Sydkorea – Äldre historia

På 300-talet fanns flera statsstater på den koreanska halvön och först på 600-talet bildades ett enat rike. Vid slutet av 1300-talet styrdes området av Chosondynastin (även kallad Yidynastin) och Söul blev huvudstad. Trots att dynastin blev allt mer försvagad behöll den makten fram till 1910, då Korea annekterades av Japan.

Koreanerna härleder sin civilisations ursprung till riket Choson, som enligt legenden grundades år 2333 f Kr på nordvästra delen av den koreanska halvön. Omkring 300-talet f Kr antas Choson ha utvidgat sitt välde in i nuvarande kinesiska Manchuriet. År 108 f Kr erövrade Kina norra delen av Koreahalvön för att sedan ha kolonier där i nordväst fram till 400-talet e Kr. 

Utanför kolonierna utvecklades samtidigt flera koreanska stads­stater, däribland Koguryo som i början av 300-talet drev bort kineserna. Mot slutet av 600-talet lade kungariket Silla i sydöst under sig både Paekche i sydväst och Koguryo i norr. Därmed enades halvön. 

Sillas blomstringsperiod övergick i sönderfall och 918 grundades en ny dynasti, Koryo. Krig mot angränsande stammar följdes av en ekonomisk och kulturell storhetstid på 1000- och 1100-talen. Med Kina som förebild utvecklades bland annat boktryckarkonsten. 

På 1200-talet invaderades halvön av mongoler som dominerade fram till början av 1300-talet, då Koryo-dynastin återtog makten. Efter attacker från kinesiska arméer och maktkamp vid hovet grep generalen Yi Song-Gye makten 1392. Han grundade en ny dynasti med det gamla riket Chosons namn och med Söul som huvudstad. Choson-dynastin kallas även Yi-dynastin. 

Konfucianismen övertog nu buddismens roll i det offentliga livet. En kulturell och vetenskaplig storhetstid rådde under första halvan av 1400-talet, särskilt under kung Sejong (1418–1450) som bland annat tog initiativ till skapandet av Koreas eget alfabet, hangul. 

Sedan förföll även Choson-dynastin, även om den satt kvar på tronen ända till 1910. Japanska attacker på 1590-talet ödelade landet, och efter två kinesiska invasioner i början av 1600-talet blev Korea en kinesisk lydstat för en tid. Bortsett från kontakterna med Kina isolerade sig Korea från omvärlden fram till 1875, då koreanerna tvingades att öppna hamnar för japanska handelsmän. Korea slöt sedan fördrag med en rad västländer och med Ryssland. Efter Japans seger över Kina i kriget 1894–1895 och över Ryssland i rysk-japanska kriget 1904–1905 blev Korea ett japanskt protektorat, det vill säga koreanerna fick själva styra sina inre angelägenheter medan relationerna med omvärlden kontrollerades av Japan. 1910 annekterades dock landet av Japan. 

Den japanska regimen förde en hård koloniseringspolitik, och koreanerna pressades att anta japanska seder och namn. Samtidigt utvecklade japanerna gruvdriften, industrin och jordbruket, men vinsterna fördes ut ur landet till Japan. 

Missnöjet med Japans kolonisation ledde till uppror. Tusentals dödsoffer krävdes när japanerna slog ner en fredlig folkresning 1919. Motståndsrörelsen växte dock, både i och utanför Korea. I Shanghai i Kina bildades samma år en provisorisk koreansk regering, ledd av Syngman Rhee, som tidigare levt i exil i USA. Men exilregeringen splittrades. 

I norra Korea var gerillaledaren och kommunisten Kim Il-Sung en av ledarna för motståndet mot japanerna vid slutet av 1930-talet och under andra världskriget. Vid krigsslutet besattes norra Korea av sovjetiska trupper, medan södern intogs av amerikanerna.

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0