Brasilien – Utrikespolitik och försvar

Brasilien gick i början av 2000-talet mot en tydligare och mer självständig profil i utrikespolitiska sammanhang än tidigare. Under högerpopulisten Jair Bolsonaro hamnade landet i viss isolering, men Lula da Silva som återkommit som president vill åter göra det drivande i internationella sammanhang. Relationerna till grannländerna är över lag stabila.

Brasiliens steg mot att inta en roll som storspelare på världsarenan togs till stor under Lula da Silvas första presidentperiod (2003–2010). I samband med att han tillträdde på nytt på nyårsdagen 2023 lovade han också återta en ledarroll i både Latinamerika och i världen. Då framhöll han inte minst klimatförändringarna som ett fokus för internationell samverkan.

”Brasilien är tillbaka”, var ett budskap Lula hade också när han några månader efter tillträdet besökte Kina och president Xi Jinping – och nu var bland annat Rysslands storskaliga invasion i Ukraina i fokus snarare än klimatet. Lula uttalade hård kritik mot USA och övriga västvärlden som han anser håller liv i kriget genom sitt stöd till Ukraina. Lula anser att Ryssland och Ukraina båda är skyldiga till kriget, och har avvisat propåer om anslutning till USA:s och EU:s sanktioner mot Ryssland.

Lulas utspel mötte hård kritik inte minst i Washington, som anser att Lula upprepar rysk och kinesisk propaganda. Kritiken blev inte mindre skarp när Lula kort efter sin Kinaresa tog emot Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i Brasília. Efteråt backade presidenten något och försäkrade att han ändå fördömer Rysslands kränkningar av ryskt territorium.

Brasilien har också stött fördömanden i FN av den ryska aggressionen, när generalförsamling vid tre tillfällen i frågan (i mars och oktober 2022 och i februari 2023). Genom att stödja kraven på att Ryssland drar sig tillbaka skiljer sig Brasilien från de övriga länderna i Brics. Tre av de övriga – Kina, Indien och Sydafrika – lade ned sina röster medan Ryssland föga oväntat röstade mot FN-resolutionerna.

Lula har trots kritiken mot USA också markerat att han vill ha ett nära samarbete med Washington. Han besökte Joe Biden i Vita huset redan i februari, månaden efter sitt tillträde.

Bolsonaro och Trump

Under företrädaren Jair Bolsonaro (2019–2022) försköts de politiska lojaliteterna högerut. Bolsonaro betonade sin ideologiska närhet till Donald Trump, den dåvarande kollegan i Washington. Som inbiten Trumpanhängare var Bolsonaro den sista av ledarna i  G20  som gratulerade Joe Biden till dennes valseger i USA hösten 2020, mer än en månad efter valet. Han fortsatte också att upprepa konspirationsteorin om valfusk i det amerikanska valet, även efter stormningen av kongressen i Washington strax före maktskiftet där (se Kalendarium). Det anses ha bidragit till att hans anhängare på liknande sätt försökte storma regeringsbyggnader i Brasília i början av 2023 (se Aktuell politik).

Bolsonaro odlade också ett nära förhållande till Rysslands autokratiske president Vladimir Putin som han uttryckte beundran för. Bolsonaro besökte Putin i Moskva veckan före den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022, trots att läget redan då var mycket spänt. Bolsonaro framhöll sedan att Brasilien var neutralt och inte tog ställning i konflikten. Och i just den frågan har maktskiftet i Brasília alltså inte just inneburit någon kursändring.

Trots det drog många världsledare en lättnadens suck när Lula besegrade Bolsonaro i presidentvalet 2022, och översvallande gratulationer uttalades raskt.

Regionala samarbeten

Tidigare riktade sig Brasilien sig inåt, både ekonomiskt och politiskt, vilket berodde på landets storlek, splittring och språkliga isolering i Latinamerika. Blockbildning i övriga delar av världen drev dock latinamerikanska länder närmare varandra. Brasilien var därför med 1991 och bildade det regionala frihandelsområdet  Mercosur (Mercosul på portugisiska) tillsammans med Argentina, Paraguay och Uruguay. Det är en tullunion med gemensam marknad som mål. Det ekonomiska samarbetet har även öppnat för ökat politiskt utbyte.

Tillsammans med de övriga elva nationerna i Sydamerika lade Brasilien 2004 också grunden för en ny ekonomisk och politisk gemenskap, delvis med EU som modell. Tanken var att öka regionens inflytande i internationella handelssammanhang och motverka USA:s dominans. Ett grundfördrag för den nya unionen Unasur (Unasul på portugisiska) undertecknades 2008 och det trädde i kraft 2011. Men unionen har knappast kommit ur planeringsstadiet och 2018 ställde Brasilien och fem andra länder in sin medverkan i Unasur tills vidare. Lula da Silva har talat om att återuppliva samarbetet.

Brasilien är också medlem av de större regionala organisationerna OAS och Celac , som samlar alla OAS-länder förutom USA och Kanada. Landet drog sig ur Celac under Bolsonaros presidentperiod, men återanslöts så fort Lula tillträtt.

Ett viktigt utrikespolitiskt mål är att säkra en permanent plats i FN:s säkerhetsråd.

Lojalt mot USA

Brasilien var länge lojalt mot USA, som stödde militärdiktaturen fram till slutet av 1970-talet, då förhållandet försämrades på grund av att USA motsatte sig Brasiliens försök att skaffa sig kärnvapen samt kritiserade situationen för de mänskliga rättigheterna i landet. Förhållandet förblev frostigt till kalla krigets slut 1989–1990.

Därefter förbättrades relationerna även om handelstvister emellanåt har försvårat kontakterna. På det personliga planet känner också många brasilianer fortfarande bitterhet mot USA för dess stöd till diktaturen.

Många brasilianer hyser även misstänksamhet mot USA:s ökade militära närvaro i Amazonas för att bekämpa narkotikasmugglingen därifrån till USA och Europa. Även om Brasilien och USA samarbetar på vissa plan för att stävja knarkhandeln har Brasilien krävt garantier för att de amerikanska styrkorna i Colombia bara ska verka på colombiansk mark. Men på det hela taget har Brasilien och USA i dag ett väl fungerande samarbete.

Under 2013 försämrades dock åter förhållandet mellan de båda länderna, sedan den amerikanske ”visselblåsaren” Edward Snowden avslöjat att den amerikanska säkerhetstjänsten NSA avlyssnat topparna i det brasilianska samhället, däribland den dåvarande presidenten Dilma Rousseff. Avslöjandet anses ha bidragit till att Brasilien valde att köpa JAS Gripen-plan från svenska Saab i stället för F 18-plan från amerikanska Boeing. Det ledde också till att presidenten ställde in ett planerat officiellt besök i USA under hösten (se Kalendarium).

Brasiliens ovilja att sluta upp på USA:s och övriga västvärldens sanktioner mot Ryssland skapar gnissel i relationerna.

Tvister med grannländer

Brasiliens förhållande till det största grannlandet Argentina är stabilt, trots upprepade handelstvister. Valet 2019 av Alberto Fernández som ny president i Argentina försämrade dock förutsättningarna. President Bolsonaro hävdade att det finns risk att den vänsterorienterade Fernández förvandlar Argentina till ett "söderns Venezuela".

Med Paraguay har Brasilien haft en långdragen tvist om nyttjandet av kraftverket Itaipú som länderna byggt tillsammans i en gränsflod. Nittio procent av den el som Itaipú producerar går till Brasilien och konflikten har gällt hur mycket landet ska betala. 2009 löstes tvisten då Brasilien accepterade trefaldigt höjda avgifter.

Relationerna till den gamla kolonialmakten Portugal förändrades när den portugisiska diktaturen gick i graven 1974. Efter att tidigare ha stött Portugal i krigen mot befrielserörelserna i de afrikanska kolonierna vände militärregeringen i Brasilien helt om och erkände som första land i världen den marxistiska MPLA-regimen i Angola 1975. Beslutet var omstritt inom den egna regeringen och fattades i opposition mot USA.

Brasilien var enda latinamerikanska land som deltog i andra världskriget (se Äldre historia). I dag medverkar Brasilien i FN:s fredsbevarande insatser. Bland annat ledde landet den militära delen av FN:s stabiliseringsuppdrag Minustah på Haiti från 2004 tills det avvecklades 2017.

Brasilien har regionens största krigsmakt, men militärens betydelse har minskat sedan demokratin återupprättades 1985. Kampen mot narkotikahandeln i Amazonas är numera militärens viktigaste uppgift. Under 2018 sattes armén dock in för att stärka säkerheten i den svårt våldsdrabbade delstaten Rio de Janeiro. Det var första gången sedan militärdiktaturens fall som militär användes för att stärka inrikes säkerhet.

Om våra källor