Ukraina – Inrikespolitik och författning

Ukraina är en republik som kombinerar ett parlamentariskt styrelseskick med presidentstyre. President sedan 2019 är Volodymyr Zelenskyj. Till följd av den fullskaliga militära invasion som Ryssland inledde i februari 2022 har inga nya val kunnat hållas. 

Rysslands angreppskrig har lett till stor materiell förödelse och svåra umbäranden för Ukraina. Under inledningen av kriget anfölls luftvärn, militära ledningsfunktioner och flygfält men efter hand har de ryska bombanfallen i växande utsträckning drabbat civila mål. Det gällde tidigare inte minst landets system för energiförsörjning men under 2025 började Ryssland attackera bostadsområden långt från fronten och antalet civila dödsfall har ökat.

I östra och södra Ukraina har ryska styrkor tagit kontroll över flera områden och anslutit dem till Ryssland, på samma sätt som den ryska regeringen tidigare gjort med Krimhalvön (se Modern historia).

Konflikten har alltmer fått karaktären av ett utnötningskrig längs fronten i de annekterade områdena. Ryska styrkor rapporteras stadigt erövra små bitar av ukrainskt territorium, men det sker i mycket långsam takt (se en översikt över krigets förlopp här).

Mer än 6 miljoner ukrainare är nu på flykt utanför landets gränser och närmare 4 miljoner är internflyktingar. Dödstalen är svårbedömda. I början av 2026 hade FN:s människorättskommission verifierat närmare 15 000 civila dödsfall till följd av invasionen men kommissionen påpekade att detta endast var de fall som kunnat beläggas och att siffran i själva verket förmodligen är högre eftersom dödsfall i ryskockuperade områden inte har kunnat verifieras. Ukrainska källor nämner betydligt högre tal i sina uppskattningar.

Samma osäkerhet gäller de militära förlusterna. Enligt websajten Ukrainian Losses har mer än 87 000 soldater omkommit och nästan lika många saknas.

Kriget kantas av anklagelser om krigsförbrytelser. I början av 2024 hade Ukrainas riksåklagarämbete samlat in underlag i 120 000 fall, gällande allt från våldtäkter och tortyr till kidnappningar och deportation av barn från Ukraina till Ryssland. Fasansfulla förhållanden har rapporterats från krigshärjade platser som Butja nära Kiev och Mariupol i Donetsk. Eldgivning i omedelbar närhet till kärnkraftverket i Zaporizjzja nära fronten har skapat risk för en miljökatastrof av större omfång än Tjernobylkatastrofen 1986.

Medborgarna har sedan invasionen stridit med stor enighet för att få behålla sin egen stat men krigströttheten har börjat sprida sig. Osämja splittrar ledningen, vapen och ammunition sinar och korruptionsskandaler solkar nu även krigsapparaten. Trots omfattande utländskt stöd dignar staten under krigets ekonomiska börda och tankar på någon form av vapenvila eller fredsavtal med Ryssland har börjat få fäste. Alla försök hittills att få en vapenvila till stånd har dock misslyckats (se Utrikespolitik och försvar). 

Inställda val

Val till parlamentet och presidentposten skulle under normala förhållanden ha hållits 2023 respektive 2024 men de har skjutits på framtiden. Enligt grundlagen kan val inte hållas under krig, och rent praktiskt skulle det vara svårt att genomföra val med delar av landet ockuperat och miljoner av medborgarna på flykt.

Volodmyr Zelenskyj var tidigare komiker och saknade politisk erfarenhet när han ställde upp i presidentvalet 2019. Hans och hans partis överlägsna seger i president- och parlamentsvalen (se Modern historia) sågs som ett tecken på att väljarna tröttnat på gamla oligarkers politiska inflytande.

Valet grundade för ett generationsskifte. Volodymyr Zelenskyj är landets yngste statschef hittills och merparten av hans partikamrater som tog plats i parlamentet hade inte haft politiska uppdrag tidigare. De fick svårt att uppfylla folkets förväntningar. Zelenskyjs första år vid makten präglades av oklara strategier och splittring inom det egna partiet. Regeringen hade svårt att föra ut sin politik, trots att flera av presidentens och partiets vallöften uppfylldes, exempelvis avskaffades åtalsfriheten för parlamentsledamöter.

De första lokalvalen efter parlamentsvalet inföll i okober 2020 – ett halvår in i covid-19-pandemin. Det stod då klart att entusiasmen för regeringen hade falnat. Zelenskyjs parti Folkets tjänare blev visserligen störst med drygt 17 procent av rösterna, men det var inte ens hälften av det stöd partiet fått i parlamentsvalet året dessförinnan. Partiet lyckades inte heller vinna majoritet i någon av landets större städer.

Volodymyr Zelenskyj gick från att komiker ochspoela president i TV-serie till att bli vald till president i verkligheten. Foto: Ukraine Presidency/TTZelenskyjs låga siffor i opinionen vände när ryska stridsvagnar började rulla över gränsen i februari 2022. När presidenten avböjde amerikansk hjälp att fly landet (”Jag behöver inte skjuts. Jag behöver ammunition”) fick han stort erkännande både hos medborgarna och internationellt. Nu stod 90 procent av ukrainarna bakom sin president.

Proryska partier stoppade

Efter den ryska invasionen förbjöds landets proryska opposition, däribland det största oppositionspartiet, Oppositionsplattformen – För livet, som grundats av bland andra oligarken Viktor Medvedtjuk, en nära vän till Vladimir Putin. Redan före invasionen åtalades Medvedtjuk för förräderi på grund av samarbete med Ryssland. Han utväxlades senare till Ryssland i ett fångutbyte. Medvedtjuk fåntogs sitt ukrainska medborgarskap 2023.

Efter avstängningen av de proryska partierna leds oppositionen av Zelenskyjs föregångare Petro Porosjenko och den tidigare premiärministern Julia Tymosjenko och deras respektive partier Europeisk solidaritet och Fosterlandet.

Mellan Porosjenko och Zelenskyj råder djup konflikt. Efter maktskiftet 2019 lade Zelenskyj skulden på den föregående administrationen för det fortsatta kriget mot ryskstödda separatister i östra Ukraina (se Modern historia), och i början av 2022 anklagades Porosjenko för att ha för att ha hjälpt ryskstödda separatister i östra Ukraina att sälja kol. Porosjenko fick då en del av sina tillgångar, bland annat fastigheter och aktier, frysta genom domstolsbeslut.

I februari 2025 belade Zelenskyj ett antal politiker och oligarker med sanktioner, däribland Porosjenko som bland annat förbjöds att resa utomlands (se Kalendarium). Sammanlagt har ett 20-tal brottsutredningar inletts mot Porosjenko. Han anklagas bland annat för förräderi. Porosjenko nekar till alla anklagelser.

Under hösten hamnade också regeringen i centrum för en skandal. I november sparkade president Zelenskyj sin stabschef och nära rådgivare Andrij Jermak, som misstänks vara inblandad i en stor korruptionshärva inom energisektorn. Spindeln i nätet anses vara en gammal vän till Zelenskyj,  Timur Minditj, som flytt utomlands. Andra högt uppsatta personer som utreds för inblandning är den före detta biträdande premiärministern Oleksij Tjernysjov, finansminister Herman Halusjtjenko och energiminister Svitlanda Hryntjuk.

Härvan nystades upp av landets nationella antikorruptionsbyrå, Nabu, som i sin tur var föremål för en uppmärksammad strid i mitten av sommaren då en lag gav riksåklagaren kontroll över Nabu och den särskilda korruptionsåklagaren Sapo. Förändringen gav upphov till omfattande demonstrationer och efter två dagar skrev president Zelenskyj under en ny lag som återupprättade de båda byråernas oberoende.

Nytt folk i toppen

För att stärka regeringens ställning har två regeringsombildningar genomförts på senare tid. Sommaren 2025 skedde ett byte på premiärministerposten då Julia Svyrydenko ersatte Denys Sjmyhal som blev ny försvarsminister. Efter Andrij Jermaks sorti i november skedde en ny rockad då Kyrylo Budanov som varit chef för den militära underättelsetjänsten HUR, upphöjdes till ny stabschef. Som chef för HUR har Budanov gjort sig känd för ett antal vågade och framgångsrika militära operationer på rysk mark. I samma va ersattes Denys Sjmyhal som försvarsminisnter av den 34-årige Mychajlo Fedorov som hittills varit minister med ansvar för teknologi och digital omställning. Utnämningen av Fedorov sågs som ett sätt för regeringen att stärka den teknologiska utvecklingen inom försvaret.

Ryssland har knutit Krim närmare till sig genom att bygga en ny bro och järnväg över Kertjsundet sedan halvön annekterades 2014. Foto: AP/TT

FÖRFATTNING

Enligt den författning som antogs 1996 tillämpar Ukraina halvpresidentiellt styre. Det innebär att både presidenten och premiärministern deltar i det dagliga regeringsarbetet men med skilda roller. Regeringen är ansvarig inför parlamentet.

Till följd av att krigslagar infördes 2022 hålls för närvarande inga val. Parlamentsval skulle ha hållits 2023 och presidentval 2024, men båda valen har skjutits på framtiden.

Presidenten är statschef och överbefälhavare. Enligt författningen tillsätts posten genom allmänna val vart femte år. En president kan sitta två mandatperioder i rad. Presidenten undertecknar lagar samt utlyser val och folkomröstningar som rör grundlagsfrågor. Statschefen nominerar premiärminister, försvarsminister och utrikesminister på förslag av parlamentets majoritet. Övriga ministrar utses av parlamentet på förslag av premiärministern.

Presidenten kan under vissa omständigheter upplösa parlamentet, till exempel om en regering inte har kunnat bildas inom föreskriven tid.

Parlamentet stiftar landets lagar och antar statsbudgeten. Presidenten kan inlägga veto mot en lag, men parlamentet kan rösta ned ett veto med två tredjedelars majoritet. Parlamentet har möjlighet att avsätta en president, men för det krävs tre fjärdedelars majoritet.

Parlamentet (verchovna rada, högsta rådet) – består av 450 ledamöter som också väljs på fem år. För att få plats i parlamentet måste ett parti eller en partiallians uppnå fem procent av rösterna. Sedan en lagändring 2011 har 225 ledamöter valts in enligt ett proportionellt system baserat på partilistor och övriga 225 i direktval i enmansvalkretsar. Enligt den vallag som antogs 2019 ska nästa val bli proportionellt. Ett förslag från presidenten om att minska antalet ledamöter till 300 antogs 2020 men för att det ska kunna träda i kraft måste Ukrainas författning ändras.

Mandat som skulle ha blivit tillsatta i direktval i rebellkontrollerade områden i sydöst och på den ryskt annekterade halvön Krim lämnades vakanta 2014. Sedan valet 2019 är 26 platser vakanta.

Maktfördelningen mellan president och parlament har varit föremål för långdragna stridigheter. Det självständiga Ukrainas första helt egna författning, 1996, avsåg att ge presidenten stora befogenheter. Grundlagsändringar efter den orangefärgade revolutionen 2004 (se Modern historia) ökade parlamentets inflytande på presidentens bekostnad. Ändringarna var svårtolkade och förstärkte maktkampen. 2014 röstade parlamentet återigen för grundlagsformuleringar som gav parlamentet starkt inflytande. 

Den västvänliga politik som förts sedan dess har också tagits in i författningen. Medlemskap i både EU och Nato som politiska mål skrevs in i grundlagen 2019. 

Innan Ryssland inledde sin militära aggression mot Ukraina med erövringen av Krim 2014 var Ukraina indelat i 27 regioner: 24 län (oblast), de två storstadsområdena Kiev och Sevastopol med särskild ställning, samt Krim som autonom republik.

Halvön Krim befolkades av muslimska tatarer från 1200-talet och hamnade 1783 under ryskt styre. Efter bildandet av Sovjetunionen 1922 ingick Krim i den ryska sovjetrepubliken fram till 1954 då halvön överfördes till sovjetrepubliken Ukraina. Efter Sovjetunionens upplösning 1991 förblev Krim en del av Ukraina. Krimtatarer hade då börjat återvända från Centralasien dit de tvingats under andra världskriget av dåvarande sovjetledaren Josef Stalin, som anklagade dem för samarbete med nazisterna. Krimtatarernas hemvändande ledde till motsättningar med övrig befolkning på Krim, till huvuddelen etniska ryssar. 

Efter Rysslands annektering av Krim 2014 ingår halvön med staden Sevastopol i praktiken inte i Ukraina, även om annekteringen inte erkänns av Ukrainas regering eller omvärlden. Ukraina har också mist kontroll över fyra län i sydöst – Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson – som annekterats av Ryssland. I de annekterade områdena har Ryssland genomfört folkomröstningar och val som inte erkänns internationellt.

I flera delar av landet finns etniska minoriteter. Länet Zakarpattia i sydväst har gett upphov till en träta med Ungern, eftersom etniska ungrare är i majoritet i en del av området. Ungern har drivit frågan om deras ställning, bland annat genom att villkora EU- och Nato-samarbeten med Ukraina. Berehove, på ungerska Beregszász, ska enligt förslaget utgöra ett eget distrikt, vilket skulle möjliggöra en sorts autonomi för de lokala ungrarna. 

Läs om Ukrainas rättssystem i Demokrati och rättigheter.

POLITISKA PARTIER

Partilandskapet präglas av starka ledarpersonligheter och affärsintressen. De flesta ledande partier vill närma Ukraina till EU och västvärlden, men motståndet har varit starkt från grupperingar med band till Ryssland. Sedan den ryska invasionen 2022 är de proryska partierna förbjudna.

Valåret 2019 skedde både nybildningar och namnbyten på existerande partier:

Folkets tjänare (Sluha Narodu, SN) bildades som stödparti till Volodymyr Zelenskyj när han var nyvald president. Partiet fick samma namn som den tv-serie som gjort honom känd som komiker. Partiet registrerades så sent som på presidentvalsdagen den 31 mars 2019, men vann det efterföljande parlamentsvalet överlägset. 

Oppositionsplattformen – För livet (Opozitsijna Platforma – Za Zjyttja) var också nybildat, men proryskt. Partiet, som blev näst störst i parlamentsvalet 2019, bildades efter osämja inom EU-skeptiska Oppositionsblocket (Oppozytsijnyj Blok). Oppositionsblocket fick mandat 2019, men förbjöds av domstol 2022. 

Fosterlandet (Batkivsjtjyna) är ett proeuropeiskt mittenvänsterparti som leds av förra premiärministern Julia Tymosjenko (se Modern historia). Partiet kom på tredje plats 2019.

Europeisk solidaritet (Jevropejska Solidarnist, JeS), fjärde störst, är ett västvänligt och liberalt parti, lett av expresidenten Petro Porosjenko som blev besegrad av Zelenskyj i presidentvalet 2019. 

Rösten (Holos), som leds av Kira Rudik, en tidigare affärskvinna inom IT-branschen, kom på femte plats i valet 2019. Partiet hör till det liberala och västvänliga politiska lägret.  

Folkfronten (Narodnyj front), konservativt och EU-vänligt, grundades av dåvarande premiärministern Arsenij Jatsenjuk och tillförordnade presidenten Oleksandr Turtjynov inför parlamentsvalet 2014 där Folkfronten blev näst störst. Båda grundarna hade tidigare tillhört Julia Tymosjenkos parti Fosterlandet. Folkfronten och Porosjenkos parti kom att samregera efter valet, men koalitionen sprack i samband med Zelenskyjs tillträde på presidentposten 2019. I parlamentsvalet 2019 ställde Folkfronten inte upp.

Ukrainska demokratiska alliansen för reform (Ukrajinskyj demokratytjnyj aljans za reformy, Udar; ungefär "Smockan"), grundades av förre boxningsvärldsmästaren Vitalij Klytjko. Udar har samarbetat med och ingått  i Porosjenkos block, men gick 2019 till val på egen hand igen. I parlamentet blev det noll mandat, men lokalvalet i Kiev gick bättre och Klytjko valdes till borgmästare. 

Flera partier har cirklat runt parlamentets femprocentsspärr och/eller lyckats få mandat genom direktval: dit hör pro-västliga och kristdemokratiska Självtillit (Samopomitj), bildat av staden Lvivs borgmästare Andrij Sadovyj, och högerextrema Frihetspartiet (Svoboda).

Regionernas parti var tidigare regeringsparti och stödde den proryske presidenten Viktor Janukovytj, som tvingades bort från presidentposten 2014. Partiet har bojkottat senare års val, men en del av dess representanter har återunnits i Oppositionsblocket. Partiet är nu förbjudet.

Kommunistpartiet, bildades 1993 som en efterföljare till det kommunistparti som varit verksamt under sovjettiden och som bannlystes i samband med Sovjetunionens sammanbrott och Ukrainas självständighet 1991. Även det nya kommunistpartiet är nu förbjudet.

Om våra källor

LÄSTIPS! Läs mer om Ukraina i vår nättidning Utrikesmagasinet:
Varför Trump inte lyckas stoppa kriget (2025-05-27)
Val i Ukraina får inte slut på kriget (2025-04-08)
Ukrainadeal med Trump väcker stora frågor (2025-02-10)
Ukrainalösning kan få global betydelse (2024-10-30)
Ukraina: fryst konflikt kan ha högt pris (2024-09-24)
Utnötningskriget ställer nya krav på Zelenskyj (2024-09-17)
Ett år senare: ingen återvändo efter storinvasionen (2023-02-16)
Så kan Ryssland ställas till svars för krigsbrott  (2022-03-14)
Ickevåldsmotståndet som utmanar Putin (2022-03-09)
Kriget beror på Putins sjuka politiska fantasi (2022-02-25)
Ukraina i skuggan av Trump (2020-02-17) 
Making sense of Ukraines post election landscape (19-08-27)
The rebellious spirit of the Ukrainians (19-04-26)
Ryska filmer om det erövrade Krim döljer något (19-01-15)