Sydkorea – Utrikespolitik och försvar
Det kalla kriget mellan öst och väst och den koreanska halvöns delning har präglat Sydkoreas utrikespolitik sedan staten grundades 1948. Koreahalvön är ett av de mest militariserade områdena i världen. Formellt råder fortfarande krigstillstånd mellan Nord- och Sydkorea, eftersom avtalet om eldupphör 1953 inte följts av något fredsavtal.
Både Sydkorea och Nordkorea har som mål att återförena den koreanska halvön. De politiska och militära motsättningarna har dock varit för stora, och i Sydkorea räds man den enorma ekonomiska bördan det skulle innebära att ta ansvar för det utfattiga Nordkoreas utveckling.
Försök till dialog mellan Syd- och Nordkorea på 1970- och 1980-talen gav dåligt resultat. Efter det kalla krigets slut runt 1990 inleddes ett försiktigt närmande och 1991 gav Nordkorea upp sitt motstånd mot FN-medlemskap för båda länderna, och de två Korea valdes in i världsorganisationen. Året efter trädde ett brett samarbetsavtal i kraft.
Kim Dae-Jung, president i Sydkorea 1998–2003, arbetade målmedvetet för bättre relationer till Nordkorea trots en rad nordkoreanska intrång över gränsen. 1999 besköt dock nordkoreanska och sydkoreanska marinfartyg varandra för första gången sedan Koreakriget med många dödsoffer som följd. Ändå avbröts inte kontakterna mellan de båda länderna. I juni 2000 hölls ett toppmöte mellan Kim Dae-Jung och den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Il i Pyongyang. De beslöt bland annat om ekonomiskt samarbete och möten för familjer som levt åtskilda i ett halvt sekel. Vid OS i Sydney samma år tågade Syd- och Nordkoreas deltagare in tillsammans.
Nya spänningar
Efter millennieskiftet ökade spänningen på Koreahalvön. Många dödsoffer krävdes 2002 vid en eldstrid i Gula havet. Efter en ursäkt från Nordkorea för provokation inleddes arbete med att återupprätta väg- och järnvägsförbindelser.
De internationella sexpartssamtalen om Nordkoreas kärnvapenprogram som påbörjats 2003 mellan Nordkorea och Sydkorea, Kina, Japan, Ryssland och USA bröt samman 2006 och samma år genomförde Nordkorea sitt första kärnvapenprov. Trots spänningarna fortgick ländernas ekonomiska samarbetsprojekt i Nordkorea: industrizonen Kaesong och turistanläggningen på Kumgangberget.
Det andra Koreatoppmötet som hölls i Pyongyang 2007 banade väg för bättre relationer, men löften om fredsförhandlingar rann ut i sanden. Under den konservative presidenten Lee Myung-Bak inleddes från 2007 en ny hård linje mot Nordkorea. Sydkorea krävde att kärnvapenavtalet efterlevdes för att bistånd och stöd skulle ges. Nordkorea svarade med att stänga gränsen mellan länderna, stoppa turistresor och godstrafik via järnväg samt utvisa sydkoreaner från Kaesong.
Nordkorea sänker fartyg
Nordkoreas andra kärnvapenprov 2009 trappade upp krigsretoriken mellan länderna. Situationen förvärrades året därpå när det sydkoreanska örlogsfartyget Cheonan sjönk efter en explosion och 46 man omkom. Efter en internationell utredning förklarade Sydkorea att en nordkoreansk torpedattack låg bakom. Handeln med Nordkorea frystes, och nordkoreanska handelsfartyg förbjöds i sydkoreanska vatten. President Lee förklarade att framtida angrepp skulle mötas direkt med militärt svar. Senare under året besköt Nordkorea den sydkoreanska ön Yeonpyeong, nära den omstridda havsgränsen mellan länderna. Två sydkoreanska soldater och två civila rapporterades ha dödats i anfallet. Nordkorea anklagade Sydkorea för att ha startat eldgivningen. Sydkorea förnekade detta men medgav att man hade testat missiler i området.
Efter Nordkoreas raketuppskjutning i december 2012 och tredje kärnvapenprov i februari 2013 försämrades relationerna mellan Seoul och Pyongyang åter. I samband med att Nordkorea i början av mars samma år straffades med nya hårda FN- sanktioner hotade Pyongyang med ett kärnvapenangrepp mot Sydkorea (och USA). Det sydkoreanska försvarsdepartementet svarade med att utlova omedelbar skoningslös vedergällning mot Nordkoreas högsta militärledning. Under de följande åren bestod det bistra klimatet mellan de koreanska staterna, i takt med att Nordkorea trappade upp testen av missiler och kärnvapen (se Kalendarium).
Närmande inför OS i Sydkorea
I januari 2018 höll dock länderna för första gången sedan Kim Jong-Uns tillträde som nordkoreansk ledare, bilaterala samtal på hög nivå. Det officiella skälet till samtalen var att diskutera Nordkoreas eventuella deltagande i vinter-OS i sydkoreanska Pyeongchang i februari samma år. Nordkorea meddelade under mötet att landet ämnade skicka en delegation till idrottsevenemanget.
Under OS-invigningen tågade nord- och sydkoreanska tävlingsdeltagare tillsammans och senare träffade president Moon Jae-In Nordkoreas formelle statschef Kim Yong-Nam samt den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Uns syster Kim Yo-Jong. Det var första gången sedan slutet av Koreakriget som så högt uppsatta nordkoreaner besökte Sydkorea.
I april hölls därefter ett historiskt möte i gränsbyn Panmunjom, i den demilitariserade zonen längs 38:e breddgraden, mellan Nordkoreas ledare Kim Jong-Un och Sydkoreas president Moon Jae-In. Vid toppmötet kom de båda ledarna överens om att verka för att under 2018 nå fram till ett fredsavtal och till total kärnvapennedrustning på Koreahalvön. Processen gick dock i stå mot slutet av 2010-talet och Moon lyckades inte komma vidare med den fredsprocess och nedrustning som han hade hoppats på. Yoon Suk-Yol som tillträdde som ny president i maj 2022 valde en hårdare linje mot den koreanska grannen än Moons mjukare dialoginriktade hållning. Några månader efter sitt tillträde vände sig Yoon Suk-Yol till Pyongyang med ett erbjudande om omfattande bistånd i utbyte mot att Nordkorea stoppar sitt kärnvapenprogram. Han betonade att det är “nödvändigt” för långsiktig fred att Koreahalvön hålls fri från kärnvapen.
Förhållandet till USA
Sydkorea har varit starkt beroende av USA alltsedan Koreakriget. 1954 slöt Seoul och Washington ett avtal om att försvara gemensamma säkerhetsintressen, och hela efterkrigstiden har USA haft stora truppstyrkor i Sydkorea. Samtidigt har Sydkorea varit en viktig allierad för USA i Asien och det enda land där som hade större förband i Vietnamkriget.
Efter den USA-ledda alliansens invasion av Irak 2003 sände Sydkorea under fem år soldater till Irak. Insatsen avvecklades sedan en sydkoreansk tolk kidnappats och mördats. De sista soldaterna togs hem 2008.
Sydkorea bidrog även fram till 2007 med några hundra ingenjörssoldater och läkare till den Natoledda Isaf-styrkan i Afghanistan.
Förhållandet mellan USA och Sydkorea har utsatts för både politiska och ekonomiska påfrestningar, bland annat genom stora studentdemonstrationer mot den amerikanska militära närvaron i Sydkorea. 2007 slöt de båda länderna ett frihandelsavtal, som i Sydkorea sågs som den viktigaste händelsen mellan dem efter militäravtalet 1954.
Sydkoreas beroende av det militärstrategiska samarbetet med USA minskade under en period. Nordkoreas kärnvapenprogram drev 2002 Seoul att vända sig till Kina för att be Peking om hjälp att påverka Pyongyang, eftersom USA:s politik betraktades som alltför hårdför. Därefter skärpte dock Sydkorea sin egen linje och närmade sig på nytt USA. Nordkorea reagerade skarpt på Sydkoreas årliga militärövningar med USA och beslutet att sätta upp det amerikanska missilförsvarssystemet THAAD i Sydkorea (se nedan).
President Yoon Suk-Yeol har sedan han tillträdde 2022 ställt sig positiv till ett närmare utbyte med USA i regionen kopplat till the Quad, det strategiska samarbetet mellan USA, Australien, Indien och Japan.
Under ett statsbesök i USA våren 2023 enades Yoon Suk-Yeol och USA:s president Joe Biden om ett utökat samarbete för att avskräcka Nordkorea från att använda kärnvapen. Om Pyongyang använder kärnvapen mot något av länderna kommer den nordkoreanska regimen att förintas. President Biden lovade att rådgöra med Sydkorea i händelse av en kärnvapenkonflikt med Nordkorea och de bägge länderna skulle också tillsätta en gemensam rådgivande kärnvapengrupp. Därtill skulle en amerikansk kärnvapenbestyckad ubåt återkommande vistas på sydkoreanskt vatten. I utbyte mot de amerikanska löftena om stärkt samarbete lovade Sydkorea att inte skaffa egna kärnvapen. Det var en fråga som åter hade börjat debatteras i landet och som också hade stöd av en majoritet av det sydkoreanska folket i opinionsmätningar, på grund av det växande hotet från Nordkorea och något som president Yoon Suk-Yol tidigare under året sagt att han inte såg som uteslutet.
Kina och Japan
Relationerna till Kina har utvecklats kraftigt under senare år, främst genom växande handel och investeringar. Förhållandet blev dock kyligare efter det gemensamma beslutet 2016 från Seoul och Washington att förlägga ett amerikanskt missilförsvarssystem THAAD i Sydkorea (se nedan). Peking protesterade kraftigt mot beslutet som man anser rubbar säkerhetsbalansen i regionen. Den sydkoreanska varuhandelskedjan Lotte fick stänga nästan alla sina butiker, medan även försäljningen av sydkoreanska Hyundai uppgavs ha drabbats av kraftigt vikande försäljning 2017. När THAAD började sättas upp i Sydkorea våren 2017 krävde Peking att det omedelbart skulle tas bort. Kinesiska turistresor till Sydkorea ställdes in och kinesiska myndigheter införde även restriktioner för sydkoreanska gruppresor till Kina, vilket slog mot sydkoreanska flygbolag och researrangörer. Under andra halvan av 2018 förbättrades emellertid relationerna mellan länderna och turistresor och ekonomiskt samarbete återupptogs.
Sydkoreas förhållande till grannlandet Japan har varit komplicerat. Det hårda kolonialstyret och därefter ockupationen under andra världskriget (se Äldre historia) orsakade djupa och långvariga sår hos koreanerna, som lever kvar än idag. 2001 kallade Sydkorea hem sin ambassadör från Japan i protest mot att de japanska skolornas nya historieböcker slätade över japanska övergrepp under ockupationen. Japans premiärminister besökte samma år Sydkorea och framförde en ursäkt för ”den smärta och sorg” som Japan åsamkade det koreanska folket under det japanska kolonialväldet.
Först 1993 erkände Japans regering att mängder av koreanska kvinnor och flickor utnyttjades som prostituerade på japanska fältbordeller. Senare har rapporter om fortsatt diskriminering av koreaner i Japan upprört i Sydkorea. År 2015 slöts en överenskommelse med Japan om ekonomisk ersättning till de utnyttjade kvinnorna och Japans premiärminister bad om ursäkt för det som skett. Därmed skulle problemet vara löst, hoppades man inte minst från japansk sida.
Men efter att ha genomfört en utvärdering av avtalet beslöt president Moon Jae-In tre år senare att det skulle rivas upp eftersom det hade ”stora brister”. Den sydkoreanska regeringen skulle byta ut den fond som bildats med hjälp av ekonomiskt stöd från Japan för att ge ersättning till drabbade kvinnor och deras familjer mot egen finansiering. Beslutet bidrog till att relationerna mellan de båda länderna åter blev kyligare.
Konflikterna kring historiska oförrätter spillde mot slutet av 2010-talet även över på handelsområdet efter ett beslut från den Högsta domstolen i Sydkorea om att ge koreanska före detta tvångsarbetare och deras familjer rätt att kräva kompensation av japanska företag för vad de utsattes för under krigstiden. Japan upprördes över domen och införde därefter restriktioner av viktigt teknikexport till Sydkorea (se även Japan: Utrikespolitik och försvar).
Spänningarna förstärktes när en sydkoreansk domstol 2021 kom fram till att den japanska regeringen måste utbetala kompensation till tolv kvinnor och deras familjer som utnyttjats som sexslavar under andra världskriget. Det handlade om 100 miljoner won (750 000 kronor) till var och en.
Men i början av 2023 märktes tecken till ett närmande mellan länderna sedan president Yoon Suk-Yeols hade tillkännagett planer på att inrätta en särskild offentlig fond för koreanska tidigare tvångsarbetare med hjälp av bidrag från inhemska företag som sedan tidigare tagit del av ekonomisk kompensation från Japan.
Trots att relationerna gnisslat kraftigt har Sydkoreas och Japans samarbete stärkts inom flera områden, särskilt i Nordkoreafrågan, under senare år.
En olöst tvist om havsgränsen och om rätten till en obebodd liten ögrupp (Dokdo; på japanska Takeshima) flammar upp då och då. Området har rika fiskevatten och i havsdjupen finns stora förekomster av metanhydrater som väntas bli en viktig framtida energikälla. Som första sydkoreanska president besökte Lee i augusti 2012 Dokdo. Besöket ledde till en diplomatisk protest från Japan samt till att spänningarna mellan de två länderna ökade.
Försvar
Efter Koreakriget rustades Sydkorea upp med USA:s hjälp. Militären inordnades sedan under FN:s befäl, och i ett kvartssekel var FN:s kommando i Sydkorea ansvarigt för landets försvar. Krigsmakten är sedan dess underställd amerikansk kontroll i händelse av krig.
2003 beslöts att USA:s markförband skulle dras söderut och att den sydkoreanska armén skulle ta över vid frontlinjen mot norr. Mot slutet av 2010-talet hade USA drygt 30 000 man i Sydkorea. I den demilitariserade zonen finns en liten bas för neutrala svenska och schweiziska officerare som övervakar stilleståndsavtalet från 1953 (se Modern historia).
Försvaret moderniserades på 1980-talet och blev en av Asiens bäst utrustade militära styrkor. Nordkorea har fler soldater och mer vapen, men Sydkorea har drygt 650 000 man under vapen och ett kvalitativt starkare försvar än grannen i norr. Oron är dock stor över Nordkoreas kärnvapenprogram, missilinnehav och misstänkta lager av biokemiska vapen.
Sydkoreas tidigare planer på att utveckla ett kärnvapenprogram övergavs efter påtryckningar från USA.
Sydkorea och USA ingick i juli 2016 ett avtal om att förlägga det amerikanska missilförsvarssystemet THAAD i Sydkorea. Det skulle kunna skjuta ned kort- och medeldistansmissiler från Nordkorea, som vid mitten av 2010-talet kraftigt ökade sina test av missiler och kärnvapen. Systemet började utplaceras våren 2017 på en tidigare golfbana, ägd av varuhuskedjan Lotte, i distriktet Seongj söder om huvudstaden.
Det råder allmän värnplikt i 18 månader för alla sydkoreanska män som är yngre än 30 år. Att vägra göra militärtjänst har varit belagt med fängelsestraff även för troende. Tusentals unga män, i synnerhet medlemmar av Jehovas vittnen har suttit i fängelse på grund av värnpliktsvägran. Men efter att Högsta domstolen i en dom 2018 godkände religiösa skäl som giltiga för att slippa vanlig militärtjänstgöring inleddes två år senare ett treårigt program för män som vill göra samhällstjänst.
LÄSTIPS - läs mer om Sydkorea i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Historiens skuggor vilar tungt över Sydkorea (2019-09-23)
FÖRDJUPNING om Sydkorea finns även i Världspolitikens Dagsfrågor
Koreansk återförening: En omöjlig dröm (nr 9 2019)
Sydkorea och presidentkrisen: Öppning för reformer (nr 6 2017)
Länkar till mer information
-
Chatham House: The Royal Institute of International Affairs
artiklar om utrikespolitik från en brittisk tankesmedja
-
Council on Foreign Relations
artiklar om utrikespolitik från en amerikansk tankesmedja
-
Sipri - Stockholms fredsforskningsinstitut
rapporter om frågor som rör vapenhandel, vapenkontroll och upprustning/nedrustning