Sydkorea – Utrikespolitik och försvar

Sydkoreas militära samarbete med USA har fördjupats under senare tid i takt med att kärnvapenhotet från Nordkorea blivit alltmer påtagligt. Även Kinas maktanspråk i regionen oroar. Stora resurser läggs på att utrusta det sydkoreanska försvaret med moderna vapen och på att träna soldater.

Formellt råder fortfarande krigstillstånd mellan Nord- och Sydkorea, eftersom avtalet om eldupphör 1953 inte följts av något fredsavtal. Både Sydkorea och Nordkorea har som mål att återförena den koreanska halvön, som länge har varit ett av de mest militariserade områdena i världen. De politiska och militära motsättningarna har dock varit för stora, och i Sydkorea räds man den enorma ekonomiska bördan det skulle innebära att ta ansvar för det utfattiga Nordkoreas utveckling.

Relationerna mellan de båda koreanska grannarna har genom åren omväxlande präglats av vapenskrammel och fiendskap respektive uppmjukning och samarbetsförsök (se även konflikttext om Korea).

Efter det kalla krigets slut runt 1990 inleddes ett försiktigt närmande och 1991 gav Nordkorea upp sitt motstånd mot FN-medlemskap för båda länderna, och de två koreanska staterna valdes in i världsorganisationen. Året efter trädde ett brett samarbetsavtal i kraft.

Kim Dae-Jung, president i Sydkorea 1998–2003, arbetade målmedvetet för bättre relationer till Nordkorea, något han också fick ta emot Nobels fredspris för år 2000. Trots att nordkoreanska och sydkoreanska marinfartyg 1999 besköt varandra för första gången sedan Koreakriget med många dödsoffer som följd fortgick en upptining mellan länderna.  i juni 2000 enades Kim Dae-Jung och den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Il vid ett toppmöte i Pyongyang om att samarbeta ekonomiskt och låta familjer mötas som levt åtskilda i ett halvt sekel. Vid OS i Sydney samma år tågade Syd- och Nordkoreas deltagare in tillsammans. 

Nya spänningar

Efter millennieskiftet ökade spänningen på Koreahalvön. Många dödsoffer krävdes 2002 vid en eldstrid i Gula havet. Efter en ursäkt från Nordkorea för provokation inleddes arbete med att återupprätta väg- och järnvägsförbindelser.

De internationella sexpartssamtalen om Nordkoreas kärnvapenprogram som påbörjats 2003 mellan Nordkorea och Sydkorea, Kina, Japan, Ryssland och USA bröt samman 2006 och samma år genomförde Nordkorea sitt första kärnvapenprov. Trots spänningarna fortgick ländernas ekonomiska samarbetsprojekt i Nordkorea: industrizonen Kaesong och turistanläggningen på Kumgangberget. 

Nordkoreas andra kärnvapenprov 2009 trappade upp krigsretoriken mellan länderna. Situationen förvärrades året därpå när nordkoreansk torpedattack ledde till att det sydkoreanska örlogsfartyget Cheonan sjönk och 46 man omkom. Senare samma år besköt Nordkorea den sydkoreanska ön Yeonpyeong, nära den omstridda havsgränsen mellan länderna. Två sydkoreanska soldater och två civila dödades. Nordkorea anklagade Sydkorea för att ha startat eldgivningen, något som Sydkorea förnekade. 

Efter Nordkoreas raketuppskjutning i december 2012 och tredje kärnvapenprov i februari 2013 försämrades relationerna mellan Seoul och Pyongyang åter. Under den kommande  femårsperioden trappade Nordkorea upp sina tester av robotar och kärnvapen och det bistra klimatet bestod (se Kalendarium). 

Närmande inför OS i Sydkorea

Men uppvärmning skedde i januari 2018 då Syd- och Nordkorea höll bilaterala samtal på hög nivå för första gången sedan Kim Jong-Uns tillträde som nordkoreansk ledare. Nordkorea meddelade under mötet att landet ämnade skicka en delegation till vinter-OS i sydkoreanska Pyeongchang i februari samma år. Nord- och sydkoreanska tävlingsdeltagare gick sida vid sida under OS-invigningen och president Moon Jae-In tog emot besök av Nordkoreas formelle statschef Kim Yong-Nam samt Kim Jong-Uns syster Kim Yo-Jong. Det var första gången sedan slutet av Koreakriget som så högt uppsatta nordkoreaner besökte Sydkorea. 

I april hölls ett historiskt möte mellan president Moon och Kim Jong-Un  i gränsbyn Panmunjom,  belägen i den demilitariserade zonen längs 38:e breddgraden.  De båda ledarna kom överens om att nå fram till ett fredsavtal och till total kärnvapennedrustning på Koreahalvön. Processen gick dock i stå efter att toppmötet i Hanoi mellan USA och Nordkorea i april 2019, som skulle ha fört fredsprocessen vidare, havererade. 

Den konservative politikern Yoon Suk-Yol som tillträdde som ny president i maj 2022 valde en betydligt hårdare linje mot den koreanska grannen än Moon. Några månader efter sitt tillträde vände sig Yoon till Pyongyang med ett erbjudande om omfattande bistånd i utbyte mot att Nordkorea stoppar sitt kärnvapenprogram. Han betonade att det är “nödvändigt” för långsiktig fred att Koreahalvön hålls fri från kärnvapen.

Försvarssatsningar och tätare samarbete med USA

President Yoon valde också att förtäta försvarssamarbetet med USA och att lägga mer resurser på att bygga upp ett starkt sydkoreanskt försvar (se nedan). Yoons politik var i mycket ett svar på det hotfulla säkerhetsläget i regionen vid början av 2020-talet då Nordkorea ökade sina kärnvapensatsningar och såg ut att få stöd av Ryssland samtidigt som Kina visade upp sina militära muskler och försökte öka sitt inflytande i regionen.  

Sydkorea har varit starkt beroende av USA alltsedan Koreakriget. 1954 slöt Seoul och Washington ett avtal om att försvara gemensamma säkerhetsintressen, och hela efterkrigstiden har USA haft stora truppstyrkor, och fram till 1991 även taktiska kärnvapen, i Sydkorea. Samtidigt har Sydkorea varit en viktig allierad för USA i Asien och det enda land där som hade större förband i Vietnamkriget.

Efter den USA-ledda alliansens invasion av Irak 2003 sände Syd­korea under fem år soldater till Irak. Insatsen avvecklades sedan en sydkoreansk tolk kidnappats och mördats. De sista soldaterna togs hem 2008. Seoul bidrog även fram till 2007 med några hundra ingenjörssoldater och läkare till den Natoledda Isaf-styrkan i Afghanistan. 

Förhållandet mellan USA och Sydkorea har utsatts för både politiska och ekonomiska påfrestningar, bland annat genom stora studentdemonstrationer mot den amerikanska militära närvaron i Sydkorea. 2007 slöt de båda länderna ett frihandelsavtal, som i Sydkorea sågs som den viktigaste händelsen mellan dem efter militäravtalet 1954. 

President Yoon Suk-Yeol ställde sig även positiv till ett närmare utbyte med USA i regionen kopplat till the Quad, det strategiska samarbetet mellan USA, Australien, Indien och Japan. Och Sydkorea har även utformat en egen strategi för sin politik i den indopacifiska regionen och vill försvara liberala demokratiska värden mot auktoritära makter. Sydkorea anslöt sig till de internationella sanktionerna mot Ryssland efter den stora ryska invasionen av Ukraina 2022, och har gett omfattande bistånd till den ukrainska regimen, Seoul har dock dragit en gräns vid att skicka dödliga vapen. President Yoon bjöds även in för att närvara vid Nato-toppmöten 2022–2023, i en tydlig signal om var Sydkorea hade sin lojalitet.

Sydkorea och USA har också hållit gemensamma militära övningar i en omfattning och skala som är större än någonsin tidigare. Samtidigt har försöken att avskräcka Nordkorea från att använda kärnvapen förstärkts. USA har lovat att bemöta varje nordkoreansk attack med alla befintliga medel, ett budskap som underströks 2023 när ett amerikanskt B52-bombflygplan landade i Sydkorea och en amerikansk kärnvapenbestyckad ubåt färdades på sydkoreanskt vatten för första gången på årtionden. Länderna har också tillsatt gemensamma grupper för konsultationer kring kärnvapen och avskräckning. I utbyte mot allt detta har Sydkorea lovat att inte skaffa egna kärnvapen – något som Yoon tidigare sagt att han inte höll som uteslutet efter att opinionsmätningar visat att en majoritet av det sydkoreanska folket stödde sådana ambitioner för att kunna möta Nordkoreas kärnvapenhot. 

President Yoon har även insett vikten av att göra gemensam sak med grannlandet Japan, som också är en nära bundsförvant till USA och som på många sätt står inför samma säkerhetshot som Sydkorea. Gammalt groll har sopats under mattan och relationerna mellan Sydkorea och Japan tinade upp vid början av 2020-talet, något som togs emot positivt i Washington. De tre länderna planerar regelbundna gemensamma militärövningar och utbyter datainformation i realtid om nordkoreanska robotuppskjutningar.

Japan

Sydkoreas förhållande till grannlandet Japan har varit komplicerat. En olöst tvist om havsgränsen och om rätten till en obebodd liten ögrupp (Dokdo; på japanska Takeshima) flammar upp då och då. Och än i dag lever djupa sår kvar hos koreanerna efter det  japanska hårda kolonialstyret och ockupationen under andra världskriget (se Äldre historia).

Först 1993 erkände Japans regering att mängder av koreanska kvinnor och flickor utnyttjades som prostituerade på japanska fältbordeller. År 2015 slöts en överenskommelse med Japan om ekonomisk ersättning till de utnyttjade kvinnorna och Japans premiärminister bad om ursäkt för det som skett. Därmed skulle problemet vara löst, hoppades man inte minst från japansk sida.

Men efter att ha genomfört en utvärdering av avtalet beslöt president Moon Jae-In tre år senare att det skulle rivas upp eftersom det hade ”stora brister”. Den sydkoreanska regeringen skulle byta ut den fond som bildats med hjälp av ekonomiskt stöd från Japan för att ge ersättning till drabbade kvinnor och deras familjer mot egen finansiering. Beslutet bidrog till att relationerna mellan de båda länderna åter blev kyligare.  

Konflikterna kring historiska oförrätter spillde mot slutet av 2010-talet även över på handelsområdet efter ett beslut från den Högsta domstolen i Sydkorea om att ge koreanska före detta tvångsar­betare och deras familjer rätt att kräva kompensation av japanska företag för vad de utsattes för under krigstiden. Japan upprördes över domen och införde därefter restriktioner av viktigt teknikexport till Sydkorea (se även Japan: Utrikespolitik och försvar). 

Spänningarna förstärktes när en sydkoreansk domstol 2021 kom fram till att den japanska regeringen måste utbetala kompensation till tolv kvinnor och deras familjer som utnyttjats som sexslavar under andra världskriget.

Men i början av 2023 meddelade president Yoon Suk-Yeol att regeringen ville inrätta en särskild offentlig fond för koreanska tidigare tvångsarbetare med hjälp av bidrag från inhemska företag som sedan tidigare tagit del av ekonomisk kompensation från Japan. Det ledde till ett töväder mellan de båda grannstaterna. Så småningom återupptogs handeln som vanligt och ett samarbete kring militära underrättelser om Nordkorea från 2016 dammades av. 

Kina

Relationerna till Kina har utvecklats kraftigt under senare år, främst genom växande handel och investeringar mellan länderna. Kina har länge varit Sydkoreas främsta handelspartner. Sydkorea har importerat viktigt material för sin tekniktillverkning från Kina och en avsevärd del av Sydkoreas export av halvledare (som ingår i många elektriska apparater) går till Kina. Det ekonomiska beroendet har gjort att sydkoreanska makthavare ogärna velat stöta sig med det mäktiga grannlandet.

Förhållandet blev dock kyligare efter ett beslut 2016 från Seoul och Washington om att förlägga ett amerikanskt missilförsvarssystem THAAD i Sydkorea (se nedan). Peking protesterade kraftigt mot beslutet som man menade skulle rubba säkerhetsbalansen i regionen och som dessutom ansågs kunna övervaka kinesiska robotsystem. Den sydkoreanska varuhandelskedjan Lotte tvingades stänga nästan alla sina butiker i Kina, medan även försäljningen av sydkoreanska Hyundai drabbades av vikande försäljning 2017. När THAAD började sättas upp i Sydkorea våren 2017 krävde Peking att det omedelbart skulle tas bort. Kinesiska turistresor till Sydkorea ställdes in och kinesiska myndigheter införde även restriktioner för sydkoreanska gruppresor till Kina, vilket slog mot sydkoreanska flygbolag och researrangörer.

Den ekonomiska bestraffningen ledde till att Sydkorea vek sig och bland annat lovade att inte placera ut ytterligare missilförsvarsrobotar. När Yoon tog över presidentposten 2022 ville han emellertid inte längre hålla fast vid sin företrädares löfte. Arbetet med att få THAAD utplacerat och igångsatt återupptogs till Pekings förtret.

Samtidigt vill Yoon-administrationen inte gå för långt i att väcka Kinas vrede, inte bara av ekonomiska skäl utan också på grund av Pekings inflytande över Nordkorea, i geneskap av den främsta bundsförvanten för regimen i Pyongyang. I den indopacifiska strategin beskrivs Kina som en ”betydelsefull partner för att uppnå välstånd och fred” i regionen.

Försvar

Efter Koreakriget rustades Sydkorea upp med USA:s hjälp. Militären inordnades sedan under FN:s befäl, och i ett kvartssekel var FN:s kommando i Sydkorea ansvarigt för landets försvar. Krigsmakten är sedan dess underställd amerikansk kontroll i händelse av krig.

2003 beslöts att USA:s markförband skulle dras söderut och att den sydkoreanska armén skulle ta över vid frontlinjen mot norr.  USA har omkring 30 000 man i Sydkorea. I den demilitariserade zonen finns en liten bas för neutrala svenska och schweiziska officerare som övervakar stilleståndsavtalet från 1953 (se Modern historia). 

Försvaret moderniserades på 1980-talet och blev en av Asiens bäst utrustade militära styrkor. Det har tidigare funnits planer på att utveckla ett kärnvapenprogram och det diskuteras även idag med jämna mellanrum. Men USA har tryckt på för att förhindra detta.

Sedan 2017 har det amerikanska missilförsvarssystemet THAAD placerats ut i Sydkorea. Syftet är att det ska skjuta ned kort- och medeldistansrobotar som kommer från Nordkorea.

Sydkorea planerar ökade satsningarna på försvaret under 2020-talet.

Det råder allmän värnplikt i 18 månader för alla sydkoreanska män som är yngre än 30 år. Att vägra göra militärtjänst har varit belagt med fängelsestraff även för troende. Tusentals unga män, i synnerhet medlemmar av Jehovas vittnen har suttit i fängelse på grund av värnpliktsvägran. Men efter att Högsta domstolen i en dom 2018 godkände religiösa skäl som giltiga för att slippa vanlig militärtjänstgöring inleddes två år senare ett treårigt program för män som vill göra samhällstjänst.

Om våra källor

 

LÄSTIPS - läs mer om Sydkorea i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Historiens skuggor vilar tungt över Sydkorea (2019-09-23)

FÖRDJUPNING om Sydkorea finns även i Världspolitikens Dagsfrågor
Koreansk återförening: En omöjlig dröm (nr 9 2019)
Sydkorea och presidentkrisen: Öppning för reformer (nr 6 2017)

94268

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0