Brasilien – Jordbruk och fiske

Brasilien är en av världens största jordbruksnationer och producerar mer kaffe, sockerrör och apelsiner än något annat land. Landet är också en ledande exportör av sojabönor och kött, en utveckling som har bidragit till skövling av regnskog. I det brasilianska jordbruket ingår förutom exportinriktade jätteplantager främst i söder också miljontals självhushållande bönder runt om i landet.

Brasilien har varit ledande producent av inte minst socker och kaffe i århundraden, men till för några årtionden sedan var landet beroende av livsmedelsbistånd och import av jordbruksvaror. På senare år har jordbruket stärkt sin ställning och Brasilien har i dag en av de mest konkurrenskraftiga jordbrukssektorerna i världen. Produktionen ökade med drygt 150 procent mellan 2000 och 2015. Det var den enda sektorn som inte krympte under den svåra svackan 2015–2016 (se Ekonomisk översikt).

Ytan åkermark har ökat, främst genom att tidigare betesmarker odlas upp. Det är inte minst exporten av sojabönor och nötkött som driver på utvecklingen. Odlingen av sojabönor har mer än fyrfaldigats sedan slutet av 1990-talet och den totala produktionen överstiger sedan slutet av 2010-talet USA:s, som tidigare varit världsledande. I Brasilien finns över 230 miljoner nötkreatur, i huvudsak på boskapsfarmer i Amazonbäckenet.

Enorma arealer har också tagits i anspråk i savannområdet Cerrado i det inre av landet, till stor del för odling av sojabönor. Utträngningen av boskapsskötsel därifrån har snabbat på skogsavverkningen i regnskogen, där nya betesmarker etableras. Avskogningen har gått snabbare i brasilianska Amazonas än i något annat tropiskt regnskogsområde i världen de senaste årtiondena. Ändå avtog den avsevärt under en rad år. Nu är avverkningstakten högre i Cerrado än i Amazonas. Trots att takten bromsats upp och trots insatser mot illegal skogsavverkning förvandlas fortfarande regnskogsområden motsvarande två fotbollsplaner i minuten – eller 5 000 kvadratkilomter om året. Jair Bolsonaros tillträde som president 2019 ledde till nya larmrapporter om en kraftig ökning i avskogningstakten i Amazonas (se vidare Aktuell politik och Geografi och klimat). Strax efter det att hans mandatperiod löpt ut, i januari 2023, rapporterades att skogsskövlingen ökat med 150 procent mellan december 2021 och december 2022. Jair Bolsonaros efterträdare Lula da Silva har utlovat krafttag mot avskogningen.

Jordbruksmarken är ytterst ojämnt fördelad och försök till jordbruksreformer har orsakat svåra politiska och rättsliga konflikter. Omkring en tiondel av de största jordägarna beräknas kontrollera cirka 85 procent av marken. Miljontals människor är beroende av jordbruk för sin försörjning, men många är jordlösa och många saknar fast inkomst. På exportinriktade plantager och farmer sliter lantarbetare ibland under närmast slavliknande förhållanden. Barn har där tvingats arbeta upp till 14 timmar om dagen.

Jordlösa lantarbetare är organiserade i vad som beskrivits som Latinamerikas viktigaste sociala rörelse, MST (Movimento dos trabalhadores rurais sem terra, Jordlösa lantarbetares rörelse). MST som grundades 1984 protesterat genom markockupationer och kräver att få tillgång till obrukad mark. MST kämpar också mot skogsskövling, alltför ensidigt jordbruk (monokultur) och överanvändning av bekämpningsmedel och genmodifierade grödor. Aktivisterna har ofta mötts med våld från jordägarnas miliser eller polisen, med många dödsoffer som följd. Aktivister har dömts i domstol. Under Arbetarpartiets tid vid makten (2003–2016) fick omkring en miljon familjer dock egen mark även om de fortfarande lever under fattiga villkor och är beroende av statliga bidrag. Nu kämpar MST i stark motvind, då Bolsonaro har starka band till jordägareliten och har börjat riva upp regler som införts till skydd för miljön.

Småbönderna har ofta föråldrade redskap och saknar kapital för investeringar. Majs, kassava, bananer, ris, vete, potatis och bönor är viktiga grödor som odlas för eget bruk och för försäljning inom landet.

Flera av dem, som majs och kassava, är stora exportprodukter också – liksom tobak, bomull, papaya, ananas och kokosnötter.

Sockerrörsodlingen har också ökat kraftigt på grund av efterfrågan på biobränsle. Brasilien har ett av världens mest framgångsrika program för att ersätta fossila bränslen med biobränslen. Runt 85 procent av de bilar som säljs har hybridmotorer, som går på både etanol och bensin. Landet är världens näst största exportör av etanol, efter USA.

Fisket har liten betydelse för landets ekonomi men är en viktig näringskälla för många invånare. Sardiner, tonfisk, krabba och räkor hör till de vanliga fångsterna medan tilapia är vanligast i fiskodlingar.

Om våra källor