Brasilien – Naturtillgångar, energi och miljö

Brasilien har enorma tillgångar av malm och mineral. Olja utvinns främst utanför kusten. Landet är också en av världens största producenter av vattenkraft. Både gruvdriften och kraftprojekten orsakar svåra miljöskador i känsliga miljöer. Skogsskövling i Amazonas och savannområden utgör miljöproblem med globala konsekvenser som förvärras av klimatförändringarna.

Brasilien är en av världens största producenter av järnmalm, och även av bauxit som är råvara för aluminium. Järnmalmen är av hög kvalitet och bryts i dagbrott vilket gör produktionen förhållandevis billig. Världens största järngruva i dagbrott finns Carajásbergen i delstaten Pará i Amazonas (den största underjordiska järngruvan är svensk och ligger i Kiruna). Regionen räknas som ett av världens viktigaste mineralområden och spelar en betydande roll för Brasiliens exportinkomster. Men de stora gruvprojekten är omstridda på grund av hot mot miljövärden och ursprungsfolkens områden.

Det gäller i hög grad också nya gruv- och industriområden under uppbyggnad längre västerut i Amazonas, med vägar, flygplatser och kanalsystem som förespråkarna hoppas ska ge fart åt handeln mellan Sydamerikas länder.

En annan viktig delstat för gruvdriften är Minas Gerais som ligger innanför kusten längre söderut.

I Brasilien bryts även stora mängder koppar, nickel, guld, mangan, ädelstenar med mera.

Under 2000-talet har en snabb ökning i utvinningen av kritiska mineral, som har en central roll i den gröna omställningen. Landet är världens största producent av niob och grafit som båda är kritiska mineral, och det finns även stora reserver av litium och sällsynta jordartsmetaller (samt koppar, nickel och mangan, se ovan).

Stora oljefyndigheter

Den inhemska efterfrågan på olja var länge betydligt större än utvinningen men på 1980-talet hittades två jättelika oljefält på djupt vatten i Campos-bassängen utanför kusten norr om Rio de Janeiro. Sedan dess fokuserar det statliga oljebolaget Petrobras på utvinning till havs och har blivit världsledande på djuphavsborrning. Efter nya gigantiska oljefynd i Santos-bassängen söder om Campos på 00-talet befästes Brasiliens ställning som nettoexportör och stor oljeproducent. Landet är nu den största oljeproducenten i Latinamerika och den nionde största i världen.

Brasiliens olja finns på flera tusen meters djup under tjocka lager av salt, sten och sand, vilket gör utvinningen svår.

Petrobras grundades 1953 och hade monopol till 1997 då lagen ändrades och oljesektorn konkurrensutsattes. Regeringen har sedan dess försökt attrahera utländska investerare och internationella energijättar som Shell och Total Energie samarbetar med Petrobras.

Staten är fortfarande majoritetsägare i Petrobras som är ett av världens största oljebolag och har intressen på flera kontinenter. Bolagets anseende har dock skadats allvarligt av en omfattande korruptionsskandal som skakade landet under 2010-talet (se Demokrati och rättigheter).

I Brasilien finns även fossilgas (naturgas) och stora investeringar har gjorts i gassektorn bland annat för att minska beroendet av gasimport. Grannlandet Bolivia är dock fortfarande en viktig gasleverantör.

Brasilien är också världens näst största producent av etanol, efter USA. Etanolen tillverkas främst av sockerrör men även majsbaserad etanol har blivit vanligare under 2020-talet. Flertalet bilar i Brasilien kan köras både på bensin och på etanol, eller en blandning mellan de två (flexbränsle).

ENERGIFÖRSÖRJNING

Omkring hälften av det totala energibehovet täcks av fossila bränslen, främst olja och till en mindre del fossilgas och kol, enligt det internationella energiorganet IEA (2025). Av de förnybara energikällor som täcker den andra hälften är biobränslen viktigast, följt av vattenkraft. Den största förändringen har de senaste 20 åren skett inom biobränslen som i dag står för en tredjedel av hela energiförsörjningen.

I fråga om den del av energin som avser elektricitet står de förnybara källorna för närmare 90 procent. Vattenkraft dominerar med över hälften av elproduktionen, följt av vind- och solkraft samt biobränslen.

Vattenkraftverket Itaipú, på gränsen mellan Brasilien och Paraguay, var det största i världen när det stod klart i början av 1980-talet men har sedan dess passerats av flera kinesiska dammar. Även Belo Monte i floden Xingú i norra Amazonas, som invigdes i november 2019, hör till världens största vattenkraftverk. De stora dammprojekten har fått allvarliga följder för miljön (se Övriga miljöproblem nedan).

Brasiliens enda kärnkraftverk, med två reaktorer, ligger i Angra i delstaten Rio de Janeiro. Tillsammans svarar de för omkring 2 procent av elproduktionen. Det finns planer på att bygga ut kapaciteten ytterligare, men utvecklingen går långsamt.

KLIMAT OCH MILJÖ

Brasiliens totala utsläpp av växthusgaser ökade stadigt under decennierna fram till mitten av 2010-talet men har därefter stabiliserats och till och med minskat något. År 2023 låg Brasilien på femte plats i världen när det gäller totala utsläpp av växthusgaser, med ungefär 3 procent av de totala utsläppen. Landet hamnar lite över hälften av världens länder när det gäller utsläpp per invånare. I regionen Latinamerika och Karibien finns elva länder som släpper ut mer per person.

Brasilien lämnade 2024 in sin senaste nationella klimatplan (NDC) inom ramen för Parisavtalet. Enligt den ska utsläppen minska med mellan 59 och 67 procent till år 2035, jämfört med 2005 års nivå. Brasilien har också som mål att nå nettonollutsläpp år 2050. Brasilien har däremot inte tagit fram någon långsiktig strategi (LTS) för sitt klimatarbete.

FN:s klimattoppmöte COP30 hölls i november 2025 i den brasilianska staden Belém i Amazonas. President Lula da Silva betonade vid mötets inledning vikten av att ”besegra” klimatförnekare och spridning av falska nyheter, i vad många tolkade som en känga till USA:s president Donald Trump som kallat klimatkrisen en ”bluff”.

Strax efter mötets slut fick dock Lula själv något av en känga, då kongressen i Brasília rev upp hans veto mot lagstiftning som var tänkt att begränsa klimatskador. Utan lagen kan företag i många fall bara uttala en avsikt att skydda miljö och klimat, utan att i övrigt göra något.

Klimatutmaningar

Effekterna av det förändrade klimatet blir alltmer kännbara i Brasilien. I november 2023 plågades landet av en rekordbrytande värmebölja mer än en månad innan sommaren på södra halvklotet egentligen borde börja. Ett nytt nationellt värmerekord sattes när 44,8 grader uppmättes i Araçuaí i delstaten Minas Gerais i sydöst. Värmeböljan ledde till att varningar utfärdades till allmänheten i nästan 3 000 städer och tätorter, och elkonsumtionen rusade i höjden när folk sökte svalka. Dessutom fortsatte en torrperiod som började sommaren 2023 långt in på 2024 och blev den svåraste som hittills registrerats i Brasilien (och i hela Amazonasområdet). När regn till slut kom i oktober blev det till ackompanjemang av kraftiga vindar och översvämningar som krävde flera människors liv och orsakade strömavbrott för hundratusentals människor.

Torkan bidrog dessförinnan till att fler bränder rasade än som registrerats någon gång tidigare. Det brann dessutom i flera regioner samtidigt, från Amazonas regnskogar till våtmarkerna i Pantanal, och rök täckte hela 80 procent av den enorma landytan. Såväl den ovanliga hettan som extremtorkan berodde enligt myndigheterna på klimatförändringarna i kombination med väderfenomenet El Niño. Läget förvärras av att många anlägger bränder för att röja ny jordbruksmark.

Översvämningar och jordskred är vanligt förekommande och följderna av sådana naturkatastrofer förvärras också av klimatförändringarna.

Brasilien befinner sig i mittfåran bland världens länder i klimatanpassningsindexet ND-Gain (hela listan finns här). Placeringen är betydligt bättre om man bara ser till sårbarheten för klimatförändringarna men betydligt sämre vad gäller beredskapen att hantera dem. 

Övriga miljöproblem

De enorma dammbyggena har förstört stora naturområden, främst i Amazonas. Projekten har hela tiden varit starkt ifrågasatta på grund av oro för miljön och ursprungsfolks rättigheter. Kritik riktas mot att dammbyggen förstör lokala ekosystem och lägger stora områden under vatten så att tiotusentals människor måste flytta. Dessa byggen har ofta överklagats och omgärdats av rättsprocesser men har i slutändan fått klartecken att genomföras.

Riskerna med den storskaliga gruvdriften aktualiserades vid två dammkatastrofer som inträffade i Minas Gerais 2015 och 2019. I båda fallen brast dammar och orsakade enorm förödelse. Den första olyckan, i Mariana, beskrivs som den värsta miljökatastrofen i Brasiliens historia. Dammkollapsen ledde till svåra föroreningar längs en 50 mil lång sträcka av Rio Dolce, liksom längs Atlantkusten vid flodens mynning och krävde 19 människors liv. I den andra olyckan, i Brumadinho, omkom cirka 270 människor. Ägare till gruvdammarna är Samarco, ett bolag som samägs av den brasilianska gruvjätten Vale, världens största järnmalmsproducent, samt brittisk-australiska BHP. De har ålagts att betala många miljarder dollar i skadestånd för olyckorna. 

Även malmbrytning och annan industrialisering ödelägger stora ytor i Amazonas, och ursprungsfolk som lever där tvingas flytta. Vid utvinning av guld används kvicksilver som sprids i markerna. Förbättrad miljökontroll har minskat den storskaliga guldbrytningen men privata guldgrävare, garimpeiros, hamnar ofta i konflikt med ursprungsfolk som försvarar sin mark. Många har dödats i sådana strider (se också Befolkning och språk).

Avskogning

Röjning av regnskog och savannområden för sojaodling och betesmarker för nötkreatur är ett annat stort miljöproblem (se även Jordbruk och industri). En nedhuggen regnskog växer aldrig upp igen och den kalhuggning som pågår är förödande för Amazonas och påverkar även omvärlden, eftersom en femtedel av världens syre produceras här.

Det finns en växande medvetenhet om problemet men utvecklingen har i många fall gått åt fel håll. Enligt en rapport 2020 avger en femtedel av Amazonas nu mer koldioxid än det absorberar, främst på grund av avskogning. Rapporten baserades på mätningar som det brasilianska forskningsinstitutet Inpe genomfört under ett årtionde. Forskarna befarar att det kan gå snabbare än man tidigare trott med förvandlingen av stora skogsområden från kolsänkor, som binder koldioxid, till kolkällor som släpper ut koldioxid i atmosfären. Enligt en annan rapport 2020 förstördes 8 procent av Amazonas – ett område större än Spanien – mellan år 2000 och 2018.

I början av 2025 kom dock en rapport från Inpe som ingav hopp: avskogningen låg på den lägsta nivå som uppmätts sedan mätningar började nio år tidigare i Amazonas. Avverkningstakten hade också gått ned i i savannområdet Cerrado, även om nivån var fortsatt hög. Nya uppgifter 2026 bekräftade trenden i Amazonas. Ett av president Lula da Silvas viktigaste politiska mål under hans tredje mandatperiod (2023–2026) var att hejda avskogningen.

Utsläpp från den stora industrisektorn förorenar luft och vatten. Luften i de trafiktäta industristäderna är svårt förorenad, särskilt i São Paulo-området. Cubatão utanför São Paulo brukar kallas för ”dödens dal”, då befolkningen där i stor utsträckning drabbats av sjukdomar och fosterskador till följd av föroreningar. Dricksvattnet är på många håll i Brasilien hotat av gifter.

Miljökraven som ställs på industrin har skärpts, men småföretag anser sig ofta inte ha råd med ökat miljöskydd. När Brasilien ansökte om sommar-OS 2016 avgavs ett löfte om att havsvattnet utanför Rio de Janeiro skulle renas eftersom det fanns oro för hälsorisker för de deltagande i seglartävlingarna. En stor del av stadens avloppsvatten rinner ut i Guanabara-bukten, obehandlat eller bristfälligt behandlat. Men löften om rening infriades aldrig och Världshälsoorganisationen (WHO) rådde deltagarna i OS-tävlingarna att hålla sig från vattnet så mycket som möjligt.

Om våra källor