn Cheol-Soo valde att bilda Folkets parti (People's Party, PP) inför parlamentsvalet 2016.

Sydkorea hade inga vänsterpartier i traditionell bemärkelse förrän år 2000, då det Demokratiska arbetarpartiet (Democratic Labour Party, DLP) bildades. 2011 gick det ihop med ett annat vänsterparti och bildade Förenade progressiva partiet (United Progressive Party, UPP). 2012 bröt sig en fraktion ut ur partiet och bildade Rättvisepartiet (Justice Party, från början Progressive Justice Party).

Några mindre partier har vid slutet av 2010-talet samlat sig i två grupperingar: en mer mittenhögerinriktad som utgjordes av Bareun Framtidspartiet (som bildades efter en hopslagning mellan Bareun och en utbrytargrupp inom Folkpartiet, PP) samt det vänstermitteninriktade Partiet för demokrati och fred. Dessa båda småpartier gick inför parlamentsvalet 2020 samman med ett annat mindre parti (Nya alternativpartiet) och bildade Partiet för folkets uppehälle



Om våra källor

Sydkorea – Demokrati och rättigheter

Sydkorea är en demokratisk stat och respekten för politiska och medborgerliga rättigheter är överlag god. Medierna kan verka fritt och är aktiva i granskningen av makthavare. Rättsväsendet anses fungera bra och har en oberoende ställning. Samtidigt menar människorättsorganisationer att den nationella säkerhetslagen innebär begränsningar för yttrande- och mötesfriheten.

Sydkorea höll sitt första verkligt demokratiska val först 1987, efter flera år då landets styrts av militärdiktaturer (se Modern historia). Idag anser internationella observatörer att de allmänna val som hålls till presidentposten och till parlamentet genomförs under korrekta och rättvisa former.

Det råder flerpartisystem och invånarna kan bilda och bli medlemmar i politiska partier. Det finns många icke-statliga organisationer och författningen garanterar mötes- och föreningsfrihet. Demonstrationer är vanliga.

Samtidigt anser människorättsorganisationer och experter att landets nationella säkerhetslag tidvis begränsar grundläggande fri- och rättigheter. Lagen förbjuder ”statsfientliga aktiviteter” (främst vänsterpolitiska yttringar) och vad som anses gynna Nordkorea samt kontakter med nordkoreaner utan regeringens tillstånd. Att inneha bannlysta böcker eller lyssna på nordkoreansk radio har lett till gripanden.

Säkerhetslagen begränsar även församlingsfrihet och facklig verksamhet. Lagen ledde 2014 till att konstitutionsdomstolen upplöste ett politiskt parti eftersom partistadgan bedömdes sympatisera med Nordkoreas statsideologi. Makthavarna har fått kritik för att använda säkerhetslagen utifrån egna politiska syften.

2005 bildades en sanningskommission för att utreda händelser under Koreakriget 1950–1953, då hundratusentals civila sydkoreaner dödades eller ”försvann”. En stor del av dessa var misstänkta kommunister och vänstersympatisörer. Efter en första rapport om bland annat massgravar med avrättade människor bad president Roh Moo-Hyun offentligt om ursäkt för ”de illegala handlingar som utfördes av dåtidens myndigheter”. Det beräknas finnas ca 160 massgravar.

Sydkorea har även fått kritik av människorättsorganisationer för att människor som på grund av sin religiösa tro avstår från militärtjänst kan få fängelsestraff. Sydkorea har kritiserats för att det inte finns någon möjlighet att göra icke-militär värnplikt.

Landets minoriteter har samma politiska rättigheter som sydkoreanerna i stort. Samtidigt är de underrepresenterade på politiska poster. Detsamma gäller kvinnor, år 2020 var knappt en femtedel av parlamentsledamöterna kvinnor och löneklyftan mellan män och kvinnor hör till de största bland världens ekonomiskt mest utvecklade länder.

Yttrandefrihet och medier

Under militärstyret 1961–1987 var yttrandefriheten starkt begränsad. Nya presslagar stärkte därefter yttrandefriheten och numera råder i princip fri opinionsbildning. Många skandaler och korruptionsaffärer bland samhällets och affärslivets toppar har avslöjats av aktiva redaktioner genom åren.

Fortfarande ger dock säkerhetslagstiftningen (se ovan) myndigheter möjlighet att censurera nyheter som rör Nordkorea. Det händer också att journalister som rapporterar om politisk korruption övervakas, utsätts för påtryckningar och kan fängslas för förtal. Det finns uppgifter om att förtalsprocesser som inleds efter kritik mot regeringen och presidenten har ökat under senare år. Ärekränkning kan enligt lagen straffas med fängelse i sju år, något som uppmuntrar självcensur bland journalister. Pressfrihetsaktivister har uppmanat Sydkorea att ändra lagstiftningen.

Ändå har Sydkorea sedan landet 2017 fick en ny president, den tidigare människorättsförespråkaren och politiska fången Moon Jae-In (se Aktuell politik), stigit flera platser på Reportrar utan gränsers lista över pressfriheten i världens länder (se rankningslistan här).

Korruption

Myndigheter och makthavare har genomfört insatser för att begränsa korruptionen. Det finns exempelvis sedan 2016 en ny lag mot korruption som bland annat begränsar vilka gåvor som offentliga tjänstemän, lärare och journalister får ta emot. Det finns också en kommission för korruptionsbekämpning och civila rättigheter, bildade 2008, som bland annat ska granska företagens affärsmetoder.

Samtidigt har kritiken bland sydkoreaner mot korruptionen i samhället ökat under senare år.

Experter och forskare har menat att de täta förbindelserna mellan politiker och storföretag, så kallade chaebol, utgör en grogrund för korruption. Chefer och andra i företagsledningen har varit involverade i många korruptionsaffärer genom åren, men det har ofta sluppit straff på grund av sina förbindelser med politiker och anställda inom rättsväsendet. Politiker har ofta kritiserats för att se genom fingrarna på korruption i näringslivet eftersom de stora företagskonglomeraten har haft en så stor betydelse för landets ekonomiska utveckling.

Nästan alla tidigare presidenter i Sydkorea har varit indragna i korruptionsskandaler med koppling till mutor från storföretagen enligt organisationen Freedom House rapport 2018. Det gäller inte minst den tidigare presidenten Park Geun-Hye, som ställdes inför riksrätt och tvingades lämna presidentposten 2017 efter det att en omfattande korruptionshärva avslöjats hösten 2016 (se Aktuell politik). Park Geun-Hye har dömts till att tillbringa många år i fängelse liksom även den tidigare presidenten Lee Myung-Bak. Han dömdes 2018 till ett 15 år långt fängelsestraff för mutor och förskingring.

Organisationen Transparency International rankar Sydkorea på plats 33 av 180 länder (se rankningslistan här).

Rättsväsen och rättssäkerhet

Rättsväsendet ska enligt författningen särskiljas från den verkställande och den lagstiftande makten. Rättsväsendet är också enligt människorättsutvärderingar oberoende och opartiskt.

Sydkorea har kvar dödsstraffet men har inte genomfört någon avrättning sedan 1997. Tortyr och misshandel av fångar var vanligt ända in på 1990-talet. Situationen har förbättrats sedan dess, men kritik har riktats mot inhumana straff och behandlingen av fångar.

Sydkorea – Aktuell politik

Efter ett årtionde med konservativt styre vann Moon Jae-In från liberala Demokratiska partiet presidentvalet 2017. Han efterträdde Park Geun-Hye, som fällts för korruption (se Modern historia). I början av 2020 såg det ut som om Moons parti skulle förlora parlamentsvalet i april på grund av uteblivna reformer, ekonomisk kräftgång och skandaler. Men regeringens framgångsrika bekämpning av det nya coronaviruset förde istället partiet till en brakseger.

Politiska skandaler och bråk mellan regeringspartiet och dess stödpartier å ena sidan och den konservativa oppositionen å den andra har präglat den sydkoreanska politiken. På senare år har internet och sociala medier fått allt större betydelse. Upprop på sociala medier har blivit ett populärt och kraftfullt sätt för sydkoreaner att påverka politiken i landet och kom att spela en viktig roll för Park Geun-Hyes dramatiska fall från makten 2016−2017 (se Modern historia).

I presidentvalet i maj 2017 ställde Hong Joon-Pyo upp som Koreanska frihetspartiets (tidigare Saenuripartiet) kandidat. På den konservativa sidan fanns även Yoo Seung-Min från Bareunpartiet. Den liberala oppositionen bestod av Ahn Cheol-Soo från Folkets parti (People's Party, PP) och Moon Jae-In från Demokratiska partiet (även kallat Minjupartiet).

Den liberale tidigare människorättsadvokaten Moon Jae-In hade starkt stöd bland väljarna. Han lovade att bli en president för hela folket och att ena landet efter de uppslitande turerna kring korruptionsskandalen och Park Geun-Hyes avsättning. Moon, som varit drivande i protesterna mot Park hösten 2016, framstod också som en symbol för den folkliga kampen mot korruption och rättvisa. Han ville också ta itu med de ekonomiska problemen och betonade vikten av att nå fred på Koreahalvön.

Andra uppmärksammade frågor inför valet var vilken politik som skulle föras gentemot den nordkoreanska grannen samt inställningen till det omstridda amerikanska missilförsvarssystemet THAAD (se Utrikespolitik och försvar) som började sättas upp i landet i slutet av april. De bägge konservativa presidentkandidaterna lyfte inför valet fram behovet av att skydda landet från Nordkorea genom THAAD och genom det militära samarbetet med USA. Moon Jae-In förespråkade en försonligare linje mot Nordkorea än vad den tidigare Park-ledningen haft, men han stödde ändå sanktionspolitiken mot grannlandet. Han uttryckte viss skepsis mot THAAD och kritiserade den snabba monteringen av systemet under våren 2017.

Moon Jae-In blir ny president

Över tre fjärdedelar av väljarna röstade i presidentvalet den 9 maj 2017. Det var det högsta valdeltagandet på minst två årtionden. Moon Jae-In vann en jordskredsseger med 41 procent av rösterna, långt före den konservative Hong Joon-Pyo som fick 24 procent.

Eftersom Moons parti Demokratiska partiet (Minjupartiet) inte kontrollerade en majoritet av ledamöterna i parlamentet blev det ingen lätt process att få parlamentet att godkänna de ministrar som han föreslog. Det drog ut på tiden innan alla ministerposter var tillsatta. Först i slutet av maj godkände parlamentet Moons utnämning av Lee Nak-Yon till ny premiärminister. I mitten av juni fick landet sin första kvinnliga utrikesminister, Kang Kyung-Wha. Moon lyckades också hålla sitt vallöfte om att över 30 procent av ministrarna skulle vara kvinnor.
Moon Jae-In inledde sin tid som president med att visa på sin vilja att, i motsats till sin föregångare Park, lyssna på väljarna och valde bland annat att förlägga sitt kontor till centrala Seoul istället för i sitt residens Blå huset, för att "vara närmare folket". Därtill kom han med löften om att bekämpa korruptionen i samhället och att införa reformer för att begränsa de mäktiga familjekonglomeraten, chaebols, betydelse. Han ville även förändra det ingrodda systemet att låta presidenten benåda verkställande chaeboldirektörer som dömts för brott − en fråga som var särskilt aktuellt med tanke på rättsprocessen mot den högsta Samsungchefen i anslutning till skandalen kring expresidenten Park. Samsungchefen dömdes för korruption till fem års fängelse i augusti 2017, men frigavs våren 2018 efter att han fått strafftiden halverad och uppskjuten.

Rättegången mot expresidentens väninna Choi Soon-Il avslutades också med att hon fick ett 20 år långt fängelsestraff för att ha tagit emot mutor från mäktiga chaebol. Även ministrar och tjänstemän i Parks tidigare regering dömdes till fängelse för inblandning i skandalen. Park Geun-Hye dömdes i sin tur till 24 års fängelse och höga böter.

Minskat stöd för Moon

Efter ett par år vid makten började stödet för president Moon bland sydkoreanerna att sjunka. Moon fick kritik för att vara för inriktad på samarbete och förbättrade relationer med Nordkorea på bekostnad av utlovade sociala och ekonomiska reformer. Stora ekonomiska satsningar på samarbete med Nordkorea har väckt upprördhet bland vissa grupper. Konservativa falanger har länge menat att stöd till Nordkorea bara bidrar till att hålla dess kärnvapenprogram igång.

President Moons opinionssiffror rasade. Enligt bedömare bidrog den svaga ekonomiska tillväxten, höga arbetslöshetssiffror och uteblivna sociala reformer till Moons minskande popularitet, inte minst bland unga sydkoreaner. Moons försök att verka för att fred uppnås på Koreahalvön har varit populära bland liberala väljare men att fredsprocessen gått i stå mot slutet av 2010-talet har lett till frustration.

Moon och hans regering har som mål att bilda en oberoende myndighet som ska granska korruption bland höga tjänstemän och vill även driva igenom en förändring av valsystemet för att göra det möjligt för mindre partier att erövra fler platser i parlamentet genom att öka andelen proportionellt tillsatta mandat. Men det var ett problem för regeringen och Moon att Demokratiska partiet inte kontrollerade en tillräcklig majoritet av platserna i parlamentet efter valet 2016 för att effektivt kunna få igenom sin politik utan tvingades söka stöd bland mindre partier.

Coronakrisen

Sydkorea var ett av de första länderna som drabbades av det nya coronaviruset, som först upptäcktes i Wuhanprovinsen i Kina i slutet av 2019. Sydkorea rapporterade sitt första fall av covid-19, den sjukdom som viruset orsakar, i januari 2020 och det spred sig sedan snabbt bland en kristen sekt i staden Daegu och i staden Cheongdo. Myndigheterna reagerade snabbt. Krisberedskapen höjdes och invånarna uppmanades att stanna inomhus.

Redan efter de första handfull fallen fick medicinföretag i uppdrag att utveckla och i stor omfattning tillverka utrustning för provtagning. Samtidigt fick sydkoreanerna finna sig i en rigorös övervakning med hjälp av kameror, kreditkortsuttag och data från smarta mobiler. Strategin fungerade väl, inte minst på grund av att invånarna hyste tilltro till och följde myndigheternas rekommendationer samtidigt som många sydkoreaner även engagerade sig frivilligt för att bidra till att stoppa viruset. Bedömare menade att Sydkoreas erfarenhet av att hantera ett annat coronavirus, Mers som dödade 38 människor 2015, gjorde att landet hade en beredskap, bland annat inom sjukvården, som många andra stater saknade. I slutet av februari och början av mars rapporterades tusentals sydkoreaner vara smittade av coronaviruset och dödsfallen hade börjat öka.

Taktiken för att bekämpa spridningen bar frukt och från mitten av mars minskade antalet nya fall kraftigt. I slutet av månaden hade cirka 130 människor dött i sjukdomen covid-19. Det kunde jämföras med europeiska länder som Italien, Spanien och Frankrike där flera tusen människor avlidit. Hanteringen av coronaviruset i Sydkorea lyftes fram i omvärlden som ett lyckat exempel.

Parlamentsvalet 2020

Samtidigt som regeringen såg ut att få kontroll över den pågående coronapandemin började förberedelserna inför parlamentsvalet den 15 april. För regeringen handlade det om att få så många sydkoreaner som möjligt att gå och rösta utan att riskera att spridningen av covid-19 åter sköt fart.

När valdagen närmade sig visade opinionsundersökningar att Demokratiska partiet hade stöd av omkring 43 procent av väljarna medan omkring 28 procent planerade att rösta på dess konservativa huvudmotståndare, som i början av året åter hade bytt namn – nu till Förenade framtidspartiet.

Demokratiska partiet vann en överlägsen seger i valet, vilket inte minst avspeglade att många sydkoreanerna var nöjda med hanteringen av coronaepidemin i landet. Demokratiska partiet säkrade med hjälp av sitt nybildade stödparti Tillsammans medborgare (se Politiskt system) kontrollen över 180 av parlamentets 300 platser, vilket innebar att det hade absolut majoritet. Förenade framtidspartiet fick endast 103 platser och dess stödparti, Koreanska framtidspartiet, 19.

 

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

Om våra källor

LÄSTIPS - läs mer om Sydkorea i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Hård dragkamp om den ekonomiska politiken i Sydkorea (2019-05-29)

FÖRDJUPNING om Sydkorea finns även i Världspolitikens Dagsfrågor
Koreansk återförening: En omöjlig dröm (nr 9 2019)
Sydkorea och presidentkrisen: Öppning för reformer (nr 6 2017)

Fakta – politik

Officiellt namn
Taehan Minguk/ Republiken Korea
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
Moon Jae-In (2017)
Regeringschef
Kim Boo-Kyum (2021)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Demokratiska partiet (Minjupartiet, tidigare DUP) 163, Förenade framtidspartiet ( f d Saenuri) 103, Koreanska framtidspartiet 19, Tillsammans medborgare 17, Rättvisepartiet 6 (2020) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Demokratiska partiet (Minjupartiet, tidigare DUP) 123, Saenuripartiet (NFP; f d GNP) 122, Folkets parti (PP) 38, Rättvisepartiet 6 (2016)
Valdeltagande
66,2 % i parlamentsvalet 2020, 77,2 % i presidentvalet 2017
Kommande val
parlamentsval 2024, presidentval 2022
1. preliminära resultat

Källor

Sydkorea – Utrikespolitik och försvar

Det kalla kriget mellan öst och väst och den koreanska halvöns delning har präglat Sydkoreas utrikespolitik sedan staten grundades 1948. Koreahalvön är ett av de mest militariserade områdena i världen. Formellt råder fortfarande krigstillstånd mellan Nord- och Sydkorea, eftersom avtalet om eldupphör 1953 inte följts av något fredsavtal.

Både Sydkorea och Nordkorea har som mål att återförena den koreanska halvön. De politiska och militära motsättningarna har dock varit för stora, och i Sydkorea räds man den enorma ekonomiska bördan det skulle innebära att ta ansvar för det utfattiga Nordkoreas utveckling.

Försök till dialog mellan Syd- och Nordkorea på 1970- och 1980-talen gav dåligt resultat. Efter det kalla krigets slut runt 1990 inleddes ett försiktigt närmande och 1991 gav Nordkorea upp sitt motstånd mot FN-medlemskap för båda länderna, och de två Korea valdes in i världsorganisationen. Året efter trädde ett brett samarbetsavtal i kraft.

Kim Dae-Jung, president i Sydkorea 1998–2003, arbetade målmedvetet för bättre relationer till Nordkorea trots en rad nordkorean­ska intrång över gränsen. 1999 besköt dock nordkoreanska och sydkoreanska marinfartyg varandra för första gången sedan Koreakriget med många dödsoffer som följd. Ändå avbröts inte kontakterna mellan de båda länderna. I juni 2000 hölls ett toppmöte mellan Kim Dae-Jung och den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Il i Pyongyang. De beslöt bland annat om ekonomiskt samarbete och möten för familjer som levt åtskilda i ett halvt sekel. Vid OS i Sydney samma år tågade Syd- och Nordkoreas deltagare in tillsammans. 

Nya spänningar

Efter millennieskiftet ökade spänningen på Koreahalvön. Många dödsoffer krävdes 2002 vid en eldstrid i Gula havet. Efter en ursäkt från Nordkorea för provokation inleddes arbete med att återupprätta väg- och järnvägsförbindelser.

De internationella sexpartssamtalen om Nordkoreas kärnvapenprogram som påbörjats 2003 mellan Nordkorea och Sydkorea, Kina, Japan, Ryssland och USA bröt samman 2006 och samma år genomförde Nordkorea sitt första kärnvapenprov. Trots spänningarna fortgick ländernas ekonomiska samarbetsprojekt i Nordkorea: industrizonen Kaesong och turistanläggningen på Kumgangberget. 

Det andra Koreatoppmötet som hölls i Pyongyang 2007 banade väg för bättre relationer, men löften om fredsförhandlingar rann ut i sanden. Under den konservative presidenten Lee Myung-Bak inleddes från 2007 en ny hård linje mot Nordkorea. Sydkorea krävde att kärnvapen­avtalet efterlevdes för att bistånd och stöd skulle ges. Nordkorea svarade med att stänga gränsen mellan länderna, stoppa turistresor och godstrafik via järnväg samt utvisa sydkoreaner från Kaesong. 

Nordkorea sänker fartyg

Nordkoreas andra kärnvapenprov 2009 trappade upp krigsretoriken mellan länderna. Situationen förvärrades året därpå när det sydkoreanska örlogsfartyget Cheonan sjönk efter en explosion och 46 man omkom. Efter en internationell utredning förklarade Sydkorea att en nordkoreansk torpedattack låg bakom. Handeln med Nordkorea frystes, och nordkoreanska handelsfartyg förbjöds i sydkoreanska vatten. President Lee förklarade att framtida angrepp skulle mötas direkt med militärt svar. Senare under året besköt Nordkorea den sydkoreanska ön Yeonpyeong, nära den omstridda havsgränsen mellan länderna. Två sydkoreanska soldater och två civila rapporterades ha dödats i anfallet. Nordkorea anklagade Sydkorea för att ha startat eldgivningen. Sydkorea förnekade detta men medgav att man hade testat missiler i området. 

Efter Nordkoreas raketuppskjutning i december 2012 och tredje kärnvapenprov i februari 2013 försämrades relationerna mellan Seoul och Pyongyang åter. I samband med att Nordkorea i början av mars samma år straffades med nya hårda FN- sanktioner hotade Pyong­yang med ett kärnvapenangrepp mot Sydkorea (och USA). Det sydkoreanska försvarsdepartementet svarade med att utlova omedelbar skoningslös vedergällning mot Nordkoreas högsta militärledning. Under de följande åren bestod det bistra klimatet mellan de koreanska staterna, i takt med att Nordkorea trappade upp testen av missiler och kärnvapen (se Kalendarium). 

Närmande inför OS i Sydkorea

 I januari 2018 höll dock länderna för första gången sedan Kim Jong-Uns tillträde som nordkoreansk ledare, bilaterala samtal på hög nivå. Det officiella skälet till samtalen var att diskutera Nordkoreas eventuella deltagande i vinter-OS i sydkoreanska Pyeongchang i februari samma år. Nordkorea meddelade under mötet att landet ämnade skicka en delegation till idrottsevenemanget.

Under OS-invigningen tågade nord- och sydkoreanska tävlingsdeltagare tillsammans och senare träffade  president Moon Jae-In Nordkoreas formelle statschef Kim Yong-Nam samt  den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Uns syster Kim Yo-Jong. Det var första gången sedan slutet av Koreakriget som så högt uppsatta nordkoreaner besökte Sydkorea. 

I april hölls därefter ett historiskt möte i gränsbyn Panmunjom,  i den demilitariserade zonen längs 38:e breddgraden, mellan Nordkoreas ledare Kim Jong-Un och Sydkoreas president Moon Jae-In.  Vid toppmötet kom de båda ledarna överens om att verka för att under 2018 nå fram till ett fredsavtal och till total kärnvapennedrustning på Koreahalvön. Processen gick dock i stå mot slutet av 2010-talet.

Förhållandet till USA

Sydkorea har varit starkt beroende av USA alltsedan Koreakriget. 1954 slöt Seoul och Washington ett avtal om att försvara gemensamma säkerhetsintressen, och hela efterkrigstiden har USA haft stora truppstyrkor i Sydkorea. Samtidigt har Sydkorea varit en viktig allierad för USA i Asien och det enda land där som hade större förband i Vietnamkriget. 

Efter den USA-ledda alliansens invasion av Irak 2003 sände Syd­korea under fem år soldater till Irak. Insatsen avvecklades sedan en sydkoreansk tolk kidnappats och mördats. De sista soldaterna togs hem 2008. 

Sydkorea bidrog även fram till 2007 med några hundra ingenjörssoldater och läkare till den Natoledda Isaf-styrkan i Afghanistan. 

Förhållandet mellan USA och Sydkorea har utsatts för både politiska och ekonomiska påfrestningar, bland annat genom stora studentdemonstrationer mot den amerikanska militära närvaron i Sydkorea. 2007 slöt de båda länderna ett frihandelsavtal, som i Sydkorea sågs som den viktigaste händelsen mellan dem efter militäravtalet 1954. 

Sydkoreas beroende av det militärstrategiska samarbetet med USA minskade under en period. Nordkoreas kärnvapenprogram drev 2002 Seoul att vända sig till Kina för att be Peking om hjälp att påverka Pyong­yang, eftersom USA:s politik betraktades som alltför hårdför. Sedan dess har dock Sydkorea skärpt sin egen linje och åter närmat sig USA. Nordkorea har reagerat skarpt på Sydkoreas årliga militärövningar med USA och beslutet att sätta upp det amerikanska missilförsvarssystemet THAAD i Sydkorea (se nedan).

Kina och Japan

Relationerna till Kina har utvecklats kraftigt, främst genom växande handel och investeringar. Förhållandet blev dock kyligare efter det gemensamma beslutet 2016 från Seoul och Washington att förlägga ett amerikanskt missilförsvarssystem THAAD i Sydkorea (se nedan). Peking protesterade kraftigt mot beslutet som man anser rubbar säkerhetsbalansen i regionen. Den sydkoreanska varuhandelskedjan Lotte fick stänga nästan alla sina butiker, medan även försäljningen av sydkoreanska Hyundai uppgavs ha drabbats av kraftigt vikande försäljning 2017. När THAAD började sättas upp i Sydkorea våren 2017 krävde Peking att det omedelbart skulle tas bort. Kinesiska turistresor till Sydkorea ställdes in och kinesiska myndigheter införde även restriktioner för sydkoreanska gruppresor till Kina, vilket slog mot sydkoreanska flygbolag och researrangörer. Under andra halvan av 2018 förbättrades emellertid relationerna mellan länderna och turistresor och ekonomiskt samarbete återupptogs.

Sydkoreas förhållande till grannlandet Japan har varit komplicerat. Det hårda kolonialstyret och därefter ockupationen under andra världskriget (se Äldre historia) orsakade djupa och långvariga sår hos koreanerna, som lever kvar än idag. Först 1993 erkände Japans regering att mängder av koreanska kvinnor och flickor utnyttjades som prostituerade på japanska fältbordeller. Senare har rapporter om fortsatt diskriminering av koreaner i Japan upprört i Sydkorea. År 2015 slöts en överenskommelse med Japan om ekonomisk ersättning till de utnyttjade kvinnorna och Japans premiärminister bad om ursäkt för det som skett. Därmed skulle problemet vara löst, hoppades man inte minst från japansk sida.

Men efter att ha genomfört en utvärdering av avtalet beslöt den nye presidenten Moon Jae-In tre år senare att det skulle rivas upp eftersom det hade ”stora brister”. Den sydkoreanska regeringen skulle byta ut den fond som bildats med hjälp av ekonomiskt stöd från Japan för att ge ersättning till drabbade kvinnor och deras familjer mot egen finansiering. Beslutet bidrog till att relationerna mellan de båda länderna åter blev kyligare.

2001 kallade Sydkorea hem sin ambassadör från Japan i protest mot att de japanska skolornas nya historieböcker slätade över japanska övergrepp under ockupationen. Japans premiärminister besökte samma år Sydkorea och framförde en ursäkt för ”den smärta och sorg” som Japan åsamkade det koreanska folket under det japanska kolonialväldet.

En olöst tvist om havsgränsen och om rätten till en obebodd liten ögrupp (Dokdo; på japanska Takeshima) flammar upp då och då. Området har rika fiskevatten och i havsdjupen finns stora förekomster av metanhydrater som väntas bli en viktig framtida energikälla. Som första sydkoreanska president besökte Lee i augusti 2012 Dokdo. Besöket ledde till en diplomatisk protest från Japan samt till att spänningarna mellan de två länderna ökade. Sydkoreas kritiska hållning till Japan fortsatte under 2010-talet, men trots denna linje har Sydkoreas och Japans samarbete stärkts inom flera områden, särskilt i Nordkoreafrågan.

Försvar

Efter Koreakriget rustades Sydkorea upp med USA:s hjälp. Militären inordnades sedan under FN:s befäl, och i ett kvartssekel var FN:s kommando i Sydkorea ansvarigt för landets försvar. Krigsmakten är sedan dess underställd amerikansk kontroll i händelse av krig.

2003 beslöts att USA:s markförband skulle dras söderut och att den sydkoreanska armén skulle ta över vid frontlinjen mot norr.  Mot slutet av 2010-talet hade USA drygt 30 000 man i Sydkorea. I den demilitariserade zonen finns en liten bas för neutrala svenska och schweiziska officerare som övervakar stilleståndsavtalet från 1953 (se Modern historia). 

Försvaret moderniserades på 1980-talet och blev en av Asiens bäst utrustade militära styrkor. Nordkorea har fler soldater och mer vapen, men Sydkorea har drygt 650 000 man under vapen och ett kvalitativt starkare försvar än grannen i norr. Oron är dock stor över Nordkoreas kärnvapenprogram, missilinnehav och misstänkta lager av biokemiska vapen. 

Sydkoreas tidigare planer på att utveckla ett kärnvapenprogram övergavs efter påtryckningar från USA.

Sydkorea och USA ingick i juli 2016 ett avtal om att förlägga det amerikanska missilförsvarssystemet THAAD i Sydkorea. Det skulle kunna skjuta ned kort- och medeldistansmissiler från Nordkorea, som vid mitten av 2010-talet kraftigt ökade sina test av missiler och kärnvapen. Systemet började utplaceras våren 2017 på en tidigare golfbana, ägd av varuhuskedjan Lotte, i distriktet Seongj söder om huvudstaden.  

Det råder allmän värnplikt i 18 månader för alla sydkoreanska män som är yngre än 30 år. Att vägra göra militärtjänst har varit belagt med fängelsestraff även för troende. Tusentals unga män, i synnerhet medlemmar av Jehovas vittnen har suttit i fängelse på grund av värnpliktsvägran. Men efter att Högsta domstolen i en dom 2018 godkände religiösa skäl som giltiga för att slippa vanlig militärtjänstgöring inleddes två år senare ett treårigt program för män som vill göra samhällstjänst.

Om våra källor

 

LÄSTIPS - läs mer om Sydkorea i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Historiens skuggor vilar tungt över Sydkorea (2019-09-23)

FÖRDJUPNING om Sydkorea finns även i Världspolitikens Dagsfrågor
Koreansk återförening: En omöjlig dröm (nr 9 2019)
Sydkorea och presidentkrisen: Öppning för reformer (nr 6 2017)

Fakta – försvar

Armén
495 000 man (2017)
Flygvapnet
65 000 man (2017)
Flottan
70 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
2,7 procent (2019)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
12,1 procent (2019)

Källor

Sydkorea – Ekonomisk översikt

Genom omfattande industrialisering, högt sparande, stora investeringar och en exportbaserad tillväxt har Sydkorea utvecklats till en av världens ledande ekonomier. Men under senare år har ekonomin tappat fart, delvis på grund av minskad inhemsk konsumtion. 

Få länder har avverkat ett sådant språng från utbredd fattigdom till fullt utvecklad industrination lika snabbt som Sydkorea. Redan 1996 kunde landet träda in som medlem i industriländernas samarbetsorganisation OECD, och Sydkorea räknas av IMF som en av världens ”avancerade ekonomier”. 

Under denna utveckling har privat företagsamhet dirigerats av femårsplaner i Sydkoreas blandekonomi. Bland annat genom hårt styrd lånepolitik har företagen drivits mot det övergripande målet att öka exportproduktionen, med industrin som den snabbast växande näringsgrenen. De jättelika industrisammanslutningarna, chaebol, har fungerat som ekonomins motor, men avsaknad av konkurrens har hindrat näringslivets förnyelse och koncentrerat lånekapitalet till företagsgrupper som Hyundai, Samsung och LG (se Industri). 

I slutet av 1990-talet bröts fyra decennier av hög tillväxt. 1997 drabbades Sydkorea av den asiatiska finans- och valutakrisen och gick in i den svåraste ekonomiska krisen i landets efterkrigshistoria. 

Upprepade konkurser tyngde bankerna, lånebehovet ökade och räntorna steg, medan utländska investeringar drogs tillbaka, hemmakonsumtionen sjönk och valutan, won, rasade i värde. Sydkorea stod på randen till bankrutt när landet under julhelgen 1997 tvingades acceptera villkoren för det största låne- och biståndspaket som IMF dittills betalat ut: 58,4 miljarder dollar. Till lånet bidrog inte bara IMF utan också en rad länder, däribland Sverige. Motkraven var bland annat minskat budgetunderskott, sänkt inflation, liberalisering av ekonomin samt mindre makt åt och mer insyn i jätteföretagen. I åtstramningens spår följde konkurser för småföretag och massavskedanden från de stora bolagen, ett dittills okänt fenomen i Sydkorea. 1998 minskade BNP med cirka 6 procent och arbetslösheten nådde rekordhöga 8 procent. 

1999 kom en rejäl återhämtning i ekonomin, med ökad efterfrågan utomlands och hemma, och tillväxt på över 10 procent. 2001 kunde Sydkorea återbetala IMF-lånen. 
Bakom krisens akuta orsaker fanns även långsiktiga problem. Sydkorea hade halkat efter i omställning till högteknologisk produktion, och snabba löneökningar på 1990-talet hade flyttat konkurrenskraft till låglöneländer som Kina och en del av staterna i Sydöstasien. 

Ett betydande problem var de täta och ofta korrupta banden mellan regering, banker och storföretag (chaebol). Stora lån gick till bolag som var marknadsmässigt utdömda. Regelverket för företagen var byråkratiskt och utländska investerare avskräcktes. President Kim Dae-Jungs (1998–2003) försök att reformera de stora företagskomplexen och göra dem mindre låneberoende rönte föga framgång. Motståndet inom näringslivet och den politiska oppositionen var starkt. Även under president Park Geun-Hye (2013−2016) gjordes försök att bryta storföretagsgruppernas dominans genom olika former av stöd till småföretag utan att det ledde till någon djupare förändring. I slutet av 2010-talet har även den liberala administrationen under president Moon Jae-In satt reformer av storföretagen och det system som gynnar dem som ett av sina främsta mål. Att storföretagen än idag, trots en rad nya regler införts för verksamheten, på många sätt styrs av sina mäktiga ägarfamiljer är ett nyckelproblem, vilket bidrar till bristande transparens. 

Exporten är en viktig motor i den sydkoreanska ekonomin och Sydkorea är en av världens största exportländer. Sedan finanskrisen har landet strävat efter att öppna upp och avreglera sin handel ytterligare. Sydkorea har sedan första halvan av 2010-talet handelsavtal såväl med EU och USA som med Kina och landet har också undertecknat handelsavtalet RCEP (Regional Comprehensive Economic Partnership) tillsammans med Kina, Japan, Australien och Nya Zeeland samt tio sydöstasiatiska länder.

Informations- och kommunikationsteknologiska produkter som datachips, LCD-skärmar och mobiler har fått allt större betydelse för Sydkoreas export. Handeln har sedan 2000-talets första årtionden visat ett avsevärt överskott som stigit under de senaste årtiondena.

USA var länge Sydkoreas största exportmarknad, med Japan på andra plats. Men 2003 blev Kina Sydkoreas främsta exportmarknad. Även importen från Kina har vuxit samtidigt som sydkoreanska företagsinvesteringar i Kina har ökat starkt. Trots sina politiska tvister har Sydkorea, Kina och Japan sedan 2012 förhandlat om ett gemensamt frihandelsavtal.

2001–2008 var den årliga ekonomiska tillväxten i snitt över 4 procent. I den globala finanskrisens spår i slutet av 2008 rasade valutan i värde, och banker och företag fick problem med sina utlandslån. Staten bistod då med lån i utländsk valuta och avsatte medel för krisande företag. Ekonomin återhämtade sig dock relativt snabbt och 2010 växte den med över 6 procent. Men de följande åren stannade tillväxten av och under andra halvan av 2010-talet låg årsgenomsnittet kring 3 procent.

Ett viktigt skäl till den mediokra tillväxten under senare år är den låga inhemska konsumtionen, som i sin tur hänger ihop med den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden. Här är sedan länge den höga ungdomsarbetslösheten ett växande problem. Hushållen är också högt belånade, vilket är en annan faktor som dämpar sydkoreanernas vilja att öppna plånböckerna.

Vid slutet av 2010-talet prövade regeringen en ny strategi, ”inkomstgenererad tillväxt”, för att få fart på tillväxt och konsumtion. Regeringen införde ett omfattande stimulanspaket som innehöll olika åtgärder för att skapa arbetstillfällen men också ökade bidrag till mammaledighet och sjukvård för gamla. Åtgärderna var till stor del finansierade av skatteinkomster. Samtidigt höjdes även minimilönen medan statsbudgeten för 2018 innehöll satsningar på jobbskapande och ökade sociala bidrag.

Regeringen har även försökt få bukt med den höga skuldsättningen bland sydkoreanerna genom att skärpa regelverket kring låntagande.

Den sydkoreanska ekonomins beroende av handeln med omvärlden och betydelsen av några enstaka industrier, i synnerhet framställningen av högteknologiska produkter, gör den känslig för yttre förändringar som handelskrig eller minskad efterfrågan i omvärlden.

Om våra källor

LÄSTIPS - läs mer om Sydkorea i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Hård dragkamp om den ekonomiska politiken i Sydkorea (2019-05-29)

Fakta – Ekonomi

BNP per person
31 363 US dollar (2018)
Total BNP
1 619 424 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
2,0 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP
2,0 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
27,2 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
53,6 procent (2018)
Inflation
0,4 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
37,9 procent (2018)
Valuta
sydkoreansk won
Bistånd per person
- 1 US dollar (1999)

Källor

Sydkorea – Naturtillgångar och energi

Sydkorea har inga kända oljefyndigheter av större värde och är fattigt även på andra mineraler. Stenkol är landets främsta mineraltillgång. Brytning av tungsten hade förr viss ekonomisk betydelse. Det finns mindre förekomster av bland annat bly, zink, koppar, kaolin och fältspat.

Oljeimporten är betydande. För att minska importen av råvaror och bränsle till industrin har Sydkorea startat samriskprojekt med utländska företag för att utvinna mineraler i resursrika länder som Australien, Kanada och Indonesien.

Importerat kol svarar för omkring 40 procent av energiproduktionen i landet, men regeringen meddelade 2020 att hälften av landets 60 koleldade kraftverk skulle stängas i utbyte mot stora satsningar på flytande naturgas. Sydkorea är en av världens största importörer av flytande naturgas. Landet har sedan länge förhoppningar om att en rörledning ska kunna byggas som kan leverera rysk gas från Sibirien via Nordkorea.

Sydkorea har även satsat hårt på kärnkraft för att minska användningen av fossila bränslen.  Men regeringen beslutade i början av 2020-talet att flera av de 24 kärnkraftverken skulle stängas i utbyte mot ökad användning av förnybar energi. Från år 2050 är planen att landet ska vara koldioxidneutralt, det vill säga att nettoutsläppen ska vara under noll.

Om våra källor

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
5 456 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per person
10564 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
620 302 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare
12,1 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor
2,7 procent (2015)

Källor

Sydkorea – Jordbruk

Terrängen är bergig och bara en femtedel av Sydkoreas yta kan användas till jordbruk. Den odlade marken finns främst i floddalarna och på slätter i söder och väster. Mildare klimat gör Sydkorea mer lämpat än Nordkorea för odling. Det gäller särskilt för ris.

Risfälten upptar nära två tredjedelar av all åkermark. I övrigt odlas bland annat havre, bönor, potatis och vete. Grönsaker och frukt är också viktiga produkter. Boskapsuppfödning är under stark utveckling. 

De flesta jordbruk är små, men produktiviteten har ökat betydligt genom hög mekanisering och mycket gödnings- och bekämpnings­medel. Samtidigt har industrialiseringen minskat andelen yrkesverksamma sydkoreaner i jordbruket dramatiskt. Landet importerar numera mycket spannmål men är nästan självförsörjande med ris.

Fiskets betydelse för hemmakonsumtion och för export har minskat. Landet har dock en av världens främsta flottor för djuphavsfiske. 

Skogsskövling under första delen av 1900-talet ersattes efter hand av återplantering och skogsvård. Numera är landet skogbevuxet till två tredjedelar, men skogsbruket är begränsat. Nära 90 procent av träråvaran importeras, mest från Indonesien och Malaysia.

Om våra källor

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
2,0 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
17,4 procent (2016)

Källor

Sydkorea – Industri

Industrin är starkt exportinriktad och ledande sektor inom sydkoreansk ekonomi. Ett fundamentalt drag i Sydkoreas näringsliv är den avgörande roll som landets stora företagsgrupper (chaeboler) haft.

Ledda av kraftfulla entreprenörer och ägarfamiljer var chaebolerna ryggraden i det ”sydkoreanska ekonomiska undret” under efterkrigstiden. Grupper som Samsung, Hyundai, LG, SK, Hanjin, Lotte m fl dominerar fortfarande utvecklingen av industri, export och teknisk förmåga. Kritiken mot chaebolernas makt tycks ha växt på senare år. Men storföretagens ställning verkar fortfarande i stort sett obruten, trots att många av ägarna och de högsta cheferna dömts för ekonomiska oegentligheter under de senaste två årtiondena. Tillsammans hade de tjugo största konglomeraten en försäljning som motsvarade över 80 procent av Sydkoreas BNP i början av 2010-talet – enbart Samsung stod för ungefär 20 procent. 

Sydkorea utvecklades tidigt till en av världens största textilproducenter, men satsade därefter på högteknologisk produktion. Sydkorea började tillverka TV-apparater 1969 och ett par decennier senare gick elektronik om textilier som främsta exportprodukt. Den växande bilindustrin erövrade stora marknader i Nordamerika och Europa, och i början av 1990-talet blev Sydkorea världens ledande varvsnation. Landet är en av de viktigaste stålproducenterna, har betydande petrokemisk industri och är framgångsrikt inom kärnkraftsteknologi. Mycket råolja importeras och raffinaderiverksamheten är omfattande. 

Löneökningarna i Sydkorea, konkurrensen från nya låglöneländer och en ökad protektionism i västvärlden har drivit de stora sydkoreanska textilföretagen att flytta produktion till nya områden. Allra lägst är lönerna i Nordkorea, där sydkoreanska företag sedan 2005 kunnat förlägga tillverkning i Kaesongs industripark strax norr om gränsen. Verksamheten där stod dock stilla flera månader 2013 när spänningen var extra hög mellan Nord- och Sydkorea. 

På senare år har data- och telekomsektorerna vuxit mest i Sydkorea med Samsung och LG Electronics i frontlinjen. Sydkoreanska tillverkare av minneschips och LCD-skärmar är också världsledande. 

Sydkorea är en av världens största biltillverkare. Produktionen föll under den globala finanskrisen 2008–2009 men steg sedan till en rekordnivå 2011. Därefter sjönk antalet tillverkade bilar något de två följande åren. Biltillverkarna stod vid början av 2010-talet för ungefär en femtedel av allt värde som skapades i den sydkoreanska industrin och investerade mycket i eldrivna bilar. En framtidsfråga är hur stor del av biltillverkningen som kommer att flyttas till andra länder. 

Den snabba industrialiseringen och motoriseringen har medfört stora miljöproblem med snabbt ökande utsläpp av koldioxid.

Om våra källor

Sydkorea – Arbetsmarknad

Sydkoreas traditionellt låga arbetslöshet ökade kraftigt i samband med den ekonomiska krisen i slutet på 1990-talet, men den sjönk igen decenniet därpå. 

Under militärstyret (1961–1987) hölls lönerna nere och försök att bilda oberoende fackförbund slogs ner. Efter 1988 tillät regeringen oberoende fackföreningar och förhöll sig mer neutral till konflikter på arbetsmarknaden. Därefter blev löneökningarna betydande. 

Vissa yrkesgrupper, som till exempel lärare, har dock länge varit förbjudna att bilda oberoende fackförbund. Anställda i statliga företag, försvars­industrier och regeringsorgan har varit undantagna från strejkrätten. 

KCTU (Korean Confederation of Trade Unions) och FKTU (Federation of Korean Trade Union) är de två stora fackliga landsorganisationerna. Båda har varit stridbara, särskilt KCTU. 

Facken har tappat hälften av sina medlemmar sedan slutet av 1980-talet och organiserade vid mitten av 2010-talet ungefär en tiondel av arbetskraften. 

Facken uppger ofta att de har utsatts för trakasserier och ökad press från statsmakten på senare år. Åtskilliga fackligt aktiva har fängslats kortare eller längre perioder på grund av att de demonstrerat utan tilllstånd eller gjort motstånd mot polis. 

Sedan den ekonomiska krisen 1997 har andelen fast anställda i arbetskraften minskat. Allt fler har tillfälliga kontrakt eller arbetar deltid. Mellan en tredjedel och hälften av arbetskraften uppskattas sakna fast anställning enligt olika beräkningar. 

Av kvinnor över 15 år har nästan varannan ett arbete. Tillsammans står de för drygt 40 procent av hela arbetskraften.

Om våra källor

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
3,7 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
10,3 procent (2019)

Källor

Sydkorea – Sociala förhållanden

Levnadsstandarden och de sociala förhållandena har förbättrats radikalt för de allra flesta sydkoreaner från 1960-talet och framåt. Utvecklingen bröts tillfälligt när landet drogs med i den stora asiatiska finanskrisen 1997–1998. Den skakade Sydkorea djupt och mångas levnadsvillkor försämrades när industrijättarna avskedade anställda i stora mängder.

De som förlorade arbetet miste också den sociala trygghet som var knuten till arbets­givaren: huvuddelen av sjukförsäkringen, billig bostad, subventionerade skolavgifter, rabatterade inköp med mera. 

Sedan millennieskiftet har levnadsstandarden åter stigit påtagligt. Enligt samarbetsorganisationen OECD har dock inkomstklyftorna vidgats mellan anställda i storföretag och andra grupper på arbetsmarknaden. 

Sjukvården har förbättrats betydligt under senare årtionden. Sjukförsäkringssystemet från 1989, liksom pensionerna, omfattar nästan alla medborgare. Vissa grupper, som tjänstemän, militärer och lärare, har bättre sociala förmåner från staten än de generella villkoren för alla sydkoreaner.

Social struktur

Det koreanska samhället är av tradition hierarkiskt, starkt påverkat av den kinesiska vishetsläran konfucianismen. Plikt, lojalitet och heder betonas, liksom bildning och lydnad mot överheten. Anspråkslöshet är utmärkande drag för koreaner. Respekt för föräldrar och förfäder är viktigast av dygder, och kvinnan är underordnad mannen. 

Familjenamn, välstånd och sociala kontakter har varit avgörande för framgång, men numera är studiebakgrund av stor vikt för avancemang i det sydkoreanska samhället. 

Industrialiseringen och urbaniseringen förändrade hierarkierna och skapade en ny maktelit, den industriella klassen. En ny medelklass växte fram bestående av tjänstemän och akademiker, samtidigt som arbetarna ökade i antal och utvecklade kampvilliga fackliga organisationer.

Familjeliv

Familj, släkt och klan är kärnan i koreansk kultur. Förpliktelser mot familjen är överordnade andra plikter. Fadern är familjens överhuvud och äldste sonen har särskilt ansvar. I moderna städer har traditionella familjevärderingar försvagats och tre generationer har blivit två i hushållen. 

Kvinnans ställning har delvis förbättrats, men hon har ofta ansvar för hem, barn och äldre släktingar även om hon förvärvsarbetar. 

Arrangerade giftermål har i städerna oftast ersatts av kärleksäktenskap och professionell kontaktförmedling. Numera har även kvinnor rätt att begära skilsmässa, men ekonomisk och social diskriminering gör det svårare för dem. Unga kvinnor har burit upp mycket av industrins framgång. Nu får allt fler kvinnor högre utbildning, men många lämnar yrkeslivet när de gifter sig. Kvinnlig underdånighet i offentligheten byts ofta mot ledarroll i hemmet, där kvinnan ofta styr över familjeekonomin. 

Traditionellt fick äldste sonen största delen av arvet på grund av plikter mot åldrande föräldrar. Nu ger lagen lika arvsrätt mellan söner och döttrar. 

Förr bars spädbarn på moderns rygg, och de ges fortfarande nära uppmärksamhet av föräldrar. Traditionella könsroller uppmuntras, män görs mer beroende av sina föräldrar och kvinnor blir mer självständiga. Mycket resurser satsas på barnens utbildning. 

Konfuciansk familjesyn accepterar endast heterosexualitet. Viss öppenhet råder i dag, men ett allmänt motstånd mot homosexualitet lever kvar.

Om våra källor

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
3 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
99,6 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
100,0 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
7,4 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
2 044 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
17 procent (2018)

Källor

Sydkorea – Seder och bruk

Koreanernas gemensamma kultur har djupa historiska rötter i Koryo- och Choson-dynastierna mellan 900- och 1900-talen, men det finns i dag i Sydkorea skillnader mellan regionerna i fråga om kulturella seder. Koreaner lägger stor vikt vid blodsband genom generationer, och den starka nationalkänslan beskrivs ofta med metaforer som blod och land. Samtidigt är den sydkoreanska flaggans bild av yin och yang en symbol för att koreanerna hör hemma i den kinesiska kultursfären i östra Asien.

Koreaner vill gärna ha respekt för sin långa historia och sin kulturella särart. De är angelägna om att framhålla sin olikhet med japaner och kineser. Man bör därför inte betona sina japanska kontakter. Överlag råder misstro mot utlänningar och deras motiv, och man måste lägga ner möda på att bygga förtroende. 

Många koreaner arbetar hårt, med en vilja att överträffa japanerna. Arbetsmoral, ihärdighet och punktlighet är viktigt, även om punktligheten inte är lika viktig i Korea som i Kina eller Japan.

Vett och etikett

Att förlora ansiktet i umgänge är oerhört känsligt. Koreaner talar om att skyddakibun, inre känslor eller yttre anseende. Relationer bygger på social balans och korrekt uppträdande, en harmoni som inte får rubbas. Man kan ta till lögn eller undanhålla dåliga nyheter och avvikande meningar för att inte såra en persons kibun. Koreaner kan därför visa artig attityd även mot dem man ogillar. Anspråkslöshet är en dygd, och komplimanger avvisas artigt. Man får absolut inte förolämpa eller kritisera någon inför andra. 

Respekt för överordnande och äldre är avgörande för att bygga en relation. Status är viktig. Genom sättet att tala och uppträda visar man i vilket hierarkiskt förhållande man står till den andre. Man ser inte en överordnad direkt i ögonen. Vuxna tilltalar inte varandra med förnamn förutom bland mycket nära vänner. Titlar som ”professor” eller ”direktör” används med hederstillägget nim, när man tilltalar någon med högre social rang. I sådant umgänge är koreaner artiga på gränsen till ceremoniella, medan de kan vara mycket informella med vänner av samma sociala rang. 

Bugning är vanligaste sättet att hälsa, men även handskakning är vanligt bland män. Affärsmän skakar hand och bugar ofta på samma gång. Kvinnor kan mötas genom att räcka varandra händerna och gripa dem. Barn bugar alltid inför vuxna. Den vanligaste hälsningsfrasen är Anyonghaseyo? (Har du frid?) 

Sydkorea är ett tättbefolkat land med mycket trängsel, särskilt i storstäderna, och folk är vana att jobba nära varandra. De kräver dock utrymme i formella situationer. Att röra vid okända människor anses olämpligt, medan vänner gärna håller varandras händer.

Affärsmöten

Sydkoreaner vill göra affärer med människor de har personliga band till, och därför är det nödvändigt att man blir introducerad av en tredje person. Denne kan sedan även vara kontaktman genom vilken man kan ta upp känsliga frågor indirekt.

Vid introduktion tar den äldre initiativ till handskakning, men den yngre bugar först. Visitkort överlämnas och tas emot med höger hand och vänster som stöd under handleden. Koreansk text ska vara synlig för mottagaren, och på baksidan har man engelsk text. Ett mottaget visitkort studeras noga och man skriver inte på det i givarens närvaro.

Det kan vara svårt att få varaktiga avtal med koreaner. Deras historiska erfarenhet är att kompromiss leder till förlust, och de drivs att konkurrera hårt och jaga fler fördelar. Men därmed är de också kreativa, initiativrika och villiga att ta risker. De anpassar sig och är öppna för ändringar. Snabba affärer föredras framför hållbara affärsrelationer, och en relation kan plötsligt avbrytas om bättre villkor nås på annat håll.

Man måste avtala tid för möten, helst tre fyra veckor i förväg. Det är bra att sända agenda, bakgrundsmaterial och information om det egna företaget. Skrivet material bör presenteras på både engelska och koreanska. Man visar respekt för den man möter genom att komma i tid. Den äldste koreanen går vanligtvis in i rummet först. Man tar inte av sig rocken om inte den högst rankade koreanen gör så.

Avsikten med det första mötet är ofta att lära känna varandra. Det lägger grund för att bygga en relation. Men man ska vara medveten om att det som sägs inte alltid stämmer med fakta. Ibland kan koreaner svara på en fråga bara för att inte förlora ansiktet. Då är det viktigt hur frågor formuleras: När kan vi vänta leverans? i stället för Kan vi vänta leverans inom en månad?

Klädsel och presenter

Koreaner i städerna klär sig ofta västerländskt. Affärsfolk bär strikt klädsel. Män bär mörka kostymer med vit skjorta, och kvinnor klär sig diskret med nedtonade färger. Kvinnor bör ofta nationaldräkten hanbok, lång kjol och blusliknande överdel med vida ärmar. 

Gåvor är viktiga för relationen och besvaras alltid med gengåvor. Det är obetänksamt att ge en dyr present, om man vet att mottagaren inte har råd att besvara den. Man kan ta med frukt, blommor eller choklad av god kvalitet till ett koreanskt hem. Presenter ska vara fint inslagna, gärna i rött eller gult papper, men inte i grönt vitt eller svart. Man överlämnar och tar emot en present med båda händerna, men den öppnas inte med en gång. Om presenten har flera delar bör man tänka på att fyra anses vara oturstal och sju lyckotal.

Till bords

Vid det koreanska bordet kan man sörpla soppan, smacka med läpparna och rapa hjärtligt för att visa uppskattning över måltiden. Men först av allt inväntar man anvisning om var man ska sitta och tvekar gärna först för att visa ödmjukhet. Den äldste personen anvisas finaste platsen, serveras först och bäst och börjar äta. Väl kryddade grönsaker, soppa, fisk och surkål är vanliga rätter. 
Man pekar aldrig med ätpinnar, spetsar aldrig maten med dem och lägger inte ifrån sig dem i kors. Man smakar helst av allt, men krusar genom att tacka nej första gången man erbjuds att ta om. Man äter upp allt på tallriken.

Det går att komma lite för sent utan att väcka anstöt. Man tar av sig skorna inomhus. Vid hemfärd följs gästerna till porten, det anses förolämpande att ta farväl inomhus. Dagen efter skickar man en tackhälsning.

Traditioner och helgdagar

Koreanska nyåret, firat enligt gammal månkalender, är en viktig släkt- och familjehögtid med offerceremonier vid förfädernas gravar enligt buddistisk sed. Även jul är en högtid som firas av många numera, eftersom kristendomen blivit största religion i Sydkorea. Första januari betraktas som allas födelsedag, då man lägger ett år till sin ålder. 60-årsdagen firas särskilt.

Till de viktigaste nationella helgdagarna hör Befrielsedagen den 15 augusti och Nationsgrundardagen den 3 oktober. Befrielsedagen minner om befrielsen från det japanska kolonialväldet 1945, och den 3 oktober firas grundandet av det första koreanska riket år 2333 före Kristus.

Om våra källor

Kalendarium

  • Kalendarium

    • 2021

      • April

      • Moon utser ny premiärminister efter nederlag i lokalval

        President Moon Jae-in nominerar Kim Boo-kyum till att efterträda den nuvarande premiärministern Chung Sye-kyun. Chung har meddelat att han avgår och enligt rykten planerar han att ställa upp i presidentvalet 2022. Moon byter även ut flera andra ministrar i regeringen, däribland jordbruks- och arbetsmarknadsministrarna. Regeringsombildningen bedöms även vara ett resultat av det regerande Demokratiska partiets nederlag i början av april i fyllnadsval till borgmästarposterna i Seoul och Busan.

      • Januari

      • ”Japan ska betala skadestånd till tidigare sexslavar”

        En domstol i Seoul beslutar att den japanska regeringen måste utbetala skadestånd till tolv kvinnor som utnyttjats som sexslavar under andra världskriget. Det handlade om 100 miljoner won (ca 750 000 kronor) till var och en av kvinnorna eller till deras familjer. Domen väntas provocera den japanska regeringen som anser att frågan om ersättning sedan länge har lösts i ett bilateralt avtal från 1965. Rättsfallet har pågått i åtta år och flera av målsäganden är idag inte längre i livet utan representeras av familjemedlemmar. En dom väntas komma inom den närmsta tiden även i en annan pågående rättsprocess där ett tjugotal tidigare sexslavar eller deras familjer driver frågan om ersättning från Japan.

    • 2020

      • December

      • Förbjudet att sprida flygblad i Nordkorea

        Sydkoreas parlament antar en lag som gör det straffbart att sprida flygblad med regimkritiska meddelanden in på nordkoreansk mark. Flygbladen har ofta skickats in i Nordkorea med hjälp av varmluftsballonger eller via vattendrag. Under det senaste året har Pyongyang protesterat skarpt mot sådana flygblad och sprängningen av det interkoreanska sambandskontoret uppgavs vara ett sätt att driva på Sydkorea att agera mot sådana flygbladsaktioner. Det blir även förbjudet att sprida USB-stickor och pengar in på nordkoreansk mark. Nord- och Sydkoreas ledare beslutade vid toppmötet 2018 i Panmunjom att stoppa spridningen av flygblad, något som invånare i bägge länder ägnat sig åt.

      • November

      • Asiatiska länder bildar rekordstort handelssamarbete

        15 länder i Asien och Stillahavsregionen undertecknar handelsavtalet RCEP (Regional Comprehensive Economic Partnership). Medlemmarna är några av världens största ekonomier: Kina, Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland samt tio sydöstasiatiska länder och tillsammans svarar de för nästan en tredjedel av världens samlade BNP. Samarbetet behöver ratificeras av nio länder, varav sex Aseanmedlemmar, för att träda i kraft. Indien deltog länge i förhandlingarna, men valde att dra sig ur 2019 av oro för konsekvenserna för inhemsk produktion. USA står utanför RCEP, som har setts som ett kinesiskt svar på det stora amerikanska handelsinitiativet TPP, som när Washington drog sig ur 2017 döptes om till CPTPP.

      • September

      • Kim Jong-Un ber om ursäkt för dödsskjutning

        Försvarsministeriet uppger att en sydkoreansk tjänsteman skjutits till döds av nordkoreanska soldater efter att ha påträffats på nordkoreanskt vatten. Det är första gången på tio år som en sydkorean dödas av nordkoreanska trupper. Mannen tros ha hoppat över bord från en sydkoreansk patrullbåt nära Nordkorea. Bedömare menar att han kan ha skjutits när han inte svarat på anrop från nordkoreanska soldater som hade order om att inte låta någon få komma in i landet på grund risken för spridning av coronavirus. Enligt sydkoreanska källor ska mannen ha bränts efter det att han dödats. Nordkoreas ledare Kim Jong-Un har skickat en personlig ursäkt till Sydkoreas president Moon för händelsen. Nordkorea hävdar dock att det inte var den döde mannen som soldaterna satt eld på utan det flythjälpmedel som han hade haft. Kroppen ska ha försvunnit i havet.   

      • Augusti

      • Sydkorea och USA inleder årliga militärövningar

        De militära övningar som Sydkorea och USA brukar hålla gemensamt varje år har försenats på grund av coronapandemin. Men nu startar även årets övningar och de lär som vanligt reta gallfeber på Nordkorea. Pyongyang brukar protestera kraftigt och sätta in olika former av hämndåtgärder.

      • Tusentals protestanter i Seoul i karantän

        Omkring tretusen medlemmar av ett protestantiskt samfund i Seoul, Sarang Jeil, sätts i karantän efter att minst 300 fall av coronavirus upptäckts. Samfundets  ledare är en högljudd kritiker av Moon Jae-In. Under helgen var den kontroversiella pastorn en av talarna i samband med protestdemonstrationer mot president Moon. Pastorn har polisanmälts för att ha deltagit i demonstrationerna trots restriktioner till följd av virusutbrottet.

      • Juli

      • Sydkorea får satellit för militär kommunikation

        En satellit skickas upp från Florida i USA som från oktober ska kunna förse Sydkorea med militär information. Det är Sydkoreas första satellit för militärt bruk och den kommer att användas för att kunna försvara Sydkorea mot eventuella attacker från Nordkorea. Syftet med satelliten är också att göra Seoul mindre beroende av USA i sitt försvar av landet.

      • Åklagare utreder Kim Yo-Jong

        Åklagare i Seoul startar en rättsutredning av Nordkoreas sprängning av det interkoreanska sambandskontoret i Kaesong, vilken beordrades av Kim Yo-Jong, syster till den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un. En sydkoreansk advokat har ansökt om att fallet ska utredas och hävdar att sambandskontoret tillhörde Sydkorea eftersom det hade renoverats med hjälp av sydkoreanska pengar. Enligt sydkoreansk lag kan det leda till dödsstraff eller flera års fängelse om en fastighet förstörs eller fred hotas.

      • Juni

      • Kim Jong-Un stoppar militär plan mot Sydkorea

        Kim Jong-Un avbryter den nordkoreanska militärens planer på att återinsätta militära posteringar ”och återuppta militära övningar” i den demilitariserade zonen. Åtgärderna skulle ha brutit den tidigare överenskommelsen mellan Nordkoreas ledare och Sydkoreas president Moon. Det är oklart vad som ligger bakom beslutet. Seoul har dock skarpt kritiserat att Pyongyang för några dagar sedan sprängde de koreanska staternas gemensamma sambandskontor i Kaesong. Samtidigt har den sydkoreanska regeringen lovat att ta till krafttag för att stoppa de nordkoreanska avhoppare från att skicka propagandaballonger över gränsen.

      • Nordkorea spränger interkoreanskt sambandskontor

        Nordkorea har enligt uppgifter från Sydkoreas regering sprängt nord-sydkoreanska sambandskontoret i den nordkoreanska gränsstaden Kaesong. Sambandskontoret upprättades 2018 och ligger i den gemensamma industrizonen i Kaesong. Sprängningen följer efter att relationerna under senare tid gradvis försämrats mellan de koreanska staterna efter det att nordkoreanska avhoppare i Sydkorea skickat flygblad över gränsen. Kim Yo-Jong, den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Uns syster, hade några dagar tidigare hotat med att förstöra byggnaden.  Nordkorea har också hotat med att skicka trupper till de demilitariserade områdena och därmed bryta en militär överenskommelse med Sydkorea.

      • Nordkorea avbryter kommunikationen med Sydkorea

        Pyongyang stoppar de dagliga telefonsamtal som gjorts med Seoul via ett särskilt gemensamt kontor i den nordkoreanska gränsstaden Kaesong, vilket upprättades av länderna 2018 för att sköta kontakterna. Även en ”hotline” mellan de båda ländernas ledare och all militär kommunikation avbryts. Anledningen till Pyongyangs agerande uppges vara ballonger med regimkritiska flygblad som skickats över gränsen från Sydkorea. Men relationerna mellan länderna har kylts ner på grund av det låsta läget i samtalen mellan Nordkorea och USA.

      • April

      • Tidigare nordkoreansk toppdiplomat invald i parlamentet

        En nordkoreansk avhoppare, som var viceambassadör till Storbritannien men flydde till Sydkorea 2016, får en parlamentsplats i valet. Thae Yong-Ho, kandiderar för det konservativa Förenade framtidspartiet för en valkrets i Seouls rika distrikt Gangnam.

      • Demokratiska partiet säkrar absolut majoritet i valet

        Trots coronakrisen hålls parlamentsval. I vallokalerna är kontrollen strikt och människor måste hålla avstånd, kolla sin kroppstemperatur och använda handsprit. Valresultatet visar att många sydkoreanerna är nöjda med hur president Moon Jae-In har hanterat coronaepidemin i landet. Smittspridningen har begränsats genom strikt kontroll och provtagning. President Moon Jae-Ins Demokratiska partiet får hela 163 mandat i valet och kommer, inklusive stödpartiet Tillsammans medborgares platser, att kunna kontrollera 180 av parlamentets 300 platser. Så stor majoritet har inget parti haft sedan slutet av 1980-talet i Sydkorea. Den främsta konkurrenten, Förenade framtidspartiet, får 103 platser och dess stödparti, Koreanska framtidspartiet, får 19.

      • Mars

      • Centralbanken varnar för ekonomisk nedgång

        Som en konsekvens av den snabba spridningen av coronaviruset varnar centralbanken för sjunkande tillväxtsiffror under det första kvartalet 2020. Sydkorea har fortsatt det högsta antalet smittade, över 4000, utanför Kina där viruset först bröt ut (se även Februari). Ett tjugotal människor har avlidit.

      • Februari

      • Militärövningar med USA skjuts upp

        Utbrottet av coronaviruset  i Sydkorea medför att en planerad militärövning med USA skjuts upp. De båda länderna skulle ha genomfört en samordningsövning i mindre skala. Länderna har minskat omfattningen av de årliga övningarna sedan förhandlingarna om Nordkoreas kärnvapenprogram fick en nystart 2018. Detta för att inte förarga Nordkorea, som uppfattar övningarna som förberedelser för en kommande invasion av landet.

      • Många smittade av coronaviruset

        Drygt 550 sydkoreaner har smittats av det coronaviruset och två människor har dött. Det är det högsta antalet smittade i något land utanför Kina, där viruset först upptäcktes (se Kina: Kalendarium Januari 2020). Nästan alla som smittats är medlemmar av en religiös sekt i städerna Daegu och Cheongdo. Myndigheterna har höjt krisberedskapen i städerna och uppmanar invånarna att stanna inomhus.

    • 2019

      • December

      • Författningsdomstolen avvisar överklagande från sexslavar

        Författningsdomstolen avvisar ett försök av sydkoreanska kvinnor, eller av deras anhöriga, som utnyttjats som sexslavar av japanska trupper under andra världskriget att ta upp en regeringsöverenskommelse från 2015. Offren har hävdat att överenskommelsen mellan Japan och Sydkorea som bildade en särskild fond för offren för sexslaveri har varit orättvis och krävt ytterligare åtgärder. Men författningsdomstolen menar i sitt yttrande att “det är svårt att dra slutsatsen att överenskommelsen kränker offrens grundläggande rättigheter”.

      • Möte mellan Kinas och Sydkoreas utrikesministrar

        Kinas och Sydkoreas utrikesministrar möts för första gången sedan relationerna mellan länderna försämrade 2016 i samband med utplaceringen av det amerikanska robotförsvarssystemet THAAD i Sydkorea. Vid mötet uppmanar den kinesiske utrikesministern Wang Yi Sydkorea att spela en ”konstruktiv” roll för att skapa regional fred och stabilitet. Han kallar även länderna för ”nära grannar, vänner och partner”. Vid mötet understryks också behovet av att öka utbytet på hög nivå och närmare kontakter. På dagordningen för mötet fanns också att förbereda ett toppmöte mellan Sydkoreas president Moon Jae-In, den kinesiske premiärminister Li Keqiang och Japans regeringschef Shinzo Abe senare i december.

      • November

      • Sydkorea ändrar sig om försvarsavtal med Japan

        Bara några timmar innan beslutet från i somras om att säga upp en försvarsöverenskommelse med Japan (se Augusti) ska träda i kraft meddelar den sydkoreanska regeringen att man väntar med att avbryta samarbetet. Sydkorea förbehåller sig dock rätten till att när som helst dra sig ur avtalet. Skälet till att Sydkorea ändrat sig är enligt regeringen de pågående samtalen som förs med Japan om den handelskonflikt som inleddes i somras (se Juli).

      • Oktober

      • Nordkorea förstör turistanläggning finansierad från Sydkorea

        Nordkoreas ledare Kim Jong-Un ger order om att en turistanläggning på berget Mount Kumgang ska förstöras. Anläggningen byggdes och finansierades av det sydkoreanska företaget Hyundai Asan och var ett omtyckt resmål för sydkoreanska turister fram till 2008, då en sydkoreansk turist sköts till döds av en nordkoreansk soldat när hon ska ha kommit in på militärt område. Tillsammans med industrizonen Kaesong, som idag är stängd, hörde turistanläggningen till de främsta samarbetsprojekten mellan Nord- och Sydkorea. Beskedet om att anläggningen ska förstöras kommer bara en dag efter det att  president Moon i ett anförande i samband med en budgetdiskussion i parlamentet lyfte fram interkoreanska projekt och skapandet av en ”fredsekonomi” som avgörande för Nordkoreas framtid.

      • Justitieminister avgår efter utbildningsskandal

        Den nyutnämnde justitieministern Cho Kuk har bara suttit drygt en månad på sin post men väljer att avgå efter att han hamnat i blåsväder efter anklagelser om att hans dotter blivit antagen vid en elitskola med hjälp av familjens inflytelserika kontakter. Cho Kuk utsågs till justitieminister av president Moon trots att Chos fru åtalats för förfalskning av en akademisk utmärkelse för dotterns räkning. Stora gatudemonstrationer har organiserats av studenter vid landets främsta universitet i protest mot utnämningen av Cho. Att Cho drivit frågan om en reform av rättsväsendet och kritiserat just elitism och sociala orättvisor i samhället har setts som särskilt problematiskt.

      • September

      • President Moon vill upprätta fredszon

        President Moon Jae-In presenterar ett förslag i FN:s generalförsamling om att ”en internationell fredszon” ska bildas och ersätta den så kallade demilitariserade zonen mellan de båda koreanska staterna. En sådan zon skulle enligt Moon vara ett sätt att svara på Nordkoreas önskan om garantier för säkerheten.

      • Japan förlorar handelsstatus

        Japan tas bort från den så kallade vita listan med Sydkoreas främsta och mest tillförlitliga handelspartner. Beskedet är ännu ett led i handelsbråket mellan länderna som inleddes under sommaren och även ett svar på att Japan i augusti strök Sydkorea från sin lista med prioriterade handelsländer (se även Juli och Augusti).  

      • Augusti

      • Ny rättegång mot korruptionsdömde expresidenten Park

        Den avsatta tidigare presidenten Park Geun-hyes rättegång ska göras om. Det meddelar landets högsta domstol efter att ha granskat processen som ledde till att hon dömdes till 25 år i fängelse 2018. Domstolen anser att två separata domar för korruption skulle blivit utfallet istället för en. Rättegången kommer nu att göras om i en lägre domstol. Även Samsungchefen Lee Jae-Yong kommer att ställas inför rätta på nytt eftersom tre hästar som Samsung gett i gåva till dottern till presidentens väninna borde klassas som mutor. Lee dömdes till fem års fängelse 2017, men släpptes 2018 efter att en högre domstol ändrat domen.

      • Sydkorea säger upp försvarsavtal med Japan

        Några dagar innan det var dags för förnyelsen av ett försvarsavtal (General Security of Military Information Agreement, GSOMIA) med Japan om utbyte av militär underrättelseinformation meddelar den sydkoreanska regeringen att avtalet avslutas. Skälet är att det inte är i landets intresse att ha avtalet kvar. Beslutet ses som en följd av den senaste tidens stadigt försämrade relationer mellan länderna. Mycket av den underrättelseinformation som Japan och Sydkorea har samarbetet kring genom avtalet har gällt Nordkorea och dess test av robotar. Nu kommer länderna istället att bli hänvisade till uppgifter från USA, som är båda ländernas militära bundsförvant. Den japanska regeringen är starkt kritisk till Sydkoreas beslut.

      • Moon söker dialog med Japan

        President Moon kommer med en invit om samarbete till Japan efter att relationerna mellan länderna kraftigt försämrats under sommaren (se även Juli). Moon försöker lugna ner den pågående handelskonflikten genom att föreslå att Sydkorea och Japan samarbetar kring rättvis handel och samarbete i regionen. Några dagar tidigare har Sydkorea placerat Japan i en ny egen kategori med länder som undertecknat viktiga exportavtal men som har exportrestriktioner som ”bryter mot internationella normer”. Japan hade dessförinnan genomfört handelsåtgärder som drabbade Sydkorea. 

      • USA och Sydkorea inleder militärövningar

        Enligt Sydkoreas försvarsminister Jeong Kyeong-Doo har gemensamma militärövningar med USA inletts. Det handlar främst om datorsimulerade övningar, som genomförs trots motstånd från Nordkorea. Pyongyang har nyligen provskjutit kortdistansrobotar (se Nordkorea: Juli 2019) för att försöka stoppa militärövningarna som anses vara ett sätt för USA och Sydkorea att förbereda ett eventuellt anfall mot Nordkorea. Militärövningarna kommer sannolikt att leda till att Nordkorea blir ännu mindre benägen till förhandlingar om sitt kärnvapenprogram.

      • Japan stryker Sydkorea från “vita listan”

        Japan fattar beslut om att inte längre låta Sydkorea vara del av den så kallade vita listan med de nära 30 länder som åtnjuter vissa handelsfördelar. Beslutet ska träda i kraft den 28 augusti och är ett led i en upptrappad handelskonflikt mellan länderna (se Juli). Sydkorea fördömer beslutet.

      • Juli

      • Rysk kränkning av luftrummet

        Sydkoreas flygvapen avlossar varningsskott mot ett ryskt militärflygplan som rapporteras ha varit inne i sydkoreanskt luftrum utanför östkusten vid två tillfällen. Händelsen är enligt en sydkoreansk stabsföreträdare den första med ett ryskt plan inblandat.

      • Handelskonflikt mellan Sydkorea och Japan

        Japan inför i början av juli restriktioner på exporten av tre kemiska ämnen. Ämnena är viktiga för tillverkning av halvledare och skärmar till bland smarta mobiler och annan avancerad teknisk utrustning och beslutet drabbar särskilt sydkoreanska teknikföretag som Samsung. Japans exportrestriktioner möts av upprörda reaktioner i Sydkorea. Enligt Japan införs de bland annat på grund av att Sydkorea inte har hanterat importen av ämnena, som kan användas för militära ändamål, tillräckligt försiktigt för att undvika att de kan komma Nordkorea till del. Men i grunden uppges konflikten handla om Japans utnyttjande av koreanska tvångsarbetare under andra världskriget och bristande vilja, enligt Sydkorea, att ta sitt ansvar för detta. En sydkoreansk domstol har i en dom förra året krävt att Japans största stålbolag Nippon Steel ska betala skadestånd till sydkoreaner eller anhöriga som drabbades av tvångsarbetet. Japan anser dock att ersättningsfrågan avgjordes 1965 i samband med att diplomatiska relationer upprättades mellan länderna.

      • Juni

      • Moon hyllar möte mellan Trump och Kim

        Efter ett G20-möte i Japan gör USA:s president Donald Trump ett planerat besök i Sydkorea. I samband med det blir det också ett till synes improviserat möte med Kim Jong-Un i den demilitariserade zonen mellan Syd- och Nordkorea. När Trump tillsammans med Kim kliver över gränsen blir han den första sittande presidenten i USA att beträda nordkoreansk mark. Vid mötet lovar Trump och Kim att fortsätta med samtal för att blåsa liv i förhandlingarna om Nordkoreas kärnvapenprogram.

      • Mars

      • Parlamentet antar lagar mot luftförorening

        Efter att luftföroreningarna i landet blivit rekordhöga under de senaste veckorna till följd av att en hög andel fina dammpartiklar antar parlamentet katastrofåtgärder. Bland annat måste luftrenare användas i skolor. Dammpartiklarna tros spridas från Kina. Människor på gatorna i Seoul har tvingats bära ansiktsmasker och undvika att vistas utomhus.   

      • Februari

      • Ny partiledare utsedd för Koreas frihetsparti

        Den tidigare premiärministern Hwang Kyo-Ahn väljs till ledare för Koreas frihetsparti (LKP). Han kommer att leda partiet under den närmaste tvåårsperioden, då det också kommer att hållas parlamentsval 2020. Hwang är en av en av favoriterna bland konservativa väljare inför presidentvalet år 2022 och uppfattas av bedömare kunna återhämta det opinionstapp som partiet fick efter korruptionsskandalen kring expresidenten Park Geun-Hye.

    • 2018

      • November

      • Mandariner mot svampar

        Nord- och Sydkorea utbyter livsmedelsgåvor med varandra, som ett bevis för de nya, varmare relationerna mellan staterna. Nordkoreas Kim Jong-Un skickade i september två ton av den exklusiva svampen goliatmusseron till familjer i Sydkorea som splittrats från sina nordkoreanska släktingar i samband med kriget. Sydkorea svarar i november med att skicka 200 ton mandariner till Nordkorea.

      • Stöd till väg- och järnvägsbyggen i Nordkorea

        President Moon har erbjudit Nordkorea hjälp med att rusta upp landets eftersatta infrastruktur. Motsvarande 295 miljoner won (ca 264 miljoner dollar) ska läggas på att bygga nya järnvägar och vägar och förbättra gamla samt på att förbinda dem med Sydkorea.

      • Oktober

      • Panmunjom fritt från vapen och militära vakter

        Som en del i en överenskommelse mellan Kim Jong-Un och president Moon från september tas vapen och militära vakter bort från ”fredsbyn” Panmunjom, ett område som också kallas JSA (Joint Security Area) där möten ofta hållits mellan de båda koreanska sidorna samt representanter för den militära FN-operationen under Koreakriget (UNC, United Nations Command). Tidigare under hösten hade även omkring 800 000 landminor längs gränsen börjat tas bort.

      • Fängelse i 15 år för tidigare president

        Sydkoreas tidigare president Lee Myung-Bak döms till 15 års fängelse för korruption, mutbrott och maktmissbruk av en domstol i Seoul. Enligt domstolen har han ägt ett företag som använts för penningtvätt och tagit emot mutor från elektronikföretaget Samsung. Lee ska också betala 13 miljarder won eller 10 miljoner euro i böter. Lee, som var president 2008−2013, är den fjärde tidigare presidenten i landet som får ett fängelsestraff.

      • September

      • Nytt toppmöte mellan Nord- och Sydkorea

        Nordkoreas ledare Kim Jong-Un och president Moon håller samtal för tredje gången. Under mötet, som äger rum i Pyongyang upprepar de båda ledarna utfästelserna om fred och att den koreanska halvön ska vara kärnvapenfri. Kim Jong-Un lovar också att stänga robottestanläggningen Tongchang-ri.

      • Samarbetskontor för koreanska relationer

        Ett samarbetskontor som ska bidra till bättre relationer mellan Nord- och Sydkorea och underlätta kommunikation och utbyte bildas. Sydkoreas och Nordkoreas minstrar för återföreningsfrågor deltar vid invigningen av institutet, som ska bestå av 20 tjänstemän från vardera land. Institutet är baserat i industrizonen i Kaesong.

      • Augusti

      • Expresident Parks fängelsestraff förlängs

        Den tidigare presidenten Park Geun-Hye får sitt fängelsestraff för maktmissbruk och korruption förlängt med ett år. Hon dömdes i april till att tillbringa 24 år i fängelse. I en annan separat rättegång i juli straffades hon med åtta års fängelse.

      • Möten mellan splittrade familjer

        För första gången på tre år arrangerar Syd- och Nordkorea återföreningar mellan koreanska familjer som splittrades efter Koreakriget. 83 nordkoreaner och 89 sydkoreaner har valts ut denna gång, som är den 18:e i raden av återföreningsträffar som ordnats under årens lopp. Många av deltagarna är gamla och har inte längre sina närmaste familjemedlemmar i livet, utan det handlar istället om att möta kusiner eller andra släktingar.

      • Juli

      • Nytt fängelsestraff för Park Geun-Hye

        Den tidigare presidenten Park Geun-Hye döms till ytterligare åtta år i fängelse för korruption. Hon ska dels ha tagit emot olagliga bidrag från den sydkoreanska underrättelsetjänsten, dels påverkat valen. Park avtjänar redan ett 24-årigt fängelsestraff för bland annat maktmissbruk. Hon har hela tiden nekat till brott och anser att rättegångarna är politiskt motiverade.

      • Juni

      • Hårdare regler för asylsökande från Jemen

        Protester har brutit ut mot att hundratals jemeniter har tagit sig till Sydkorea från Jemen, via turistön Jeju, för att söka politisk asyl i landet. En halv miljon sydkoreaner har skrivit på en namnlista där de uppmanar president Moon Jae-In att utvisa asylsökarna. Människor som flytt till landet från Nordkorea har rätt till sydkoreanskt medborgarskap, men bara en bråkdel (drygt 4 procent) av de 40 000 personer från andra länder som har sökt asyl i landet sedan 1994 har beviljats det. Det har inte krävts något visum för att besöka Jeju, men regeringen har nu slopat visumfriheten för jemeniter. Jemenitiska medborgare har också förbjudits att ta sig från ön till det sydkoreanska fastlandet. Regeringen aviserar också en lagändring som ska förkorta asylprocessen, som ofta kan dra ut på tiden i flera år.

      • Militärövningar med USA stoppas

        Regeringen bekräftar att militärövningar med USA kommer att avbrytas, något som USA:s president Trump lovade vid det historiska mötet med Nordkoreas ledare i Singapore en vecka tidigare. De första övningar som ställs in skulle ha hållits i augusti, då över 17 000 amerikanska soldater skulle ha medverkat.

      • Framgångar för regerande DP i lokalvalen

        President Moon Jae-Ins parti Demokratiska partiet vinner en majoritet av platserna i de lokala valen. Partiets kandidater segrar i 14 av 17 borgmästar- och guvernörsval. DP segrar även i flera konservativa fästen. Det går också bra för DP i de fyllnadsval som hålls till tolv platser i nationalförsamlingen, där partiet tar hem elva platser. För den konservativa oppositionen med Koreas frihetsparti i spetsen, som tidigare haft nästan lika många parlamentsplatser som DP, innebär det att det blir svårare för partiet att sätta sig emot regeringens lagförslag.

      • Maj

      • Nytt möte mellan Moon och Kim Jong-Un

        Sydkoreas president Moon och Nordkoreas Kim Jong-Un möts åter i gränsbyn Panmunjom. De båda koreanska ledarna diskuterar såväl det planerade mötet mellan USA och Nordkorea, som ställts in av USA ett par dagar tidigare, som hur de ska gå vidare med den överenskommelse som ingicks vid det första mötet i april. De kommer också överens om att träffas oftare i fortsättning och att hålla igång en öppen dialog sinsemellan.

      • April

      • Historiskt möte mellan Nord- och Sydkorea

        Efter att  president Moon Jae-In och Nordkoreas ledare Kim Jong-Un skakat hand på var sin sida om stilleståndslinjen kliver den nordkoreanske ledaren över till sydkoreansk mark. Mötet hålls i den  sydkoreanska gränsstaden Panmunjom i den demilitariserade zonen mellan länderna. Därmed är Kim Jong-UN den förste nordkoreanske ledaren som befinner sig Sydkorea sedan Koreakriget. Vid toppmötet kommer de båda ledarna överens om att verka för att under 2018 nå fram till ett fredsavtal och till total kärnvapennedrustning på Koreahalvön.

      • Ännu en expresident åtalas

        Den förre presidenten Lee Myung-Bak misstänks för korruption under sin tid som president 2008−2013. Lee ska bland annat ha tagit emot mutor för att benåda Samsungs högste chef Lee Kun-Hee, som hade dömts för skattefiffel.

      • Park döms till 24 års fängelse

        Den tidigare presidentenPark Geun-Hye som avsattes våren 2017 (se Mars 2017) förklaras skyldig till bland annat mutbrott och maktmissbruk. Hon döms till 24 års fängelse. Park har förklarat sig oskyldig och säger att hon ska överklaga domen.

      • Mars

      • Kim Yong-Un och Trump ska träffas

        Den nordkoreanska regimen låter meddela att den är beredd att stoppa alla robot- och kärnvapentester samt att Kim Yong-Un strävar efter kärnvapennedrustning och nu vill ha ett samtal med Donald Trump. Budskapet framförs av en sydkoreansk delegation i ett möte i Vita huset i USA. Delegationen, som leds av underrättelsechefen Chung Eui-Yong,  har ett par dagar tidigare träffat den nordkoreanske ledaren. President Trump säger ja till erbjudandet om ett möte med Kim Yong-Un. Mötet planeras till maj.

      • Toppmöte planeras mellan Nord- och Sydkorea

        Efter att Nordkoreas ledare Kim Jong-Un tagit emot en sydkoreansk regeringsdelegation vid ett middagsmöte kommer uppgifter om att det ska hållas ett toppmöte med de båda ländernas ledare i gränsstaden Panmunjom i slutet av april. Enligt Sydkorea har den nordkoreanska regimen sagt att den är beredd att göra ett uppehåll i testandet av robotar medan förhandlingar pågår. Toppmötet blir det första på över ett årtionde. Den nordkoreanske ledaren ska också ha sagt att han är beredd att diskutera ett skrotande av kärnvapenprogrammet om regimens säkerhet kan garanteras.

      • Februari

      • Nordkoreansk delegation träffar Moon

        En delegation från Nordkorea ledd av en kontroversiell general träffar den president Moon Jae-In i samband med att vinter-OS i Pyongchang avslutas. Den nordkoreanske generalen Kim Yong-Chol anklagas i Sydkorea för att ha legat bakom bland annat attacken 2010 mot det sydkoreanska fartyget Cheonan.

      • Ex-president Parks väninna dömd till 20-års fängelse

        Den avsatta presidenten Park Geun-Hyes nära vän och rådgivare Choi Soon-Sil döms till 20 års fängelse av en domstol i Seoul. Hon förklaras skyldig till bland annat mutbrott och maktmissbruk (se November 2016). Hon ska också betala ett skadestånd på 130 miljoner kronor. 

      • Närmande mellan Nord- och Sydkorea vid OS

        Nord- och sydkoreanska deltagare i OS går tillsammans bakom en återföreningsflagga under invigningsceremonin till OS i Pyeongchang. President Moon och Nordkoreas formelle statschef Kim Yong-Nam samt den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Uns syster Kim Yo-Jong håller senare även ett gemensamt möte. Det är första gången sedan slutet av Koreakriget som så högt uppsatta nordkoreaner besöker Sydkorea. Moon bjuds även in av Kim Jong-Un till ett toppmöte i Pyongyang, som ska hållas så snart som möjligt. 

      • Samsungs högste chef friges

        Samsungchefen Lee Jae-Yong slipper sitt fängelsestraff sedan en domstol halverat en tidigare dom mot honom (se Augusti 2017). Domstolen tar bort flera punkter i åtalet som gäller mutbrott och förskingring, men Lee får ett villkorligt straff på 2,5 år. Lee ämnar, trots att han frigivits, gå vidare och överklaga domen. 

      • Januari

      • Stark tillväxt 2017

        Den sydkoreanska ekonomin växer med drygt 3 procent 2017. Det är det bästa resultatet på tre år, enligt Sydkoreas centralbank. Det är framför allt teknikexporten som har bidragit till den goda utvecklingen.

      • USA:s nya tullar på tvättmaskiner slår mot Sydkorea

        Beskedet att USA inför höga tullar på tvättmaskiner och solpaneler får kritik av Sydkoreas regering som planerar att lämna in en protest till WTO eftersom det anses bryta mot frihandelsavtalet mellan länderna. För sydkoreanska företag, som Samsung, är försäljningen av tvättmaskiner i USA betydelsefull. Beslutet att kraftigt höja tullavgifterna på större tvättmaskiner under en treårsperiod har fattats av USA:s president Donald Trump som ett led i hans Amerika först-politik, som ska skydda amerikanska producenter. 

      • Sydkorea borttaget från lista över skatteparadis

        Sydkorea stryks från den lista över skatteparadis som EU publicerade i december 2017. Tillsammans med sju andra svartlistade länder/territorier förs det nu över till en ”grå” lista med 55 länder som anses vara på väg att anpassa sig till EU-standard när det gäller skatte- och finanslagstiftning.

      • Historiskt samtal mellan Nord och Syd

        För första gången på två år möts de koreanska staterna för samtal på hög nivå i staden Panmunjom i den demilitariserade zonen mellan länderna. Under mötet meddelar Nordkorea att man kommer att delta i vinter-OS i Sydkorea med en idrottsdelegation. De båda länderna kommer också överens om att under OS-invigningen tåga in tillsammans. Sydkorea förklarar att man kommer att undersöka förutsättningarna för att tillfälligt upphäva sanktionerna mot Pyongyang för att göra det möjligt för Nordkorea att delta i idrottsevenemanget. Seoul kommer även med förslag om att arrangera nya återföreningar för koreanska familjer som splittrats efter Koreakriget. 

      • Sydkorea håller fast vid Japanöverenskommelse

        Trots att president Moon Jae-In under valrörelsen 2017 sade att han inte ”kunde acceptera” avtalet med Japan från 2015, där Japan betalar kompensation till sydkoreanska kvinnor som utnyttjades som sexslavar under andra världskriget och ber om ursäkt för agerandet, har regeringen beslutat att inte försöka omförhandla avtalet. Att japanska regeringsföreträdare inte har medgett att landet är juridiskt ansvarigt för övergreppen utan hävdar att det var civila japaner som var ansvariga, har kritiserats i Sydkorea.

      • Nordkorea öppnar "hotline" till Sydkorea

        Nordkorea öppnar kommunikationskanalen med Sydkorea, en så kallad hotline, där ländernas ledare kan tala med varandra. Sydkorea bekräftar att man tagit emot ett samtal, det första på cirka två år, klockan halv fyra på eftermiddagen lokal tid. Det ska ha pågått i ungefär 20 minuter. Den nordkoreanske ledaren ska ha sagt sig vilja få igång en dialog mellan länderna, och att han överväger att skicka deltagare till vinter-OS i Sydkorea, vilka inleds i februari.

    • 2017

      • December

      • Fartyg som bröt sanktioner beslagtaget

        Regeringen uppger att ett Hongkongregistrerat fartyg beslagtagits i oktober, då det misstänktes ha brutit mot FN-sanktioner som ska förhindra oljeleveranser till Nordkorea. Olja lastad i Sydkorea ska ha överförts till ett nordkoreanskt fartyg samt tre andra fartyg på internationellt vatten. Uppgifterna från Sydkorea kommer samtidigt som USA:s president Donald Trump anklagar Kina för att upprepade gånger ha brutit mot FN-sanktionerna på liknande sätt. Veckan före jul skärpte FN:s säkerhetsråd sanktionerna ytterligare mot Nordkorea. Beslutet var enhälligt och stöddes alltså även av Kina.

      • Historisk överenskommelse med Japan rivs upp

        Det finns ”allvarliga brister” i den historiska uppgörelsen med Japan om kvinnor som utnyttjades under den japanska ockupationen 1910–1945 (se December 2015), säger president Moon. Uttalandet kommer dagen efter det att en rapport presenterats som slagit fast att uppgörelsen inte tar hänsyn till offrens åsikter. Moon vill nu se ”uppföljande åtgärder” men specificerar inte vad det innebär. Det är därmed oklart om Sydkorea vill omförhandla överenskommelsen eller skrota den helt (se även Utrikespolitik och försvar).

      • President Moon och Kinas president vill ha bättre relationer

        Vid ett möte i Peking mellan den sydkoreanske president Moon och Kinas president Xi Jinping undertecknas en överenskommelse om fyra principer som länderna ska hålla sig till när det gäller Nordkoreakonflikten: krig kan aldrig tolereras, koreanska halvön ska vara kärnvapenfri, alla frågor ska lösas genom dialog och förhandlingar och det är ett mål att relationerna mellan de koreanska staterna ska förbättras. De bägge ledarna uttrycker också en önskan att fortsätta förbättra relationerna mellan Kina och Sydkorea, som försämrades under början av året i samband med Sydkoreas beslut att sätta upp det amerikanska missilförsvarssystemet THAAD för att skydda sig mot eventuella missilattacker från Nordkorea. Xi och Moon kommer även överens om att inleda förhandlingar om att utvidga frihandelsavtalet mellan länderna till att även inkludera tjänste- och finanssektorn.

      • Sydkorea inför sanktioner mot Nordkorea

        Det är andra gången på en månad som Seoul inför egna sanktioner mot Pyongyang utöver FN-sanktionerna. Den här gången svartlistas ett 20-tal nordkoreanska banker och företag samt 12 bankdirektörer. Dessa ska ha hjälpt till med att förse regimen med pengar för att uveckla kärnvapenprogrammet eller ha bidragit till handel i strid med FN-sanktionerna.

      • Sydkorea på EU-lista över skatteparadis

        När EU publicerar sin första ”svarta lista” över skatteparadis är Sydkorea ett av 17 utpekade länder och territorier. 

      • USA och Sydkorea håller militärövningar

        Omkring 230 militärflygplan, däribland det amerikanska stridsflyget F-22 Raptor, deltar liksom omkring 12 000 soldater från de bägge ländernas flygvapen. Övningen ingår i den militära träning som länderna genomför varje år.  

      • Oktober

      • Försök till närmande mellan Sydkorea och Kina

        I gemensamma uttalanden uttrycker Sydkoreas och Kinas regeringar sin ambition att relationen mellan länderna ska återgå till det normala. Sydkoreas beslut att sätta upp det amerikanska missilförsvarssystemet THAAD i landet möttes av skarpa protester från Peking tidigare under året. Kina anser att systemet kan användas för att få information om kinesisk försvarskapacitet och att det rubbar den regionala säkerhetsbalansen i området.

      • Expresident fortsatt i fängsligt förvar

        Park Geun-Hye, som avsattes i våras, blir kvar i förvar i ytterligare sex månader så länge rättegången mot henne fortfarande pågår. Beslutet fattas av en domstol i Seoul. Dagen därpå väljer alla expresidentens försvarsadvokater att säga upp sig i protest mot beslutet och mot rättegången som de anser vara politiskt partisk.

      • September

      • Sydkorea fortsätter utplaceringen av missilförsvarssystem

        Efter Nordkoreas kärnvapenprov den 3 september placerar Sydkoreas regering ut ytterligare fyra ramper som ingår i missilförsvarssystemet THAAD  på en tidigare golfbana utanför Seongju City omkring 20 mil söder om Seoul. Två ramper och ett radarsystem är redan på plats. Boende i området protesterar mot utplaceringen.   

      • Sydkorea håller militära övningar

        En övning med skarpladdade vapen med provskjutningar av ballistiska robotar mot mål i Östkinesiska havet genomförs efter Nordkoreas kärnvapentest den 3 september.

      • Sydkorea stärker missilförsvar

        USA:s och Sydkoreas presidenter Donald Trump och Moon Jae-In kommer överens om att utöka kapaciteten i missilförsvaret THAAD. Därtill ska Sydkorea få köpa in militär utrustning från USA för flera miljarder dollar. Överenskommelsen är ett svar på Nordkoreas senaste uppskjutningar av missiler. 

         

      • Augusti

      • Samsungchef dömd till fängelse

        Lee Jae-Yong, elektronikföretaget Samsungs i praktiken högste chef, bedöms skyldig till att ha donerat pengar till den förre presidenten Park Geun-Hyes nära vän Choi Soon-Sils stiftelser. I utbyte ska han ha fått politiskt stöd från presidenten. 

      • Militärövningar inleds med USA

        De årliga övningarna som är en del av det militära samarbetet mellan de båda länderna brukar mötas med kraftiga protester från Nordkorea. Det hela ska pågå under tio dagar och omkring 17 000 amerikanska soldater och 50 000 sydkoreanska trupper deltar.

      • Juli

      • Nordkoreanska robottest sätter fart på robotförsvar

        Sedan Nordkorea avfyrat en andra interkontinental robot på några veckor meddelar regeringen att arbetet med att få robotförsvaret THAAD på plats ska skyndas på. I juni sköt den nytillträdde presidenten Moon Jae-In upp införandet av det omstridda systemet med hänvisning till att en klimatprövning behövde göras. Men Nordkoreas hotfulla agerande förefaller nu leda till att systemet ändå ska tas i bruk.

      • Juni

      • Fängelse för Choi Soon-Sil

        Den avsatta presidenten Park Geun-Hyes väninna Choi Soon-Sil döms till fängelse i tre år för att ha pressat det prestigefyllda universitetet Ewha Womans University att anta dottern som student och ge henne godkända betyg trots frånvaro. Läs mer om korruptionsskandalen kring expresidenten och hennes väninna under Aktuell politik.  

      • Inga fler kärnkraftverk

        President Moon Jae-In tillkännager att Sydkorea inte kommer att bygga fler kärnkraftverk eller förlänga användningstiden på de nuvarande kärnkraftverken. 2016 kom runt en tredjedel av den elektricitet som användes i landet från kärnkraft.

      • Maj

      • Moon Jae-In vinner presidentval

        Det tidigarelagda presidentvalet resulterar i en övertygande seger för Demokratiska partiets kandidat, den tidigare människorättsadvokaten Moon Jae-In, som får 41 procent av rösterna. På andra plats kommer Hong Jun-Pyo som får 24 procent, och på tredje plats Ahn Cheol-Soo som får 21 procent av rösterna. Moon Jae-In tillträder redan dagen efter valet.

      • Missilförsvarssystem redo att användas

        Det kontroversiella amerikanska missilförsvarssystemet THAAD är nu klart för användning i Sydkorea, enligt amerikansk militär. Systemet har inte bara lett till skarpa reaktioner från Kina (se Utrikespolitik och försvar) utan är även omstritt bland sydkoreanerna (se Aktuell politik).  Inte minst har ett uttalande från USA:s president Donald Trump om att Sydkorea bör betala för THAAD, lett till upprördhet. 

      • April

      • Park åtalas för korruption

        Åtal väcks mot den avsatte presidentenPark Geun-hye för korruption, för att ha läckt statshemligheter och för maktmissbruk. Park nekar till anklagelserna, liksom hennes rådgivare och vän Choi Soon-sil (se November 2016).

      • Mars

      • Riksrättsbeslut mot Park står fast

        Författningsdomstolens dom innebär att president Park inte kan återinträda som president. Val till presidentposten måste hållas inom 60 dagar – förmodligen kommer det att äga rum den 9 maj. Under tiden fortsätter Hwang Kyo-Ahn som tillförordnad president. Domen leder till demonstrationer från Park-anhängare och sammandrabbningar med polis. Omkring 77 procent av sydkoreanerna är dock positiva till riksrättsförfarandet mot Park, enligt opinionsundersökningar. 

      • Högste Samsungchefen ställs inför rätta

        En rättegång inleds mot företagsjätten Samsungs mäktigaste chef, Lee Jae-Yong. (se Februari 2017). Lee nekar till alla anklagelser. 

      • Kina stoppar resor till Sydkorea

        Kina beordrar kinesiska researrangörer att avboka resor till Sydkorea efter den 15 mars. Ordern är en reaktion mot planerna på det amerikanska missilförsvarssystemet. Omkring åtta miljoner kinesiska turister besökte Sydkorea 2016.

      • Februari

      • Samsung-chef grips av polis

        Lee Jae-Yong är misstänkt för mutbrott i samband med skandalen kring Choi Soon-Sil (se November 2016 och Aktuell politik). Lee misstänks ha donerat motsvarande 36 miljoner dollar till organisationer med koppling till Choi. Gåvorna ska ha varit ett sätt att vinna regeringens stöd för en omorganisation av Samsung, som i slutändan skulle underlätta för Lee att bli ny styrelseordförande för koncernen. Lee, som är son till Samsungs styrelseordförande som drabbades av en hjärtattack 2014, är för närvarande högste chef för bolaget. 

      • USA lovar försvara Sydkorea

        Vid sitt besök i Sydkorea meddelar den nye amerikanske försvarsministern James Mattis också att planerna på att det amerikanska missilförsvarssystemet i Sydkorea ligger fast. 

      • Januari

      • Japan tar hem ambassadör

        Det sker efter att sydkoreanska aktivister rest en staty utanför det japanska konsulatet i staden Busan. Statyn föreställer en ung kvinna som sitter i en stol. Den ska påminna om de kvinnor som tvingades arbeta som sexslavar åt japanska soldater under andra världskriget. Japan anser att statyn, som även sedan några år tillbaka står utanför japanska ambassaden i Seoul, strider mot den överenskommelse som länderna ingick för ett år sedan där Japan bad om ursäkt och donerade en miljard yen till en fond för de sydkoreanska kvinnor som drabbats. Efter denna överenskommelse skulle frågan vara utagerad, enligt Japans uppfattning. Aktivister är dock kritiska till avtalet eftersom inga offer konsulterats och eftersom offren inte heller får någon direkt ersättning. 

      • Håller fast vid missilplaner

        Regeringen kommer att gå vidare med planerna på att förlägga det amerikanska missilförsvarssystemet THAAD i landet som ett skydd mot Nordkorea. Det meddelar försvarsminister Han Min-Koo i en rapport. Oppositionsparlamentariker har emellertid träffat den kinesiska ledningen i Peking och står för uppfattningen att frågan om missilförsvaret måste överlåtas till en ny president. Val till presidentposten ska hållas senast i december 2017. 

      • Dotter till Choi Soon-Sil grips

        Dottern till president Parks vän och rådgivare, som står anklagad i en korruptionshärva (se November 2016), befinner sig i Danmark. Hon begärs häktad av en dansk domstol och kommer att begäras utlämnad av Sydkorea

    • 2016

      • December

      • Riksrätt för Park

        Sydkoreas parlament har röstat för att president Park Geun-hye ska ställas inför riksrätt för korruption och maktmissbruk. Park Geun-hye fråntas makten under tiden som författningsdomstolen granskar parlamentets beslut. Den processen kan ta upp till ett halvår. Presidentens uppgifter övertas temporärt av premiärminister Hwang Kyo-Ahn. 

      • Intrång av nordkoreanska hackare

        Sydkoreas militära cyberkommando ska enligt rapporter från sydkoreanska militären ha blivit utsatta för ett hackerintrång från Nordkorea. 

      • Sanktioner mot Nordkorea

        Sydkorea inför nya sanktioner mot Nordkorea, bland annat blir det förbjudet för sydkoreaner att göra affärer med ett antal nordkoreaner och nordkoreanska institutioner som samlats på en särskild lista. Sanktionerna är dock främst symboliska eftersom det inte förekommer någon handel mellan länderna. 

      • November

      • Park villig att avgå

        President Park ber parlamentet att undersöka möjligheter för henne att avgå, men att det måste ske under ordnade former. 

      • Avtal om underrättelsesamarbete med Japan

        Enligt överenskommelsen ska Sydkorea och Japan dela med sig av underrättelseinformation som rör Nordkorea. Avtalet är kontroversiellt i Sydkorea eftersom det handlar om samarbete med Japan som många sydkoreaner ännu inte har förlåtit för dess brutala agerande som kolonialmakt 1910-1945.

      • Minjupartiet vill ställa Park inför riksrätt

        I en omröstning röstar en majoritet av det största oppositionspartiet för att agera för att Park ska ställas inför riksrätt. Åklagare har då väckt åtal mot Parks rådgivare för bland annat utpressning och maktmissbruk och dessutom bett att få förhöra presidenten. Detta ses som att presidenten själv är misstänkt för inblandning i skandalen. En sittande president kan inte ställas inför rätta, men Park kan åtalas när hennes mandatperiod löpt ut. 

      • Massprotester mot Park

        Hundratusentals protesterar på gatorna i Seoul mot presidents Parks koppling till korruptionsskandalen och kräver hennes avgång. Opinionsundersökningar visar att hon har stöd av mindre än 5 procent av sydkoreanerna.

      • Korruptionsskandal drabbar Park

        Skandalen involverar en kvinnlig vän och rådgivare till presidenten som anklagas för att ha styrt regeringsarbetet i kulisserna och för att ha använt sin koppling till presidenten för att utverka donationer på över 70 miljoner dollar till stiftelser som hon själv kontrollerade. Choi Soon-Sil har varit president Parks vän sedan 40 år och är dotter till en tidigare religiös ledare. Hon har gripits av polisen anklagad för bedrägeri och maktmissbruk. 

      • Augusti

      • Oppositionspolitiker reser till Peking

        En grupp medlemmar från Minjupartiet ska diskutera frågan om det amerikanska missilförsvaret och enligt uppgift försöka lindra spänningarna med Kina som ökat efter det sydkoreanska beslutet (se ovan). President Park har uppmanat gruppen att inte resa eftersom hon anser att det kan förvärra relationerna ytterligare. 

      • Kina kritiserar planer på amerikanskt missilförsvar

        Sydkoreas beslut anses öka regionala spänningar och går emot Pekings säkerhetsintressen. President Park svarar att beslutet beror på att Kina misslyckats med att kontrollera hotet från dess allierade Nordkorea. 

      • Juli

      • Sydkorea ska ha amerikanskt missilförsvarssystem

        Sydkorea och USA meddelar att det amerikanska missilförsvarssystemet THAAD ska användas i Sydkorea för att skydda mot missiler från Nordkorea. Systemet ska sättas in under 2017. Såväl Kina som Nordkorea protesterar kraftigt mot beskedet. 

      • Maj

      • Nej till militära samtal med Nordkorea

        Sydkorea avfärdar ett erbjudande från Nordkoreas ledare Kim Jong-Un om gemensamma militära samtal. För att en dialog ska äga rum krävs först att Nordkorea avvecklar sina kärnvapen, säger man. 

      • April

      • Valnederlag för Saenuripartiet

        Den liberala oppositionspartiet Minjupartiet blir största parti i parlamentsvalet med ett mandat mer (123) än Saenuripartiet. Även det nybildade Folkets parti gör ett bra val och vinner 38 mandat.

      • Februari

      • Kaesong stängs

        Sydkoreas regering meddelar att den kommer att avbryta verksamheten vid Kaesong, industrizonen som drivs gemensamt med Nordkorea. Stängningen sker till följd av Nordkoreas senaste raketuppskjutning och kärnvapentest. Enligt Sydkorea ska Kaesong, en viktig inkomstkälla för Nordkorea, inte få användas för att finansiera utveckling av kärnvapen. 

    • 2015

      • December

      • Historisk uppgörelse

        Japan och Sydkorea sluter en historisk uppgörelse som länderna hoppas ska lösa den långdragna konflikten kring hur Japan ska kunna gottgöra att koreanska kvinnor och flickor användes som sexslavar av japanska soldater under andra världskriget. År 1993 erkände Japan att kvinnorna utnyttjats men någon ursäkt levererades inte. Enligt den nya uppgörelsen går Japan med på ett krav från Sydkorea och lovar att upprätta en fond på 1 miljard yen (8,3 miljoner amerikanska dollar) för kvinnornas räkning. Japans premiärminister Shinzo Abe ber också om ursäkt och säger att Japan har ett "djupt ansvar" för kvinnornas öde. Sydkorea meddelar att frågan kommer anses vara slutgiltigt löst om Japan lever upp till sina löften.

      • November

      • Stora demonstrationer

        Över 70 000 demonstranter från olika fackföreningar, jordbrukarorganisationer och medborgarrörelser samlas i Seoul för att protestera mot president Parks utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Presidenten vill bland annat införa ny arbetsmarknadslagstiftning och införa en och samma statligt godkända lärobok i historieundervisningen. Polisen använder tårgas och vattenkanoner för att skingra demonstranterna. Många människor skadas och ett femtiotal aktivister omhändertas av polisen.

      • Augusti

      • Landminor leder till spänningar

        Spänningen stiger mellan Sydkorea och Nordkorea efter det att landminor i den demilitariserade zonen mellan länderna skadat två sydkoreanska soldater. Sydkorea återupptar propagandasändningar riktade mot Nordkorea via högtalare vid gränsen, vilket leder till att Nordkorea avfyrar granater vid gränsområdet. Beskjutning från bägge sidor förekommer också. För att sluta med högtalarutropen kräver Sydkorea att Pyongyang ber om ursäkt för att man lagt ut landminor som skadat sydkoreanska soldater. De bägge länderna för samtal på hög nivå för att lösa den spända situationen. Ett par dagar senare kommer länderna överens om att Sydkorea ska upphöra med högtalarsändningarna och Nordkorea i gengäld dra tillbaka trupper som mobiliserats vid gränsen. Därtill ska länderna sträva efter att återuppta återföreningarna av familjer som splittrades i samband med Koreakriget.

      • Juli

      • Virusutbrott över

        Utbrottet av MERS (se Juni) rapporteras vara över. 36 människor har dött av viruset. 

      • Juni

      • Kyo-Ahn ny premiärminister

        Parlamentet godkänner den 18 juni Hwang Kyo-Ahn som ny premiärminister.

      • Virus sprider sig

        Viruset MERS (Middle East Respiratory Syndrome) fortsätter att smitta nya personer. I mitten av juni hade ett 20-tal sydkoreaner dött av sjukdomen. Viruset började sprida sig efter att en 68-årig man insjuknat efter ett besök i Saudiarabien. Han smittade flera personer när han vårdades på sjukhus och han avled senare i sviterna av sjukdomen.

      • Maj

      • Ny premiärminister nomineras

        President Park nominerar Hwang Kyo-Ahn, nuvarande justitieministern, som ny premiärminister. Utnämningen måste godkännas av parlamentet innan den kan träda i kraft.

      • April

      • Premiärminister avgår

        Premiärminister Lee Wan-Koo erbjuder sig att avgå från sin post sedan han anklagats för att ha tagit emot mutor. En affärsman som begått självmord efterlämnar ett brev där det står att han har donerat stora summor pengar i olagligt kampanjstöd till Lee. President Park accepterar kort därefter att Lee avgår.

      • Kapten döms till livstid

        Den 16 april, samma datum som färjan Sewol sjönk för ett år sedan, lovar president Park att låta bärga färjan och att göra allt för att hitta de resterande nio döda, vars kroppar ännu inte återfunnits. Ett par veckor senare dömer en appellationsdomstol färjans kapten till livstids fängelse. 

      • Februari

      • Förlegad lag rivs upp

        Författningsdomstolen river upp en 62 år gammal lag som förbjudit äktenskapsbrott och bestraffat det med upp till två års fängelse. Domstolen finner att lagen, som tillkom för att skydda traditionella familjevärderingar, stridit mot landets grundlag. De senaste tio åren har antalet åtal och fängelsedomar för äktenskapsbrott stadigt sjunkit. Domstolens utslag får aktien för landets största kondomtillverkare att stiga kraftigt.

      • Januari

    • 2014

      • December

      • Omstritt parti förbjuds

        Författningsdomstolen beslutar att Förenade progressiva partiet (UPP), som även är representerat i parlamentet, ska förbjudas. UPP har kritiserats för att stödja Nordkorea och för att ha planer på att skapa ett kommunistiskt Sydkorea. Regeringen vände sig till domstolen förra året med en begäran om bannlysningen av partiet sedan flera UPP-medlemmar arresterats misstänkta för att ha planerat att störta regeringen om krig skulle bryta ut med Nordkorea.

      • November

      • Frihandelsavtal med Kina

        Kinas och Sydkoreas presidenter undertecknar ett frihandelsavtal mellan länderna. Genom avtalet minskas tullar och handelsrestriktioner på 17 områden över en tjugoårsperiod, dock gäller detta inte ris och bilindustrin. Kina är Sydkoreas största handelspartner. Avtalet ska godkännas av Sydkoreas parlament innan det kan träda i kraft.

      • Fängelse efter färjeolycka

        Kaptenen på färjan Sewol som sjönk i april döms till 36 års fängelse för vårdslöshet. Ytterligare två av seniora besättningsmän döms till 15 respektive 20 års fängelse. Den ansvarige ingenjören på färjan döms till 30 års fängelse för mord, eftersom han lämnat två skadade kolleger när Sewol gick under.

      • September

      • Asiatiska spelen hålls

        Omkring 10 000 idrottare från 45 nationer deltar i Asiatiska spelen i den storsatsande hamnstaden Incheon väster om Seoul. Spelen, en asiatisk variant av Olympiska spelen, arrangeras vart fjärde år med en mängd olika idrotter på programmet.

      • Spionchef döms till fängelse

        En tidigare chef för Sydkoreas spionmyndighet National Intelligence Service, Won Sei-Hoon, döms till fängelse för att organiserat en massiv nätkampanj mot liberala politiker i president- och parlamentsvalen 2012. Won Sei-Hoon, som var spionchef under den förre presidenten Lee Myun-Bak, har nyligen avtjänat en fängelsedom för korruption. 

      • Augusti

      • Påven på besök

        Påven gör ett fem dagar långt besök i Sydkorea, där antalet katoliker har ökat kraftigt de senaste årtiondena. I den senaste folkräkningen 2005 uppgavs antalet katoliker vara över fem miljoner, motsvarande drygt en tiondel av befolkningen.

      • Värnpliktig misshandlad till döds

        Skakande detaljer om hur en ung värnpliktig armésoldat dött sedan han misshandlats under flera veckor av andra soldater väcker starka reaktioner. En debatt om förhållandena för värnpliktiga följer, mot bakgrund av många andra fall av brutal behandling. 

      • Juli

      • Regeringspartiet går framåt

        Det regerande Saenuripartiet klarar sig bra i ett fyllnadsval till parlamentet och stärker sin majoritet där, trots problemen efter färjekatastrofen. Valresultatet är ett hårt slag mot det nybildade oppositionspartiet NPAD (som till står del består av det tidigare Demokratiska partiet). NPAD:s två ordförande, Ahn Cheol-Soo och Kim Han-Gil, meddelar efter valet att de ska avgå.

      • Åtgärdspaket för ökad tillväxt

        Regeringen lanserar ett tvåårigt åtgärdspaket på motsvarande 40 miljarder dollar för att stimulera ekonomin. Under sorgeperioden efter färjekatastrofen i april har sydkoreanerna handlat mindre vilket lett till dämpad tillväxttakt. Finansdepartementet skriver ned prognosen för årets tillväxt från 3,9 procent till 3,6 procent.

      • Juni

      • Chung Hong-Won får fortsätta

        Ett par dagar senare beslutar president Park att ge upp försöken att tillsätta en ny premiärminister. Hon meddelar att Chung Hong-Won får stanna kvar på sin post.

      • Fortsatt sökande efter premiärminister

        I slutet av månaden meddelar den före detta journalisten Moon Chang-keuk, att han inte ställer upp som premiärminister. Han var den andra kandidaten som nominerats av president Park till posten inom loppet av en månad. Bland regeringsmedlemmarna behöver endast premiärministern godkännas av parlamentet.

      • Fem döda i beskjutning

        En soldat som gör sin värnplikt nära gränsen mot Nordkorea skjuter fem av sina medsoldater till döds.

      • Oavgjort mellan regering och opposition

        Det regerande Saenuripartiet (NFP) gör hyggligt ifrån sig i regional- och lokalvalen i början av juni, trots kritiken mot regeringens hantering av färjekatastrofen i april och president Park Geun-Hyes dalande popularitet därefter. Av de 17 största städerna och provinserna tar NFP hem 8, medan det största oppositionspartiet Ny politisk allians för demokrati (NPAD) vinner resterande 9 städer och provinser. NFP tros ha haft framgång med sina vallöften om att reformera statsförvaltningen och höja säkerheten, som en följd av färjekatastrofen. Som helhet blev lokalvalen en i stort sett oavgjord kraftmätning mellan regeringspartiet och oppositionen. I Seoul blev borgmästaren Park Won-Soo från oppositionspartiet NPAD omvald. Park, med en bakgrund som människorättsaktivist och advokat, manade efter sitt omval regeringen att sluta skicka ut tusentals hårdföra poliser mot demonstranter, något som bland annat drabbat anhöriga till offren i färjekatastrofen och en grupp handikappade aktivister.

      • Maj

      • Ny premiärminister utses

        President Park Geun-Hye utser den förre domaren i Högsta domstolen, Ahn Dai-Hee, till ny 
premiärminister. En viktig prioritering för Ahn som ny premiärminister skulle bli att komma till rätta med de problem inom statsapparaten som uppdagats i samband med färjekatastrofen. Ahn tackar dock kort därefter nej till premiärministerposten sedan han fått kritik för att ha mottagit en stor summa pengar i arvode efter det att han slutat som domare. 

      • Färjekatastrof leder till förändring

        Sydkoreas regering beslutar att genomföra flera förändringar efter färjekatastrofen i april. Bland annat ska kustbevakningen, som gjorde flera missar under räddningsarbetet, genomgå en omorganisation. En undersökning har också kommit fram till att färjan hade tre gånger så mycket last som var tillåtet och att det var skälet till att den sjönk efter att ha genomfört en skarp sväng. Åtal har väckts mot kaptenen på färjan och ytterligare tre i besättningen för vållande till annans död. Även ett företag ansvarigt för säkerhetsinspektionerna av färjan väntar åtal. President Park Geun-Hye planerar att tillsätta en kommission som ska undersöka om korruption legat bakom katastrofen. 

      • April

      • Mars

      • Nytt parti bildas

        Demokratiska partiet (DP) bildar ett nytt parti Ny politisk allians för demokrati (New Politics Alliance for Democracy, NPAD) tillsammans med den tidigare IT-affärsmannen Ahn Cheol-soo och hans anhängare. Förhoppningen är att det nya partiet, som särskilt ska sätta säkerhetsfrågor i fokus, ska ha större möjlighet att besegra Saenuripartiet i kommande val.

      • Februari

      • Återförening mellan släktingar

        Den 20 februari kommer drygt 100 sydkoreaner till Nordkorea för att få träffa släktingar i grannlandet.

      • Möte på hög nivå

        Regeringsrepresentanter från Nord- och Sydkorea möts några dagar senare för att bland annat diskutera den planerade familjeåterföreningen. Mötet hålls på den högsta nivån sedan 2007.

      • Återföreningsmöten planeras

        Nordkorea och Sydkorea kommer överens om att låta familjer som splittrats efter Koreakriget och sedan dess levt på skilda sidor av gränsen få återse varandra. Återföreningsmötena ska hållas i februari. Senaste gången sådana träffar arrangerades mellan länderna var 2010.

      • Januari

      • Hög tillväxt

        Statistik släpps som visar att Sydkoreas ekonomi växte med 3,9 procent under det sista kvartalet 2013. Det är den högsta tillväxttakten på tre år. Totalt för hela 2013 uppskattades BNP ha ökat med 2,8 procent, en beräkning som senare reviderades upp till 3,0 procent.

    • 2013

      • December

      • Sydkorea utvidgar luftrum

        Sydkorea utvidgar sitt luftrum som ett svar på att Kina nyligen infört en särskild flygzon över Östkinesiska havet. I den kinesiska zonen ingår en klippformation som Sydkorea kontrollerar och gör anspråk på. Efter utvidgningen av det sydkoreanska luftrummet inkluderas nu även den omstridda klippan. Utvidgningen överlappar inte bara den kinesiska flygzonen utan även japanskt luftrum, ett faktum som riskerar att ytterligare öka spänningarna mellan länderna.  

      • September

      • Arbetet i Kaesong återupptas

        Syd- och Nordkorea bestämmer att arbetet i industrizonen Kaesong ska återupptas den 16 september.

      • Augusti

      • Samtal om återförening

        I slutet av månaden hålls även samtal om återförening av koreanska familjer som splittrats på grund av Koreakriget och idag lever på olika sidor om den demilitariserade zonen. Den senaste gången familjer fick möjlighet att träffa anhöriga på andra sidan var 2010.

      • Kaesong ska öppnas igen

        I nya samtal om industrizonen Kaesong sägs att den ska öppna igen, men inte när.

      • Bistånd till Nordkorea

        Regeringen meddelar att statligt bistånd ska ges till Nordkorea. Biståndet ska användas till vaccin, mat och mediciner till barn och ska gå via FN:s barnfond Unicef.

      • Juli

      • Möten om industrizon

        Nordkorea meddelar sydkoreanerna att de är välkomna att besöka och inspektera den gemensamma industrizonen Kaesong, som stängdes i april till följd av ökade spänningar mellan de två länderna. Som ett svar på detta bjuder Sydkorea in Pyongyang till samtal på lägre nivå om att eventuellt öppna zonen igen. Nordkorea tackar ja till inbjudan, men mötet den 6 juli leder inte till att zonen öppnas igen. Det officiella uttalandet från mötet blir att Kaesong ska öppnas när "tiden är mogen". Fler möten hålls under månaden utan att frågan kan lösas.

      • Juni

      • Överens om nedrustning

        När president Park Geun-hye träffar sin kinesiske kollega Xi Jinping i Peking enas de två länderna om att arbeta för kärnvapennedrustning på den koreanska halvön genom sexpartssamtalen, vilka legat nere i över fyra år.

      • Cyberattack på årsdagen

        En rad sydkoreanska hemsidor på internet - både officiella och medier - hackas i en samordnad attack på årsdagen av Koreakrigets start. Gärningsmännen är okända. På de hackade sidorna återfinns meddelanden om den nordkoreanska ledaren Kim Jong-uns förträfflighet samt om att hackergruppen Anonymous ligger bakom. Denna grupp nekar till anklagelsen och säger att de samma dag istället utfört en rad attacker mot nordkoreanska mediesidor på internet.

      • Toppmöte ställs in

        Nordkorea och Sydkorea kommer den 10 juni överens om att hålla ett möte på regeringsnivå i Seoul, främst om samarbetet kring industrianläggningen Kaesong. Sådana samtal har inte hållits sedan 2007. Ett par dagar senare läggs dock planerna på is sedan parterna blivit oense om vilka delegater som ska närvara.

      • Maj

      • Oppositionen byter namn

        Det främsta oppositionspartiet DUP ändrar sitt namn till Demokratiska partiet (DP).

      • April

      • Nordkorea bakom cyberattack

        Sydkoreanska experter drar slutsatsen att Nordkorea ligger bakom omfattande cyberattacker mot tiotusentals datorer tillhörande bland annat banker och medieföretag i Sydkorea i mars.

      • Presidenten beordrar motattack

        President Park Geun-Hye ger militären order om att omedelbart bemöta attacker från Nordkorea.

      • Mars

      • Spänt läge med Nordkorea

        Sedan FN:s säkerhetsråd infört nya sanktioner mot Nordkorea efter ett nytt kärnvapentest uppger den nordkoreanska regimen att den tänker häva existerande icke-aggressionsavtal med Sydkorea samt stänga gränspassagen till Syd vid den demilitariserade zonen. Sydkoreas regering utfärdar varningar till Nordkorea och höjer sin militära beredskap. Militärövningar genomförs med USA. Amerikanska F-22-stridsflygplan deltar i övningen som ytterligare en markering om att USA är berett att försvara Sydkorea mot angrepp från Nordkorea.

      • Januari

      • Uppskjutning lyckas

        Sydkorea genomför, efter två tidigare misslyckade försök, en uppskjutning av en raket som utplacerar en satellit i rymden. 

    • 2012

      • December

      • Första kvinnliga presidenten

        Park Geun-Hye från Saenuripartiet segrar i presidentvalet. För första gången någonsin blir en kvinna Sydkoreas president. 

      • Oktober

      • Utveckling av missilsystem

        Sydkorea kommer överens med USA om att utöka räckvidden på det ballistiska missilsystemet till 800 km som ett svar på Nordkoreas rakettest i april.

      • Augusti

      • Besök på omstridd ö

        President Lee besöker som första sydkoreansk president den lilla ögruppen Dokdo (på japanska Takeshima). Japan, som också gör anspråk på ögruppen, reagerar med att ta hem sin ambassadör i Sydkorea Dokdo ligger mitt emellan Sydkorea och Japan.

      • Juli

      • Flytt till Sejong City

        Vissa ministerier påbörjar flytt till den nya staden Sejong City tolv mil söder om Seoul. En rad ministerier och statliga myndigheter ska med åren baseras i Sejong City medan några ska vara kvar i Seoul. 

      • Juni

      • Park Geun-Hye ställer upp i valet

        Park Geun-Hye från Saenuripartiet bekräftar att hon ska kandidera i presidentvalet i december.

      • April

      • Parlamentsvalet besvikelse för NFP

        Det regerande Saenuripartiet (NFP) går tillbaka i parlamentsvalet men behåller sin majoritet i parlamentet.

      • Februari

      • Namnbyte på parti

        Stora nationella partiet (GNP) byter namn till Saenuripartiet.

    • 2011

      • December

      • Partier slås samman

        Demokratiska partiet slås samman med det lilla Medborgarnas förenade parti och antar namnet Demokratiska förenade partiet (DUP). 

      • November

      • Frihandelsavtal godkänns

        Parlamentet godkänner frihandelsavtal med USA. Avtalet har månaden innan godkänts i den amerikanska kongressen.

      • Oktober

      • Ny borgmästare i Seoul

        En partipolitiskt obunden kandidat, Park Won-Soon, väljs till ny borgmästare i Seoul.

      • Juli

      • Samtal om kärnvapenfrågan

        De första samtalen mellan Nordkorea och Sydkorea om kärnvapenfrågan hålls sedan sexpartsförhandlingarna bröt samman 2009 (se Konflikter:Korea). 

      • Maj

      • Frihandelsavtal godkänns

        Parlamentet godkänner frihandelsavtal med EU

      • Januari

      • Fartyg kapas

        Ett sydkoreanskt lastfartyg kapas utanför Somalias kust. Sydkoreanska elitstyrkor besegrar piraterna några dagar senare. Alla i besättningen klarar sig oskadda.

    • 2010

      • November

      • Fyra döda i nordkoreansk attack

        23 november – två marinsoldater och två civila sydkoreaner dödas i en attack av nordkoreanskt artilleri mot sydkoreanska ön Yeonpyeong. 

        Ett par dagar senare hålls demonstrationer i Seoul som en protest mot regeringens passivitet i förhållande till Nordkorea. 

      • Oktober

      • Kim Hwang-Sik ny premiärminister

        Parlamentet väljer Kim Hwang-Sik till ny premiärminister

      • Juni

      • Regeringspartiet förlorar röster

        Regeringspartiet GNP lider svåra förluster i lokal- och regionalvalen.

      • Maj

      • Nordkorea låg bakom attack

        En internationell undersökning kommer i maj fram till att det var en nordkoreansk ubåtsattack som orsakade Cheonans förlisning. Sydkorea stoppar all handel med Nordkorea, medan Nordkorea avbryter diplomatiska relationer.

      • Mars

      • Januari