Brasilien – Naturtillgångar, energi och miljö

Brasilien har enorma tillgångar av malm och mineral. Olja utvinns främst utanför kusten. Landet är också en av världens största producenter av vattenkraft. Både gruvdriften och kraftprojekten orsakar svåra miljöskador i känsliga miljöer. Skogsskövling i Amazonas och savannområden utgör miljöproblem med globala konsekvenser, som förvärras av klimatförändringarna.

Närmare två tredjedelar av jordens järnmalm beräknas ligga i Carajásbergen i östra Amazonas. Genom gruvindustrin i Carajás utanför staden Belém är Brasilien en av världens största järnmalmsproducenter liksom en av de största bauxitproducenterna. Järnmalmen är av hög kvalitet och bryts i dagbrott vilket gör produktionen billig relativt sett. Ett ännu större gruv- och industriområde projekteras västerut i Amazonas, där vägar, flygplatser och kanalsystem väntas ge fart åt handeln mellan Sydamerikas länder. I landet bryts även tenn, aluminium, nickel, koppar, guld, ädelstenar, mangan, bly, stenkol med mera. Nya stora fyndigheter har hittats och investeringarna i gruvindustrin har ökat sedan den statliga gruvjätten Vale privatiserades 1997.

Efterfrågan på olja var länge betydligt större än utvinningen. Under 1980-talet hittades två jättelika oljefält på djupt vatten i Campos-bassängen utanför kusten norr om Rio de Janeiro. Därefter fokuserade det statliga oljebolaget Petrobras på utvinning till havs. Det ledde till nya gigantiska oljefynd i Santos-bassängen söder om Campos på 00-talet, och oljeoberoende uppnåddes. Brasilien är nu den största oljeproducenten i Latinamerika och den åttonde eller nionde största i världen (2022).

Komplicerad oljeutvinning

Oljan finns dock på flera tusen meters djup under tjocka lager av salt, sten och sand, vilket gör utvinningen svår. Regeringens beslut att auktionera ut utvinningsrätten 2013 ledde till protester, men det var bara ett konsortium lett av  Petrobras som lade bud. En ny auktion 2019 misslyckades också med att locka utländska intressenter men efter vissa regeländringar var läget annorlunda 2021, då energijättarna Total Energies (tidigare bara Total) samt Shell säkrade andelar i utvinningen tillsammans med Petrobras.

Petrobras som grundades 1953 hade monopol till 1997 då lagen ändrades och oljesektorn konkurrensutsattes. Det är ett av världens största oljebolag, med intressen också på andra kontinenter, och ledande i teknologi för djupvattenborrning. Bolagets anseende har dock skadats allvarligt av en omfattande korruptionsskandal som skakade landet under 2010-talet (se Aktuell politik).

I Brasilien finns även naturgas och stora investeringar har gjorts i gassektorn för att minska beroendet av gasimport från Bolivia. Brasilien är också världens näst största producent av biobränsle (efter USA), främst etanol som görs av sockerrör och kassava.

Kraftbyggen i Amazonas

Vattenkraft står för nästan två tredjedelar av elektriciteten. Enorma dammbyggen har dock förstört stora naturområden, främst i Amazonas. Vattenkraftverket Itaipú, på gränsen mellan Brasilien och Paraguay, var det största i världen när det stod klart i början av 1980-talet. Sedan 2012 är Tre Raviner i Kina störst och tio år senare tillkom även Baihetan i Kina. Men Itaipú har ofta ändå producerat mest elektricitet. Världens nu femte största kraftverk, Belo Monte i floden Xingú i norra Amazonas, invigdes i november 2019. Projektet har hela tiden varit starkt ifrågasatt på grund av oro för miljön och ursprungsfolkens rättigheter. Kritik riktas mot att bygget förstör lokala ekosystem och lägger stora områden under vatten så att tiotusentals människor måste flytta. Bygget som inleddes 2011 stoppades i domstol flera gånger men kom snart igång igen efter överklaganden.

Torka 2001 ledde till svår elbrist i Brasilien och tvingade fram alternativ till vattenkraften. Två kärnkraftsreaktorer är i gång och planer finns på en utbyggnad av kärnkraften, även om det går långsamt. Regeringen försöker också satsa på vindkraft som numera står för runt en tiondel av elektriciteten. Också användningen av solkraft ökar. 

Svår torka drabbade Brasilien även 2014 och 2015, med vattenbrist och minskade eltillgång som följd. 

Malmbrytning, kraftverksdammar och industrialisering ödelägger väldiga ytor i Amazonas, och ursprungsfolk som lever där tvingas flytta. Vid utvinning av guld används kvicksilver som sprids i markerna. Förbättrad miljökontroll har dock minskat guldbrytningen. Privata guldgrävare, garimpeiros, hamnar ofta i konflikt med urfolk som försvarar sin mark, och många har fått sätta livet till i sådana strider (se också Befolkning och språk).

Dammkatastrofer

Riskerna med den storskaliga gruvdriften aktualiserades vid två dammkatastrofer som inträffade i delstaten Minas Gerais i sydöst 2015 och 2019 (se vidare här och här). I båda fallen brast dammar och orsakade enorm förödelse. Den första olyckan i Mariana ledde till svåra föroreningar längs en 50 mil lång sträcka av Rio Dolce, liksom längs Atlantkusten vid flodens mynning. Nitton människor omkom och miljöeffekterna blev omfattande. I den andra olyckan i Brumadinho omkom cirka 270 människor. Ägare till gruvdammarna är gruvjätten Vale, världens största järnmalmsproducent. Vales tidigare ägare och 15 andra personer har åtalats för dödsfallen. Vale har betalat stora belopp för att reparera skadorna men ålades i januari 2024 att betala ännu mer (se Kalendarium).

Skogsskövling

Röjning av regnskog och savannområden för sojaodling och betesmarker för nötkreatur är också ett miljöproblem (se vidare Jordbruk och industri). En nedhuggen regnskog växer aldrig upp igen och den kalhuggning som pågår är förödande för Amazonas och påverkar även omvärlden, eftersom en femtedel av världens syre produceras här.

Det finns en växande medvetenhet om problemet. Men enligt en rapport 2020 avger en femtedel av Amazonas nu mer koldioxid än det absorberar, främst på grund av avskogning. Rapporten baserades på mätningar som det brasilianska forskningsinstitutet Inpe genomfört under ett årtionde. Forskarna befarar att det kan gå snabbare än man tidigare trott med förvandlingen av stora skogsområden från kolsänkor, som binder koldioxid, till kolkällor som släpper ut koldioxid i atmosfären. Enligt en annan rapport 2020 förstördes åtta procent av Amazonas – ett område större än Spanien – mellan år 2000 och 2018.

Industriföroreningar

Utsläpp från den stora industrisektorn förorenar luft och vatten. Luften i de trafiktäta industristäderna är svårt förorenad, särskilt i São Paulo-området. Cubatão utanför São Paulo brukar kallas för ”dödens dal”, då befolkningen där i stor utsträckning drabbats av sjukdomar och fosterskador till följd av föroreningar. Dricksvattnet på många håll i Brasilien är hotat av gifter. Miljökraven har skärpts på industrin, men småföretag anser sig ofta inte ha råd med ökat miljöskydd. När Brasilien ansökte om sommar-OS 2016 avgavs ett löfte om att havsvattnet utanför Rio de Janeiro skulle renas, då farhågor förekom om hälsorisker för de deltagande i seglartävlingarna. Runt 70 procent av stadens avloppsvatten beräknas rinna rakt ut i Guanabara-bukten och bukten beskrivs som ett öppet avlopp. Av löften om rening blev just intet och Världshälsoorganisationen (WHO) rådde deltagarna i OS-tävlingarna att hålla sig från vattnet så mycket som möjligt.

Brasilien ligger utanför orkanbältet och har inga vulkaner. Men översvämningar och jordskred förekommer, liksom extrema torrperioder. Under ett halvsekel beräknas strax över 10 000 brasilianerha omkommit på grund av naturkatastrofer. Precis som på andra håll gör klimatförändringar nu att sådana katastroferna blir både vanligare och våldsammare.

I november 2023 plågades landet av en rekordbrytande värmebölja mer än en månad innan sommaren på södra halvklotet egentligen började. Ett nytt värmerekord sattes för Brasilien när 44,8 grader uppmättes i Araçuaí i delstaten Minas Gerais i sydöst. Värmeböljan ledde till att varningar utfärdades till allmänheten i nästan 3 000 städer och tätorter, och elkonsumtionen rusade i höjden när folk sökte svalka. Orsaken till den ovanliga hettan berodde enligt myndigheterna på klimatförändringarna i kombination med väderfenomenet El Niño.

Om våra källor