Kalendarium

Sortera på senaste året först | äldsta först


  • 2019

    • September

    • Journalister fria efter domstolsbeslut

      Fem tidigare journalister vid oppositionstidningen Cumhuriyet, bland dem tecknaren Musa Kart, försätts på fri fot enligt beslut av landets högsta appellationsdomstol. De fem, som anklagats för att genom tidningens bevakning av Turkiet ha stött terrorgrupper, dömdes jämte nio andra medarbetare 2018 (se 19 februari 2019).

    • Augusti

    • Kurder grips i razzior

      Razzior mot kurder genomförs i 29 provinser. Borgmästarna i Diyarbakir, Mardin och Van – alla invalda för det prokurdiska partiet HDP i lokalvalen som hölls i mars – tvingas lämna sina uppdrag och grips jämte ytterligare cirka 400 kurder. Turkiska myndigheter anklagar dem för att ha band till den förbjudna gerillarörelsen PKK (se även 11 april 2019). Bedömare anar dubbla syften bakom razziorna: dels att visa att regeringen håller trycket uppe mot militanta kurder, dels att driva in en kil mellan samverkande krafter inom den politiska oppositionen. Att regerande AK-partiet gjorde förluster i vårens lokalval berodde till stor del på samarbete mellan prokurdiska HDP och de sekulära och nationalistiska partierna CHP och Iyi (Det goda partiet).

    • Buffertzon mellan kurder och Turkiet

      Turkiet och USA gör upp om att det ska inrättas en buffertzon i norra Syrien och att zonen ska samordnas från turkisk mark. Den flera mil breda zon det är fråga om ska sträcka sig mellan turkiska gränsen och områden i Syrien som är under kurdisk kontroll. De kurdiskt dominerade SDF-styrkorna i Syrien, som samarbetat med USA mot extremiströrelsen IS, har oroats av besked från Washington om att amerikanska styrkor dras tillbaka. Kurderna fruktar att det då skulle bli fritt fram för Turkiet att ännu en gång, liksom 2016 och 2018, gå över gränsen till Syrien och slå till mot kurdiska områden.

    • Kyrkobygge i förort till Istanbul

      President Erdoğan lägger grundstenen för den första nya kyrka som byggs i Turkiet sedan landet blev republik 1923. Den syriansk-ortodoxa kyrkan uppförs i Yeşilköy som ligger västerut från Istanbuls centrum, vid Marmarasjön.

    • Omstridd damm fylls

      Turkiska myndigheter har börjat fylla en kontroversiell damm i floden Tigris med vatten, uppger en miljöorganisation som motsätter sig bygget. Det mycket gamla samhället Hasankey i Batmanprovinsen i sydöst kommer att dränkas av vattnet. Ilısudammen är omstridd också därför att grannlandet Irak befarar att projektet, med sänkt vattennivå nedströms, kommer att förvärra problemen med torka där. Aktivisterna har förgäves försökt stoppa bygget, bland annat genom att vända sig till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

    • Juli

    • Undertecknare av krigsprotest får nya rättegångar

      Akademiker som straffats för att de stött en fredspetition med sina namnunderskrifter har fått sina medborgerliga rättigheter kränkta, enligt författningsdomstolen. I sitt upprop riktade de kritik mot försvarsmaktens tillslag i kurddominerade sydöstra Turkiet. Drygt 200 av över 2 000 akademiker har sedan dess dömts för att ha spritt ”terrorpropaganda” och nästan 600 är under utredning inom rättsväsendet. Författningsdomstolen har beslutat att rättegångarna ska göras om och att de berörda har rätt till skadestånd.

    • Fängelsestraff för journalistmord

      Sju personer fälls i domstol för inblandning i mordet på journalisten Hrant Dink 2007. Dink sköts ihjäl utanför redaktionen till sin tidning Agos, som var tvåspråkig (turkiska och armeniska). Mordet skakade landet, inte minst när det visade sig att det fanns statligt anställda med säkerhetsuppgifter som hade känt till mordplanen men inte agerat. En 17-åring fälldes för mordet 2011 och de sju som nu får fängelsestraff kopplas till samma extremistgrupp som han.

    • Amerikansk-turkisk flygplansaffär stoppas

      USA bekräftar att samarbetet med Turkiet runt stridsflygplanet F-35 avbryts till följd av Turkiets beslut att köpa in det ryska luftvärnssystemet S-400. Beskedet lämnas fem par dagar efter att de ryska robotleveranserna inletts. Natoländer har lovat vandra att undvika ryska vapensystem. Turkiska piloter tvingas nu avbryta sin F-35-utbildning i USA och tillverkning av ungefär 900 delar till F-35 som skulle ha skett i Turkiet flyttas till amerikanska fabriker. För tillverkaren Lockheed innebär de avbrutna flygplansaffärerna ett större ekonomiskt avbräck (se 1 april 2019).

    • Turkisk diplomat mördas i Irak

      Ett attentat mot ett turkiskt konsulat i Erbil i norra Irak kräver tre liv. En turkisk diplomat och två andra personer skjuts ihjäl. Turkiska styrkor genomför ett par dagar senare flygräder riktade mot den kurdiska PKK-gerillan i Qandilbergen i Irak. PKK har en tid före attentatet i Erbil meddelat att en av rörelsens ledare och andra personer fått sätta livet till i en turkisk räd.

    • EU-sanktioner till stöd för Cypern

      EU:s utrikesministrar enas om sanktioner mot Turkiet för vad som ses som olaglig borrning efter gas i Medelhavet, i Cyperns ekonomiska zon. Bland annat ska bidrag från EU till Turkiet 2020 begränsas och förhandlingar om ett nytt flygtransportavtal kan komma att stoppas. Ministrarna uppmanar Europeiska centralbanken (ECB) att se över sina lån till Turkiet och överväger personliga sanktioner mot befattningshavare som är inblandade i provborrning. Turkiet säger sig skydda egna och turkcypriotiska intressen i gasfyndigheterna – den turkcypriotiska delen av ön omfattas inte av rättigheter som Cypern har som EU-land.

    • Avhopp kännbara för presidenten

      Ali Babacan, minister 2002–2007 med ansvar för den ekonomiska politiken och känd som liberal, lämnar regeringspartiet AKP, som han själv var med om att grunda. Han klargör att han är besviken på den nuvarande regeringen och säger att Turkiet ”behöver en nystart”. Två dagar tidigare har president Erdoğan sparkat riksbankschefen. Oenighet om räntepolitiken anas i båda fallen; presidenten vill att räntorna ska hållas låga för att stimulera ekonomin. Det har spekulerats om att Babacan tänker bilda ett nytt parti med expresident Abdullah Gül. En annan avhoppare, Ahmet Davutoğlu som varit utrikesminister och premiärminister, har redan gjort klart att han vill bilda ett nytt parti (se 27 februari och 6 maj 2019).

    • Juni

    • Skarpt läge mellan Turkiet och libyska rebeller

      General Haftars libyska rebellstyrkor förlorar staden Gharyan söder om Tripoli och riktar en del av ilskan mot Turkiet, som stöder Libyens internationellt accepterade regering – turkiska fartyg och företag kan nu bli måltavlor. Snart meddelas att sex turkiska medborgare tagits tillfånga av Haftarlägret, oklart under vilka omständigheter. Turkiet hotar slå till mot Haftar och de sex sjömännen släpps den 1 juli.

    • Rättegång om protester i park

      En rättegång inleds mot 16 personer som anklagas för att ha uppviglat mot presidenten genom protesterna i Geziparken 2013. Bland de åtalade, som hotas av livstids fängelse, finns kulturmecenaten Osman Kavala, stadsplanerare och arkitekter. Protesterna i Geziparken, en av Istanbuls kvarvarande gröna lungor, riktade sig mot exploateringsplaner.

    • Bitter AKP-förlust i Istanbul

      Oppositionskandidaten Ekrem Imamoğlu (CHP) vinner även omvalet till borgmästarposten i Istanbul, denna gång med stor marginal, cirka 775 000 röster eller nästan 10 procentenheter, före Binali Yıldırım (se 31 mars och 16 juni). Regeringspartiet AKP förlorar därmed makten över storstaden efter 25 år, och för president Erdoğan – som själv en gång var stadens borgmästare – är valnederlaget det hittills svåraste. Väljarnas oro för att landets ekonomi försämrats tros vara en viktig anledning till att AKP:s kandidat inte vinner.

    • Sträng livstid för utpekade kuppledare

      Domar meddelas mot 224 åtalade i en av de största massrättegångarna sedan kuppförsöket 2016. En del av de brottsanklagade som omfattas av målet är på flykt, men 17 generaler finns bland 128 personer som döms till livstids fängelse med särskilt försvårande omständigheter – det extra stränga livstidsstraff som infördes när EU pressade Turkiet att avskaffa dödsstraffet. Förre flygvapenchefen Akın Öztürk, utpekad som kuppledare, är en av de dömda. Fortfarande kommer nästan dagligen besked om nya gripanden eller arresteringsorder där de eftersökta kopplas till Gülenrörelsen, som ytterst beskylls för kuppen. Av hittills närmare 290 rättegångar har 261 resulterat i att 3 239 åtalade fällts, enligt statistik från justitiedepartementet som återges av al-Jazira. Samtidigt har tiotusentals människor bestraffats på andra sätt, bland annat genom att bli sparkade från sina jobb inom försvarsmakten, rättsväsendet eller skolsystemet.

    • FN-rapportör vill se mordkommission

      Det finns trovärdiga bevis för att Saudiarabiens kronprins och andra på hög nivå personligen bar ansvar för mordet på kolumnisten Jamal Khashoggi, bedömer FN-rapportören Agnès Callamard (se 24 januari 2019). Hon anser att mordet bör utredas av en oberoende internationell kommission. Khashoggis liv släcktes av saudiska agenter på landets konsulat i Istanbul den 2 oktober 2018, men enligt Saudiarabien skedde det inte på kronprinsens order. Kungariket håller elva andra ansvariga varav fem hotas av dödsstraff (se 3 januari 2019).

    • Match om Istanbul i TV-debatt

      En vecka före omvalet till borgmästarposten i Istanbul möts kandidaterna i en TV-debatt. Debatten är i sig historisk, den uppges vara den första i Turkiet sedan AKP kom till makten 2002. Regeringspartiets kandidat, förre premiärministern Binali Yıldırım, lutar sig i debatten mot sina ministermeriter och hävdar att han blev bestulen på röster när förlorade mot den främste oppositionskandidaten Ekrem Imamoğlu den 31 mars. I det första valresultatet fick Yıldırım 13 000 röster färre, varpå valet underkändes.

    • Valoro försämrar statens lånevillkor

      En vecka före det omstridda omvalet i Istanbul kommer ett besked som gör turkiska statens lån dyrare. Landets kreditbetyg är sedan tidigare på vad som brukar kallas skräpnivå. Nu sänks betyget ännu mer av värderingsinstitutet Moody’s, till B1. Osäkerhet kring de statliga institutionernas opartiskhet och effektivitet är skäl som framförs. Finansdepartementet reagerar med irritation och hävdar att betygsättarna inte har beaktat positiva saker som växande turism.

    • Turkisk säkerhetstjänst fick ingripa i Moldavien

      Liksom Ukraina, Kosovo och Gabon har Moldavien låtit turkisk säkerhetstjänst hämta turkiska medborgare som pekas ut som fiender till president Erdoğan. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna kritiserar Moldavien för att turkar, som var verksamma som lärare, deporterades 2018 utan laglig grund. De berörda tilldöms skadestånd. Turkiet har för sin del gång på gång kritiserats av domstolen för rättskränkningar.

    • Ultimatum riktat mot robotaffär

      USA ger Turkiet ett ultimatum: senast den 31 juli ska Natolandet Turkiet avstå från sitt planerade köp av ryska robotar. Om inte kommer avtalet om amerikanska F-35-plan att frysas, turkiska piloter tvingas avbryta sin utbildning i USA och turkiska företags medverkan i utvecklingsprojekt kring stridsflygplanet stoppas (se 1 april 2019).

    • Maj

    • Turkisk offensiv mot kurdisk gerilla

      Turkiska styrkor går in på irakiskt område under en militäroffensiv mot PKK. Den kurdiska gerillan har baser i bergsområden vid gränsen. Två veckor efter det att offensiven inletts uppger den turkiska försvarsmakten att 43 PKK-anhängare oskadliggjorts.

    • Wikipediaförbud till MR-domstol

      Stiftelsen som står bakom Wikipedia – det uppslagsverk på nätet som är öppet för alla användare – vänder sig till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna med klagomål på Turkiet. Sedan i april 2017 blockerar myndigheter tillgången för användare i Turkiet, vilket enligt Wikimedia-stiftelsen utgör en kränkning av yttrandefriheten. Turkiet har många fällningar bakom sig i människorättsdomstolen, och tenderar att hellre betala böter än följa utslagen. Stiftelsen säger sig förgäves ha försökt diskutera med myndigheterna och protestera mot förbudet via turkiska domstolar.

    • Påstått examensfusk bakom tillslag

      Arresteringsorder utfärdas för 249 nuvarande eller tidigare anställda vid utrikesdepartementet. De misstänks ha kopplingar till den kuppanklagade Gülenrörelsen. Tillslaget bottnar i utredningar som pågår på ett 40-tal orter i landet om att Gülenanhängare ska ha antagits till statlig tjänst genom manipulationer av inträdesprov (se även 12 februari).

    • PKK-ledarens isolering mildras

      Den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan får ta emot advokatbesök igen, bekräftar justitiedepartementet. Öcalan greps 1999 och har de senaste åtta åren hållits i närmast total isolering. Den 2 maj släpptes hans advokater till fängelseön för besök för första gången sedan 2011. Närmare 3 000 kurdiska fångar har hungerstrejkat – de har vägrat att äta fast föda – sedan i november i protest mot Öcalans isolering. Den 26 maj meddelar fångarna att hungerstrejken avslutats.

    • Mångfaldigt straff för attentat

      En man döms till 53 livsstidsstraff för ett bombdåd 2013 i staden Reyhanlı – ett straff för varje dödsoffer och ett för brott mot ”statens integritet”. Straff av det slaget har ersatt dödsstraffet och medför extra hård behandling. Den dömde är turkisk medborgare, men staten har anklagat regimen i Syrien för attentatet (se 12 september 2018).

    • Marina muskler övas inför djuphavsborrning

      Det är bara två månader sedan sjöstridskrafternas senaste övning, men Turkiet inleder en stor marinövning utanför sina kuster – i Svarta havet, Egeiska havet och Medelhavet. Det sker i ljuset av pågående dragkamp om naturresurser: EU har varnat Turkiet för att leta efter olja och gas i havet runt medlemslandet Cypern, där Turkiet planerar borrningar under sommaren.

    • Beslut: Omval i Istanbul

      Borgmästarvalet i Istanbul, där regerande AK-partiets kandidat förlorade, ogiltigförklaras (se 31 mars och 11 april). Valet ska göras om den 23 juni. I flera stadsdelar går medborgare ut och bankar på kastruller i protest mot valprövningsnämndens beslut. Onursal Adıgüzel, vice ordförande i det sekulära oppositionspartiet CHP vars kandidat Ekrem Imamoğlu tidigare utropats som valsegrare, kommenterar beskt att det är ”tillåtet att rösta mot AKP, men olagligt att vinna” och kallar det diktatur. Två tunga röster inom president Erdoğans eget parti ansluter sig snart till kritikerna mot att Istanbulvalet rivs upp: förre presidenten Abdullah Gül, som var en av AKP:s grundare, och förre utrikesministern Ahmet Davutoğlu.

    • April

    • USA flaggar för att oljehandel med Iran stryps

      USA meddelar att det efter den 2 maj inte längre kommer att göras undantag från Iransanktionerna för länder som köper iransk olja. Bland åtta länder som i november fick besked om att de kunde fortsätta sina oljeköp trots USA:s sanktioner fanns stora köpare som Kina, Indien och Turkiet, men från och med nu kommer även länder som USA har prioriterade kontakter med att drabbas (se 28 maj 2018 och 5 november 2018). Turkiet protesterar skarpt, men några veckor in i maj uppger turkiska källor att inköpen av olja från Iran har upphört.

    • Kurder anser sig bestulna på valsegrar

      Det prokurdiska partiet HDP vänder sig till valmyndigheten för att få lokalvalen i vissa distrikt ogiltigförklarade. Företrädare för HDP, som först godkänts som kandidater, har vunnit i sina distrikt men ändå hindrats från att tillträda förtroendeuppdraget. Istället har uppdraget gått till lokalvalets tvåa, en kandidat för presidentens parti AKP (se 31 mars).

    • Krispaket ska stärka ekonomin

      Finansminister Berat Albayrak offentliggör ett reformpaket som ska förbättra Turkiets ekonomi (se 11 mars). Banker – särskilt statliga – ska stöttas, skattesystemet ses över och åtgärder som dämpar inflationen ska vidtas, heter det.

    • Italiens parlament: Armenier utsattes för folkmord

      Underhuset i Italiens parlament röstar för att erkänna armeniernas lidande 1915–1916, i samband med det osmanska rikets upplösning, som ett folkmord. Regeringen i Rom är inte bunden att ta ställning officiellt, men väntas göra det. Turkiet – som också brukar ange höga dödstal, men förneka att händelserna utgjorde folkmord – begär omedelbart ett klargörande från Italien om landets officiella hållning. Silvio Berlusconis oppositionsparti Forza Italia avstår från att rösta.

    • USA stoppar flygplansaffärer

      USA ställer in fortsatta leveranser och samarbete med koppling till stridsflygplanet F-35, eftersom Turkiet – trots sitt medlemskap i Nato – har beslutat köpa in det ryska robotsystemet S-400. USA:s försvarsdepartement och högkvarteret Pentagon befarar att den kunskap Turkiet får om F-35 skulle kunna användas till att göra det ryska robotsystemet mer effektivt mot flygplan som används av västländer (se 13 september 2017 och 3 april 2018). Turkiet har planerat att köpa 100 amerikanska F-35 och tillverkaren Lockheed Martin skulle enligt planerna också utveckla viss utrustning till planet på plats, med medverkan av åtta turkiska företag.

    • Mars

    • Valmotgångar för Erdoğans parti

      Regerande AK-partiet förlorar i viktiga storstäder när lokala val genomförs. Mansur Yavaş, kandidat för sekulära CHP och Iyi parti (Det goda partiet), vinner borgmästarposten i huvudstaden Ankara. I Istanbul segrar oppositionens kandidat Ekrem Imamoğlu mot förre premiärministern Binali Yıldırım ­– men resultaten från många vallokaler ifrågasätts. Presidenten har kampanjat hårt för sitt parti och talat om ett ödesval, men resultaten tolkas som att väljarna är missnöjda med hur AKP skött landets försämrade ekonomi. Kurdiska väljares stöd för AKP har också minskat. Valdeltagandet anges till 85 procent.

    • Motvind för prokurdisk opposition inför val

      Med dagliga verbala angrepp från president Erdoğan och cirka 40 borgmästare i fängelse har det prokurdiska partiet HDP haft uppförsbacke inför dagens lokala val. I 95 av 102 kommuner som vanns av prokurder 2014 har regeringen satt in nya lokala makthavare. Kommunledare som fängslats anklagas för att stödja terrorism i form av PKK. Kritiker som HRW anser att Erdoğan har satt demokratin ur spel.

    • Straffas för anklagelser mot presidentens krets

      15 personer som har anklagat folk i presidentens inre cirkel för korruption bestraffas med livstids fängelse. Domstolen i Istanbul anser att de försökt störta regeringen. Poliser och åklagare som försökt utreda korruptionsanklagelserna har fått sparken och omkring 70 personer totalt har ställts inför rätta. Anklagelserna går tillbaka på en skandal som tvingade tre ministrar att avgå (se December 2013). President Erdoğan, som var premiärminister vid tiden, har hävdat att inspelningar som åberopades som bevis var förfalskade.

    • Kritik mot Erdoğan för massakerbilder

      Ett valbudskap från president Erdoğan väcker starka reaktioner. På valmöten i Gaziantep visar han blodiga bilder som tagits av mördaren själv under terrordåden mot muslimer i Nya Zeeland den 15 mars. Erdoğan, som lyfter fram att mannen nämnt Turkiet i ett hatmanifest, angriper västländers oförmåga att handskas med islamofobi. Han kallar också sina politiska motståndare i Turkiet svaga. En talesman för CHP kritiserar Erdoğan för att använda terrordåden till att fiska röster. Nya Zeelands utrikesminister framhåller att nyzeeländares liv sätts på spel genom att Erdoğan förstärker konfliktkänslor.

    • Partitaktik kan påverka lokala val

      Den 31 mars samlas regerande AKP och MHP för första gången bakom gemensamma kandidater i lokala val. Partierna ställer upp som Folkets allians, bildad inför president- och parlamentsvalen 2018. Tidigare har AKP kunnat locka röster tack vare växande välstånd, nu kan sämre tider göra att besvikna väljare söker alternativ. Hushållens konsumtion föll med 8,9 procent sista kvartalet 2018. Vardagsvaror som aubergine hör till det som blivit dyrare (se 11 februari). Valtaktik kan också ge oväntade utslag: En av ledarna för prokurdiska HDP säger att partiet överväger att inte ställa upp på en del orter i väster, detta för att oppositionella CHP ska ha chans att besegra regeringsalliansen.

    • Lågkonjunktur bekräftad

      Den turkiska ekonomin gick in i recession 2018, visar officiell statistik. Det betyder att ekonomin krympte två kvartal i följd. Sista kvartalet var minskningen 2,4 procent efter ett minus på 1,6 procent det föregående kvartalet. Försämrade handelsförbindelser med USA, som bland annat gör importvaror dyrare, är en av förklaringarna (se 29 augusti 2018 och 4 mars 2019). Genomsnittet för 2018, med de två minuskvartalen inräknade, blev en tillväxt på plus 2,6 procent. Det innebär att året var det svagaste sedan Turkiet började hämta sig från en internationell ekonomisk nedgång 2008–2009.

    • Tårgas mot 8 mars-demonstration

      Internationella kvinnodagen uppmärksammas med en demonstration i centrala Istanbul. Poliser, som använder tårgas, stoppar demonstrationen. Ett par dagar senare anklagar presidenten deltagarna för att ha stört ordningen vid fredagens kallelse till bön. Erdoğan håller oppositionspartierna CHP och HDP ansvariga. I ett uttalande undertecknat av en 8 mars-grupp får presidenten i sin tur kritik för att ha utnyttjat demonstrationen som ”valmaterial” inför lokalvalen den 31 mars.

    • Kavala riskerar livstids fängelse

      Åklagare begär livstids fängelse för Osman Kavala – samhällsengagerad affärsman och filantrop – och 15 andra personer. De kommer att ställas inför rätta den 24 juni, rapporterar lokala medier. Kavala kopplas till demonstrationer mot byggplaner i Geziparken i Istanbul 2013, då nuvarande presidenten Erdoğan var premiärminister. Kavalas fall är ett av många som människorättsorganisationer lyfter fram som exempel på hur den turkiska statsledningen underminerar rättsstaten (se 18 oktober 2017 och 21 november 2018).

    • Dyrare sälja turkiska varor till USA

      Turkiet kommer att förlora sina förmånliga handelsvillkor med USA. Turkiet är ”tillräckligt ekonomiskt utvecklat” för att inte längre behöva gynnas, heter det i besked från den amerikanska regeringen. GSP-programmet, som både Turkiet och Indien nu stängs av från, är avsett för utvecklingsländer och ger tillgång till den amerikanska marknaden tullfritt för vissa varor. Turkiet har omfattats av GSP sedan 1975.

    • Fängelse för CHP-politiker med koppling till läcka

      Istanbulpolitikern Eren Erdem, tidigare parlamentsledamot för oppositionspartiet CHP, döms till drygt fyra års fängelse på anklagelser med koppling till kuppförsöket 2016. Fallet har också anknytning till ett avslöjande då den idag jagade Gülenrörelsen läckte ljudinspelningar till massmedier. Materialet var pinsamt för kretsen runt president Erdoğan, då premiärminister, eftersom det tydde på bristande kontroll över gränsen mot Syrien som bland annat passerades av IS-jihadister.

    • Februari

    • Avhoppare på väg att lämna AKP

      Flera framträdande politiker, som avpolletterats av president Erdoğan, planerar att lämna regerande AK-partiet och bilda ett utbrytarparti, rapporterar massmedier. Bland de missnöjda finns förre premiärministern Ahmet Davutoğlu och exministrarna Ali Babacan, Mehmet Şimşek, och Nihat Ergün. Partiet ska enligt rapporterna bildas efter lokalvalet den 31 mars och ta sikte mot president- och parlamentsvalen 2023. Ett klent resultat för AKP i kommunvalet skulle ge utbrytarna vind i seglen, inte minst om förre presidenten Abdullah Gül ansluter sig till dem.

    • Fällande domar mot journalister

      I den rättsliga följetongen mellan domstolsväsendet och oppositionstidningen Cumhuriyet fastställs de fällande domarna mot 14 medarbetare. Sex personer, bland dem tecknaren Musa Kart, förväntas nu inställa sig i fängelse. Några, bland dem grävreportern Ahmet Şik och de tidigare cheferna Akın Atalay och Mehmet Sabuncu, kan fortfarande överklaga sina domar. Ett par av de dömda anses av avtjänat sina straff genom den tid de redan varit frihetsberövade (se 16 juli 2018 och 20 september 2018).  Enligt den internationella pressorganisationen IPI är för närvarande 155 journalister och chefer i medieföretag fängslade i Turkiet.

    • Massjakt på Gülenanhängare

      Myndigheter genomför tillslag i hela landet i jakt på drygt 1 100 namngivna personer som pekas ut som anhängare till Gülenrörelsen, som hålls ansvarig för försöket till statskupp 2016 (se 15 januari). Enligt åklagarmyndigheten är 130 av de listade polischefer i aktiv tjänst som anklagas för att ha examensfuskat i syfte att infiltrera poliskåren. 729 personer grips, varav några senare släpps. En vecka senare genomförs nya razzior, byggda på drygt 300 arresteringsorder mot bland andra militärer.

    • Billiga grönsaker – nu som valfläsk?

      Kommunala grönsaksstånd i Istanbul säljer under dagen 300 ton grönsaker. Billigt. Syftet är att pressa ned de priser kunderna tvingas betala till vanliga handlare och butiker. Fler än 50 kommunala stånd ska resas i Istanbul och 15 i Ankara den kommande veckan. Kunden får köpa max tre kilo av exempelvis potatis, lök och tomater. President Erdoğan har förklarat krig mot ”matpristerrorism” – uttalanden som han gjort på valmöten inför lokala val den 31 mars. Oppositionspartierna hävdar att presidenten skyler över sin egen oförmåga att begränsa inflationen, och istället gör handeln till syndabock för prisökningar.

    • Turkisk ilska mot fransk minnesdag

      Frankrike inför en nationell minnesdag för folkmordet på armenierna, deklarerar president Macron som därmed uppfyller ett vallöfte. Datum för den årliga minnesdagen blir den 24 april. Frankrike, som hyser en stor grupp armenier, erkände 2001 händelserna i Osmanska riket under första världskriget som ett folkmord. I Turkiet, som anser att det inte var ett folkmord armenier utsattes för, blir reaktionen på minnesdagen ett skarpt fördömande från presidentkansliet.

    • Januari

    • FN-rapportör synar konsulatsmord

      En utredare med FN-anknytning ska syna mordet på Jamal Khashoggi som begicks på saudiska konsulatet i Istanbul. Agnès Callamard, särskild rapportör till FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i frågor som rör utomrättsliga avrättningar, besöker Turkiet runt månadsskiftet. Men chefen för organisationen Human Rights Watch Kenneth Roth säger att utredningen borde göras av en officiell FN-företrädare med mandat från världsorganisationen som har större auktoritet än rapportören (se 3 januari).

    • Jakt på gülenister utvidgas igen

      I fler än 30 provinser genomför polisen en jakt på 222 utpekade anhängare till predikanten Fethullah Gülen, som lever i exil i USA. Minst 50 av dem är personer i aktiv militär tjänst. Liksom tidigare bottnar tillslagen i att Gülenrörelsen anklagas för kuppförsöket 2016. Justitieminister Abdulhamit Gül har tidigare i januari uppgett att 31 088 personer dömts och/eller fängslats för kopplingar till Gülen (se bland annat 18 december 2018).

    • Trump föreslår buffertzon

      President Trump hotar via Twitter med ekonomisk förödelse om Turkiet angriper de kurdiska styrkorna när USA:s soldater lämnat Syrien. Trump manar samtidigt kurderna att inte provocera Turkiet. I början av året har utrikesminister Pompeo varnat Turkiet för att ”slakta” kurder. Trump vill se en tre mil bred buffertzon mellan turkiska och kurdiska styrkor, men anger inte vem som inrätta den och bevaka den eller var zonen ska vara belägen. Svaret från president Erdoğan blir att Turkiet ska inrätta en säkerhetszon. Men den ska ligga på syriska sidan om gränsen – och regimen i Damaskus jämställer det för sin del med turkisk ockupation. Turkiet har efterfrågat en flygförbudszon utmed gränsen nästan sedan det syriska inbördeskriget började 2011.

    • Ukraina köper attackdrönare

      Ukraina har beslutat köpa sex spanings- och attackdrönare av turkisk tillverkning, rapporterar turkisk press. Drönarna av typen Bayraktar TB2 uppges kunna flyga upp till 685 mil under ett dygn med en last på 55 kilo. Ukrainas president Porosjenko bekräftar avtalet, vars värde i pengar inte offentliggörs.

    • Domstol prövar mord på rysk diplomat

      En rättegång inleds mot 28 personer som anklagas för mordet på Rysslands ambassadör i Ankara (se 19 december 2016). 13 av de misstänkta sitter i häkte. Predikanten Fethullah Gülen, som lever i landsflykt i USA, finns bland de övriga åtalade som prövas i sin frånvaro. Enligt åtalet ska de ha planerat mordet i syfte att skada Turkiets relationer med Ryssland.

    • Rättegång mot anklagade för mord på konsulat

      En rättegång har inletts i Saudiarabien mot personer som anklagas för mordet på fritänkaren Jamal Khashoggi i Istanbul (se 2 oktober, 19 oktober och 5 december 2018). Åklagarmyndigheten begär dödsstraff för fem av elva åtalade, som enligt myndigheterna överträdde sina befogenheter genom att ta livet av Khashoggi när han var under förhör. Turkiets begäran om att 18 misstänkta ska lämnas ut och prövas inför turkisk domstol har avvisats.

  • 2018

    • December

    • Yıldırım kandidat i Istanbul

      Binali Yıldırım, talman i parlamentet, var premiärminister tills posten avskaffades i somras. Nu vill det styrande AK-partiet se honom som borgmästare i storstaden Istanbul. President Erdoğan, som själv hade borgmästarposten innan han blev regeringschef, nominerar Yıldırım som partiets kandidat infor lokalvalen den 31 mars.

    • Offensiv planeras mot kurder i Syrien

      President Trump meddelar att USA:s marktrupper tas hem från Syrien. Det sker samtidigt som Turkiet hotar med en ny offensiv mot den kurdiska YPG-milisen där.  För kurderna är båda beskeden oroväckande. De 2 000 amerikanerna har bistått kurdisk-arabiska styrkor som bekämpar IS, men i praktiken också utgjort skydd för kurder: Både Turkiet och den syriska regimen motsätter sig det självstyre kurderna är i färd med att bygga upp i norra Syrien, men chansen är större att kurderna undgår angrepp så länge det finns amerikaner på plats. USA har också godkänt en stor vapenaffär med Turkiet, som får köpa Patriotrobotar och luftvärnsrobotar (se 21 december 2017 och 3 april 2018).

    • Nästan 2 000 livstidsdömda för kuppförsök

      Nästan 2000 personer har dömts till livstids fängelse sedan det misslyckade kuppförsöket i juli 2016, enligt nyhetsbyrån Anatolia. I 956 av 1 934 fall är domen den som har ersatt dödsstraffet: livstid till följd av särskilt försvårande omständigheter (se 19 april, 21 maj och 12 juli). Drygt 3 050 personer har fällts utpekade som anhängare till den landsflyktige Fethullah Gülen, som regeringen i Ankara anklagar för att ha iscensatt kuppen. 1 123 av dessa har fått fängelsestraff av olika längd.

    • USA:s senat: Kronprins bakom mordet

      USA:s senat ansluter sig till Turkiets slutsatser: den saudiske kronprinsen pekas ut som ansvarig för mordet på en journalist på saudiska konsulatet i Istanbul (se 10 november). Senaten röstar också för att avsluta det amerikanska stödet till de saudiskt ledda militära insatserna i Jemen. Presidenten kan stoppa senatens beslut genom veto, men röstsiffrorna vittnar om motstånd mot Trumps utrikespolitik. 

    • Arresteringsorder för mord på konsulat

      En turkisk domstol utfärdar arresteringsorder för två tidigare nära medarbetare till Saudiarabiens kronprins. Båda anklagas för inblandning i mord på saudiska konsulatet i Istanbul (se 2 oktober, 19 oktober och 15 november). Mordoffret Jamal Khashoggis kvarlevor har ännu inte hittats.

    • Satsningar i Venezuela i sikte

      President Erdoğan besöker Venezuela och uttrycker stöd för landets hårt ansatte ledare Nicolás Maduro. Erdoğan kritiserar USA, som upprätthåller sanktioner mot Venezuela. Maduro, vars regim är kris och har misslyckats med att förvalta landets oljereserver så att de ger välstånd, hoppas att Turkiet ska investera i ett gruvområde i södra Venezuela där det finns guld, diamanter och coltan. Affärsförbindelserna mellan länderna ska byggas ut, uppger de två statscheferna.

    • November

    • Åtal mot Gülen för diplomatmord

      Åtal väcks mot 38 personer som turkiska myndigheter anklagar för mordet på Rysslands ambassadör Andrej Karlov (se 19 december 2016). Bland de åtalade finns presidentens ärkefiende, den landsflyktige Fethullah Gülen.

    • Erdoğan och Orbán ser gemensam fiende i Soros

      President Erdoğan gör som Ungerns premiärminister Victor Orbán: han riktar ett hätskt angrepp mot den judiske affärsmannen och filantropen George Soros. Erdoğan hävdar att Soros finansierade den numer fängslade Osman Kavala (liksom Soros affärsman och filantrop), som dristat sig till att utmana den turkiska ledningen genom att utlysa demonstrationer (se 8 oktober 2018, 18 oktober 2017 och Juni 2013). Soros, som framhåller att konspirationsteorin är falsk, meddelar några dagar senare att hans stiftelse avslutar all sin verksamhet i Turkiet.

    • Fem hotas av dödsstraff för mord på konsulat

      Den saudiska åklagarmyndigheten väcker åtal mot elva personer för inblandning i mordet på journalisten Jamal Khashoggi i Istanbul och kommer att begära dödsstraff för fem av dem. Dödsorsaken var en injektion, en överdos lugnande medel, heter det i en kommuniké. Initiativet ska ha tagits av en tidigare chef inom underrättelsetjänsten. Turkiet begär att en internationell utredning ska granska mordet. USA inför sanktioner mot 17 personer.

    • EU vill kunna granska flyktingstöd

      Turkiet sörjer enligt ett avtal med EU från 2016 för flyktingar från andra länder så att dessa inte försöker ta sig på farliga vägar till Europa. Men enligt EU:s revisionsrätt, som kontrollerar hur EU:s utgifter används, går det inte att klarlägga att pengarna alltid når rätt personer eftersom Turkiet inte vill uppge mottagarnas namn. ”Vi kan se att pengar går till flyktingar, men vi kan inte se att alla pengar går dit”, säger en av revisorerna. Turkiet hänvisar till integritetsskydd i datasystemen, men EU:s revisorer anser att det kan lösas genom att kontroller utförs av behöriga personer. I Turkiet finns drygt tre miljoner flyktingar från Syrien och 300 000 från Irak.

    • Bevismaterial till flera länder

      Turkiet har delat med sig av bandinspelningar från händelserna på saudiska konsulatet när journalisten Jamal Khashoggi mördades den 2 oktober. Den turkiske presidenten bekräftar i ett TV-tal att inspelningar finns och att Saudiarabien, USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland fått ta del av dem. Tidningen Sabah har tidigare rapporterat att bevismaterial nått den amerikanska säkerhetstjänsten CIA.

    • USA efterlyser PKK-ledare

      USA utlyser belöningar på upp till fem miljoner dollar till den som kan lämna upplysningar om tre utpekade ledare för den kurdiska gerillan PKK: Murat Karayılan, Cemil Bayık och Duran Kalkan. I Turkiets ledning finns ett starkt missnöje med att USA samarbetar med kurdiska styrkor i Syrien i jakten på IS-jihadister. Sedan 1997 betraktar dock även USA officiellt PKK som en terrorgrupp.

    • Klartecken för oljeaffärer med Iran

      Stormakterna Kina, Japan, Indien och Turkiet undantas från USA:s sanktioner som hindrar oljeaffärer med Iran. Sammanlagt åtta länder kan fortsätta köpa olja från Iran utan att riskera amerikansk bestraffning. Två är liksom Turkiet Natoländer: Italien och Grekland. De övriga är USA:s allierade i Asien: Sydkorea och Taiwan. President Trump motiverar undantagen med att han inte vill att världsmarknadspriset på olja ska skena, vilket vore en risk med att skära av all produktion från Iran. 

    • Erdoğan slår vakt om cypriotiska resurser

      President Erdoğan varnar internationella energibolag för att delta i olje- och gasprojekt i vattnen utanför Cypern. All utvinning förutsätter godkännande från Turkiet och turkcyprioterna, betonar han. 1974 invaderade turkiska styrkor den nordöstra delen av ön, med turkisk befolkning, som svar på en kupp som syftade till att förena Cypern med Grekland. Turkiska styrkor blev kvar och Cypern har förblivit delat, vilket bland annat försvårar medlemskapsförhandlingar med EU. Bara Turkiet har erkänt den turkcypriotiska republik som upprättades efter invasionen. I februari hindrades ett fartyg från det italienska oljebolaget ENI på sin väg av turkiska krigsfartyg.

    • Syrisk stad patrulleras av turkar och amerikaner

      Turkiska och amerikanska styrkor börjar gemensamt patrullera staden Manbij i norra Syrien, tre mil från turkiska gränsen. Manbij har kontrollerats av en kurdisk milis, YPG, som har amerikanskt stöd men ses som terrorister av Turkiet. Den gemensamma patrulleringen går tillbaka på ett avtal som slöts i juni, efter det att Turkiet skaffat sig kontroll över den kurdiska enklaven Afrin och hotat att gå vidare mot Manbij. YPG-soldater har i enlighet med avtalet dragit sig tillbala från Manbij. 

    • Oktober

    • Storflygplats öppnas under pågående bygge

      President Erdoğan öppnar Istanbuls nya, internationella storflygplats. Ceremonin sker på 95-årsdagen av det moderna Turkiets grundande. Trafiken kommer till följd av byggförseningar och strejker till en början bara att omfatta flygningar till fem destinationer, men den utökas vid nyår. Flygplatsen på Istanbuls europeiska sida ska stå helt färdig först 2028, då ska det finnas sex rullbanor. Minst 30 byggjobbare har mist livet under arbetena som pågått sedan 2015. En mängd arbetare har gripits vid demonstrationer, cirka 20 är fortfarande fängslade.

    • Kronprins svär sig fri från mordansvar

      Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman uttalar sig för första gången publikt om Jamal Khashoggis död. Han tar avstånd från mordet och säger att de skyldiga ska straffas – men han kommenterar inte hur en sådan händelse skulle ha kunnat inträffa utan hans vetskap. Han hävdar också att han inte tror att förbindelserna mellan Saudiarabien och Turkiet kommer att skadas. President Erdoğan, som har beskrivit Khashoggis död i Istanbul som en komplott, talar i telefon med kronprinsen. Inga eventuella överenskommelser offentliggörs. 

    • MHP ställer upp i borgmästarval

      Det blir inget samarbete mellan Nationalistpartiet MHP och regeringspartiet AKP inför de lokala valen, säger MHP-ledaren Devlet Bahçeli till partikamrater. I de val som ska hållas den 31 mars 2019 ska bland annat borgmästarposterna i storstäderna Istanbul och Ankara besättas, och Bahçeli förklarar att MHP ställer upp med egna kandidater. I parlamentet fortsätter MHP däremot att rösta med AKP. MHP och AKP gick i allians inför parlaments- och presidentvalen 2018, viket stärkte president Erdoğans läger. Nu uppges MHP vara missnöjt med att AKP inte vill gå med på en amnesti för dömda brottslingar. Det andra nationalistpartet, Det goda partiet som leds av Meral Akşener, är motståndare till Erdoğan.

    • Erdoğan pekar inte ut saudisk makthavare

      President Erdoğan hävdar att journalisten Jamal Khashoggi utsattes för ett planerat politiskt mord på saudiska konsulatet i Istanbul. Erdoğan kräver att de misstänkta ska prövas inför domstol i Turkiet – men han väljer att inte anklaga den saudiske kronprinsen. Presidenten tar inte heller upp detaljer om mordet som turkiska myndigheter låtit medier ta del av; det framgår ännu inte hur myndigheterna kan veta så mycket om vad som hände inne på konsulatet.

    • Saudisk kronprins ansätts av mordanklagelser

      Saudiarabiens regering medger att journalisten Jamal Khashoggi mötte döden på saudiska konsulatet i Istanbul. 18 personer grips och två med anknytning till landets mäktige kronprins, som av många utanför Saudiarabien misstänks för att ha beordrat mordet, får sparken. Den förklaring som ges – att det uppstod ett slagsmål med dödlig utgång på konsulatet – övertygar få och motsägs av turkiska uppgifter. Händelsen har lett till en kris för kronprinsen Mohammed bin Salman, som har gett sken av att vilja demokratisera Saudiarabien. Krisen ansätter också USA:s president Trump, som värderar oljeaffärer och saudiskt samarbete mot Iran högt.

    • Skytteldiplomati om förmodad dödstortyr

      Saudiarabien har överfört utlovade 100 miljoner dollar till USA:s stabiliseringsinsatser i Syrien. Det rapporterar amerikanska medier samtidigt som utrikesminister Mike Pompeo besöker den saudiske kungen och kronprinsen för ett möte om journalisten Jamal Khashoggi, som misstänks ha blivit mördad för sin kritik mot kungahuset (se 2 oktober). Dagen efter besöker Pompeo presidenten i Turkiet, där myndigheter hävdar att Khashoggi torterades till döds och kriminaltekniker genomsöker saudiske konsulns residens. I USA kräver politiker i båda landets stora partier ett tydligare moraliskt agerande gentemot Saudiarabien. 

    • Amerikansk pastor på fri fot

      Pastorn Andrew Brunson, som har stått anklagad för att ha hjälpt terrorister, släpps. Han får visserligen fällande dom, men straffet anses vara avtjänat i husarrest (se 1 augusti). Brunson återvänder till USA. Hans fall har följts noga av evangelikalt kristna som tillhör president Trumps väljarbas och domen har föregåtts av intensiva förhandlingar mellan USA och Turkiet. Många stötestenar kvarstår, bland annat att Turkiet gör affärer med Iran trots USA:s sanktioner mot Teheran.

    • Saudier misstänks för försvinnande

      En vecka efter journalisten Jamal Khashoggis försvinnande arbetar turkiska myndigheter med att identifiera 15 resenärer från Saudiarabien, som befann sig på konsulatet i Istanbul när han försvann. Utredarna misstänker att resenärerna var ett mordkommande utsänt av staten och tog med sig bilder från konsulatets övervakningskameror när de lämnade landet. Turkiet, USA och Storbritannien kräver att Saudiarabien förklarar vad som har hänt regimkritikern Khashoggi (se 2 oktober).

    • Turkiet och Kuwait enas om försvarsplan

      Turkiet och Kuwait skriver under en gemensam försvarsplan för 2019 med det uttalade syftet att öka samordningen på det militära området. Avtalet säger ingenting om att turkiska styrkor ska placeras eller öva i Kuwait, men sådana möjligheter utesluts inte heller. I Kuwaits grannland Saudiarabien rapporteras avtalet väcka ogillande. Saudiarabien och Kuwait är oense om två gemensamma oljefält. Från saudiskt håll hävdas också att Turkiet stöder islamistorganisationen Muslimska brödraskapet, som många av regimerna i Mellanöstern är misstänksamma mot.

    • Kulturarv vid Bosporen till salu

      Turkiets pressade ekonomi har lett till ökat utbud av eftertraktade fastigheter med sjönära läge i Istanbul. En yalı, en klassisk villa vid Bosporen, kan kosta över en halv miljard kronor och köpare som har de resurserna finns – i Qatar och andra gulfstater. Intresset kan vara förenat med möjligheten att samtidigt bli turkisk medborgare. Ungefär en tiondel av cirka 600 villor vid vattnet är till salu, säger mäklare till AFP. Samtidigt rapporteras att en del av president Erdoğans storslagna infrastrukturprojekt kan komma att bromsas. Det är ett av inslagen i finansminister Albayraks treårsprogram för Turkiets ekonomi (se 20 september).

    • Turkisk-ungersk vänskap

      President Erdoğan välkomnas med värme under ett statsbesök i Ungern. Premiärminister Viktor Orbán hyllar ”stabiliteten” i Turkiet som avgörande för Europas säkerhet, särskilt ett avtal med EU som bromsar flyktingströmmar. ”Trevligt för Erdoğan att besöka ett EU-land där han inte blir angripen för att kränka mänskliga rättigheter”, säger en kritisk ekonomiprofessor, Tamás Szigetvári, till AFP med syftning på att både Ungerns och Turkiets styrande gjort det svårare att vara regimkritiker.

    • Högsta inflationen sedan 2003

      I september nådde inflationen i Turkiet nästan 25 procent: konsumentpriserna steg med 24,5 procent jämfört med ett år tidigare, enligt den statliga statistikmyndigheten TUIK. Det är den högsta siffran sedan augusti 2003, och betydligt högre än väntat trots att alla bedömare känt till problemen i den turkiska ekonomin (se 13 september). Finansminister Berat Albayrak säger att nya åtgärder för att bekämpa inflationen ska meddelas inom kort.

    • Saudisk journalist försvinner på konsulat

      Journalisten Jamal Khashoggi är som uppslukad av jorden efter ett besök på Saudiarabiens konsulat i Istanbul. Khashoggi lever i exil i USA och medarbetar i Washington Post sedan han blivit osams med den mäktige kronprinsen och kritiserat Saudiarabiens krigföring i Jemen. Han uppsökte konsulatet för att få en handling han behövde som privatperson, men har anmälts försvunnen av sin turkiska fästmö. Turkiets UD kallar till sig den saudiske ambassadören för att få en förklaring.

    • Fängelse för Gülenbror

      Kutbettin Gülen döms till fängelse i tio år och sex månader av en domstol i Izmir. Han är bror till den landsflyktige Fethullah Gülen, som av presidenten beskylls för att ha legat bakom kuppförsöket 2016. Kutbettin Gülen, som greps några månader efter kuppförsöket, stod åtalad för medlemskap i en väpnad terroristorganisation.

    • September

    • Erdoğan och Merkel försöker läka öppna sår

      Demonstrationer hålls för och emot president Erdoğan, när han inviger en av Europas största moskéer i Köln som avrundning på ett statsbesök i Tyskland. Turkiet, vars ekonomi har försämrats, vill ha bättre förbindelser med Europas starkaste näringsliv. Tyskland har intresse av att Turkiet förmår och vill hålla sitt avtal med EU om att begränsa flyktingströmmar. Tyskland har kritiserat massgripanden i Turkiet, medan Erdoğan är missnöjd med att Tyskland inte lämnar ut terroranklagade kurder och anhängare till Gülenrörelsen, som han anklagar för ett kuppförsök 2016.

    • Domstol friger oppositionspolitiker

      Turkiets högsta appellationsdomstol, känd som Yargitay, beslutar att parlamentsledamoten Enis Berberoğlu (CHP) ska försättas på fri fot. Han dömdes 2017 till 25 års fängelse för att ha läckt hemligstämplat material till tidningen Cumhuriyet, men fick sitt straff sänkt till fem år och tio månader. Enligt Yargitay måste straffet skjutas upp så länge Berberoğlu är invald i parlamentet (se 15 juni 2017).

    • Finansministern varnar för sämre tider

      Turkiet har haft tillväxt i sin ekonomi i åratal, med den högsta noteringen plus 7,4 procent 2017. Nu sjunker förväntningarna drastiskt. Under 2018 väntas ekonomin växa med 3,8 procent och för nästa år är prognosen 2,3 procent, meddelar finansminister Berat Albayrak. Finansministern, som är svärson till presidenten, låter förstå att det kan bli aktuellt att ”dra åt svångremmen” och varnar för hög inflation – tvåsiffriga tal ­– även nästa år.

    • Omstridd lyxjumbo gåva från Qatar

      Oppositionspartiet CHP har kritiserat president Recep Tayyip Erdoğan för inköpet av en lyxutrustad jumbojet av modell Boeing 747-8. Planet är en gåva till Turkiet från emiren av Qatar, är presidentens svar. Turkiet är ett av de länder som har stött Qatar i en utdragen och kostsam dispyt med grannländer. 

    • Buffertzon ska minska lidande i Idlib

      En överenskommelse mellan president Erdoğan och den ryske presidenten Vladimir Putin väcker hopp om att de civila i Idlibprovinsen i Syrien ska undgå en regeringsoffensiv. Vid mötet i Sotji har Erdoğan och Putin har gjort upp om att det ska inrättas en demilitariserad zon, uppemot ett par mil bred, mellan rebellområden och Assadregimens styrkor, som Ryssland stöder.  Turkiska och ryska trupper ska övervaka zonen. Även Turkiet har posteringar i Idlib (se 8 september).

    • Begäran om bön i Haga Sofia avvisas

      Författningsdomstolen avslår en begäran om att den storslagna gamla helgedomen Haga Sofia i Istanbul åter ska få användas för muslimsk bön. Haga Sofia byggdes som kyrka när staden hette Konstantinopel, men omvandlades senare till moské och längre fram, på 1900-talet när Turkiet blivit en sekulär stat, till museum. Begäran avslås på formella grunder, vilket tyder på att författningsdomstolen bedömer att den inte har rätt att avgöra frågan. Den organisation som sökt tillstånd hävdar att förbudet mot bön kränker yttrande- och religionsfriheten.

    • Flera beslut för att stärka valutan

      Inflationen steg till 18 procent i augusti och den turkiska valutan har fortsatt rasa. Det gör lån och inköp från utlandet dyra. Ekonomer bedömer att lågkonjunktur hotar i slutet av året. Centralbanken agerar nu genom att höja sin viktigaste ränta – priset för ett veckolångt lån från banken – från 17,75 till 24 procent, och det sker trots att presidenten är emot räntehöjningar. En omedelbar följd blir att värdet på den ansatta turkiska valutan stiger med fem procent gentemot dollarn. Samma dag beslutar presidenten genom dekret att fastighetsaffärer framgent måste göras upp i turkiska lira. Både överlåtelser och hyreskontrakt har hittills ofta skett i USA-dollar. I augusti genomförde centralbanken vad ekonomer har beskrivit som en smygräntehöjning, då gjorde centralbanken sin utlåning över natten dyrare för bankerna.

    • Turkisk operation i Assadfäste

      Den turkiska säkerhetstjänsten MIT har opererat inne i Syrien och gripit en terrormisstänkt man i staden Latakia, som kontrollerats av Assadregimen under hela inbördeskriget. Mannen anklagas för ett bombdåd 2013 i staden Reyhanlı på turkiska sidan om gränsen som krävde över 50 liv. Turkiet har pekat ut den syriska regimen för dådet. Den syriska regeringen nekar till anklagelserna.

    • Flyganfall efter misslyckat stormaktsmöte

      President Erdoğan, som befarar flyktingströmmar mot Turkiet när Assadregimen i Syrien angriper rebellhållna områden, luftar öppet besvikelse mot Ryssland efter ett misslyckat toppmöte i Teheran om konflikten. Erdoğan vill se en vapenvila för att undvika blodbad, men dagen efter mötet utökas de ryska flyganfallen mot Idlib. Regimsidan fäller också tunnbomber.

    • Augusti

    • Växande oro för Turkiets ekonomi

      Kreditvärderingsinstitutet Moody’s sänker kreditbetyget för 20 turkiska banker. Det betyder att det bedöms som osäkert att låna ut pengar till dem, och därför blir det svårare och dyrare för bankerna att låna upp pengar. Centralbanken lovar att hjälpa bankerna, men finansmarknadernas oro växer över hur regeringen ska klara landets ekonomi. Valutan fortsätter att sjunka i värde. Sedan i januari har lirans värde minskat med 40 procent gentemot dollarn. Därmed blir det allt dyrare för Turkiet att köpa importvaror. Det blir också dyrare för turkiska personer och företag som tagit lån i utländsk valuta att betala för lånen.

    • Turkiskt svar på USA-tullar

      Genom dekret från presidenten chockhöjs tullarna på en mängd amerikanska varor: bilar, ris, alkohol, tobak och smink. Dagen innan har Erdoğan också talat för en bojkott mot elektronik, till exempel telefoner tillverkade i USA. En begäran om frigivning av den terror-och spionerianklagade pastorn Andrew Brunson, vars rättsfall bidragit till att utlösa handelskonflikten, avslås av domstol i Izmir.

    • Qatar lovar investera i Turkiet

      Qatar utlovar direktinvesteringar i Turkiet för 15 miljarder dollar. Beskedet lämnas efter möte mellan Qatars regent och den turkiske presidenten i Ankara. Det innebär nästan en dubblering av de qatariska investeringarna i Turkiet och sker trots att Turkiets pressade läge medför risker för investerare.  En separat överenskommelse med Qatar förser den turkiska ekonomin med ett inflöde av dollar. Turkiet är en av Qatars främsta varuleverantörer och har också en liten militärbas i landet.

    • Skärpt konflikt med Trumps USA

      President Trump dubblar USA:s tullar på stål och aluminium från Turkiet. Beskedet ger Turkiets valuta skjuts brant utför. Under första kvartalet 2018 minskade Turkiets stålexport till USA med hälften jämfört med samma period 2017, och handeln stryps nu i ett läge då liran redan rasar. President Erdoğan manar medborgarna att komma till nationens räddning: ”Om ni har dollar, euro eller guld under kudden, gå till banken och växla in dem mot turkiska lira.”  Inflationen ligger på 16 procent men centralbanken avstår från att bekämpa den med en räntehöjning, eftersom Erdoğan vill hålla räntorna låga. Bankföreträdare luftar oro för en bankkris i Turkiet, som har en tid av kreditexpansion bakom sig. En stor del av lånen har tagits i utländsk valuta, när liran sjunker i värde blir lånen dyrare.

    • Irakier drunknar i Medelhavet

      Sju irakiska barn och två vuxna drunknar när en migrantbåt sjunker utanför semesterorten Kuşadası på Turkiets västkust, nära ön Samos. Fyra personer överlever. Till nyhetsbyrån Anatolia säger en man som förlorade fru och tre barn att smugglarna inte ville ge dem flytvästar. Människosmugglingen har minskat men inte upphört sedan EU och Turkiet 2016 slöt ett avtal, som säger att Turkiet återtar migranter som når grekiska öar i utbyte mot bland annat finansiellt stöd från EU. Våren 2018 uppgav Iraks regering att närmare 30 000 irakiska flyktingar hade återvänt från Turkiet och Syrien sedan mitten av 2017, delvis en följd av att säkerhetsläget förbättrats på platser där IS drivits bort.

    • Pastor i centrum för träta USA–Turkiet

      USA inför sanktioner mot Turkiets inrikesminister Süleyman Soylu och justitieminister Abdulhamit Gül med anledning av hur fallet med en fängslad amerikan hanteras. Den evangelikale pastorn Andrew Brunson, som verkat i en liten församling i Izmir, anklagas för samröre med regimkritiska grupper: kurdiska PPK och Gülenrörelsen. New York Times skriver att Brunson en av 20 amerikaner som greps efter kuppförsöket 2016. Enligt BBC har president Erdoğan låtit förstå att han är beredd att utväxla pastorn mot Fethullah Gülen, som befinner sig i exil i USA.

    • Juli

    • Tyskland tar bort sanktioner mot Turkiet

      Enligt den tyska regeringen kommer en begränsning av exportgarantier till Turkiet inte att förnyas. Därtill tar tyska utrikesdepartementet bort en text som varnar tyskar från att resa till Turkiet på grund av risken för att gripas. Förändringarna i den tyska hållningen sker efter att Ankara har hävt undantagstillståndet i landet.

    • Turkiet och Nederländerna återupptar relationer

      Efter att Nederländernas och Turkiets utrikesministrar mötts under Natos toppmöte i Bryssel i mitten av juli beslutar länderna att återuppta de diplomatiska relationerna. Inom kort ska Nederländerna åter ha en ambassadör i Ankara medan den turkiske ambassadören ska vara på plats i Haag. Våren 2017 uppstod en diplomatisk kris mellan länderna (se Mars 2017) efter att Nederländerna nekat turkiska ministrar att hålla valmöten i landet.

    • Undantagstillståndet hävs

      Regeringen häver det landsomfattande undantagstillståndet, som infördes efter det misslyckade kuppförsöket 2016. Under de två år som gått har fler än 107 000 statligt anställda avskedats från sina jobb och drygt 50 000 människor har satts i förvar i väntan på rättegång. Många av dem som förlorat sina jobb anklagas för att stödja den religiöse ledaren Fethullah Gülen, som tidigare var allierad med Erdoğan men som nu lever i exil i USA. Turkiet anklagar Gülen och hans rörelse för att ligga bakom kuppförsöket 2016, då parlamentsbyggnaden bombades med stridsflyg och över 250 människor dödades.

    • Journalist frikänns i spionerimål

      En domstol i Istanbul frikänner Erdem Gül, politisk journalist på oppositionstidningen Cumhuriyet, från anklagelser om spionage. Gül dömdes 2016 till fängelse för att ha avslöjat statshemligheter när Cumhuriyet publicerade hans artikel där turkisk säkerhetstjänst anklagades för att ha försökt leverera vapen till syriska rebeller. Chefredaktören Can Dündar dömdes till fängelse, men befinner sig i Tyskland. Turkiska myndigheter försöker få Dündar utlämnad och framkastar i slutet av 2018 nya anklagelser om att han varit delansvarig för en protestvåg 2013.

    • Turkisk säkerhetstjänst agerar utomlands

      Säkerhetstjänsten MIT har gripit två motståndare till president Erdoğan, den ene i Azerbajdzjan och den andre i Ukraina. Båda har förts till hemlandet utpekade som anhängare till Gülenrörelsen som anklagas för kuppförsöket mot presidenten 2016, rapporterar nyhetsbyrån Anatolia. När MIT genomförde en sådan aktion i Kosovo i mars ledde det till en ledningskris i Kosovo. I april uppgav turkiska myndigheter att 80 gülenister hämtats hem på liknande sätt. Det har också skett från länder i Afrika.

    • Livstidsdomar för kuppanklagade

      Blodiga sammanstötningar som inträffade på en bro över Bosporen under kuppförsöket den 15 juli 2016 leder till livstidsdomar. Nyhetsbyrån Anatolia rapporterar att 72 personer döms till livstid för omstörtande verksamhet medan tolv andra får livstid för mord på presidentens kampanjgeneral och dennes 16-årige son. I samma domstol i Silivri utanför Istanbul döms 27 åtalade till långa fängelsestraff för medhjälp. Enligt åtalen dödades 34 civila och sju kuppmakare på bron. Fortfarande pågår mängder av rättsfall runtom i landet.

    • Gruvchefer fällda för brandkatastrof

      Fem gruvchefer döms till fängelsestraff på upp till 22 år för den värsta gruvkatastrofen i turkisk historia. Av 800 arbetare som blev instängda vid branden i Somagruvan 2014 fick 301 sätta livet till förgiftade av gaser. Utöver de högsta cheferna döms nio av 51 åtalade till fängelse i upp till elva år. Bland de 37 övriga, som frikänns av domstolen i staden Akhisar, finns gruvbolagets ordförande.

    • President med nya superkrafter

      President Erdoğan inleder sin andra mandatperiod, nu med större befogenheter än någon turkisk ledare haft sedan andra världskriget. En ny regering presenteras samma dag, utan premiärminister och med färre fackministrar och departement. En mängd kommittéer med ansvar för olika ämnesområden ska i fortsättningen rapportera direkt till presidenten. Utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu får behålla jobbet, men Erdoğan utser sin svärson Berat Albayrak till finansminister. Det oroar finansmarknaden och väcker farhågor för att presidentstyret kommer att präglas av nepotism, svågerpolitik.

    • Järnvägsunderhåll ifrågasatt efter olycka

      Ett tåg med omkring 360 passagerare spårar ur på väg västerifrån till Istanbul. 24 personer mister livet och flera hundra behöver sjukhusvård. En orsak till urspårningen kan vara att ymniga regn underminerat järnvägen. Vissa partier av rälsen har enligt tidningen Hürriyet svävat i luften till följd av erosionen, men enligt myndigheter har banan inspekterats senast i april.

    • Hundratals utpekade grips

      En ny arresteringsvåg offentliggörs: ytterligare nästan 350 personer, varav 271 militärer, ska gripas på order av åklagare. Alla anklagas för samröre med predikanten Fethullah Gülens rörelse, skriver nyhetsbyrån Anatolia. Åtgärder mot utpekade gülenister har lett till stränga straff för militärer (se April 2018). Två dagar senare kungörs att fler än 18 600 statsanställda – poliser, militärer och akademiker – får sparken, utöver de 110 000 som förlorat sina jobb med stöd av undantagslagar sedan kuppförsöket 2016. 

    • Fängelse för regimkritiska journalister

      En domstol meddelar fleråriga straff för sex journalister på tidningen Zaman, som stött presidentens rival Fethullah Gülen. Tidningen stängdes efter att Gülen getts skulden för kuppförsöket i juli 2016. En av de fällda, varav merparten förblir på fri fot med reseförbud, är Şahin Alpay (Se Mars 2018).

    • Inflationen på väg mot höga tal

      Inflationen är uppe i över 15 procent för första gången sedan 2003. Enligt statistikmyndigheten hade konsumentpriserna i juni stigit med nästan 15,4 procent jämfört med samma månad förra året. Det ökar pressen på regeringen att vidta åtgärder för att stärka landets ekonomi. Det väntas också leda till att centralbanken höjer räntorna. På papperet är centralbanken oberoende, men president Erdoğan har återkommande irriterat marknaderna med att kräva att räntorna hålls låga.

    • Juni

    • Känd journalist frigiven

      Journalisten Mehmet Altan har frigetts efter nästan två år i fängelse, uppger pressfrihetsorganisationen P24. Altan greps i september 2016 anklagad för inblandning i kuppförsöket mot presidenten. Han förblev frihetsberövad trots att författningsdomstolen i januari i år beslöt att han skulle släppas. Enligt P24 är omkring 180 journalister ännu fängslade, de flesta gripna med stöd av undantagstillstånd.

    • Prokurdiskt parti klarar spärr

      Enligt resultat kända dagen efter president- och parlamentsvalen behåller president Erdoğan och hans AK-parti majoritet i parlamentet tack vare allianspartnern MHP:s överraskande valframgång. Prokurdiska HDP når nästan 12 procent av rösterna och klarar därmed tioprocentsspärren till parlamentet. Oppositionen ifrågasätter både inslag i valen och statliga mediers rapportering om dem.

    • Erdoğan vinner presidentvalet

      President Erdoğan utropar seger i presidentvalet redan på valdagen. Enligt nyhetsbyrån Anatolia har han fått 52,5 procent av rösterna mot 30,7 procent för den främste motkandidaten Muharrem Ince när nästan alla röster räknats, medan prokurdiska HDP:s Selahattin Demirtaş nått 8,4 procent och Meral Akşener 7,3 procent. Under den kommande mandatperioden (fem år) växer presidentens makt i enlighet med författningsändringar som godkändes i en folkomröstning förra året. Bland annat får presidenten rätt att ingripa i rättssystemet och att utlysa undantagstillstånd.

    • Erdoğan utmanas av CHP-kandidat

      Sex kandidater ställer upp i presidentvalet den 24 juni. President Erdoğan ser ut att möta oväntat starkt motstånd från Muharrem Ince från Republikanska folkpartiet (CHP), som anses ha gjort bra ifrån sig under valrörelsen. För att vinna utan en andra valomgång måste en kandidat nå mer än 50 procent av rösterna.  Samma dag hålls även val till parlamentet, där 600 ledamöter ska utses, 50 fler än i valet 2015. För första gången får partier även bilda allianser, vilket kan göra det lättare för fler partier att nå upp till de 10 procent av rösterna som krävs för att komma in i parlamentet. Två allianser deltar, en mellan det styrande AKP och Nationella handlingspartiet (MHP) och en mellan fyra oppositionspartier (se 6 maj). Läs mer om valet och kandidaterna i Utrikesmagasinet: Godtyckligheten härskande princip i Erdoğans Turkiet

    • Fyra döda i valrelaterat våld

      Fyra människor dödas i samband med att AKP-politikern Ibrahim Halil Yıldız besöker den huvudsakligen kurdiska staden Suruç i södra Turkiet under sin kampanj inför valet den 24 juni. Enligt den statliga nyhetsbyrån Anatolia  angrips Yıldız och hans följe av militanta butiksägare och anhängare av det kurdiska partiet HDP. Oppositionskällor hävdar att  Yıldız livvakter öppnar eld sedan han fått ett fientligt mottagande. Åtta eller nio personer ska också ha skadats och 19 personer grips, bland andra en valkandidat från HDP. Bland dödsoffren finns Ibrahim Halil Yıldız bror.

    • Hög tillväxt i överhettad ekonomi

      Den turkiska ekonomin växer med över sju procent under årets första kvartal, enligt officiell statistik. Ekonomer pekar samtidigt på flera problem, som hög inflation (över tolv procent) och ett växande underskott i bytesbalansen. De varnar för risken att tillväxttakten kommer att mattas av under de kommande kvartalen. Trots att det turkiska centralbanken höjde räntan i maj leder de höga inflationssiffrorna till ett kursfall för liran gentemot euron.

    • Turkiet kritiserar Österrikes planer på utvisning av imamer

      Turkiet kritiserar att Österrike överväger att utvisa upp till 60 turkiska imamer och deras familjer samt stänga sju moskéer. Imamerna anklagas för att ha tagit emot pengar från utländska makter. Den österrikiska regeringen menar att åtgärderna vidtas för att bekämpa "politisk islam".  Ibrahim Kalın, talesperson för president Erdoğan, kallar agerandet "rasistiskt" och "antimuslimskt". Relationerna mellan länderna  var sedan tidigare ansträngda. Den österrikiske förbundskanslern Sebastian Kurz motsätter sig ett turkiskt EU-medlemskap.

    • HDP-stöd oklar faktor inför valen

      Opinionsmätningar inför president- och parlamentsvalen den 24 juni tyder på att president Erdoğan blir omvald, men först efter en andra valomgång i juli. Hos mätinstitutet Gezici, som intervjuat 6 811 personer, får Erdoğan knappt 49 procent av rösterna. Främste motkandidaten Muharrem Ince når knappt 26 procent och Meral Akşener drygt 14 procent, medan prokurdiska HDP:s kandidat Selahattin Demirtaş får drygt 10 procent. Mätningarna ger olika besked om huruvida partiet HDP kommer att klara tioprocentsspärren till parlamentet.

    • Maj

    • Riksbanken rensar i räntedjungeln

      Centralbanken offentliggör en förenkling av räntepolitiken i syfte att dämpa lirans fall och skingra farhågor för att Turkiets ekonomi försämras. De senaste årens starka tillväxt har setts som ett trumfkort för president Erdoğan inte minst inför president- och parlamentsvalen den 24 juni, men valutan har fallit i värde på sistone, med 13 procent bara under den senaste månaden. De nya reglerna, som gör reporäntan till styrränta, träder i kraft den 1 juni. Reporäntan är det "pris" centralbanken tillämpar gentemot bankföretag vid lån eller placeringar i centralbanken.

    • Stränga livstidsdomar för kuppanklagade

      En domstol i Izmirprovinsen dömer 104 militärer till livstids fängelse på anklagelser om inblandning i kuppförsöket 2016. De döms enligt en paragraf som ger strängare straff än livstid i allmänhet; livstidsstraff byggt på försvårande omständigheter ersatte dödsstraffet när det avskaffades. Totalt har 280 militärer hittills ställts inför rätta för misstankar om brott vid resningen. Drygt 50 har enligt nyhetsbyrån Anatolia dömts till fängelse i mellan sju och 20 år. 

    • Erdoğan samlar toppmöte mot Israel

      Efter protestvåren i Gazaremsan då sammanlagt omkring 100 palestinier skjutits ihjäl av israeliska armén, jämför president Erdoğan Israels behandling av palestinier med nazisternas förföljelser av judar. Ett toppmöte i samarbetsorganisationen Islamiska konferensen (OIC) i Istanbul uppmanar till inrättandet av en internationell fredsbevarande styrka för att skydda palestinierna. Ett halvår tidigare, också i Istanbul, fördömde OIC USA:s erkännande av Israels kontroll över Jerusalem.

    • Vass kritik mot Israel

      Turkiet framför skarp kritik mot att israeliska armén beskjutit demonstranter i Gazaremsan med skarpa skott; omkring 60 personer har skjutits ihjäl när protester vid Gazas gräns kulminerat i samband med Israels officiella 70-årsfirande. President Erdoğan använder ord som ”statsterrorism” och ”folkmord”. De diplomatiska förbindelserna mellan Turkiet och Israel surnar, med hemskickade diplomater som följd.

    • Fyra oppositionspartier i allians

      I parlamentsvalet den 24 juni ställer oppositionspartierna Republikanska folkpartiet (CHP), Det goda partiet (IYI), Lyckopartiet (SP) och Demokratiska partiet (DP) upp som Allians för nationen. Syftet är att bjuda motstånd mot styrande AKP och dess samarbetspartner Nationella handlingspartiet (MHP). I presidentvalet som hålls samma dag har tre av de fyra oppositionspartierna egna kandidater. Prokurdiska HDP står utanför båda allianserna.

    • Islamiseringsmotståndare utmanar Erdoğan

      Muharrem Ince, politikerveteran och motståndare till att staten islamiseras, nomineras som oppositionspartiet CHP:s kandidat i presidentvalet den 24 juni. Enligt BBC planerar CHP att ta stöd av partier på högerkanten för att öka chansen att besegra sittande presidenten Erdoğan. Regeringspartiet AKP uppger att flera partier står bakom Erdoğan: förutom AKP främst nationalistiska MHP, men också ett ultranationalistiskt parti, BBP.

    • Fängslad blir presidentkandidat

      Selahattin Demirtaş blir det prokurdiska partiet HDP:s kandidat i presidentvalet den 24 juni, trots att han hålls fängslad. Han greps i efterdyningarna av kuppförsöket 2016, liksom andra kurdiska politiker anklagad för samröre med förbjudna PKK. Under Demirtaş ledning kom HDP in i parlamentet vid valet 2015. Mellan fyra andra oppositionspartier pågår diskussioner om samarbete som skulle kunna innebära en allvarlig utmaning mot president Erdoğan.

    • April

    • Fällande domar i pressfrihetsmål

      13 journalister vid oppositionstidningen Cumhuriyet fälls av en domstol utanför Istanbul, som finner att de bistått olagliga organisationer som av myndigheter betecknas som terrorgrupper. Bland de fällda finns chefredaktören Murat Sabuncu, tecknaren Musa Kart och kolumnisten Kadri Gürsel. De hotas av fängelsestraff men är på fri fot i väntan på prövning i högre rätt. Tre åtalade frias av domstolen.

    • Livstids fängelse för Erdoğanförsvarares död

      Sergeanten Ömer Halisdemir sköt under kuppnatten 2016 ihjäl en av de personer som tros ha lett resningen mot president Erdoğan och blev sedan själv dödad av personer som deltog i kuppförsöket. Nu har 18 personer dömts till livstids fängelse för sergeantens död i Ankara. Ömer Halisdemir har fått hjältestatus efter sin död. Offentliga platser bär hans namn och barn namnges efter honom, skriver nyhetsbyrån Anatolia.

    • Prokurdiska parlamentariker bestraffas

      Ytterligare två ledamöter från det prokurdiska partiet HDP berövas sina platser i parlamentet med hänvisning till att de dömts för brott: Osman Baydemir för att ha förolämpat en polis och Selma Irmak för terrorpropaganda. Nio HDP-parlamentariker är just nu fängslade och elva har stängts av från parlamentet. Turkiska myndigheter anklagar HDP för att ha koppling till PKK-gerillan. HDP förnekar anklagelserna. HDP-ledamöter tågar ut ur kammaren den 20 april, när parlamentet godkänner det nya datumet för val. 386 av 550 ledamöter röstar ja.

    • Erdoğan skyndar på val som bekräftar presidentstyre

      President- och parlamentsval ska hållas den 24 juni 2018, meddelar president Erdoğan i ett TV-tal. Därmed tidigareläggs valen ett och ett halvt år, från planerade november 2019. Genom snara val uppnår Erdoğan flera fördelar: Valen hålls medan Turkiet har god ekonomi, vilket kan gynna presidenten och hans parti. Datumet vingklipper också en rival till Erdoğan: förra inrikesministern Meral Akşener har bildat ett nytt parti, men partiet har existerat kort tid. Sist men inte minst innebär valet att författningsändringar som ger presidenten utökad makt kommer att tillämpas tidigare än de skulle ha gjort annars. De befogenheter Erdoğan har genom undantagstillstånd alltsedan kuppförsöket 2016 blir normaltillstånd när presidentstyre införs efter valet.

    • Fler får sparken i försvaret

      Försvarsmakten kommer att avskeda ytterligare närmare 3 000 anställda, rapporterar nyhetsbyrån Anatolia. De berörda har kopplingar till Gülenrörelsen hävdas det i ett uttalande från försvarsminister Nurettin Canikli. Hittills har 8 568 försvarsanställda, bland dem 150 generaler, förlorat sina jobb i de utrensningar som pågått sedan kuppförsöket 2016. Predikanten Fethullah Gülen, i exil i USA, förnekar fortsatt anklagelser om att hans rörelse skulle ha varit inblandad i kuppen.

    • Afghanska migranter flygs hem

      Turkiet har börjat flyga hem migranter till Afghanistan från staden Erzurum i öster. Nyhetsbyrån Dogan rapporterar att cirka 3 000 afghaner transporteras till hemlandet från trakten. Enligt uppgifter i Turkiet har nästan 18 000 afghaner tagit sig in i landet illegalt de tre senaste månaderna i hopp om att kunna ta sig vidare till andra länder.

    • Fartygsolycka belyser Bosporenrisk

      Farorna med den täta fartygstrafiken genom Bosporen bekräftas när ett Maltaflaggat lastfartyg ränner in i ett av de gamla sommarresidensen vid det smala sundet som skiljer Europa från Asien. En sådan trävilla, ofta med praktfull snickarglädje, kallas yalı. Nobelpristagaren Orhan Pamuk har skildrat de intagande trävillorna – och en tidigare olycka – i en bok om Istanbul. 42|000 fartyg gick genom Bosporen 2017.

    • Tätt samarbete med Ryssland

      President Vladimir Putin är på besök i Ankara, där han och värden Recep Tayyip Erdoğan knyter allt närmare band. De dryftar byggstarten för Turkiets första kärnkraftverk Akkuyu, som ryska Rosatom uppför i Mersin på sydkusten vid Medelhavet, och Turkiets köp av ryska luftvärnsrobotar, en affär som oroar allierade inom Nato. Kraftverket ska när det står färdigt sörja för tio procent av det turkiska energibehovet. De två länderna bygger också en gasledning som ska underlätta rysk gasexport via Svarta havet, förbi Ukraina.

    • Mars

    • Migrantsmuggling bakom busstragedi

      Minst 17 personer dör i en bussolycka på motorvägen mellan Iğdır och Kars. Bussen, som enligt nyhetsbyrån Anatolia är proppfull med migranter från Iran, Afghanistan och Pakistan, börjar brinna. Guvernören beskriver människosmuggling genom Iğdır som ”frekvent”.

    • Gülenister hemskickade från Kosovo

      Kosovo lämnar ut sex turkiska medborgare med anknytning till Gülenrörelsen, som Turkiet anklagar för kuppförsöket 2016. Kosovos premiärminister Ramush Haradinaj hävdar att han inte informerades om deportationen, som skedde i samarbete mellan Kosovos och Turkiets underrättelsetjänster. Haradinaj uppmanar både inrikesministern och spionchefen att avgå. Många länder har sagt nej när utpekade begärts utlämnade,  men Turkiets säkerhetstjänst har enligt Bekir Bozdağ, vice premiärminister, lyckats få hem 80 misstänkta Gülenanhängare från 18 länder. 

    • Skarp kritik från EU-toppmöte

      EU:s stats-och regeringschefer fördömer Turkiets agerande mot Grekland och Cypern. Den 2 mars greps två grekiska soldater som hade tagit sig in i ett militärskyddsområde i Edirne i norr, men Turkiet har inte avgjort vad som ska hända med soldaterna. Turkiet hindrar samtidigt, med marinfartyg, olje- och gasprospektering i östra Medelhavet som godkänts av Cyperns internationellt erkända regering, som är grekcypriotisk. Bakom Turkiets agerande anas ett fall med åtta turkiska militärer som flydde till Grekland i samband med kuppförsöket 2016. Grekland har hittills vägrat att lämna ut dem.

    • Ny lag reglerar internet

      En ny lag ger etermediemyndigheten RTUK makt att stoppa sändningar via internet. För att få rätt att sprida innehåll via internet måste de ansvariga för plattformen ansöka om tillstånd hos RTUK. Lagens kritiker framhåller enligt nyhetsbyrån AFP att det kan innebära att nätjättar som Netflix och Youtube stoppas. De skulle också kunna tvingas att exempelvis avlägsna innehåll som misshagar Turkiets styrande.

    • Livvakter slipper åtal i USA

      Amerikanska myndigheter har lagt ned brottsutredningarna mot elva av president Erdoğans livvakter som anklagats för att ha gett sig på demonstranter i Washington 2017, då Erdoğan var på besök hos president Trump. I fyra fall lades målen ned precis före ett USA-besök av premiärminister Yıldırım i november, i sju fall ströks målen dagen före en amerikansk utrikesministervisit hos Erdoğan i Ankara, noterar AFP.

    • Fälls för kränkning av skribenter

      Europadomstolen för mänskliga rättigheter fäller Turkiet för att ha kränkt journalisterna Şahin Alpays och Mehmet Altans rättigheter. Turkiet ska också betala 21 500 euro till var och en av dem. Kolumnisten Alpay sitter i husarrest i väntan på dom medan Altan, som också är ekonomiprofessor, har dömts till livstids fängelse. Båda anklagas för kopplingar till Gülenrörelsen som hålls ansvarig för kuppförsöket 2016. Turkiet har ratificerat Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och förbundit sig att följa domstolens utslag.

    • Turkisk ilska mot FN-rapport

      I en FN-rapport pekas turkiska regeringen ut som ansvarig för kränkningar mot hundratusentals människor under undantagstillståndet som infördes efter kuppförsöket 2016. Såväl dödsfall som tortyr tas upp.  Zeid Ra'ad Al Hussein, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, lyfter bland annat fram att 160 000 människor gripits och 152 000 offentliganställda avskedats. Regeringen i Ankara avfärdar rapporten som ”ensidig” och ”oacceptabel”.

    • Besvärligt läge efter Afrins fall

      Närmare 100 000 människor är på flykt till följd av striderna i Afrin, beräknar FN. En befälhavare hos rebellerna, allierade med Turkiet och nu anklagade för plundring, uppger att flera personer har gripits och att styrkorna har inrättat vägspärrar för att hitta stöldgods. Även från Ankara utlovas utredning av anklagelserna. Syriens utrikesdepartement betecknar det turkiskt ledda maktövertagandet i Afrin som olagligt och kräver att styrkorna lämnar syriskt territorium. Striderna har enligt SOHR krävt fler än 1 500 liv hos de kurdiska stridande som försvarat Afrin.

    • Avgörande i Afrin

      Inte fullt två månader efter att Turkiets offensiv mot Afrin inleddes har turkiska styrkor och deras syriska rebellallierade pressat den kurdiska YPG-milisen på reträtt och tagit kontroll över staden. Omkring 250 000 civila är på flykt, enligt SOHR, och nyhetsbyrån AFP rapporterar att rebeller plundrar butiker och bostäder. Afrins största sjukhus har ett par dagar tidigare träffas av turkiskt bombardemang. SOHR uppger att 16 civila dödas enbart i den händelsen, bland dem två gravida kvinnor. Turkiska Röda halvmånen bekräftar händelsen men anger inget dödstal.

    • Författare i husarrest

      Författaren Şahin Alpay, som greps efter kuppförsöket 2016, överförs till husarrest efter beslut av domstol. Författningsdomstolen har stött hans begäran om frigivning, men beslutet följs inte av brottmålsdomstolen; det finns ett mål till där han står anklagad för brott.

    • Turkiskt plan i krasch i Iran

      Ett turkiskt privatplan störtar i Zagrosbergen i Iran, av oklar anledning. De elva personerna ombord omkommer. Alla, även besättningen, var kvinnor och Bombardierplanet tillhörde en turkisk industriägare. Sällskapet hade varit på möhippa i Förenade arabemiraten. Piloterna var erfarna, rapporterar tidningen Hürriyet: en av dem hade varit stridspilot, den andra hade arbetat för Turkish Airlines.

    • Fria i väntan på dom

      Tidningen Cumhuriyets chefredaktör Murat Sabuncu och undersökande reportern Ahmet Şık, som båda varit frihetsberövade i över ett år, försätts på fri fot i väntan på dom medan tidningsföretagets ordförande Akın Atalay är kvar i häkte. Flera journalister med anknytning till tidningen anklagas för terrorrelaterade brott, bland dem tecknaren Musa Kart och kolumnisten Kadri Gürsel, som släpptes förra året men fortfarande står under åtal. Förre chefredaktören Can Dündar, som också hotas av ett långt fängelsestraff, befinner sig i Tyskland.

    • Stora risker i lån till Turkiet

      Värderingsinstitutet Moody’s sänker Turkiets kreditbetyg ytterligare, från Ba2 till Ba1; nivåer som brukar kallas skräpstatus. Det finns flera omständigheter bakom bedömningen att turkiska staten kan få svårt att betala sina lån, trots att den ekonomiska tillväxten är god. Moody’s nämner risk för terrordåd, osäkerhet kring hur de offentliga institutionerna fungerar, massgripanden av offentliganställda och Turkiets militära inblandning i Syrien.

    • Förberedelser för närstrider i Afrin

      Turkiets samlade förluster i syriska Afrin har stigit till minst 40, sedan åtta soldater bekräftats stupade på en enda dag. Inom ramen för ”Operation olivkvist” har nu också 600 man ur specialstyrkor förts till området. Det tyder på att Turkiet räknar med närstrider i stadsmiljö. SOHR återger uppgifter om att 141 civila mist livet hittills, bland dem 27 barn.

    • Öcalansläkting fängelsedömd

      Dilek Öcalan, brorsdotter till den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan, döms till två och ett halvt års fängelse för spridning av terrorpropaganda. Hon har suttit i parlamentet sedan 2015 som företrädare för det prokurdiska partiet HDP. Nio av HPD:s parlamentariker avtjänar fängelsestraff, anklagade för koppling till PKK. De nekar till terroranklagelser.

    • Kända artister stoppas i etermedier

      Etermediebolaget TRT medger från att det finns en lista på 208 sånger som inte får spelas i etern. Listan gjordes upp 2016 och förbudet motiveras med att melodierna förmedlar dåliga ideal till barn och unga, uppmuntrar bruk av alkohol och tobak eller sprider terrorpropaganda. Bland låtarna, både turkiska och kurdiska, finns inspelningar med kända artister som Demet Akalın, Sıla och Bengü.

    • Stopp för Armenien-normalisering

      Armeniens president Serzj Sargsyan stoppar genom dekret en process tänkt att leda till normaliserade diplomatiska förbindelser med Turkiet. Förhandlingar inleddes 2009 och två nyckelavtal har mejslats fram med hjälp av Ryssland, USA och Frankrike, men avtalen har inte godkänts av parlamenten i Armenien och Turkiet.

    • Februari

    • Stränga straff för övergrepp mot unga

      En skolvaktmästare döms till 572 ås fängelse för att ha förgripit sig sexuellt på 18 pojkar, rapporterar flera medier. Skolan där han arbetade i flera år erbjuder religiös undervisning för tonåringar. Före domen i Adıyamanprovinsen i söder har ett par andra övergreppsfall väckt stor upprördhet. Människorättsaktivister uppger att antalet fall som uppdagats och nått domstolarna har stigit brant under en tioårsperiod. Regeringen har tillsatt en kommission som ska föreslå åtgärder och överväger dessutom att införa kemisk kastrering, som hittills har stoppats av domstolsväsendet.

    • Syrienkurdisk ledare gripen

      Salih Muslim, tidigare ordförande i det Syrienkurdiska partiet PYD, grips på turkisk begäran på ett hotell i Prag. Turkiet, som anklagar honom för terrordåd, säger att han kommer att begäras utlämnad, och reagerar med missnöje när han släpps efter ett par dagar. PYD är YPG-milisens politiska gren. Enligt Tjeckiens utrikesminister fanns ingen koppling till två fall där tjeckiska medborgare hålls fängslade i Turkiet anklagade för att ha stridit med YPG.

    • Armenienbeslut spär på osämja

      Nederländernas parlament beslutar, med bara tre röster emot, att erkänna massmorden på armenier i Osmanska riket 1915 som folkmord. Turkiet reagerar med skarp kritik. Från turkisk sida hävdar man att det inte var fråga om någon systematisk kampanj riktad mot armenier, och att armenier överdriver antalet människor som dödades. Turkiet lyfter fram att också turkiska civila drabbades hårt i händelserna under första världskriget. Hittills har fler än 20 länder officiellt anslutit sig till bedömningen att armenierna utsattes för folkmord. Sedan turkiska politiker stoppades från att hålla valmöten i Nederländerna våren 2017 är relationerna mellan de två Natoländerna spända och de ansträngs nu ännu mer.

    • Trögt för turkisk offensiv

      Efter en månads offensiv mot Afrin i Syrien är Turkiets president ganska ensam om att beskriva ”Operation olivkvist” som en framgång. Enligt SOHR har 25 byar intagits. Syriska armén kommer enligt den statliga nyhetsbyrån Sana att gå in i Afrin för att stoppa turkisk militär; i så fall ansträngs även Turkiets förbindelser med Ryssland som backar upp Assadregimen.

    • En går fri, sex får livstid

      Deniz Yücel, korrespondent för den tyska tidningen Die Welt och fängslad i Turkiet sedan ett år, har blivit frigiven, uppger hans arbetsgivare. När han greps anklagades han för att sprida terrorpropaganda. Fallet har bidragit till ansträngda relationer mellan Tyskland och Turkiet. Samma dag döms de tre välkända skribenterna Nazlı Ilıcak, Mehmet Altan och Ahmet Altan till livstids fängelse för omstörtande verksamhet liksom polisutbildaren  Şükrü Tuğrul Özşengül,  tidningen Zamans direktör Yakup Şimşek och layoutaren Fevzi Yazıcı. Enligt nyhetsbyrån Anatolia har alla sex pekats ut som anhängare till den landsflyktige presidentrivalen Fethullah Gülen.

    • Stigande dödstal i Afrin

      Offensiven mot Afrin har hittills krävt 31 turkiska soldaters liv och 143 har sårats, meddelar armén. SOHR rapporterar andras förluster: 152 dödade kurdiska stridande, 165 bland syriska rebeller lierade med Turkiet och minst 74 civila. Ingen av uppgifterna kan bekräftas av oberoende källor. Ankaras borgmästare berättar att gatan där USA:s ambassad ligger ska döpas om efter offensiven, till ”Olivkvistavenyn”. Det sker trots eller just därför att offensiven ogillas av USA, som samarbetar med kurder i Syrien; Turkiets militära agerande skapar spänningar i förbindelserna med andra Nato-länder.  

    • Nya HDP-ledare, nya misstankar

      Pervin Buldan väljs till ny ledare för det prokurdiska partiet HDP, hon delar ledarskapet med Sezai Temelli. Bara en dag senare får hon veta att hon är misstänkt för spridning av ”terrorpropaganda”; det handlar bland annat om kritik mot Afrinoffensiven. Två dagar efter ledarbytet grips Buldans företrädare Serpil Kemalbay och hålls i häkte en vecka, tills hon släpps med bland annat reserestriktioner . Inrikesdepartementet uppger att 474 personer har gripits på liknande misstankar. HDP har nya ledare därför att Selahattin Demirtaş, som brukar tillskrivas äran för att partiet nått ut även till icke-kurdiska väljare, hålls fängslad sedan 2016 anklagad för anknytning till PKK-gerillan.

    • Högt pris för Syrieninsats

      Elva turkiska soldater mister livet, varav två när en helikopter skjuts ned. Det är Turkiets hittills största manskapsförlust under Afrinoffensiven mot kurdiska styrkor i norra Syrien. Premiärminister Binali Yıldırım kallar de stupade martyrer.

    • Skarp kritik från EU

      EU-parlamentet uppmanar Turkiet att upphäva undantagslagarna som infördes efter kuppförsöket 2016. De används enligt EU-parlamentarikerna till att ”försvaga rättsstaten”, ”kväva legitim och fredlig opposition” och tysta den fria pressen. I resolutionen fördöms också hundratals gripanden av personer som kritiserat offensiven mot Afrin i Syrien.

    • Turkisk närvaro i Idlib

      Turkisk militär inrättar sin fjärde postering i Idlibprovinsen i nordvästra Syrien, där jihadistgruppen Hay’at Tahrir al-Sham har fästen. Jihadistgruppen säger sig ha skjutit ned ett ryskt stridsflygplan den 3 februari och Ryssland väntar sig enligt ryska medier att få hjälp med att återfinna pilotens kvarlevor. Turkiets agerande går tillbaka på Syriensamtal i Astana där man enades med Ryssland och Iran om att inrätta zoner för att trappa ned kriget i Idlib, staden Homs, Daraa i söder och stor-Damaskus.

    • Toppmöte i Vatikanen

      President Erdoğan tas emot i Vatikanen av påve Franciskus, det första turkiska ledarbesöket hos katolska kyrkans högste ledare på nästan 60 år. Italiensk polis har förbjudit demonstrationer, men en kurdisk skara lyckas protestera mot Afrinoffensiven. När påven besökte Istanbul 2014 lyfte han fram att muslimer utsätts för hat och hot i världen, men 2016, i Armenien, upprörde Franciskus Turkiet genom att beteckna osmanska styrkors mord på armeniska kristna under första världskriget som folkmord.

    • Turkiska soldater dödas

      Fem turkiska soldater mister livet när en stridsvagn beskjuts under insatsen i enklaven Afrin i Syrien. Det är Turkiets största förlust sedan offensiven mot kurdisk milis inleddes. 

    • Amnestychef kvar i häkte

      En domstol i Istanbul beslutar, efter flera nya turer i fallet, att Amnesty Internationals Turkietchef Taner Kılıç  ska hållas fortsatt fängslad. Han greps sommaren 2017 och anklagas för att ha koppling till presidentens landsflyktige rival Fethullah Gülen. Amnesty avvisar anklagelserna som grundlösa.

    • Januari

    • Öppna protester mot offensiv

      Turkiets största läkarförbund TTB med 83 000 medlemmar har sedan offensiven mot den kurdiska enklaven Afrin i Syrien inleddes ställt sig bakom ett fredsupprop. Presidenten har kallat läkarna ”terroristälskare”, åklagare har inlett en utredning och elva ledande medlemmar av organisationen har gripits. De släpps några dagar in i februari men får veta att de sätts under övervakning. Även tidigare ministrar, författare och skådespelare har i ett öppet brev undertecknat av 170 personer krävt att offensiven avslutas.

    • Offensiv prövar vänskapen inom Nato

      Fem dagar efter att Turkiet inlett en militär offensiv på syriskt område, mot kurdiska styrkor som USA stöder, talas presidenterna Erdoğan och Trump vid per telefon. Samtalet bekräftar att de två stora Natoländerna har motsatta intressen: Trump manar Erdoğan att trappa ned insatsen i Syrien, Erdoğan säger att USA ska sluta stödja kurdisk gerilla.

    • Skidresenärer i bussolycka

      Bristande trafiksäkerhet hamnar i fokus när en buss full med familjer på väg på vinterlov kraschar med elva dödsoffer och 46 skadade som följd. Bussen kom från Ankara och skulle till skidorten Uludağ nära Bursa i nordväst, knappt 20 mil från Istanbul. Officiell statistik som återges av AFP talar om 7 300 dödsoffer i trafiken 2016.

    • Turkisk offensiv mot YPG i Syrien

      Turkiet inleder en offensiv från Hatayprovinsen mot kurdmilisen YPG i Afrin i norra Syrien. Artilleribeskjutning följs av flyganfall och efter par dagar av markstyrkor med pansarfordon. Turkiet öppnar därmed en ny front i Syrien, där Natoländerna Turkiet och USA har olika intressen; USA stöder YPG:s insatser mot IS-jihadister. YPG kontrollerar en del av gränsen även öster om Afrin och Turkiets premiärminister säger att ett mål är att inrätta en tre mil bred buffertzon vid gränsen. 

    • Behandling av gravida unga synas

      Uppgifter om att ett sjukhus i Istanbul mörkat 115 graviditeter hos flickor under 18 år ska synas, meddelar två ministerier. Många av flickorna kommer från Syrien och Turkiet har anklagats för att se mellan fingrarna med att flyktingkrisen lett till att flickor gifts bort för tidigt. Skandalen, först rapporterad i tidningen Hürriyet, har lett till protester via sociala medier. Frågan är känslig också mot bakgrund av att religionsmyndigheten Diyanet har vacklat i sin syn på barnäktenskap.

    • Undantagslagar förlängs

      Nationella säkerhetsrådet rekommenderar att undantagstillståndet förlängs för sjätte gången; att förslaget blir godkänt i parlamentet uppfattas som en formalitet. Undantagstillståndet infördes några dagar efter kuppförsöket 2016 och lägger grunden för såväl drygt 55 000 gripanden som avskedandet av över 140|000 offentliganställda, hittills.

    • Istanbulkanal presenteras

      Detaljerna offentliggörs i planerna på en ny kanal mellan Marmarasjön och Svarta havet.  Kanalen ska bli 4,5 mil lång och avlasta Bosporen som farled. Kanalens södra mynning placeras i Küçükçekmece på den västra, europeiska sidan av Marmarasjön. Med stadsutveckling och logistik vid kanalen inräknade blir det Turkiets hittills dyraste infrastrukturprojekt, säger transport- och kommunikationsminister Ahmet Arslan. Turkiet kommer att kunna ta betalt för passage genom kanalen, medan trafik genom sund som Bosporen är gratis enligt internationella konventioner.

    • Friade från kuppmisstankar

      Fler än 1 800 avstängda offentliganställda får tillbaka sina jobb, eftersom man dragit slutsatsen att de inte var inblandade i försöket till statskupp 2016. Misstankarna var relaterade till en app som ska ha använts av kuppmakarna, men myndigheter säger sig senare ha kommit fram till att många laddat ner appen ovetande. 

    • Skribenter kvar i häkte

      Trots att författningsdomstolen kommit fram till att författarna Şahin Alpay och Mehmet Altan ska friges beslutar en brottmålsdomstol i Istanbul att hålla kvar dem i häkte. Båda greps i kölvattnet av kuppförsöket 2016 och har pekats ut som anhängare till den landsflyktige Fethullah Gülen. Statsvetaren Alpay har varit kolumnist i den Gülenvänliga tidningen Zaman, som stängts av myndigheter, medan Altan skrivit böcker om turkisk politik. Även Altans bror Ahmet, författare och journalist, är frihetsberövad. Enligt sajten P24 sitter 151 journalister fängslade, merparten gripna efter kuppförsöket.

    • Asyl till turkisk helikopterpilot upphävs

      En appellationsdomstol i Aten upphäver tillfälligt den politiska asyl som grekiska myndigheter i december 2017 beviljade en helikopterpilot som förde sju turkiska militärer till Grekland efter det turkiska kuppförsöket i juli 2016. Turkiet har begärt piloten och de sju militärerna utlämnade. Grekiska myndigheter ansåg att pilotens mänskliga rättigheter skulle vara i fara vid en utlämning och att det inte fanns bevis för att mannen varit inblandad i kuppförsöket, men beslutet överklagades av grekiska regeringen och fallet ska åter upp i domstol den 15 februari 2018.

    • Frostigt möte mellan Erdoğan och Macron

      President Erdoğan överlägger i Paris med Frankrikes president Emmanuel Macron. Men de förhoppningar Erdoğan kan ha haft om att tina upp de frostiga relationerna med EU infrias inte. Macron föreslår att Turkiet ska nöja sig med en "lösare relation till EU" än medlemskap. Vid en gemensam presskonferens kritiserar Macron fängslandet av journalister i Turkiet och betonar att "en demokrati måste respektera rättsstatens principer".  

    • Inrikesdepartementet avskedar borgmästare

      Oppositionen kritiserar inrikesdepartementets beslut att avskeda Murat Hazinedar, borgmästare i Beşiktaş, en central del av Istanbul, som de menar saknar grund. Hazinedar, som tillhör Republikanska folkpartiet (CHP), anklagas för att tillhöra Gülenrörelsen. 

    • Långt fängelsestraff för HDP-politiker

      Idris Baluken från det prokurdiska partiet HDP döms till 16 år och 8 månaders fängelse för terroristrelaterade brott. Han greps först i november 2016, för att sedan släppas fri några månader senare. Baluken och flera av hans partikamrater anklagas för att ha band till den kurdiska gerillan PKK. Samtliga av dem förnekar att det ligger något i anklagelserna.

    • Turkisk bankir fälld för sanktionsbrott

      En amerikansk domstol fäller en turkisk bankman för att ha hjälpt Iran att kringgå amerikanska sanktioner. Mehmet Hakan Atilla arbetar för Halkbank, som till stor del ägs av turkiska staten. Han fälls på fem av sex åtalspunkter, dock inte för penningtvätt.  Turkiska regeringen kritiserar domen och anser att den utgör inblandning i Turkiets inre angelägenheter. Turkiska ministrar anklagar domstolen för att ha anknytning till predikanten Fethullah Gülen, som Ankara hävdar låg bakom kuppförsöket 2016. Atillas straff meddelas i maj: 32 månaders fängelse.

  • 2017

    • December

    • Turkisk kritik av grekiskt asylbeslut

      Turkiet kritiserar grekiska myndigheters beslut att bevilja politisk asyl till en helikopterpilot som förde sju turkiska  militärer till Grekland efter det turkiska kuppförsöket i juli 2016. Frågan har skapat spänningar mellan Turkiet och Grekland. President Erdoğan har begärt att mannen och de sju militärerna ska utlämnas till Turkiet. Asylbeslutet har fattats av grekiska myndigheter som menar att mannens mänskliga rättigheter skulle vara i fara vid en utlämning till Turkiet. En grekisk domare säger att det inte finns några bevis för att helikopterpiloten hade varit inblandad i kuppförsöket. Den grekiske premiärministern Alexis Tsipras säger att  asylbeslutet borde upphävas och att den grekiska regeringen ska överklaga ärendet till appellationsdomstolen.

    • Våldsdekret får häftig kritik

      Regeringen utfärdar ett dekret som går ut på att människor som skyddat staten med våld i samband med kuppförsöket i juli 2016 kan slippa straff, dessutom ger beslutet straffrihet i liknande framtida situationer. Dekretet möts av en flodvåg av kritik från bland andra oppositionspartier och advokater, som befarar att det kommer att släppa lös gatuvåld och brutala hämndaktioner. 

    • Platser efter avskedade ska fyllas

      Ytterligare 2 756 militärer, akademiker och andra anställda i offentliga sektorn förlorar sina jobb, utpekade för kopplingar till terrorism. 17 inrättningar, bland dem två tidningar, tvingas stänga. Men samma dag meddelar regeringen att 110 000 personer ska nyanställas under 2018. Sedan kuppförsöket 2016 har fler än 140 000 avskedats och 55 000 gripits, vanligen anklagade för att ha anknytning till Gülenrörelsen.

    • Köp av ryska robotar färdigförhandlat

      Ryssland uppger att detaljerna i Turkiets köp av luftvärnsrobotar är klara. Leveranser av systemet ska börja i slutet av 2019. Vapenaffären, värderad till två miljarder dollar, bedöms vara Natolandet Turkiets hittills mest betydelsefulla med ett land utanför den västliga militäralliansen.

    • Förarlösa tåg i Istanbul

      Istanbuls första förarlösa tunnelbanelinje invigs av president Erdoğan, som tidigare bland annat varit borgmästare i staden. Linjen löper på den asiatiska sidan om Bosporen, som under Erdoğans tid som makthavare bland annat har försetts med en ny bro och två tunnlar under sundet. Stora satsningar på infrastruktur fortsätter, bland annat ska Istanbuls tredje flygplats snart stå färdig.

    • Gator byter namn

      Nästan 200 gator i Istanbul ska byta namn, rapporterar nyhetsbyrån Anatolia. Namn försvinner som på något sätt kan föra tankarna till presidentens rival Fethullah Gülen, utpekad som kuppmakare, eller till hans verksamhet. Gatorna får nya namn efter personer som blev hjältar när kuppförsöket 2016 slogs ned. 

    • Maning till stöd för palestinier

      Ledare för medlemsländer i Islamiska konferensen (OIC), samlade till möte i Turkiet, uppmanar världens länder att erkänna Jerusalem som Palestinas huvudstad. Maningen på turkiskt initiativ är ett svar på beskedet från Donald Trump att USA erkänner Jerusalem som Israels huvudstad och ska börja förbereda en flytt av sin ambassad från Tel Aviv. Inför OIC bekräftar president Mahmud Abbas palestiniernas ståndpunkt att USA inte längre kan agera fredsmäklare med trovärdighet.

    • Partiledare hårt ansatta

      En domstol beslutar att ledaren för det prokurdiska partiet HDP, Selahattin Demirtaş som greps 2016, ska hållas kvar i häkte. Även oppositionspartiet CHP:s ledare Kemal Kılıçdaroğlu har problem med rättsväsendet: åklagare utreder anklagelser om att han förolämpat och förtalat presidenten och dennes närmaste krets.

    • Missnöje med Jerusalemplaner

      Beskedet att USA erkänner Jerusalem som Israels huvudstad och ska flytta sin ambassad dit väcker protester. På senare år har Turkiet mestadels haft goda relationer med Israel men president Erdoğan hotar nu att frysa de diplomatiska förbindelserna. Jerusalemfrågan, Israels makt över de heliga platserna, är en "röd linje" för muslimer,  har Erdoğan deklarerat.  

    • Arresteringsorder mot amerikan

      En arresteringsorder utfärdas mot amerikanen Graham Fuller, som tidigare varit chef inom en del av underrättelsetjänsten CIA. Fuller har i en tidningsintervju medgett att han skrivit ett rekommendationsbrev för Fethullah Gülen, som av president Erdoğan anklagas för kuppförsöket 2016. Brevet ska ha skrivits när Gülen sökte uppehållstillstånd i USA. Turkiet kräver sedan länge att få Gülen utlämnad.

    • November

    • Statlig bank i sanktionshärva

      I amerikansk domstol vittnar en känd turkiskiransk guldhandlare, som gripits på väg till Disney World i Florida, om att han betalat mutor på ministernivå i Turkiet. Korruptionsskandalen avslöjades i Turkiet  2013 och ledde till avgångar, men efterspelet i USA handlar om att det förekom brott mot USA:s sanktioner mot Iran och att sanktionerna kringgicks med hjälp av statliga turkiska Halkbank. Rättegången väcker missnöje i Turkiet som inom några dagar meddelar att guldhandlaren och 22 närstående får sina tillgångar beslagtagna inom ramen för en pågående utredning.

    • Utrensning i militära led

      28 soldater döms till livstids fängelse anklagade för att ha försökt ta över en flygplats i den asiatiska delen av Istanbul under kuppförsöket 2016. Samtidigt rapporteras razzior i 49 städer efter 360 efterlysta personer, de flesta militärer, som pekas ut som anhängare till president Erdoğans rival exilledaren Fethullah Gülen.

    • Migranter hölls fångna

      I Istanbul befriar polisen 57 migranter från Pakistan som ska ha hållits fångna av människosmugglare och i vissa fall torterats. Som port till Europa drar staden till sig mängder av migranter som riskerar att utsättas för övergrepp.

    • Amnestychef i häkte

      En domstol i Istanbul beslutar att människorättsorganisationen Amnesty Internationals Turkietchef ska hållas fortsatt häktad. Amnestyföreträdaren greps i juni och anklagas för att ha kopplingar till exilledaren Fethullah Gülen, som president Erdoğan ser som ansvarig för kuppförsöket i juli 2016.

    • EU minskar sitt stöd

      I en överenskommelse om nästa EU-budget ingår minskat stöd till Turkiet och frysning av en del som beviljats tidigare. EU oroas av de stränga åtgärder som vidtagits i Turkiet sedan den misslyckade kuppen 2016, bland annat massavskedanden av statsanställda. Bland uppskattningsvis 50 000 gripna sedan kuppförsöket finns också EU-medborgare.

    • Natoursäkt till Turkiet

      Militäralliansen Nato ber medlemslandet Turkiet om ursäkt. Vid en övning i norska Stavanger har företrädare för turkiska staten framställts som fiender, vilket fått Turkiet att ta hem sina 40 deltagare från övningen.

    • Transportkorridor inrättas

      Turkiet är ett av fem länder som enas om att inrätta en transportkorridor mellan Europa (Istanbul) och Afghanistan. De tre övriga länderna är Georgien, Azerbajdzjan och Turkmenistan. De kallar sitt samarbete, som bland annat handlar om tullregler, för Lapis lazuli-korridoren, döpt efter en värdefull blå sten.

    • Tyskar kvar i fängelse

      En tysk medborgare som suttit fängslad i Turkiet friges men får inte lämna landet. En vecka tidigare har den tyske människorättsaktivisten Peter Steudtner och den svenske IT-konsulten Ali Gharavi släppts och fått åka hem. När de greps anklagades de för terrorbrott. Kvar i fängelse finns nio tyskar, och dubbelt medborgarskap kan komplicera situationen. Turkiets och Tysklands utrikesministrar träffas i Antalya för möten som kallas informella samtal.

    • Religiösa vigslar lagfästa

      President Erdoğan skriver under en omstridd lag som ger statsanställda religiösa företrädare rätt att förrätta och registrera vigslar. Kritiker anser att beslutet underminerar Turkiets sekulära författning.

    • Borgmästare byts ut

      Den ene efter den andre av borgmästarna i storstäder har avgått på begäran av president Erdoğan. Val ska hållas 2019 och Erdoğan vill enligt rapporterna öka regeringspartiet AKP:s popularitet genom att föryngra ledarskiktet. Först avgick Kadir Topbaş i Istanbul, men även Ankaras borgmästare Melih Gökçek och Recep Altepe i industristaden Bursa hör till dem som fått gå. I folkomröstningen i april om att utöka presidentens makt vann nejsidan i både Ankara och Istanbul.

    • Oktober

    • 25 livstidsdomar för kuppförsöket

      En domstol dömer 25 personer till fängelse på livstid för deltagande i kuppförsöket i juli 2016. Bland dem finns en före detta befälhavare för kustbevakningen. Tre personer som stått åtalade i samma rättegång frikänns.

    • Ex-minister bildar nytt parti

      Förra inrikesministern Meral Akşener bildar ett nytt oppositionsparti och väntas utmana president Erdoğan i presidentvalet 2019. Akşener uteslöts ur nationalistpartiet MHP i september 2016 efter att ha misslyckats med att störta partiledaren Bahçeli, som enligt henne gav alltför starkt stöd åt Erdoğan. Hon var inrikesminister under drygt ett halvår 1996–1997. Det nya partiet får namnet Iyi parti (Det goda partiet) och tros kunna locka till sig medlemmar av såväl MHP som CHP och regerande AKP som oroas av att Erdoğan samlat nästan total makt hos sig själv.

    • Människorättsaktivister inför rätta

      I Istanbul inleds rättegången mot elva människorättsaktivister, bland dem Amnesty Internationals två högsta ledare i Turkiet. Bland de åtalade finns också svenske Ali Gharavi och en tysk medborgare. Alla greps i samband med en kurs som Amnesty arrangerade i juli. De anklagas för medlemskap i en terrororganisation och riskerar upp till 15 års fängelse. Åtalen har väckt stor internationell uppmärksamhet och mötts av starka protester från omvärlden. Kort efter det att rättegången startat ger domstolen order om att åtta av de åtalade, bland dem svensken och tysken, ska friges mot borgen. De utländska medborgarna sägs ha rätt att lämna landet.

    • EU minskar stödet

      Europeiska rådet enas om att en del av de 4,4 miljarder euro som Turkiet utlovats för medlemskapsförhandlingar mellan 2014 och 2020 ska strykas. Rådets ordförande Donald Tusk förklarar det med de "besvärliga" förhållandena i Turkiet för närvarande. EU markerar sitt missnöje med utvecklingen i Turkiet men stänger inte dörren för att framtida medlemskap. 

    • Prästers vigselrätt upprör vänstern

      Ett beslut av parlamentet att låta en del statsanställda religiösa ledare förrätta vigslar upprör de vänsterbetonade oppositionspartierna CHP och HDP. Tidigare har bara kommunala tjänstemän haft rätt att viga par. Vänsterpartierna befarar att den nya lagen ska urholka de sekulära värden som är fastlagda i den turkiska författningen och bana väg för officiella barnäktenskap, eftersom islamisk tradition säger att en flicka är giftasvuxen när hon nått puberteten. CHP ämnar överklaga lagen till Författningsdomstolen.

    • Ledande aktivist gripen

      Turkisk polis griper Osman Kavala, ordförande för människorättsorganisationen Anadolu Kültür som arbetar för att minska motsättningarna inom det turkiska samhället genom insatser på kulturområdet. Organisationen har också försökt främja bättre relationer mellan Turkiet och Armenien. Polisen gör även husrannsakan i Anadolu Kültürs kontor i Istanbul. I februari 2019, när Kavala ännu hållas fängslad anklagad för omstörtande verksamhet, begär åklagare att han (och 15 andra personer) ska dömas till livstids fängelse.

    • Turkisk trupp in i Syrien

      Ett hundratal turkiska soldater och 30 pansarfordon går in i Idlibprovinsen i nordvästra Syrien, som kontrolleras av jihadistmilis. Det kan bli aktuellt med förstärkningar inom de kommande dagarna, säger militärledningen. Den syriska kurdiska gerillan YPG hävdar att Turkiets främsta skäl att gå in i Syrien är att belägra grannregionen Afrin, som till största delen kontrolleras av YPG.

    • Amerikansk tidnings reporter döms till fängelse

      En reporter för den amerikanska tidningen Wall Street Journal döms till fängelse i två år och en månad. Enligt domstolen var en nyhetsartikel 2015 om strider mellan turkiska säkerhetsstyrkor och kurdisk gerilla att betrakta som propaganda för förbjudna PKK. Reportern, som har dubbelt turkiskt och finländskt medborgarskap, döms i sin frånvaro.

    • Diplomatisk konflikt med USA

      En snabbt eskalerad diplomatisk konflikt mellan Turkiet och USA når en ny topp när president Erdoğan säger att han inte längre erkänner USA:s ambassadör som landets representant. Konflikten började när turkisk polis några dagar tidigare grep en lokalanställd vid USA:s konsulat i Istanbul som anklagades för kopplingar till Gülenrörelsen. USA svarade med att sluta utfärda besöksviseringar till turkar, varpå Turkiet slutade ge inresetillstånd för amerikanska medborgare. USA framförde också tvivel på säkerhetsarrangemangen kring de amerikanska beskickningarna i Turkiet. Efter några dagars upptrappad retorik säger Erdoğan att alla turkiska ämbetsmän ska bojkotta den amerikanske ambassadörens planerade avskedsvisiter när han inom kort avslutar sitt uppdrag i landet.

    • Havelpriset till fängslad turkisk domare

      Europarådets parlamentariska församling beslutar att ge 2017 års Vaclav Havel-pris till den turkiske domaren Murat Arslan. Han sitter fängslad sedan oktober 2016 för misstankar om kopplingar till Gülenrörelsen. Han var fram till dess ordförande för domarnas och åklagarnas samarbetsorganisation Yarsav. Det turkiska utrikesdepartementet säger att det är "oacceptabelt att under pågående juridisk process ge ett människorättspris till en terrormisstänkt person".

    • Ny massrättegång mot ex-militärer

      143 före detta militärer, varav 30 officerare, ställs inför rätta i Istanbul för att ha deltagit i sammanstötningar på en av broarna över Bosporen under kuppnatten i juli 2016. Bland åtalspunkterna finns mord och försök att störta parlamentet och regeringen. De som eventuellt fälls riskerar upp till 37 livstidsstraff.

    • Kritik mot odemokratiska dekret

      Venedigkommissionen – Europarådets expertgrupp för författningsärenden – kritiserar Turkiets regering för att avsätta folkvalda borgmästare och ersätta dem med statligt utnämnda tjänstemän. Kommissionen betonar att de kommunala myndigheterna utgör en av demokratins grunder och att nyckeln till allmänhetens deltagande i den demokratiska processen är att de lokala ledarna är valda direkt av folket. Venedigkommissionen uppmanar regeringen att inte fatta beslut som rör kommunernas ledning som inte föregåtts av en parlamentarisk debatt, och att införa bestämmelser om att avsatta borgmästare ska få tillbaka sina uppdrag om de inte fälls av domstol. Kommissionens oro gäller främst den kurdiskt dominerade delen av landet.

    • Departementsanställda ska gripas

      Turkiska åklagare utfärdar arresteringsorder för 133 anställda vid finans- och arbetsmarknadsdepartementen. Misstankarna mot personerna uppges vara grundade på att de ska ha haft tillgång till mobilappen ByLock för krypterade meddelanden, som enligt turkiska myndigheter ska ha använts av dem som planerade kuppförsöket 2016.

    • Kurdisk gerilla dödas i turistområde

      Turkiska säkerhetsstyrkor skjuter ihjäl fem påstådda medlemmar av kurdiska PKK i provinsen Muğla vid Medelhavskusten i sydväst, där några av Turkiets populäraste turistorter ligger.

    • 34 livstidsdomar

      34 före detta militärer döms till livstids fängelse för att ha planerat att försöka döda president Erdoğan på ett hotell vid den egeiska kusten i samband med kuppförsöket i juli 2016. Samtliga döms till vardera fyra livstidsstraff. En tidigare brigadgeneral utpekas som ledare för gruppen.

    • September

    • Tidningen Zamans anställda inför rätta

      31 före detta anställda vid de Gülenvänliga tidningarna Zaman och Daily Zaman ställs inför rätta i Istanbul. De är åtalade för att ha försökt störta regeringen och för att ha varit medlemmar av en väpnad terroristorganisation. Om de fälls riskerar de flerfaldiga livstidsstraff. Bland de åtalade är den kände krönikören och statsvetaren Şahin Alpay, som levde i Sverige på 1980-talet.

    • Oppositionsledarens advokat grips

      Turkisk polis griper Celal Çelik, juridiskt ombud för oppositionsledaren Kemal Kılıçdaroğlu, för påstådda kopplingar till güleniströrelsen. Çelik var tidigare verksam som domare vid Högsta appellationsdomstolen men avgick från den posten 2011 i protest mot gülenisternas ökade inflytande över rättsväsendet.

    • Turkiet köper ryskt luftvärn

      Turkiet skriver kontrakt om att köpa luftvärnsrobotar från Ryssland. Ordern beräknas vara värd omkring 2,5 miljarder amerikanska dollar. Genom köpet bryter Turkiet traditionen inom Nato att använda vapen som fungerar tekniskt tillsammans med vad som används i de andra medlemsländerna. Skiftet till rysk utrustning kan ses som en markering mot Nato, sedan USA och Tyskland dragit bort sina Patriotrobotar från den turkisk-syriska gränsen 2015. President Erdoğan avfärdar västländernas oro med att Turkiet sköter sin egen säkerhet.

    • 99 "terrorister" dödas

      Turkiska armén säger att den under de senaste två veckorna dödat 99 kurdiska "terrorister" i attacker mot gerilla i sydost. Bland de dödade uppges finnas en högt uppsatt medlem av PKK. Armén säger sig också ha beslagtagit stora mängder vapen, ammunition och sprängämnen.

    • "Antiturkisk" oppositionspolitiker undersöks

      Chefsåklagaren i Ankara inleder en förundersökning mot CHP-parlamentarikern Sezgin Tanrıkulu. Han misstänks ha "svartmålat turkiska republikens anda" genom att anklaga armén för att ha dödat civila i den kurdiska delen av landet med hjälp av en drönare. Att "svartmåla turkiskheten" kan ge upp till två års fängelse.

    • Krisen med Tyskland allt djupare

      Sedan ytterligare två tyska medborgare gripits i Turkiet på misstankar om inblandning i kuppförsöket 2016 säger den tyska förbundskanslern Merkel att det kan vara dags att se över landets förbindelser med Turkiet. Att under rådande omständigheter fortsätta att förhandla med Turkiet om EU-medlemskap vore direkt olämpligt, säger hon. Tolv tyskar, varav fyra med dubbelt medborgarskap, sitter för närvarande i turkiska häkten av politiska skäl.

      Ett par dagar senare höjer Merkel tonläget ytterligare. I en TV-debatt inför det tyska valet säger hon att hon ska föreslå de andra EU-ledarna att det är dags att avbryta medlemskapsförhandlingarna med Turkiet och att det är uppenbart att Turkiet inte bör få bli medlem av Europeiska unionen. Tyskland ska också enligt Merkel överväga att begränsa de ekonomiska kontakterna med Turkiet. Talespersoner för den turkiska regeringen anklagar tyska politiker för att hemfalla åt populism och säger att ett avbrott i förhandlingarna vore "en attack mot Europas grundläggande principer".

    • Augusti

    • Juncker: Turkiet på väg bort från EU

      EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker säger att Turkiet har sig självt att skylla för att landets medlemskapsförhandlingar med EU har stannat av. Han säger att Turkiet går med raska kliv bort från EU och att det är upp till Erdoğan att formellt förklara förhandlingarna avbrutna. Han tillägger att han misstänker att Erdoğan hoppas att EU ska avbryta förhandlingarna för att han ska få någon att skylla på. "Men den fällan tänker vi inte gå i", säger Juncker. I mer än ett halvår har det stått klart att EU inte tänker öppna något nytt förhandlingskapitel så länge Turkiet fängslar eller avskedar regeringskritiker.

    • Erdoğans livvakter åtalas i USA

      19 personer, varav 15 livvakter för president Erdoğan, åtalas i USA för våld mot demonstranter i Washington. Händelsen inträffade i samband med att Erdoğan besökte sin kollega Trump i maj, när livvakterna och civila anhängare till den turkiske presidenten angrep och misshandlade personer som protesterade mot besöket. Film från händelsen visar hur livvakterna bland annat slår ned demonstranter och sparkar på dem medan de ligger på marken. Flera av livvakterna struntar i amerikanska polisers försök att få dem att sluta. En film som offentliggjorts visar också hur Erdoğan tycks ge livvakterna order om att angripa demonstranterna och hur han sedan ser på medan det sker. Turkiska UD hävdar att åtalen är "partiska". President Erdoğan beskriver dem som ett "skandalöst" exempel på hur den amerikanska rättvisan fungerar.

    • "Rättvisekongress" utmanar Erdoğan

      I Çanakkale i västra Turkiet inleder CHP-ledaren Kılıçdaroğlu en fyra dagar lång "rättvisekongress" för att uppmärksamma vad han kallar förbrytelser under Erdoğans ledning. Oppositionsledaren säger att det är hans plikt att kämpa för rättvisa för dem som lider under "tyrannen" Erdoğan och den "civila kupp" han anklagar presidenten för att ha genomfört. 

    • Hundratals fler avskedas

      Ytterligare över 900 offentligt anställda tjänstemän avskedas. De har arbetat vid universitet, regeringskanslier, statliga myndigheter och försvaret. Samtidigt antas genom dekret en lag som kräver presidentens tillstånd för att underrättelsetjänsten MIT:s chef ska kunna bli föremål för rättslig utredning eller kallas som vittne i en rättegång. Genom ytterligare ett dekret stängs den kurdiska nyhetsbyrån Dihaber och två tidningar baserade i Diyarbakır. Sedan kuppförsöket i juli 2016 har omkring 130 medieorganisationer förbjudits och omkring 150 journalister gripits.

    • Tyskland skärper tonen

      Tysklands utrikesminister Sigmar Gabriel säger att Europa bör stödja "den demokratiskt sinnade majoriteten" av turkar som inte står på Erdoğans sida. I tidskriften Der Spiegel föreslår han att turkiska grupper i Tyskland som motsätter sig Erdoğan får ekonomiskt stöd så att de kan motarbeta turkiska regeringens försök att påverka opinionen bland turkar i landet genom satellitkanaler och predikningar i moskéer som stöds av den turkiska regeringen. Några dagar senare säger Gabriel att det är helt otänkbart att Turkiet kan bli medlem av EU så länge landet leds av Erdoğan.

    • Utlämningskrav upprör Tyskland

      En författare med dubbelt turkiskt och tyskt medborgarskap grips i Spanien på turkisk begäran genom Interpol. Han friges efter ett dygn men hålls kvar i landet medan spanska myndigheter tar ställning till Turkiets krav på att få honom utlämnad. Tysklands förbundskansler Merkel kritiserar Turkiets regering för att "missbruka" det internationella polissamarbetet av politiska skäl. Liknande kritik har förts fram av svenska debattörer sedan en svensk-turkisk författare gripits i Spanien på turkisk begäran. Sedan det misslyckade kuppförsöket i Turkiet i juli 2016 har närmare 9 000 turkar sökt asyl i Tyskland, vilket är en klar ökning jämfört med tidigare år. Bland dem är som alltid personer som flytt undan konflikten i landets kurdiska delar, men det senaste året har det uppstått en helt ny kategori av politiska flyktingar bestående av diplomater, militärer, akademiker, konstnärer, journalister och politiska aktivister som är emot regeringen. Så många högutbildade turkar har nu lämnat landet att Turkiet anses vara på väg att drabbas av en kompetensflykt.

    • Erdoğan gör inlägg i tyska valrörelsen

      President Erdoğan uppmanar turkar bosatta i Tyskland att inte rösta på något av regeringspartierna i förbundsdagsvalet i september, eftersom de är "fiender till Turkiet". Förbundskansler Angela Merkel och utrikesminister Sigmar Gabriel reagerar med ursinne och säger att Tyskland inte kan tolerera sådan inblandning i landets affärer. På det svarar Erdoğan att Gabriel borde veta sin plats och att han inte kan tala till Turkiets president på det sättet.

    • Klädkod för åtalade

      President Erdoğan bestämmer att personer som ställs inför rätta för misstänkt delaktighet i 2016 års statskupp och terrorism ska bära bruna kläder. "Kuppmakare" ska ha brun overall medan "terrorister" ska bära brun kavaj och bruna byxor. Presidenten har upprörts av att se åtalade i T-tröjor med trotsiga budskap på bröstet.

    • Regeringen lovar mediecensur om Kina

      I samband med ett möte med sin kinesiske kollega Wang Yi säger utrikesminister Çavuşoğlu att den turkiska regeringen tänker sätta stopp för alla medieuppgifter som kritiserar Kina. Han säger att Turkiet är lika angeläget om att slå vakt om Kinas säkerhet som om sin egen. Länderna har gemensamt intresse av att motarbeta islamisk terrorism. Çavuşoğlu preciserar inte hur kritik av Kina ska stoppas.

    • Hundratals inför rätta för kuppförsöket

      I en domstol utanför Ankara inleds rättegången mot flera hundra personer som anklagas för delaktighet i kuppförsöket 2016. Sammanlagt är 486 åtalade, varav 461 har suttit i häkte en längre tid. 41 av dem förs in i rättsalen en och en under kraftig polisbevakning, medan åskådare högljutt kräver dödsstraff för dem. När försvarsadvokaterna försöker göra sig hörda buas de ut av anhöriga till dem som dödades under kuppnatten. De åtalade anklagas för att ha lett kuppförsöket från en flygbas utanför Ankara som myndigheterna betraktar som kuppmakarnas högkvarter.

    • Juli

    • Kurdisk protestkampanj

      Det pro-kurdiska partiet HDP utlyser en tre månader lång protestkampanj mot regeringens massgripanden, som lett till att stora delar av partiledningen hamnat i fängelse. Aktionerna ska pågå till den 4 november, som är årsdagen av gripandena av HDP:s två ordförande Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ.

    • Rättegång mot Cumhuriyets personal

      17 anställda vid den oppositionella sekulära tidningen Cumhuriyet ställs inför rätta i Istanbul. Elva av dem har redan suttit i fängelse sedan hösten 2016 utan dom, vilket undantagstillståndet möjliggjort. De övriga är i landsflykt och rannsakas i sin frånvaro. Bland de åtalade är tidningen chefredaktör Murat Sabuncu, kolumnisten Kadri Gürsel, satirtecknaren Musa Kart och styrelseordföranden Akın Atalay. De anklagas för samröre med tre terroristklassade organisationer: kurdiska PKK, vänsterextrema DHKP-C och  güleniströrelsen. Tidningen är dock känd för att ha varit motståndare till alla tre rörelserna.

    • Tyskland skärper tonen

      Tyskland slår tillbaka mot Turkiet med ekonomiska hot. Utrikesminister Sigmar Gabriel säger att regeringen ska se över de statliga garantierna för investeringar i Turkiet och avråder tyska företag från att satsa pengar där. Tyskland överväger också enligt Gabriel att inte längre ställa sig bakom flödet av EU-pengar till medlemsaspiranten Turkiet. Han varnar också tyska medborgare att staten inte kan garantera deras säkerhet om de turistar i Turkiet så länge där pågår "slumpmässiga" massgripanden. En talesman för den turkiske presidenten fördömer Gabriels uttalanden som "oacceptabla" och "politiskt ansvarslösa".

    • Regeringen ombildas

      Premiärminister Yıldırım ombildar regeringen. 15 ministrar får behålla sina uppdrag, bland dem de som främst ansvarat för ekonomin, medan fem nya personer tas in i regeringen och sex ministrar får byta departement.

    • Ny kursplan utan Darwin

      När kursplanerna för det kommande läsåret offentliggörs är Darwins evolutionslära struken. Utbildningsminister Ismet Yılmaz säger att evolutionsläran är "över elevernas nivå" och att de kan vänta med den tills de kommer till universitetet. Talespersoner för oppositionspartiet CHP och lärarfacket säger att den ändrade kursplanen är ett hot mot den sekulära staten och utbildningens vetenskapliga grund.

    • Förvärrad kris med Tyskland

      Turkiets redan ansträngda relationer med Tyskland försämras sedan en tysk medborgare häktats för påstådd terroristverksamhet. Den häktade mannen deltog i ett seminarium med anknytning till människorättsfrågor. Bland fem andra som häktats i samma fall är Amnesty Internationals turkiska chef och en svensk aktivist. Både svenska och tyska utrikesdepartementen kritiserar häktningarna och kräver förklaringar.

    • Undantagslagar förlängs

      Parlamentet röstar för att förlänga undantagstillståndet med ytterligare tre månader. 

    • Massmöten på årsdagen av kuppförsöket

      Runt om i landet genomförs massmöten på årsdagen av det misslyckades kuppförsöket 2016. I ett tal inför hundratusentals människor invid den bro över Bosporen som kuppmakarna hade spärrat av säger president Erdoğan än en gång att han är redo att återinföra dödsstraff, och han hotar att "hugga huvudet av förrädare". Presidenten deltar också i ett extra möte i parlamentet, där även oppositionsledaren Kılıçdaroğlu talar. Denne anklagar rättsväsendet för att ha rört sig utanför lagens ramar under det senaste året, när över 50 000 människor fängslats, de flesta hittills utan rättegång. Lagom till årsdagen avskedas ytterligare över 7 000 poliser, offentliganställda och akademiker.

    • "Rättvisemöte" utmanar presidenten

      Flera hundra tusen människor deltar på ett protesmöte mot president Erdoğan på ett torg i den asiatiska delen av Istanbul, där oppositionsledaren Kemal Kılıçdaroğlu avslutar sin 25 dagar långa fotvandring från Ankara, en sträcka på 45 mil. Den långa "rättvisemarschen" har genomförts i protest mot att en av oppositionspartiet CHP:s parlamentsledamöter dömts till 25 års fängelse för att ha läckt hemliga uppgifter till en tidning. Ju närmare Istanbul deltagarna kommit, desto fler har anslutit sig till demonstrationen som vuxit till en kraftfull manifestation mot upplevda orättvisor i det turkiska samhället under undantagstillståndet som rått i snart ett år.

    • Nästan 1 000 företag konfiskerade efter kuppförsöket

      Sedan kuppförsöket i juli 2016 har turkiska staten konfiskerat 965 företag med misstänkta kopplingar till Gülenrörelsen, säger vice premiärminister Nurettin Canikli. Företagen har över 46 000 anställda, en omsättning på omkring motsvarande 90 miljarder kronor och en årsförsäljning på omkring 50 miljarder kronor. Gripandena av misstänkta gülenister fortsätter. Senast har tio människorättsaktivister, bland dem Amnesty Internationals Turkietchef, gripits.

    • Folkomröstningen till Europadomstolen

      Oppositionspartiet CHP lämnar in en begäran till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna att granska den turkiska folkomröstningen i april om ökad presidentmakt. CHP hänvisar till att en rad oegentligheter ska ha förekommit. Ärendet går till Europadomstolen sedan det turkiska domstolsväsendet har avvisat protesterna.

    • Juni

    • Livstidsdomar efter kuppförsöket

      En domstol i Ankara dömer 23 personer till livstids fängelse för delaktighet i kuppförsöket sommaren 2016. En person döms till tolv års fängelse medan två soldater frias i domslutet, det första som meddelas i huvudstaden efter kuppförsöket.

    • FN-kritik mot fängelsedom för domare

      FN kritiserar Turkiet sedan en högt uppsatt domare kopplad till FN:s rättsliga instans MICT (Mechanism for International Criminal Tribunals) dömts till 7,5 års fängelse. Domaren Aydın Sefa Akay som anklagas för samröre med den terrorstämplade Gülenrörelsen greps i september 2016 och har inte fått lämna landet sedan dess. Han arbetar normalt med ett MICT-mål i Haag som rör krigsförbrytelser i Rwanda, men som lamslagits av hans frånvaro.

    • Oppositionsledare inleder protestmarsch

      CHP-ledaren Kemal Kılıçdaroğlu inleder en närmare 50 mil lång protestmarsch från Ankara till Istanbul, tillsammans med tusentals deltagare. Demonstranterna protesterar mot fängelsedomen dagen innan mot CHP-ledamoten Enis Berberoğlu. Första dagen går demonstranterna knappt två mil på fem timmar. President Erdoğan hotar med rättsliga åtgärder mot protesten, men Kılıçdaroğlu insisterar på att marschen ska genomföras.

    • Långt fängelsestraff för CHP-parlamentariker

      Parlamentsledamoten Enis Berberoğlu döms till 25 års fängelse för att ha läckt hemligstämplat material till tidningen Cumhuriyet. Målet gäller bilder som uppgavs visa hur turkisk underrättelsetjänst smugglade vapen över gränsen till Syrien och ska ha överlämnats till Cumhuriyets dåvarande chefredaktör Can Dündar 2015 (se Kalendarium). Berberoğlu är den första CHP-parlamentariker som gripits efter kuppförsöket. Han får så småningom en ny rättslig prövning och döms i februari 2018 till fem år och tio månaders fängelse.

    • Turkisk trupp redo för Qatar

      En lag som ger Turkiet möjlighet att stationera en militär styrka i Qatar undertecknas av president Erdoğan efter att snabbt ha drivits igenom i parlamentet. Turkiet ställer upp till försvar för Qatar som blivit isolerat i stora delar av arabvärlden efter anklagelser om att stödja sunnitiska terroriströrelser. Turkiet förbereder sig för att sända marksoldater såväl som stridsflyg och örlogsfartyg till landet i Persiska viken.

    • Tyskland lämnar turkisk bas

      Tyskland regering beslutar att dra bort sin militära styrka på drygt 250 man från Incirlikbasen i södra Turkiet, sedan Turkiet under en tid vägrat låta tyska parlamentsledamöter besöka soldaterna. Konflikten bottnar bland annat i turkisk ilska över att Tyskland gett politisk asyl åt turkiska medborgare som misstänkts för kopplingar till Gülenrörelsen. 

    • Amnestys ordförande grips

      Amnesty Internationals ordförande i Turkiet, Taner Kılıç, grips tillsammans med 22 andra personer i Izmir. De misstänks för samröre med Gülenrörelsen. Åtal väcks mot Kılıç några dagar senare.

    • Regeringsrådgivare gripen

      Premiärministerns närmaste rådgivare Birol Erdem grips på misstankar för kopplingar till Gülenrörelsen. Även hans hustru grips. Erdem är en av de högst uppsatta som dragits med i den oavbrutet pågående utrensningen av misstänkta gülenister. Tidigare har bland andra presidentens högste militäre rådgivare fastnat i nätet.

    • Maj

    • Misstänkta kuppledare inför rätta

      Över 200 personer som utpekats som hjärnorna bakom 2016 års kuppförsök ställs inför rätta i Istanbul. De allra flesta är höga officerare.

    • Erdoğan tillbaka i partiledningen

      President Erdoğan väljs på nytt till ordförande för regeringspartiet AKP vid en extrainkallad kongress. Det är första gången sedan 1950 som Turkiets statschef samtidigt kunnat vara partiledare. Han meddelar samtidigt att det undantagstillstånd som infördes efter kuppförsöket i juli 2016 ska vara i kraft "tills landet nått välstånd och fred". Regeln ger presidenten och regeringen rätt att styra genom dekret utan att invänta parlamentets godkännande.

    • Kurdparti väljer ny ledare

      Det pro-kurdiska partiet HDP väljer Serpil Kemalbay till ny ledare. Hon ersätter den fängslade Figen Yüksekdağ, som fråntagits sin parlamentsplats av myndigheterna.

    • Turkiet vill ha bort amerikansk diplomat

      Regeringen kräver att USA:s sändebud till kampen mot IS avskedas. Orsaken är att han enligt Turkiet stöder den syrisk-kurdiska gerillan YPG. Regeringen hotar att på eget bevåg gå till offensiv mot USA:s kurdiska allierade om YPG anfaller turkiska mål.

    • Ny kris i tyska relationerna

      De redan ansträngda relationerna mellan Turkiet och Tyskland försämras ytterligare sedan tyska myndigheter beviljat politisk asyl åt turkiska medborgare som begärts utlämnade för misstänkt delaktighet i kuppförsöket i juli 2016. Turkiet svarar med att vägra att släppa in tyska parlamentsledamöter på flygbasen Incirlik nära syriska gränsen, där omkring 250 tyska soldater är stationerade. Premiärminister Yıldırım säger att tyska regeringen måste välja mellan turkiska regeringen och "kuppmakarna".

    • Domare döms ut

      Den högsta rättsmyndigheten (HSYK) avskedar ytterligare 107 domare och åklagare som anklagas för att vara anhängare till Gülenrörelsen. HSYK meddelar att de även ska gripas. Enligt det nya presidentsystemet som nyligen antagits genom en folkomröstning ska HSYK också refomeras och antalet ledamöter minskas från 22 till 13, av vilka sju ska utses av parlamentet och sex direkt eller indirekt av presidenten. Kritikerna befarar att presidenten ska få direkt kontroll över rättsväsendet, medan de som förespråkar ändringen anser att den ska effektivisera rättssystemet.

    • Wikipedia förbjuds

      En statlig mediemyndighet förbjuder det internationella digitala uppslagsverket Wikipedia med motiveringen att sajten vägrat ta bort vad som enligt myndigheterna är falska uppgifter om förbindelser mellan turkiska staten och terrorgrupper. Förbudet bekräftas av en domstol, och Wikipedias överklagande avvisas av en högre instans.

    • Presidenten tillbaka i partiet

      President Erdoğan återfår sitt medlemskap i regeringspartiet AKP efter nära tre år formellt vid sidan av partipolitiken. Det är det första påtagliga resultatet av de grundlagsändringar som nyligen antagits. Han väntas återta ordförandeskapet vid en extra partikongress den 21 maj.

    • FN-kritik mot utrensningar

      Inom loppet av några dagar grips över 1 000 personer vid räder runt om i landet, fler än 9 000 poliser stängs av från sina tjänster och nästan 4 000 andra statligt anställda avskedas, bland dem över 1 000 som arbetat vid justitiedepartementet och över 1 000 försvarsanställda. Samtliga misstänks för kopplingar till Gülenrörelsen. FN:s människorättskommissarie Zeid Ra'ad Al Hussein säger att det är "högst osannolikt" att turkiska myndigheter har följt sina egna lagar vid de massutrensningar som pågått sedan det misslyckade kuppförsöket i juli 2016. Zeid oroas också av att undantagstillståndet har förlängts och säger att det råder en "skräckstämning" i Turkiet. 

    • April

    • Fängelse för klagomål

      En kvinna som ringt till ett pratprogram på en turkisk TV-kanal och klagat över arméns insats i den kurdiska delen av landet döms till fängelse i ett år och tre månader. Hon fälls för "terrorpropaganda". 

    • Ny rättslig granskning av Turkiet

      Europarådets parlamentariska församling (Pace) beslutar att återuppta övervakningen av det turkiska rättsväsendet och respekten för de mänskliga rättigheterna. Landet stod under övervakning fram till 2004, när Europarådet bedömde att tillräckliga framsteg hade skett. Det är första gången som ett land sätts under ny övervakning, som bland annat innebär att två rapportörer regelbundet ska besöka landet och att Pace ska ha återkommande debatter om läget i Turkiet. 

    • Räder mot kurder i grannländerna

      Turkiskt flyg dödar minst 26 kurdiska milismän i räder inne i Irak och Syrien. Den syrisk-kurdiska YPG-gerillan och peshmergastyrkan i norra Irak har båda ett nära samarbete med USA i kampen mot IS. Attackerna i nordöstra Syrien riktas bland annat mot ett kurdiskt mediecenter. 

    • Protester avslås

      Valmyndigheten avvisar kraven på att ogiltigförklara folkomröstningen, men CHP säger att partiet står fast vid sina protester. Justitieministern säger att Författningsdomstolen inte kommer att behandla några överklaganden och att det inte är någon mening med att protestera till Europadomstolen, eftersom den enligt regeringen inte har någon överhöghet över det turkiska rättsväsendet. 

    • Kurdparti överklagar

      Det pro-kurdiska partiet HDP lämnar in en officiell protest till valmyndigheten. Partiet anför en rad skäl till varför det anser att folkomröstningen bör ogiltigförklaras. Valkampanjen bedrevs under undantagstillstånd med partiets ledare i häkte, HDP vägrades på många platser ha observatörer i vallokalerna och statliga pengar användes för ja-kampanjen. Dessutom anser HDP att beslutet att godkänna ostämplade röstsedlar och kuvert gör det omöjligt att avgöra hur många ogiltiga röster som har räknats. 

    • EU vill se "öppen" utredning

      EU-kommissionen uppmanar de turkiska myndigheterna att utreda anklagelserna om oegentligheter under folkomröstningen och att göra det så att allmänheten bereds insyn i arbetet. Turkiska advokatsamfundet anser att valkommissionens beslut att acceptera ostämplade röstsedlar och kuvert var ett brott mot bestämmelserna och försvårade registreringen av röster, vilket kan ha påverkat resultatet. Oppositionspartiet CHP hävdar att det förekommit överträdelser mot reglerna i nästan 11 000 vallokaler. 

    • "Ja" till stärkt presidentmakt

      Ja-sidan vinner folkomröstningen med preliminärt 51,41 procent av rösterna. Stödet för att ge presidenten nästan oinskränkt makt är som starkast på den anatoliska landsbygden, medan nej-sidan vinner i storstäderna Istanbul, Ankara och Izmir, liksom i den kurdiska delen av landet. Oppositionspartierna CHP och HDP hävdar att det förekommit oegentligheter, bland annat att röster har räknats trots att röstsedlarna inte varit korrekt stämplade. CHP beslutar att överklaga hela folkomröstningen och vid behov gå ända till Författningsdomstolen för att få omröstningen ogiltigförklarad. EU-kommissionen vädjar till Erdoğan att respektera den jämna utgången av valet och att "söka bredast möjliga nationella samförstånd", med tanke på de vittgående befogenheter som de kommande författningstilläggen ger honom. Regeringen säger att nästa parlaments- och presidentval ska genomföras som planerat 2019, vilket betyder att de flesta förändringarna inte träder i kraft förrän då. OSSE:s och Europarådets gemensamma observatörsgrupp säger att förutsättningarna för folkomröstningen varit ytterst orättvisa, eftersom ja-sidan haft så stort övertag i offentligheten och att nej-sidan försvagats av att många på officiell nivå jämställt kritikerna med terrorister. Observatörerna påpekar också, med hänvisning till de ostämplade röstsedlarna, att reglerna ändrades under valdagens gång och att det regelverk som är anpassat till parlamentsval visat sig otillräckligt vid denna folkomröstning. Observatörerna kritiserar vad de beskriver som missbruk av statliga resurser och säger att folkomröstningen inte levt upp till internationella normer. Reaktionerna inom EU är försiktiga men flera regeringar vädjar till den turkiska ledningen att respektera den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Erdoğan avfärdar kritiken och säger åt observatörerna att "veta sin plats". Härnäst kan det bli en folkomröstning om EU-förhandlingarna, säger han, och om parlamentet röstar för att återinföra dödsstraffet kommer han att skriva under en sådan lag.

    • "Jihadister" grips före folkomröstning

      Två dagar före den historiska folkomröstningen om ny författning med stärkt presidentmakt uppger säkerhetstjänsten att den gripit fem misstänkta medlemmar av Islamiska staten som ska ha planerat en "sensationell" attack i Istanbul. Några dagar tidigare har 19 misstänkta IS-medlemmar gripits i Izmir för planer på sabotage mot folkomröstningen. Opinionsmätningarna antyder ett mycket jämnt valresultat, men mätningarna möts med viss skepsis. Ja-sidan, som vill ge presidenten närmast oinskränkt makt, har haft en total dominans i medierna och i gatumiljöerna. 

    • Kurdisk kampanjsång förbjuds

      En distriktsdomstol i södra Turkiet förbjuder det pro-kurdiska partiet HDP:s ampanjsång inför folkomröstningen om ny författning. Sången "Bejin na" (Säg nej) anklagas för att sprida hatpropaganda. Förbudet gäller i hela landet. Valrörelsen har präglats av ett starkt övertag för ja-sidan, som vill stärka presidentens makt, och stora svårigheter för motståndarna att föra ut sina argument. 

    • Mars

    • Spionerianklagelser mot Turkiet

      Uppgifter om hur turkiska myndigheter spionerar på turkar bosatta i andra länder kommer allt tätare. I Tyskland inleder åklagare en brottsundersökning mot en representant för den turkiska religiösa myndigheten Diyanet som misstänks samla in uppgifter om anhängare till Gülenrörelsen. Spionerianklagelser mot turkiska representanter som står AKP nära kommer från en rad länder världen över, bland annat Sverige. Uppmaningar till angiveri mot Gülenanhängare sägs vara vanliga. 

    • Syrisk offensiv slut

      Regeringen meddelar att den militära offensiven i norra Syrien, som gått under namnet "Eufrats sköld", har avslutats efter åtta månader (se Augusti 2016). Offensivens mål har varit att driva bort IS från områdena väster om floden Eufrat. Det är oklart om de turkiska soldaterna tas hem från Syrien eller om de ska sättas in någon annanstans i landet. Turkiet är angeläget om att få delta i offensiven mot IS "huvudstad" Raqqa, men kräver att USA:s allierade syrisk-kurdiska milis YPG hålls utanför den striden. 

    • Inga fler valmöten i Tyskland

      Regeringspartiet AKP beslutar att inställa alla planerade valmöten i Tyskland. Ingen motivering ges, men beskedet kommer efter det att bland andra nära medarbetare till förbundskansler Merkel sagt att Erdoğan inte är välkommen till Tyskland och att tyska staten inte är intresserad av att sätta in tusentals poliser för att skydda en man som så djupt har förolämpat landet.

    • Häftiga utfall mot Tyskland

      Turkiets försvarsminister antyder att Tyskland kan ha varit inblandat i kuppförsöket i juli 2016. Anklagelsen kommer efter det att chefen för det tyska utrikesspionaget i en tidningsintervju sagt sig tvivla på de turkiska "bevisen" för att Gülenrörelsen låg bakom kuppförsöket. I Ankara får den tyske ambassadören ta emot en protest mot att pro-kurdiska demonstranter i Frankfurt tillåtits visa upp PKK:s partisymboler. President Erdoğan anklagar förbundskansler Merkel personligen för att bete sig som en nazist. En regeringstalesman i Berlin säger att Tyskland inte vill sänka sig till Erdoğans nivå, men att hans utfall är oacceptabla och att det är den turkiska regeringens sak att se till att inte ländernas relationer skadas långsiktigt. 

    • "Korståg mot islam"

      Erdoğan kritiserar EU-domstolen för att bedriva ett korståg mot islam, sedan domstolen fastslagit att företag har rätt att förbjuda anställda att bära "politiska, filosofiska eller religiösa" symboler, däribland muslimsk huvudduk. 

    • Ordkriget trappas upp

      Erdoğan fortsätter sina utfall mot EU-länder och deras ledare och jämför behandlingen av icke-européer i EU idag med hur judarna behandlades under andra världskriget. "Fascismens anda löper amok på Europas gator", säger han bland annat. Talesmän för EU säger att den turkiske presidenten tappat kontakten med verkligheten och att hans ordval och kritik passar illa för ett land som säger sig vilja bli medlem av EU. Ett stort antal västeuropeiska konton på mikrobloggen Twitter hackas av aktivister som bland annat förser dem med hakkors. Pro-turkiska krafter misstänks. 

    • EU varnar Erdoğan

      EU-kommissionen manar president Erdoğan att "undvika överdrivna uttalanden och åtgärder som riskerar att ytterligare förvärra situationen". Samtidigt överlämnar turkiska UD två formella protester till Nederländernas sändebud, medan regeringen i Haag uppmanar nederländska medborgare i Turkiet att "vara på sin vakt". Danmarks regering ber Turkiets premiärminister Yıldırım att skjuta upp ett planerat besök senare i månaden. Samtidigt säger EU-kommissionen att om de föreslagna turkiska författningsändringarna godkänns i folkomröstningen i april kommer den nya grundlagen att granskas och värderas av EU, med tanke på Turkiets ansökan om medlemskap i unionen. Venedigkommissionen, Europarådets expertkommitté för författningsfrågor, säger att de föreslagna ändringarna innebär ett "farligt steg tillbaka för demokratin". Turkiets regering avfärdar kritiken som partisk och osaklig och säger att Venedigkommissionen blivit politiserad och fläckat ned sitt anseende. 

    • Konflikt med Nederländerna

      Turkiet hamnar i en allvarlig diplomatisk konflikt med Nederländerna, sedan myndigheterna där vägrat släppa in utrikesminister Çavuşoğlu, som skulle ha hållit valmöte i Rotterdam, och utvisat den turkiska familjeministern till Tyskland. Behandlingen av utrikesministern var en reaktion mot att turkiska regeringen hotat Nederländerna med någon form av ekonomiskt straff om han inte tilläts träffa turkiska väljare i Rotterdam. President Erdoğan, som tidigare anklagat tyska myndigheter för att bete sig som nazister, beskriver nu den nederländska regeringen i liknande ordalag. Den nederländske ambassadören i Ankara, som tillfälligt är på semester, får besked att han inte är välkommen tillbaka. I Istanbul tar sig demonstranter in på Nederländernas konsulat och byter ut landets flagga mot en turkisk. I Rotterdam driver polisen bort demonstranter utanför det turkiska konsulatet med vattenkanoner och hundar. Turkiets regering hotar att straffa Nederländerna på alla sätt tills man får en ursäkt. Erdoğan säger att Nederländerna ska tvingas betala "ett högt pris" för sitt agerande. 

    • Hård kritik från FN

      FN:s människorättsavdelning anklagar de turkiska säkerhetsstyrkorna för grova brott mot de mänskliga rättigheterna i jakten på militanta kurder i den sydöstra delen av landet mellan juli 2015 och december 2016. Enligt rapporten fördrevs uppemot en halv miljon människor från sina hem och stor materiell förödelse vållades, och detta utan att enligt FN en enda persons ställts till svars. Omkring 2 000 människor dödades, varav cirka 800 tillhörande säkerhetsstyrkorna. Bland de övriga 1 200 kan det enligt FN ha funnits en del som deltagit i aktioner mot staten. Turkiets regering avvisar "den så kallade rapporten" som enligt den är baserad på "påståenden från illasinnade kretsar". 

    • "Antiterroristaktion"

      Turkiska säkerhetsstyrkor inleder den största "antiterroristaktionen " på flera år i den sydöstra delen av landet. Omkring 7 000 gendarmer och 600 specialsoldater med understöd av stridsvagnar och helikoptrar går in i ett disktrikt i provinsen Diyarbakır. Utegångsförbud införs i 18 byar. Syftet är att "neutralisera" medlemmar av PKK. 

    • Turkisk ilska mot Tyskland

      President Erdoğan riktar ett skarpt utfall mot Tyskland, sedan flera tyska städer vägrat ge turkiska ministrar tillstånd att hålla valmöten där inför folkomröstningen om att stärka presidentens makt. Han säger att tyska staten beter sig ungefär som nazisterna. Samtidigt säger Nederländernas regering att den motsätter sig turkiska planer på ett valmöte i Rotterdam. Österrikes förbundskansler Christian Kern uppmanar hela EU att gemensamt förbjuda turkiska valmöten. Han vill också att Turkiets medlemskapsförhandlingar ska avbrytas som svar på att Erdoğan "undergräver de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska rättigheterna". En talesperson för förbundskansler Merkel beskriver jämförelsen med nazitiden som "absurd" och manar till vett och sans. Ordföranden för Turkiska riksförbundet i Tyskland medger att Erdoğan gått för långt. 

    • Februari

    • Massrättegång inleds

      Omkring 330 personer ställs inför rätta i närheten av Ankara i den hittills största rättegången som rör kuppförsöket 2016. Omkring 240 av dem sitter redan i häkte. De anklagas för mord och mordförsök samt försök att störta regeringen och upplösa parlamentet. De riskerar flerfaldiga livstidsstraff. 

    • Tysk korrespondent häktas

      En domstol häktar en korrespondent för den tyska tidningen Die Welt som anklagas för att sprida terrorpropaganda och uppvigla till hat. Anklagelserna gäller uppgifter om att ett mejlkonto tillhörigt den turkiske energiministern, tillika svärson till president Erdoğan, ska ha hackats. Dataintrången ska ha avslöjat försök av regeringen att ta kontroll över medieföretag och manipulera opinionen genom att sprida falska uppgifter på sociala medier. Tysklands förbundskansler Angela Merkel vädjar till de turkiska myndigheterna att betänka vikten av pressfrihet i demokratiska samhällen.

    • Turkisk ilska mot Österrike

      Turkiets regering kritiserar Österrike för "ansvarslöst" uppträdande gentemot Turkiet, sedan Österrikes utrikesminister sagt att president Erdoğan inte är välkommen att bedriva valkampanj i Turkiet. Enligt den österrikiska regeringen skulle detta öka spänningarna i landet och försvåra integrationen av de 360 000 turkiskt bördiga invånarna i Österrike. En turkisk UD-talesman säger att de österrikiska myndigheterna är fördomsfulla och överskrider sina befogenheter. 

    • Kvinnliga soldater får bära sjal

      Försvarsdepartementet ger order om att kvinnliga militära befäl i stabsbefattningar får bära islamisk huvudduk, förutsatt att den har samma färg som uniformen och inte döljer något av ansiktet. Tidigare under AKP:s styre har sjalförbudet upphävts vid skolor och universitet, i politiska församlingar och inom polisen.

    • Kurdledare straffas

      Det pro-kurdiska partiet HDP:s ledare Selahattin Demirtaş döms till fängelse i fem månader för att ha skändat turkiska staten och dess institutioner. I ett annat rättsärende, där han anklagas för kopplingar till PKK och för att ha spritt terrorpropaganda, riskerar han fängelse i upp till 142 år. Hans medordförande för HDP, Figen Yüksekdağ, fråntas samtidigt sin plats i parlamentet med hänvisning till att en dom 2013 för terrorpropaganda vunnit laga kraft. 

    • Rättegång för mordplaner mot presidenten

      47 personer, de flesta soldater, ställs inför rätta i Muğla i sydväst för att ha försökt döda president Erdoğan under kuppförsöket i juli 2016. Åklagarna yrkar på livstids fängelse för samtliga. 

    • Hundratals kurder grips

      Mer än 600 personer som misstänks för kopplingar till den terroriststämplade kurdiska PKK-gerillan grips under två dagars polisräder, uppger statliga medier. Det lagliga pro-kurdiska partiet HDP säger att 5 000 av dess medlemmar har gripits efter kuppförsöket mot regeringen i juli 2016. 

    • Allt klart för folkomröstning

      President Erdoğan skriver under lagförslaget om författningsändringar som ger honom själv kraftigt ökad makt. Därmed är det klart att förslaget ska underställas en folkomröstning, som ska hållas den 16 april. 

    • Soldater dödade i Syrien

      Tre turkiska soldater dödas i norra Syrien i ett felriktat ryskt flyganfall. Rysslands president Putin beklagar misstaget i ett telefonsamtal med Erdoğan och de uppges enas om att förbättra samordningen mellan sina respektive militära insatser. 

    • Massgripanden av misstänkta islamister

      I det hittills största tillslaget i Turkiet mot misstänkta medlemmar av den islamistiska terrorsekten IS grips över 750 personer runt om i landet. Bland de gripna finns såväl turkar som utlänningar. 

    • Januari

    • Gülen inför rätta, och 269 andra

      En rättegång inleds mot den islamiske ledaren Fethullah Gülen och 269 andra personer som anklagas för att ha legat bakom kuppförsöket i juli 2016. Av de åtalade har 152 suttit i häkte sedan kuppförsöket. Bland dem är en rad höga militärer. Gülen själv rannsakas i sin frånvaro. Han bor i USA, vars rättsväsen hittills inte hörsammat Turkiets krav på en utlämning. 

    • Grekland utlämnar inte soldater

      Åtta turkiska officerare som flydde i helikopter till Grekland i samband med det misslyckade kuppförsöket i juli 2016 kommer inte att utlämnas. Grekland högsta domstol bedömer att de inte skulle få en rättvis rättegång i hemlandet och ger order om att de ska försättas på fri fot. De åtta officerarna har hittills nekats politisk asyl i Grekland men deras överklaganden håller på att behandlas. Turkiets regering säger att den ska se över sina relationer med Grekland och överväger att säga upp avtalet med EU om att ta tillbaka migranter från Grekland. Justitiedepartementet överlämnar en ny begäran om att få de åtta officerarna utlämnade och hävdar att domstolsbeslutet hade politiskt motiv. 

    • Syriska samtal under turkisk ledning

      Tillsammans med Ryssland och Iran står Turkiet som arrangör av syriska fredsförhandlingar som inleds i Kazakstans huvudstad Astana.

    • Parlamentet godkänner författningsändringar

      Parlamentet godkänner i en avgörande omröstning 18 förslag till ändringar av författningen som bland annat syftar till att stärka presidentens makt. Om förslagen även godkänns i en folkomröstning under våren får presidenten bland annat befogenhet att styra genom dekret, utlysa undantagstillstånd, tillsätta alla ministrar och högre statliga ämbetsmän samt att upplösa parlamentet. Posten som premiärminister avskaffas och ersätts med en vicepresident. Presidenten behöver inte längre stå vid sidan av partipolitiken, vilket kan ge den nuvarande statschefen Erdoğan rätt att återta ledningen för regeringspartiet AKP. Den långa debatten i parlamentet har varit hätsk och vid några tillfällen lett till handgripligheter. Det prokurdiska HDP, som har flera av sina ledamöter i fängelse, har bojkottat debatten och det ledande oppositionspartiet CHP säger att det ska föra en intensiv kampanj mot ändringarna inför folkomröstningen, som sannolikt sker i början av april. President- och parlamentsval planeras till 2019, då Erdoğan kan ställa upp till omval för ytterligare fem år, varefter han kan väljas om ännu en gång och teoretiskt behålla makten ända till 2029. 

    • Långa straff begärs för kurdledare

      Åklagarna i rättegången mot HDP-ledarna Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ yrkar på fängelse i upp till 142 respektive 83 år för bland annat medlemskap i en terroristorganisation och spridande av hatpropaganda. De hålls också ansvariga för att pro-kurdiska protester hösten 2014 mot Turkiets inblandning i Syrien urartade i våld med många dödsoffer. 

    • Fler än 8 000 till avskedas

      Nästan 8 400 statsanställda avskedas och ett 80-tal föreningar stängs, bland dem indrottsklubbar, i en ny omgång utrensningar efter kuppförsöket i juli 2016. Bland de avskedade finns poliser, anställda vid justitiedepartementet, tjänstemän inom vården och hundratals andra. Samtidigt beslutar regeringen att turkar som lever utomlands kan bli fråntagna sina medborgarskap om de vägrar att låta sig förhöras av personal som utreder kuppförsöket. 

    • 380 affärsmän ska gripas

      Arresteringsorder utfärdas mot 380 affärsmän som anklagas för att ha gett ekonomiskt stöd åt Gülenrörelsen. Åklagare ska också ha begärt att få göra husrannsakan i deras bostäder. 

    • Första domarna efter kuppförsöket

      Två arméofficerare döms till livstids fängelse. De döms för brott mot författningen efter att ha medverkat i kuppförsöket i juli 2016. Det är de två första domarna som avkunnas i vad som kommer att bli den största rättsprocessen i landets historia. 

    • Undantagslagar förlängs

      Parlamentet förlänger det undantagstillstånd som infördes efter kuppförsöket i juli 2016. Nu är det i kraft till den 19 april.

    • Terrorattack mot nyårsfest

      Det nya året är bara en timme gammalt när en person skjuter ihjäl 39 människor och skadar närmare 70 på en populär nattklubb i Istanbul. 27 av offren är utländska medborgare, de flesta från arabiska länder men också en israelisk kvinna. Efter ett dygn tar Islamiska staten på sig dådet. Det är första gången den islamistiska extremiströrelsen tagit på sig ett större attentat inne i Turkiet. Enligt uttalandet är attentatet hämnd för Turkiets krigföring mot IS i Syrien, där turkiska styrkor just nu försöker inta den IS-kontrollerade staden al-Bab. Gärningsmannen som grips efter drygt två veckor beskrivs som en 34-årig uzbek som fått terroristutbildning i Afghanistan. Han erkänner och säger enligt lokala medier att han fått order från IS i Syrien om att utföra en attack.

  • 2016

    • December

    • Turkiet garant för syrisk vapenvila

      En vapenvila inleds i Syrien efter medling av Turkiet och Ryssland och båda länderna ställer sig som garanter för att avtalet ska respekteras. USA har inte varit delaktigt i förhandlingarna. 

    • Poliser inför rätta

      29 poliser ställs inför rätta i Istanbul i den första större rättegången mot misstänkta för delaktighet i sommarens misslyckade kuppförsök. 21 av dem riskerar upp till trefaldigt livstidsstraff medan de övriga kan dömas till högst 15 års fängelse. Samtliga är åtalade för att ha vägrat att bevaka president Erdoğans bostad i Istanbul under kuppnatten. 

    • Rysslands ambassadör mördad

      Rysslands ambassadör Andrej Karlov skjuts ihjäl vid ett besök på en fotoutställning i Ankara. En man som ropar "Glöm inte Aleppo! Glöm inte Syrien!" skjuter ambassadören i ryggen. Flera andra besökare ska också ha skadats i skottlossningen inne i galleriet. Mördaren, en 22-årig polis, skjuts själv ihjäl av specialpoliser. Rysslands och Turkiets regeringar kommer snabbt överens om att inte låta mordet påverka relationerna mellan länderna, som förbättras under året och lett till visst samarbete kring kriget i Syrien. Turkiska regeringen hävdar att Gülenrörelsen låg bakom attentatet. 

    • Kurder beskylls för attack mot soldater

      14 soldater dödas och över 50 människor skadas vid ett självmordsattentat mot en militärbuss i staden Kayseri. Regeringen säger att allt tyder på att PKK låg bakom attacken. I vad som tycks ha varit hämndattacker angrips 20 HDP-kontor runt om i landet. Flera kontor bränns ned, andra blir beskjutna. Polisen griper nio personer misstänkta för delaktighet i attentaten mot HDP. Några dagar senare tar kurdiska TAK på sig attacken mot soldaterna. 

    • Ekonomisk kräftgång

      Officiell statistik visar att BNP minskade med 1,8 procent under årets tredje kvartal, jämfört med samma period 2015. Konsumenternas utgifter minskade med 3,2 procent och exporten av varor och tjänster med 7 procent. Det är den första nedgången för ekonomin sedan 2009. Rapporten är ett av de tydligaste tecknen hittills på att den politiska instabiliteten efter kuppförsöket i juli har minskat invånarnas tro på framtiden.

    • Terrordåd i Istanbul

      44 människor dödas och 166 skadas i vad som tycks vara två samordnade sprängdåd utanför en fotbollsarena i Istanbul. Attentaten – en bilbomb följd av en självmordsexplosion – är riktade mot poliser som just bevakat en match i högsta fotbollsligan. Minst 30 av dödsoffren är poliser. Regeringen anklagar PKK för attentaten och svär på att hämnas. Liksom vid flera tidigare liknande attentat är det den obskyra kurdiska organisationen TAK som tar på sig dådet. Myndigheterna svarar med att gripa över 200 personer vid räder i ett stort antal städer. En stor del av de gripna uppges vara medlemmar av eller sympatisörer till HDP. Dessutom angriper turkiskt flyg vad som beskrivs som gerillamål i norra Irak. 

    • Nytt grundlagsförslag klart

      Regerande AKP överlämnar ett förslag till parlamentet om 21 ändringar av landets författning. Den största ändringen är att landet övergår från en parlamentarisk demokrati till ett system med stark presidentmakt. Det är tills vidare oklart om posten som premiärminister ska avskaffas. Enligt förslaget ska presidenten kunna utse en eller flera vicepresidenter. Förslaget bygger på att AKP får stöd i parlamentet av minst 14 ledamöter för det nationalistiska partiet MHP. Både CHP och HDP är starkt emot förslaget, som av CHP-ledaren Kılıçdaroğlu beskrivs som "ett regimskifte, inte ett systemskifte". Om parlamentet röstar igenom förslaget blir det folkomröstning i frågan, troligen under våren 2017.

    • Hård expertkritik

      Europarådets författningsexperter, Venedigkommissionen, skriver i en rapport att avskedandena av statlig personal efter kuppförsöket i juli strider både mot den turkiska författningen och mot folkrätten. Avskedandena kännetecknas enligt experterna av en hög grad av slumpmässighet och de kollektiva bestraffningarna har gjort att enskilda individer inte fått sina fall prövade. Samtidigt beslutar den europeiska samarbetsorganisationen för domare och åklagare (ENCJ) att utesluta Turkiet med motiveringen att det turkiska rättsväsendet inte längre är oberoende av regeringen. 

    • November

    • Sexfaldiga livstidsstraff yrkas för kuppmakare

      Åklagare har begärt sex gångers livstidsstraff för 47 misstänkta kuppmakare, av vilka 44 sitter i häkte. Bland brotten de misstänks för är försök att mörda presidenten. Rättegången ska genomföras i staden Muğla i sydväst, i den provins där presidenten bodde på ett hotell den natt när kuppförsöket inleddes. Erdoğan har hävdat att han lämnade hotellet bara 15 minuter innan soldaterna kom för att döda honom. Det är oklart när rättegången börjar. 

    • Lärare får tillbaka sina arbeten

      Omkring 6 000 lärare som blev avstängda från sina tjänster efter kuppförsöket har fått återgå till sina arbeten, säger utbildningsdepartementet. Det är drygt hälften av dem som togs ur tjänst efter den 15 juli.

    • EU-parlamentet vill stoppa förhandlingar

      EU-parlamentet röstar med en stor majoritet för att frysa förhandlingarna med Turkiet om medlemskap i unionen på grund av turkiska regeringens "oproportionerliga" reaktion på sommarens kuppförsök. Beslutet är mest symboliskt, eftersom förhandlingarna har stått närmast stilla i åratal och ingen ändå tror att Turkiet ska kunna bli medlem ännu på åtskilliga år. Turkiska regeringen avfärdar omröstningen som "totalt värdelös". 

    • Rättegång mot Gülen

      En rättegång mot Fethullah Gülen och 72 andra personer som anklagas för att ha försökt störta den turkiska regeringen inleds i Istanbul. De flesta åtalade rannsakas i sin frånvaro. Åtalen gäller händelser som inträffade före kuppförsöket i juli. 

    • 15 000 till avskedade

      Ytterligare fler än 15 000 offentligt anställda avskedas som ett led i utrensningarna efter sommarens kuppförsök. Bland dem som mister sina anställningar finns allt från soldater och poliser till skatteinspektörer och barnmorskor. Sammanlagt har fler än 125 000 personer avskedats eller stängts av sedan juli. Omkring 36 000 sitter i häkte i väntan på rättegång. Enligt president Erdoğan är utrensningarna långtifrån avslutade. Samtidigt stängs 375 institutioner och föreningar, bland dem organisationer som arbetar för minoriteters rättigheter, juristförbund och kvinnogrupper. Dessutom stängs 18 välgörenhetsorganisationer och 9 medieföretag. Samtidigt grips direktören för Silivrifängelset utanför Istanbul och ytterligare 19 anställda där. Många av dem som gripits i utredningarna hålls i Silivri. 

    • Protester leder till stoppad barnsexlag

      Tusentals människor protesterar i Istanbul mot ett lagförslag från regeringen om att män som fängslats för att ha haft sex med minderåriga ska kunna friges om samlaget genomförts "utan våld eller hot" och om de går med på att gifta sig med offret. Regeringen hävdar att lagen inte syftar till att godkänna våldtäkter, men bland andra FN:s barnfond Unicef säger sig vara "djupt oroad" av förslaget, som preliminärt godkänts av parlamentet. Efter protesterna beslutar ett parlamentsutskott att tills vidare dra tillbaka förslaget. Det kan dock komma att läggas fram igen efter omarbetning. 

    • Mest kritiska EU-rapporten hittills

      Årets rapport från EU-kommissionen om läget för Turkiets närmande till unionen är den hittills mest kritiska. Den slår fast att möjligheten till turkiskt medlemskap hänger på en skör tråd på grund av regeringens agerande efter sommarens kuppförsök. "Demokrati, rättsväsendets oberoende och pressfriheten är inte förhandlingsbara", säger utvidgningskommissionären Johannes Hahn och uppmanar Turkiet att stå fast vid EU:s grundläggande krav. 

    • EU slår tillbaka

      EU-kommissionen riktar en skarp maning till den turkiska regeringen att återuppta en politisk dialog med oppositionen, slå vakt om den parlamentariska demokratin, respektera de mänskliga rättigheterna, rättsstatens principer, de grundläggande friheterna och rättvisa rättegångar – krav som ställs på ett kandidatland. Att betrakta PKK som en terroristgrupp är fullt rimligt, men att gripa parlamentsledamöter från ett lagligt parti polariserar samhället, säger kommissionen. 

    • "Ömtålig relation till EU"

      Turkiets EU-minister Ömer Çelik kallar till sig alla EU-länders ambassadörer och varnar dem för att förhållandet mellan Turkiet och Europeiska unionen befinner sig i en ömtålig fas. Han kritiserar vad han ser som rasistiska argument från EU:s sida 

    • Nio anställda vid Cumhuriyet häktas

      Nio anställda vid den regeringskritiska tidningen Cymhuriyet häktas, bland dem chefredaktören, en satirtecknare och en krönikör som är känd för sitt motstånd mot president Erdoğan. Två av dem som gripits friges utan att anklagelser riktas mot dem och två andra försätts på fri fot med hänvisning till deras ålder.

    • Kurdledare gripna

      Polisen griper tolv av HDP:s parlamentsledamöter, bland dem de båda partiledarna Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ. De anklagas för att ha spritt terrorpropaganda och för att inte ha inställt sig till förhör hos åklagare. De häktas och åtalas tillsammans med sju av de andra. HDP säger i ett uttalande att myndigheternas avsikt är att krossa partiet och att detta är slutet för demokratin i Turkiet. HDP uppmanar omvärlden att reagera mot "Erdoğan-regimens kupp". Partiet meddelar senare att det avbryter sitt arbete i parlamentet. Dagen efteråt grips ytterligare nio ledande medlemmar av HDP i sydprovinsen Adana. 

    • Oktober

    • Fortsatta massavskedanden

      Ytterligare över 10 000 regeringsanställda avskedas, de flesta från utbildnings-, justitie- och hälsovårdsdepartementen. Dessutom stängs ytterligare 15 tidningar och andra medier som främst rapporterat från den kurdiskt dominerade delen av landet. Regeringen tar också ifrån universiteten rätten att utnämna rektorer. De ska hädanefter utses av presidenten bland kandidater som nominerats av myndigheten för högre utbildning, YÖK. 

    • Diplomater söker asyl

      Inrikesdepartementet i Tyskland säger att 35 turkiska medborgare med diplomatpass har ansökt om politisk asyl i Tyskland efter kuppförsöket i juli. Det rör sig om såväl diplomater som familjemedlemmar.

    • Utrensningarna fortsätter

      Under oktober har över 12 000 poliser och mer än 500 poliser stängts av i väntan på utredning. Arresteringsorder har utfärdats för 215 polisbefäl och drygt 230 militärer har avskedats. Nu avskedas också 109 militära domare och polisen genomför razzior vid Kassationsdomstolen, landets högsta appellationsdomstol, samt vid den högsta administrativa domstolen, Statsrådet. Även andra domstolsbyggnader genomsöks. Polisen har order att gripa 189 domare och åklagare som misstänks för kopplingar till Gülenrörelsen. Underrättelsetjänsten ska ha pekat ut 56 000 personer som användare av en mobilapp med vars hjälp gülenister påstås ha spritt information om försöken att undergräva staten och ta makten. 

    • Avtal med Ryssland om gasledning

      Rysslands president Putin besöker Turkiet som ett led i normaliseringen av relationerna mellan länderna. Han säger att Ryssland och Turkiet nu är redo att återuppta samarbetet på alla områden. Under besöket skriver han och Erdoğan under ett avtal om att bygga en gasledning under Svarta havet, kallad Turkstream. 

    • Bilbomb dödar 18

      18 människor dödas när en bil fullastad med sprängämnen detoneras av en självmordsbombare i sydostprovinsen Hakkari, säger regeringen. Åtta av dödsoffren är civila. Dessutom skadas ytterligare tio soldater och 16 civila i explosionen som av myndigheterna skylls på PKK. 

    • September

    • Kurdiska TV-stationer stängs

      Turkiska myndigheter stänger tio helt eller delvis kurdiskspråkiga TV-kanaler, bland andra den första kurdiska kanalen för barnprogram. 

    • 32 000 häktade

      Justitieminister Bekir Bozdağ säger att 32 000 misstänkta medlemmar av Gülenrörelse har omhäktats. Efter kuppförsöket i juli har hittills 70 000 gripna blivit utredda. "Processen fortsätter", säger ministern. 

    • "Global kamp mot Gülen"

      President Erdoğan manar i ett tal i FN:s generalförsamling hela världen att ingripa mot Fethullah Gülen och hans "terroriströrelse".

    • Borgmästare byts ut

      De folkvalda borgmästarna i 28 städer avskedas och ersätts med statligt utnämnda administratörer. De flesta anklagas för samröre med PKK, de övriga utpekas som gülenister. Nära hälften av dem grips av polis. De flesta avskedandena sker i den kurdiskt dominerade delen av landet.

    • Miljarder till syriska flyktingar

      EU-kommissionen anslår 348 miljoner euro, motsvarande cirka 3,3 miljarder kronor, i humanitärt stöd till syriska flyktingar i Turkiet. Pengarna ska användas av FN:s livsmedelsprogram WFP i samarbete med turkiska Röda halvmånen. Summan är en del av de 3 miljarder euro som EU lovat Turkiet mot att turkiska regeringen i gengäld hindrar flyktingar att fortsätta till EU-länder. Det beräknas finnas omkring 2,75 miljoner syriska flyktingar i Turkiet och merparten lever utanför de läger som byggts upp i gränstrakterna. 

    • "Gränsen rensad från IS"

      Regeringen säger att turkiska styrkor i samarbete med syriska rebeller har drivit bort IS från alla ställningar invid den turkiska gränsen. Därmed har IS enligt regeringen inte längre möjlighet att föra in rekryter eller förnödenheter till Syrien från Turkiet. Syriska källor bekräftar uppgiften. 

    • Ny turkisk front i Syrien

      Ytterligare minst 20 turkiska stridsvagnar, fem trupptransportfordon, lastbilar och andra pansarfordon kör in i Syrien från den turkiska gränsstaden Kilis. Därmed öppnas en ny turkisk front mot IS och kurdiska YPG.

    • Över 40 dödade

      Armén säger att 27 medlemmar av PKK dödats och över 30 skadats i flyganfall och markstrider i provinsen Hakkari. Samtidigt säger lokala myndigheter och nyhetsbyrån Anadolu att sammanlagt 13 soldater och en regeringsanställd kurdisk byvakt dödats och uppemot 30 soldater skadats i strider i tre provinser i sydöstra Turkiet. 

    • Augusti

    • Turkiskt flyg dödar kurder i Syrien

      Minst 40 människor dödas i turkiska flygräder mot byar i norra Syrien. Armén talar om dödade kurdiska "terrorister", medan lokala talespersoner beskriver offren som civila kurder. Enligt regeringen är avsikten med attackerna i norra Syrien att hindra kurdiska YPG att skapa en korridor genom hela landet, från irakiska gränsen till Medelhavet.

    • Tredje Bosporenbron invigd

      President Erdoğan inviger den tredje bron över Bosporen, placerad nära sundets norra utlopp i Svarta havet. Den 1 408 meter långa bron, uppkallad efter en osmansk sultan från 1500-talet, är en av världens största hängbroar. Bygget har kostat runt 25 miljarder kronor och betraktas som ett led i presidentens strävan att skriva in sig i historieböckerna. Det har kritiserats av miljöaktivister för att ett större skogsområde försvann under arbetet. 

    • Självmordsattentat mot poliser

      Elva polisbefäl dödas och 78 människor skadas när en lastbil körs fram till en polisstation i staden Cizre invid den syriska gränsen och en större sprängladdning detoneras. Myndigheterna misstänker PKK för attentatet och senare tar gerillan på sig det. 

    • Turkiska trupper in i Syrien

      Efter en dags beskjutning över gränsen från båda sidor rullar ett tiotal turkiska stridsvagnar in i Syrien. En elitstyrka rapporteras också köra in i Syrien, liksom syriska rebeller som stöds av Turkiet. Invasionsstyrkorna får flygunderstöd. IS rapporteras retirera från Jarablus, men president Erdoğan säger att insatsen är lika mycket riktad mot den syrisk-kurdiska gerillan YPG som mot IS. Samtidigt kommer USA:s vicepresident Joe Biden till Turkiet för att försöka minska spänningen mellan de båda allierade länderna. Relationerna dem emellan har försämrats både av olika syn på kriget i Syrien och inställningen till Gülenrörelsen och utvecklingen i Turkiet efter kuppförsöket i juli. 

    • Terrordåd mot bröllopsfest

      57 människor dödas, varav 34 barn, när en självmordsbombare angriper en bröllopsfest i Gaziantep i sydöstra Turkiet, sex mil från gränsen till Syrien. President Erdoğan säger att IS sannolikt ligger bakom attacken. Närmare 70 människor skadas också, varav ett tiotal allvarligt. De flesta bröllopsgäster var kurder. Enligt tidningen Hürriyet är sprängladdningen konstruerad på samma sätt som vid tidigare attentat mot kurder i Suruç och Ankara 2015. 

    • Relationerna till Israel normaliseras

      Parlamentet godkänner ett avtal som regeringen slutit om att återupprätta normala relationer med Israel, sex år efter det att israeliska soldater bordade det turkiska fartyget Mavi Marmara och sköt ihjäl nio turkiska medborgare. Ytterligare en turk avled senare av sina skador (se även Utrikespolitik och försvar). Avtalet slöts i slutet av juni men ratificeringen fördröjdes av kuppförsöket den 15 juli. Enligt avtalet ska Israel betala ett skadestånd på 20 miljoner US dollar för militärräden mot Mavi Marmara som var på väg mot Gaza. Det blir inga rättsliga följder för israeler inblandade i attacken. 

    • Kurdisk upptrappning

      Minst tio människor dödas och långt över 200 skadas i tre sprängattentat i östliga provinser. PKK tar på sig det enskilt allvarligaste attentatet riktas mot polishögkvarteret i staden Elazığ. Den fyra våningar höga byggnaden nästan totalförstörs. President Erdoğan anklagar PKK och Gülenrörelsen för att gemensamt ha legat bakom attentaten. 

    • 38 000 fångar friges

      Justitieminister Bekir Bozdağ säger att 38 000 fångar ska friges villkorligt för att lämna plats åt de tusentals som gripits under utrensningarna efter kuppförsöket. De gäller bara personer fängslade före den 1 juli 2016, och inte personer som dömts för mord, terrorism eller brott mot statens säkerhet. De turkiska fängelserna hyser 26 000 fler fångar än de egentligen har plats för. 

    • Räder mot företag

      Polisen i Istanbul genomför samordnade räder mot 44 företag som anklagas för att ha finansierat Gülenrörelsens verksamhet. Åklagare utfärdar häktningsorder för sammanlagt 120 direktörer. Ett par dagar senare fortsätter räderna mot ett par hundra företag i 18 provinser. Regeringen beordrar att 187 affärsmäns tillgångar ska beslagtas. 

    • Internationell kritik mot lag om sex med barn

      Ett beslut av Författningsdomstolen att stryka en lag som betecknat alla sexuella kontakter med barn under 15 år som övergrepp väcker kritik inom landet och internationellt. Författningsdomstolen godkänner en invändning från en lägre instans om att barn mellan 12 och 15 år är stora nog att förstå innebörden av sexuellt umgänge, och att det därför är fel att jämföra en 14-åring med till exempel en 4-åring. Flera turkiska barnrättsorganisationer reagerar mot vad de befarar ska leda till att pedofiler ska kunna gå ostraffade. Turkiska utrikesdepartementet kallar till sig ambassadörerna för Sverige och Österrike för att protestera mot uppgifter i dessa länder att Turkiet beslutat tillåta sex med barn. Kritiken mot Sverige grundas på en Twitterkommentar från utrikesminister Margot Wallström. 

    • Gülen begärs utlämnad

      Åklagarmyndigheten i Istanbul sänder en formell begäran till USA att lämna ut Fethullah Gülen, rapporterar TV-kanalen CNN Türk. Brevet ska ha vidarebefordrats av turkiska utrikesdepartementet. 

    • Diplomater på flykt

      Turkiska myndigheter efterspanar 32 diplomater i utlandstjänst som vägrat lyda order om att resa hem och som i flera fall har flytt till andra länder än där de var stationerade. Sammanlagt kallades 208 turkiska diplomater hem efter kuppförsöket. 

    • Turkisk-ryskt toppmöte

      President Erdoğan träffar sin ryske kollega Vladimir Putin i S:t Petersburg. Efter det att Erdoğan i slutet av juni bad om ursäkt för nedskjutningen av ett ryskt stridsplan har relationerna mellan länderna snabbt förbättrats, inte minst sedan Ryssland betydligt snabbare än EU eller USA tagit avstånd från kuppförsöket i Turkiet. Till skillnad från ledarna i väst har Putin inte heller haft invändningar mot utrensningarna i Turkiet. De båda enas om att försöka gjuta nytt liv i relationerna. Ett närmande mellan Turkiet och Ryssland bedöms gynna båda länderna, både ekonomiskt och politiskt, men ses med viss oro i väst. Turkiska ledare gör närmast dagliga utfall mot EU, USA och Nato som de anklagar för att svika en allierad i en svår stund. 

    • Miljonmöte till stöd för regeringen

      Minst en miljon människor samlas i Istanbul till ett solidaritetsmöte för regeringen och president Erdoğan. Ledarna för oppositionspartierna CHP och MHP deltar också i mötet för att visa nationell enighet mot dem som låg bakom kuppförsöket, medan pro-kurdiska HDP inte har bjudits in. HDP har konsekvent hållits utanför alla gemensamma manifestationer efter kuppförsöket. 

    • Jagland samtycker till utrensningarna

      Europarådets generalsekreterare Thorbjørn Jagland säger vid ett besök i Turkiet att Europas regeringar inte fullt ut har förstått de utmaningar som Turkiet varit utsatt för genom gülenisternas infiltration. Till skillnad från de flesta politiska ledare i EU säger han sig ha full förståelse för att utrensningarna är nödvändiga men inskärper att de förstås måste genomföras enligt folkrättens principer och de mänskliga rättigheterna. 

    • "Väst" anklagas för stöd till kuppmakare

      President Erdoğan säger i sitt hittills skarpaste utfall mot omvärlden att kuppförsöket skedde enligt ett "manuskript som skrivits utomlands". Han döljer inte att han syftar på USA och andra västländer.

    • Juli

    • 35 PKK-medlemmar uppges dödade

      Armén säger att den dödat 35 medlemmar av PKK-gerillan sedan de försökt storma en bas i sydostprovinsen Hakkari. De flesta ska ha dödats i en flygattack. Samma dag dödas åtta soldater när PKK angriper en armépostering vid en väg i samma område. 25 soldater uppges såras i strider i trakten. 

    • 67 000 hittills utrensade

      Knappt två veckor efter kuppförsöket har enligt regeringen nästan 16 000 människor gripits efter kuppförsöket och över 51 000 avskedats. Värst drabbad är utbildningssektorn, där nästan 43 000 personer har förlorat sina arbeten. Inom försvarsmakten har 149 generaler och amiraler avskedats, liksom över 1 500 andra officerare. Hundratals anställda vid samtliga regeringsdepartement har avskedats. Ordförandena för EU-ländernas högsta domstolar säger i ett gemensamt uttalande att massavskedandena av domare och åklagare är ett hot mot rättsväsendets oberoende och därmed mot respekten för de mänskliga rättigheterna och de medborgerliga friheterna. Amnesty International och andra människorättsorganisationer slår larm om utbredd tortyr och omänsklig behandling av personer som gripits för delaktighet i kuppförsöket. 

    • Tillslag mot medier

      Efter att först ha dragit in sändningslicenserna för 24 radio- eller TV-kanaler som anklagats för att stå Gülenrörelsen nära samt utfärdat arresteringsorder för närmare 100 journalister kommer order om att sammanlagt 131 medieorganisationer ska stängas, bland dem 45 dagstidningar, 23 radiostationer, 16-TV-kanaler. tre nyhetsbyråer samt tiotals tidskrifts och förlag. Bland de stängda tidningarna finns Zaman, Today's Zaman och Taraf, som legat bakom många avslöjanden om korruption inom statsledningen. De flesta förbjudna medier anses inte ha anknytning till Gülenrörelsen utan tycks bli stängda enbart för att de kritiserat regeringen. 

    • Fler skolor och stiftelser stängs

      Antalet skolor som stängts efter kuppförsöket anges vara över 1 000. Dessutom beslutar regeringen att upplösa 1 229 frivilligorganisationer och stiftelser som misstänks ha kontakter med Gülenrörelsen. Bland dem finns 19 fackförbund, 15 universitet och 35 sjukhus och vårdkliniker. Regeringen beslutar att gripna personer kan hållas i häkte i upp till 30 dagar innan en åklagare måste ta ställning till eventuellt åtal. Normalt måste detta ske inom fyra dagar. 

    • Undantagstillstånd

      Nationella säkerhetsrådet beslutar att införa undantagstillstånd, som enligt Erdoğan gör det möjligt att "snabbt undanröja alla element inom den terroristorganisation som varit inblandad i kuppförsöket". Myndigheterna upphäver också Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. 

    • Cirka 35 000 utrensade

      Tre dagar efter kuppförsöket säger regeringen att runt 35 000 personer i offentliga tjänster har avskedats eller blivit avstängda från sina arbeten. Det rör sig om militärer, polisbefäl, domare och åklagare, lärare och andra anställda inom utbildningsväsendet, och anställda inom förvaltningen. Mer än tre miljoner offentligt anställda tjänstemän förbjuds ta ut semester i år. 

    • Ökad oro i EU

      Ett uttalande från Erdoğan om att återinföra dödsstraffet föranleder såväl EU-kommissionen som den tyska regeringen att konstatera att det skulle leda till att landets medlemskapsförhandlingar med EU avbryts. Dödsstraffet avskaffades 2004 som en eftergift åt EU för att få börja medlemskapsförhandla. 

    • Militärt kuppförsök slås ned

      Sent på kvällen den 15 juli inleder delar av armén ett försök att avsätta regeringen och ta makten. Stridsvagnar beskjuter parlamentet i Ankara och attackhelikoptrar anfaller säkerhetstjänstens högkvarter i huvudstaden. Ett stridsplan fäller bomber som slår när alldeles intill presidentpalatset. Både i Ankara och Istanbul tar soldater kontroll över viktiga knutpunkter. Via det statliga TV-bolaget TRT meddelar kuppledarna att de tagit makten och utlyst undantagstillstånd och utegångsförbud. De anklagar regeringen för att ha urholkat demokratin och det sekulära statsskicket. Under nattens gång får regeringstrogna soldater steg för steg kontroll över läget, samtidigt som tusentals regeringsanhängare ger sig ut på gatorna för att visa sitt stöd för de folkvalda ledarna. Flertalet kuppsoldater kapitulerar. President Erdoğan beskriver upproret som en "Gudagåva" som ger regeringen tillfälle att rensa ut illojala militärer. Han anklagar Gülenrörelsen för att ligga bakom revolten, vilket Gülen genast förnekar. Under kuppförsöket rapporteras 232 människor ha dödats och 1 541 ha skadats. En våg av massgripanden inleds omedelbart. 

    • Juni

    • Terrorattack mot storflygplats

      45 människor dödas och mer än 230 skadas när tre självmordsbombare går till angrepp mot Atatürkfygplatsen i Istanbul, en av Europas största flygplatser. Myndigheterna säger att tillvägagångssättet tyder på att angriparna kan ha tillhört terrorrörelsen IS. De uppges ha identifierats som medborgare i Ryssland, Uzbekistan respektive Kirgizistan. Under de följande dagarna grips ett trettiotal personer misstänkta för delaktighet i attentatet. De flesta beskrivs som utländska sympatisörer till IS. 

    • Valmyndighet stoppar partikongress

      Valmyndigheten i en stadsdel i Ankara förbjuder medlemmar av nationalistpartiet MHP att hålla en extra partikongress för att avsätta ledaren Devlet Bahçeli. Oppositionella inom partiet vill byta ut honom mot någon som de tror kan locka fler väljare till partiet och bättre stå emot regeringens försök att få stöd av MHP för att driva igenom en ny författning med starkare presidentmakt. 

    • Sprängattentat i turistområde

      Sju polismän och fyra civilpersoner dödas när en bilbomb exploderar i centrala Istanbul, nära flera av stadens viktigaste turistmål. Sprängladdningen detonerar när en buss med kravallpoliser kör förbi den parkerade bil där bomben placerats. En av Istanbuls mest berömda moskéer rapporteras ha skadats i explosionen. Det är tills vidare oklart vilka som ligger bakom attacken, men efter ett par dagar tar den obskyra kurdiska gruppen TAK på sig den och säger att turister inte ska kunna känna sig trygga någonstans i Turkiet. 

    • Diplomatisk konflikt med Tyskland

      Turkiet fördömer ett beslut av den tyska förbundsdagen att beskriva massdödandet av armenier och andra kristna minoriteter i Osmanska riket under första världskriget som ett folkmord (se även April 2015). Regeringen kallar hem den turkiske ambassadören från Berlin för "konsultationer". President Erdoğan säger att förbundsdagens beslut kommer att "allvarligt påverka" förbindelserna mellan länderna. Kort därpå riktas dödshot mot elva tyska parlamentsledamöter av turkisk börd som röstat för resolutionen. Alla får polisskydd dygnet runt och avråds från att besöka Turkiet. Dödshoten sammanfaller med att president Erdoğan anklagar dem för att stödja PKK och kräver att blodprov ska avgöra deras turkiska identitet. 

    • Maj

    • Gülenrörelsen terrorklassas officiellt

      Regeringen beslutar att formellt terroriststämpla den islamiska rörelse som leds av Fethullah Gülen. I praktiken har staten länge beskrivit och behandlat Gülens anhängare som terrorister, men nu placeras rörelsen juridiskt på samma nivå som kurdiska PKK. 

    • Yıldırım tar över som regeringschef

      Som väntat väljer regeringspartiet AKP Binali Yıldırım till ny partiledare på en extra kongress. Han är den ende kandidaten och får efter valet genast i uppdrag att bilda en ny regering. Han säger att hans främsta uppgift är att driva igenom en ny författning med stark presidentmakt. Höga källor inom AKP medger att Turkiet redan "de facto" har ett presidentsystem, trots att det formellt strider mot den gällande författningen. De flesta tunga ministrar från den förra regeringen behåller sina uppdrag. Den största ändringen är att EU-ministern Vulkan Bozkır, som medverkade till flyktingavtalet med EU, får lämna plats för AKP:s talesman Ömer Çelik. 

    • Parlamentsledamöter kan åtalas och uteslutas

      Parlamentet röstar med god marginal för att upphäva ledamöternas juridiska immunitet. 376 av de 550 ledamöterna röstar för en lag om att ledamöter som begått brott ska kunna åtalas och fråntas sina platser i parlamentet. Lagen gäller formellt alla brottsliga ledamöter utan undantag men anses specialskriven för att regeringen ska kunna ställa medlemmar av pro-kurdiska HDP inför rätta för förment samröre med terrorstämplade PKK. Sammanlagt är 138 ledamöter från olika partier utpekade som brottslingar. President Erdoğan hyllar omröstningen som en historisk händelse och undertecknar lagen ett par veckor senare. HDP har betraktats som det största hindret för honom att driva igenom en ny författning som är tänkt att ge honom vittgående maktbefogenheter. 

    • Fängelse för Dündar och Gül

      De två framstående journalister som friats för spioneri men som stått fortsatt åtalade för att ha avslöjat statshemligheter döms till fleråriga fängelsestraff. Can Dündar, chefredaktör på Cumhuriyet, får 5 år och 10 månaders fängelse medan tidningens Ankarachef Erdem Gül döms till 5 år. Dündar och Gül, som försattes på fri fot redan i februari, förblir fria i väntan på att deras överklaganden ska behandlas. I augusti meddelar Dündar som då befinner sig i utlandet att han inte tänker återvända hem eftersom han inte litar på rättsväsendet. 

    • Regeringschefen avgår

      Rykten om oenighet mellan president Erdoğan och premiärminister Ahmet Davutoğlu når sin kulmen när det meddelas att Davutoğlu kommer att avgå som ledare för AKP vid en extra partikongress den 22 maj. Därmed kommer Davutoğlu också att lämna posten som regeringschef. Davutoğlu som alltid har varit obrottsligt lojal mot Erdoğan säger att det inte är hans val att avgå men att det blivit en nödvändighet. Han klargör också att han aldrig någonsin kommer att kritisera president Erdoğan. Davutoğlu ämnar fortsätta som parlamentsledamot för AKP när han avgår som regeringschef. 

    • Knytnävar mot lagförslag

      Ett jätteslagsmål utbryter i parlamentet när grundlagskommittén sammanträder för att diskutera ett regeringsförslag som går ut på att beröva parlamentsledamöterna deras åtalsimmunitet. Förslaget syftar till att göra det möjligt att åtala kurdiska parlamentariker för samröre med PKK. Vid slagsmålet som betraktas som det värsta i parlamentets historia slåss ledamöter från AKP och det kurdiska partiet HDP med vattenflaskor och knytnävar. En del ledamöter ställer sig på bord för att kunna sparka eller hoppa på motståndarna. 

    • April

    • Kolumnister fängslade

      Två framträdande kolumnister från den regeringskritiska tidningen Cumhuriyet döms till två års fängelse för att de illustrerat sina krönikor med en satirteckning av profeten Muhammed som tidigare publicerats av den franska tidskriften Charlie Hebdo. De hade bland annat åtalats för att ha ”kränkt religiösa ideal”. 

    • Största rättsfallet kollapsar

      Den högsta appellationsdomstolen underkänner domarna mot 275 personer som fällts för kuppförsök genom det nätverk som kallats Ergenekon (se Modern historia). Bland dem som frias finns en rad höga officerare, journalister, jurister och akademiker. De dömdes 2013 till långa fängelsestraff men efterhand har en rad rättegångsfel, tvivelaktiga bevis och tecken på politisk styrning av processen avslöjats. Fallet sågs som den islamistbaserade regeringens slutliga seger i maktkampen mot det sekulära etablissemanget som dominerat Turkiet sedan republikens grundande. 

    • Ännu en rättegång om Hrant Dink

      En rättegång inleds mot 34 personer som är åtalade för koppling till mordet på den armenisk-turkiske journalisten Hrant Dink (se Januari 2007). Bland de åtalade finns den förre och den nuvarande chefen för polisens underrättelseavdelning, Istanbuls förre polischef samt förre chefen för polisens underrättelseavdelning i Istanbul. De åtalade anklagas för bland annat medverkan i ett brottsligt nätverk. Några av de åtalade har anklagats för att 2013 ha varit med om att läcka uppgifter om den korruptionshärva som hade förgreningar ända upp i dåvarande premiärministern Erdoğans inre krets, vilket leder till spekulationer om att rättegången mot dem nu är ett led i en politisk uppgörelse. Författningsdomstolen slog 2014 fast att mordet aldrig blivit tillräckligt utrett. En ung man som erkänt att han avfyrade de dödande skotten samt en man som ska ha beordrat mordet hade tidigare dömts till långa fängelsestraff, men Dinks familj och många med dem har hävdade att polis och åklagare aldrig gått till botten med vilka de ytterst ansvariga var. 

    • Massgripanden av gülenister

      Ett hundratal personer grips i ett stort polistillslag, huvudsakligen i Istanbul, mot misstänkta anhängare till den religiösa Gülenrörelsen. De anklagas för medhjälp till finansiering av en "terrororganisation". Omkring hälften av de gripna har arbetat på Bank Asya, som hade band till Gülenrörelsen tills den övertogs av staten 2015. I början av månaden greps 68 misstänkta gülenister.

    • Kritik från EU-parlamentet

      EU-parlamentet antar en resolution med skarp kritik mot den turkiska regeringens "minskade respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer". Turkiets EU-minister Volkan Bozkır avfärdar resolutionen som "värdelös" eftersom den också innehåller en hänvisning till "folkmordet" på armenier 1915. President Erdoğan har nyligen sagt att EU inte ska försöka lära Turkiet demokrati. 

    • Mars

    • Hårda strider i sydost

      Ett 30-tal människor, både utpekade PKK-medlemmar och soldater, dödas enligt militära källor under ett par dagars strider i sydost. Enligt president Erdoğan har säkerhetsstyrkorna dödat 5 300 väpnade kurder sedan vapenvilan bröts i juli 2015. 

    • Självmordsbomb i Istanbul

      Fyra människor dödas och 36 skadas i ett självmordsattentat intill den populäraste gågatan i centrala Istanbul. Tre av dödsoffren är israeliska turister, varav två även har medborgarskap i USA, och den fjärde är iranier. Tolv av de skadade är också utländska medborgare. Myndigheterna säger sig identifiera gärningsmannen som turkisk medlem av Islamiska staten (IS). 

    • Flyktinguppgörelse med EU

      Turkiet och EU sluter avtal om att alla flyktingar och migranter som anländer till Grekland från och med den 20 mars ska återsändas till Turkiet. För varje syrisk flykting som sänds tillbaka ska en syrier som redan befinner sig i Turkiet få en ny hemvist i ett EU-land inom Schengenområdet. Tanken är att möjligheten att få komma direkt till ett EU-land ska få syrier att avstå från de farliga båtresorna över Egeiska havet. Uppgörelsen beskrivs som tillfällig och maximalt 72 000 flyktingar ska få komma till EU. Återförandet ska ske med hjälp av FN:s flyktingkommissariat UNHCR och finansieras av EU. Turkiet garanteras 3 miljarder euro för att ta hand om flyktingarna med chans till ytterligare 3 miljarder fram till slutet av 2018. Turkiet garanterar att alla flyktingar som återsänds dit ska behandlas enligt folkrättsliga regler och inte skickas tillbaka till sina hemländer. Uppgörelsen omfattar inte de närmare 60 000 flyktingar som redan befinner sig i Grekland utan att kunna ta sig vidare norrut. EU går inte Turkiet till mötes på alla punkter. Visumfrihet till EU för turkiska medborgare kan bara beviljas om Turkiet uppfyller 72 specifika krav och förhandlingar om EU-medlemskap ska bara inledas för ett enda nytt "kapitel", om budgetfrågor. Cypern vägrar godkänna ett turkiskt närmande till unionen så länge Turkiet inte erkänner den grekcypriotiska regeringen och släpper in cypriotiska fartyg i turkiska hamnar. Hur fördelningen av flyktingar inom EU ska genomföras framgår inte av avtalet. Av de 160 000 flyktingar i Grekland och Italien som EU redan lovat att ta hand om har inte ens 1 000 tagits emot i andra länder. 

    • Ny självmordsattack i Ankara

      Minst 37 människor dödas och 120 skadas när en eller två självmordsbombare detonerar en bil fylld med sprängmedel invid en busshållplats i centrala Ankara. Kort efter attentatet, som är det tredje allvarliga dådet i Ankara på fem månader, angriper turkiskt flyg PKK:s ställningar i norra Irak. TAK tar efter några dagar på sig attentatet, precis som gruppen gjorde efter det tidigare terrordådet i Ankara den 17 februari. TAK talar även denna gång om hämnd för turkiska arméns attacker i sydost. 

    • Största tidningen konfiskeras

      En domstol ger order om att mediegruppen Feza ska ställas under tvångsförvaltning. Feza äger landets största tidning Zaman, med en daglig upplaga på över 600 000 exemplar, den engelskspråkiga editionen Today's Zaman och nyhetsbyrån Cihan. Gruppen står den religiösa Gülenrörelsen nära och har utgjort ett av få återstående regeringskritiska medier i Turkiet. Domstolen motiverar inte övertagandet, som innebär att alla chefer avskedas och att staten tillsätter nya företagsledningar. Polis tar kontroll över redaktionslokalerna efter att ha drivit bort hundratals demonstranter med tårgas och vattenkanoner. Det statliga övertagandet får hård kritik av den turkiska oppositionen, internationella medieorganisationer och västliga regeringar.

    • Februari

    • Terrorattentat skylls på kurder

      Minst 28 människor dödas och över 60 skadas när en självmordsbombare detonerar en sprängladdning bredvid bussar med militär personal i närheten av parlamentet i Ankara. Regeringen skyller attentatet på den syriska kurdmilisen YPG i samarbete med PKK och lovar att skoningslöst slå tillbaka. YPG förnekar inblandning i attentatet, men turkiskt flyg attackerar PKK-baser i norra Irak som svar på terrordådet. Dagen efter attentatet i Ankara dödas sex turkiska soldater i ett sprängattentat i den sydöstra delen av landet. En organisation kallad Kurdistans frihetsfalkar (TAK) tar på sig attentatet som hämnd för arméns attacker i sydost, men regeringen avfärdar uppgiften. 

    • Avhopp från grundlagskommission

      Det största oppositionspartiet CHP lämnar den kommission som ska utforma en ny författning. Nationalistiska MHP säger att om inte CHP är med tänker det också hoppa av. Orsaken till avhoppen är AKP-regeringens försök att stärka presidentämbetets makt, vilket är en hjärtefråga för Erdoğan. Tidigare försök att skriva om författningen har stupat på samma fråga.

    • Syriska kurder beskjuts

      Trots protester från såväl landets västliga allierade som Ryssland beskjuter turkiskt artilleri den syriska kurdiska gerillan YPG för att hindra den att inta staden Azaz vid turkiska gränsen. Turkiska regeringen fruktar att YPG ska stärka sitt grepp om regionen och i praktiken upprätta ett autonomt område. Beskjutningen pågår oavbrutet i flera dagar. Regeringen är "chockad" över uttalanden i Washington som beskrivit Turkiet och YPG som allierade på samma nivå.

    • FN kräver utredning av MR-brott

      FN uppmanar Turkiet att utreda om soldater i den kurdiskt dominerade delen av landet har skjutit ihjäl obeväpnade civila. En film som lagts ut på internet tycks visa hur soldater i staden Cizre öppnar eld mot en grupp civila som drar en kärra lastad med lik medan de håller upp vita flaggor. I en rapport från Human Rights Watch nyligen har hård kritik riktats mot den snabbt minskade respekten för de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Organisationen skriver i en rapport att presidenten och regeringen försöker undanröja alla krafter i samhället som kan balansera deras makt. Enligt HRW:s talesperson gör sammanbrottet för fredsprocessen med kurderna, tillslagen mot medierna och avsaknaden av ett oberoende rättsväsen att framtiden ser mörk ut för Turkiet. HRW kritiserar också EU för att strunta i det allvarliga människorättsläget i Turkiet i hopp om hjälp med att bromsa flyktingströmmen till Europa. 

    • Januari

    • Presidenten stämmer oppositionsledaren

      President Erdoğan stämmer oppositionsledaren Kılıçdaroğlu för förtal, sedan denne kallat presidenten en "ynklig diktator". 2015 stämde presidenten oppositionsledaren sedan han känt sig kränkt av att Kılıçdaroğlu sagt att det nya presidentpalatset hade "toalettsitsar av guld". 

    • Kurdiska politiker gripna

      Bland dem som gripits i sydöstra Turkiet under tillslagen mot PKK finns 18 folkvalda borgmästare och nästan 50 fullmäktigeledamöter för HDP. Borgmästaren i storstaden Van döms till fängelse i 15 år för medlemskap i PKK. 

    • Terrordåd av PKK

      I staden Çınar i sydost dödas sex människor, varav tre barn, när en lastbil fylld med sprängämnen detoneras vid en polisstation. PKK misstänks för attentatet. President Erdoğan säger att kampen mot PKK nu ska trappas upp. Ett par dagar senare säger dock premiärminister Davutoğlu att de militära insatserna "närmar sig slutet". 

    • Akademiker protesterar mot arméns våld

      Över 1 200 akademiker vid 90 turkiska universitet vädjar till regeringen att avbryta de väpnade räderna mot misstänkta PKK-medlemmar i landets sydöstra provinser och att återuppta fredsprocessen. En brottsutredning inleds genast mot undertecknarna av det öppna brevet, som också fått stöd av tiotals utländska intellektuella. I en gryningsräd mot universitetet i Kocaeli, öster om Istanbul, grips 14 personer och ytterligare sju efterspanas. Ett antal universitetsanställda i andra städer hotas med avsked. EU fördömer gripandena som "extremt oroande". Över 600 journalister ställer sig bakom ett upprop till stöd för de kritiserade akademikerna. President Erdoğan hotar akademikerna med att de får betala ett högt pris för att ha "fallit i förräderiets fallgrop". 

    • Terrorattentat i Istanbuls centrum

      Tio tyska turister dödas i vad som tros vara ett självmordsattentat i turistområdet Sultanahmet i Istanbul. Många tyskar skadas också. Misstankarna riktas mot Islamiska staten (IS). Regeringen säger att gärningsmannen identifierats som en person som nyligen kommit till landet från Syrien. Dagarna efter attentatet grips minst sju personer med misstänkta kopplingar till dådet. Turkiska markstyrkor går också till angrepp mot IS-ställningar i Syrien och Irak, nära turkiska gränsen. 

  • 2015

    • December

    • HDP utesluts från författningsarbete

      Premiärminister Davutoğlu säger att HDP inte får vara med i planerade samtal mellan parlamentets partier om en ny författning. Han hänvisar till att det pro-kurdiska partiets "respektlösa" uttalanden gjort det omöjligt som förhandlingspartner.

    • Undantagstillstånd i sydost

      Undantagstillstånd införs i delar av den kurdiskt dominerade regionen efter det att sammanstötningar i Diyarbakır och provinsen Mardin mellan polis och demonstranter krävt minst sju liv. Inom loppet av en vecka uppger sig turkiska säkerhetsstyrkor döda över 100 militanta kurder. Enligt turkiska medier har omkring 10 000 soldater och poliser stationerats i städerna Cizre och Silopi, där konflikten är som mest akut. President Erdoğan säger att staten ska "utplåna" PKK. HDP-ledaren Selahattin Demirtaş uppmanar befolkningen att göra "hedervärt motstånd".

    • Twitter bötfälls

      Turkiska staten bötfäller mikrobloggen Twitter för att den vägrat ta bort material som enligt staten försvarar terrorverksamhet. Twitter beordras böta motsvarande drygt 50 000 euro. Turkiska myndigheter har länge varit kritiska mot att meddelanden som hyllat den kurdiska PKK-gerillan kunnat spridas via Twitter.

    • Stämningsansökan i USA mot Gülen

      På uppdrag av turkiska regeringen lämnar en brittisk advokatfirma in en stämningsansökan mot Fethullah Gülen vid en domstol i USA. Enligt stämningen har den landsflyktige religiöse ledaren gjort sig skyldig till människorättsbrott genom att beordra anhängare inom det turkiska rättsväsendet att bland annat förfalska bevis för korruption mot högt uppsatta turkiska politiker. Det är det första rättsärendet mot Gülen utanför Turkiet. I sitt forna hemland är han föremål för flera processer, inklusive att ha försökt störta regeringen.

    • November

    • EU lovar miljarder för hjälp att stoppa flyktingarna

      EU lovar Turkiet 3 miljarder euro "tills vidare", mot att landet anstränger sig att bromsa strömmen av flyktingar till Europa. Turkiet får också löfte om nystart i förhandlingarna om medlemskap i unionen och att få delta i två toppmöten med EU:s ledare varje år. Uppgörelsen sker mot bakgrund av en ökande desperation inom EU över tillströmningen av främst syriska flyktingar som tidigare uppehållit sig i Turkiet. Samtidigt råder en utbredd skepsis inom unionen inför ett närmande till Turkiet, där respekten för de mänskliga rättigheterna och mediefriheten har försämrats dramatiskt sedan några år.

    • Redaktörer åtalas för spioneri

      Chefredaktören Can Dündar och Ankarachefen Erdem Gül vid tidningen Cumhuriyet grips och åtalas för spioneri, sedan tidningen hävdat att turkiska staten sålt vapen till extremiströrelsen IS i Syrien. Tidningen har publicerat bilder av vad som sägs visa hur säkerhetsstyrkor hittar vapen på lastbilar vid syriska gränsen, på väg in i islamistkontrollerat område. Enligt tidningen tillhörde bilarna säkerhetstjänsten MIT. Åtalen leder till stora protester i Istanbul och fördöms av den turkiska oppositionen. Även EU och USA säger sig vara djupt oroade av gripandena.

    • Ny regering klar

      En ny turkisk regering tillträder, liksom tidigare med Ahmet Davutoğlu som premiärminister.

    • Turkiet skjuter ned ryskt stridsflygplan

      Turkiska försvaret skjuter ned ett ryskt stridsflygplan som det hävdar kränkt turkiskt luftrum vid syriska gränsen. Nedskjutningen betraktas som en av de allvarligaste incidenterna mellan ett Natoland och Ryssland på ett halvt sekel. Flera dagar av hätskt ordkrig följer mellan de turkiska och ryska ledningarna. Rysslands president Putin ger order om ekonomiska sanktioner mot Turkiet. Ryska charterresor till Turkiet stoppas, försäljning av turistresor till Turkiet förbjuds och import av en rad turkiska varor stoppas. Turkiska företags och personers möjlighet att bedriva affärsverksamhet i Ryssland begränsas. Dessutom säger Ryssland upp ett avtal med Turkiet om visumfria resor för ländernas medborgare. (24/11)

    • Kampen mot regeringens fiender fortsätter

      Mindre än ett dygn efter valet grips 44 misstänkta anhängare till Fethullah Gülen i polisrazzior i 18 provinser. Bland de gripna är tre före detta provinsguvernörer och storstaden Izmirs förre vice polischef. Turkiskt stridsflyg genomför också nya räder mot PKK i sydöstra Turkiet och norra Irak. I markstrider nära irakiska gränsen rapporteras 15 gerillamedlemmar, två soldater och en civilperson dödas. Staten tar också över förvaltningen av 19 Gülenanknutna företag, en stiftelse och ett fackförbund med anknytning till holdingbolaget Kaynak, som står Gülenrörelsen nära. Nyligen har staten också tvångsövertagit en bank och ett medieföretag med kopplingar till Gülenrörelsen, som av regeringen och domstolar beskrivs som en terrororganisation.

    • AKP segrar stort i parlamentsval, men inte tillräckligt

      Trots hård internationell och inhemsk kritik mot ett allt mer auktoritärt styre segrar AKP överlägset i nyvalet till parlamentet och får omkring hälften av rösterna. Därmed tar partiet tillbaka den absoluta majoritet av parlamentets platser som gör att det på nytt kan bilda regering på egen hand (se Juni 2017). Sekulära CHP får omkring en fjärdedel av rösterna. Både pro-kurdiska HDP och nationalistiska MHP backar men klarar 10-procentsspärren och blir kvar i parlamentet. Mandatfördelningen ger AKP 317 platser (upp från 258 i juni), CHP 134 (132), HDP 59 (80) och MHP 40 (80). Siffrorna antyder att regeringen och presidenten lyckats i sin strävan att skrämma bort väljare från HDP och locka till sig nationalistiska väljare från kurdfientliga MHP. AKP får dock inte så stor majoritet att partiet kan driva igenom en författningsändring och ge president Erdoğan utökad makt, vilket han länge eftersträvat. OSSE riktar i en rapport efter valet svidande kritik mot valkampanjen som beskrivs som präglad av orättvisa förhållanden och fruktan (1/11)

    • Oktober

    • Kritisk EU-rapport hemlighålls

      Också bara några dagar före valet rapporterar nyhetsbyrån Reuters att en tills vidare hemligstämplad EU-rapport om Turkiet riktar stark kritik mot hur rättssamhället håller på att urholkas, yttrandefriheten inskränks och den politiska styrningen av domstolarna ökar. Publicerandet har fördröjts med anledning av valet men en kopia har läckts till Reuters. EU-kommissionen uppges också antyda kritik av president Erdoğan personligen för försök till maktutövning som inte stöds av författningen.

    • Polisräder mot Gülenanknutna företag

      Bara fyra dagar före parlamentsvalet genomför polis razzior mot 22 företag med kopplingar till Gülenrörelsen, däribland tidningar och TV-stationer. Staten tar över förvaltningen av bolagen och tillsätter nya chefer. EU kommenterar att räderna mot massmedierna är särskilt oroväckande och vädjar till den turkiska regeringen att respektera mediefriheten.

    • Samarbete EU-Turkiet om flyktinghantering

      EU säger att unionen kommit överens med Turkiet om ett samarbete för att bromsa flyktingströmmen från Turkiet till Europa. Enligt avtalet skulle Turkiet lova att försöka sätta stopp för människosmuggling, samarbeta med de europeiska gränsmyndigheterna och hindra syrier att ta sig till Europa via Turkiet. I utbyte skulle visumkraven till EU lindras för turkiska medborgare och Turkiet skulle få ett inte närmare specificerat ekonomiskt stöd för att ta hand om flyktingarna i landet. Men strax efter det att avtalet meddelats i Bryssel säger turkiska regeringen att EU erbjudit på tok för lite pengar och att EU inte tar Turkiets medlemsansökan på allvar. Vid ett besök i Istanbul antyder Tysklands förbundskansler Merkel att Turkiets medlemskapsförhandlingar kan påskyndas om landet hjälper till med att bromsa flyktingströmmen. Cyperns regering meddelar dock snabbt att dess veto mot turkiskt medlemskap ligger fast så länge det finns turkisk militär i norra Cypern.

    • Terrorattack mot fredsdemonstration

      Turkiet skakas av ett terrordåd som beskrivs som det värsta i modern tid. Runt 100 människor dödas och 250 skadas när två självmordsbombare slår till i samband med att folk samlats inför en fredsdemonstration i Ankara. Protesten, organiserad av vänstergrupper, skulle rikta sig mot det pågående kriget mot PKK. IS misstänks ligga bakom det. PKK säger strax efter attentatet i Ankara att man utlyser en vapenvila. (10/10)

    • September

    • Stödmanifestation för kriget mot PKK

      Över 100 000 människor deltar i en manifestation i Istanbul till stöd för turkiska statens krig mot PKK, som av regeringen beskrivs som en "kamp mot terrorn". Huvudtalare är president Erdoğan, som ger manifestationen drag av valmöte inför nyvalet till parlamentet den 1 november.

    • Tillslag mot kritiska medier

      Åklagare inleder en utredning mot den stora mediegruppen Doğan som anklagas för "terroristpropaganda" för sitt sätt att bevaka den väpnade konflikten mellan säkerhetsstyrkorna och PKK. Doğan äger bland annat tidningen Hürriyet och TV-kanalen CNN Türk. En dag tidigare genomför polisen en räd mot tidskriften Nokta sedan den publicerat ett satiriskt bildmontage där president Erdoğan tar en "selfie", ett foto av sig själv, under en soldatbegravning. Hela upplagan av tidskriften beslagtas på order av en åklagare. Tre utländska journalister, två britter och en nederländska, utvisas också efter anklagelser för samröre med PKK sedan de rapporterat från striderna i sydöstra Turkiet.

    • Civila kurder dödas i strider

      Minst ett 30-tal människor har enligt regeringskällor dödats i samband med strider mellan regeringsstyrkor och PKK i staden Cizre i sydöstra Turkiet. Enligt HDP har 20 civila mist livet. En del bedömare menar att AKP-regeringens militära offensiv mot PKK-sympatisörer i staden ska ses som en hämnd för att 85 procent av Cizres invånare röstade på HDP i valet i juni. En grupp bestående av HDP:s ledare Selahattin Demirtaş och flera parlamentsledamöter ska ha hindrats av polis från att ta sig in i staden. HDP-delegationen har som mål att rikta uppmärksamhet mot situationen i området. Efter nio dagar hävs det utegångsförbud som rått i Cizre medan armén jagat "terrorister" i staden.

    • Attacker mot kurdparti

      Flera av det pro-kurdiska partiet HDP:s lokaler attackeras på olika håll i landet. Rapporter kommer om att regeringsvänliga aktivister satt eld på såväl HDP-kontoret i Ankara som det i Alanya. Även tidningen Hürriyets lokaler i Istanbul utsätts för stenkastning sedan kritik framförts om att president Erdoğan blivit felciterad i tidningen.

    • Augusti

    • Nyval utlyses

      President Erdoğan utlyser nyval till den 1 november. Regeringsförhandlingarna har tidigare strandad då AKP och kemalistiska CHP inte kunnat enas om villkoren för regeringssamarbete och nationalistiska MHP vägrar att stödja en fortsatt AKP-ledd minoritetsregering utan att få igenom sina krav. Pro-kurdiska vänsterpartiet HDP har förklarat sig redo att delta, trots att presidenten anklagar partiet för att ta order från PKK som staten ligger i krig med. Erdoğan har hela tiden antagits vilja ha ett nyval i hopp om landet ska kunna återgå till enpartistyre. Efter några dagar godkänner presidenten en provisorisk regering som ska leda landet fram till nyvalet. I den ingår två företrädare för HDP, men de hoppar av efter drygt tre veckor. (24/8)

    • Juli

    • Armén slår till mot både IS och PKK

      Två dagar efter attentatet i Suruç bombar turkiskt flyg för första gången IS-baser i Syrien. Under återstoden av månaden grips runt 1 000 i polisrazzior i hela landet, riktade mot både PKK och IS. Turkisk militär anfaller både IS och PKK ställningar med artilleribeskjutning över gränsen till såväl Syrien som Irak. Regeringen ger den USA-ledda alliansen rätt att använda turkiska flygbaser.

    • Terrordåd mot kurdiskt kulturcenter

      Minst 32 människor dödas och ett 100-tal skadas i ett självmordsattentat utanför ett kulturcenter i staden Suruç, en mil från syriska gränsen, mitt emot den syrisk-kurdiska staden Kobane. IS säger sig ligga bakom dådet som utlöser protester i flera turkiska städer mot vad demonstranterna, huvudsakligen kurder, ser som turkiska statens släpphänthet gentemot IS. (20/7)

    • PKK avbryter vapenvila

      PKK uppges formellt avbryta den vapenvila som officiellt rått sedan mars 2013. Beskedet överlämnas till en kurdisk nyhetsbyrå av paraplyorganisationen KCK som anklagar turkiska staten för att ha utnyttjat vapenvilan till att bygga militärposteringar, vägar med militära syften och fördämningar som "syftar till ett kulturellt folkmord". PKK hotar via KCK att angripa alla dammbyggen i sydöstra Turkiet.

    • Regeringsbildande förhalas

      Först drygt en månad efter parlamentsvalet ger president Erdoğan premiärminister Davutoğlu i uppdrag att försöka bilda ny regering. Oppositionen har kritiserat presidenten för att förhala regeringsbildandet för att försöka slå vakt om AKP:s maktställning så länge som möjligt. Men inget av de övriga partierna har antytt någon vilja att ingå i en koalitionsregering. En del spekulerar kring att Erdoğan och AKP i själva verket gärna ser att det blir nyval. En regering måste bildas inom 45 dagar.

    • Juni

    • Relativt dåligt val för AKP

      Efter en orolig upptakt till parlamentsvalet avlöper valdagen förhållandevis lugnt. När resultatet kommer visar det sig att AKP backar rejält och får endast 41 procent av rösterna (317 mandat) och förlorar den majoritet av rösterna som partiet har haft sedan 2007. Därmed sätts stopp för Erdoğans planer på att införa presidentstyre och själv fortsätta att styra landet på obestämd tid. HDP får 13 procent (80 mandat), medan CHP får 25 procent (132 mandat) och MHP 16 procent (80 mandat). (7/6)

    • April

    • Konflikt om massdödandet av armenier 1915

      Omvärldens beskrivning av massdödandet av armenier och andra kristna i Osmanska riket som ”folkmord” väcker kraftfulla protester i Turkiet. Regeringen överlämnar en protest till Vatikanstaten för att påven Franciskus använt ordet och kallar hem sin ambassadör för ”konsultationer”. Strax därpå antar EU-parlamentet en resolution som uppmanar Turkiets regering att erkänna massdödandet 1915 som ett folkmord, varpå regeringen anklagar EU för att försöka ”skriva om historien” och för rasism, eftersom de muslimska turkarnas lidande under första världskriget inte beaktas. President Erdoğan fördömer Frankrikes, Tysklands och Rysslands ledare för att de "gett stöd åt armeniska lögner".

    • Oppositionsledaren bötfälls

      Oppositionsledaren Kemal Kılıçdaroğlu döms att böta 10 000 lira, drygt 33 000 kronor, för att ha förolämpat nuvarande presidenten Erdoğan i ett tal 2013. Erdoğans advokater hade yrkat på ett tio gånger så högt belopp.

    • Mars

    • Dömda officerare i ”Operation slägga” frias helt

      En domstol frikänner samtliga 298 militära officerare som tidigare dömts för delaktighet i ett kuppförsök 2003, "Operation slägga" (se September 2012). De var tidigare dömda till långa fängelsestraff, men Författningsdomstolen underkände senare de bevis som åklagarna lagt fram. Ärendet fick en ny vändning efter brytningen mellan det regerande partiet AKP och den milt islamistiska Gülenrörelsen. Rättegången beskrevs i efterhand som manipulerad av anhängare till Gülenrörelsen. AKP hade stor nytta av den inflytelserika rörelsen för att komma till makten och därefter kunna minska militärens och den statliga byråkratins makt, men efter korruptionsanklagelser mot regeringen 2013 har AKP slagit tillbaka.

    • Polisen får ökade befogenheter

      Parlamentet antar ett stort antal lagar som stärker polisens befogenheter att ingripa mot demonstranter och att använda skjutvapen mot civila. Bland annat får polisen även hålla personer gripna i upp till två dygn utan åklagares godkännande. Demonstranter som till exempel bär något slags vapen, maskerar ansiktet eller ropar förbjudna slagord kan dömas till upp till fem års fängelse. Debatten om lagförslagen har varit mycket hätsk och utlöst slagsmål i parlamentet. Oppositionen anklagar regeringen för att föra Turkiet ett steg mot att bli en polisstat. Stark kritik kommer senare också från Europarådet.

    • Januari

    • Oenighet inom AKP om korruptionsanklagelser

      Parlamentet, starkt dominerat av regeringspartiet AKP, röstar som väntat för att lägga ned fallen med fyra korruptionsmisstänkta före detta ministrar. Men tiotals medlemmar av AKP går oväntat emot partilinjen och röstar för att ex-ministrarna skulle ställas inför rätta. Minst 48 AKP-medlemmar vill åtala förre EU-ministern Egemen Bağış. Röstresultaten antyder en oväntad spricka inom partiet inför parlamentsvalet senare under året.

    • Vänsterextremistiska attentat

      Den förbjudna vänsterextrema rörelsen Folkets revolutionära befrielsefront/parti (DHKP-C) tar på sig två attentat i centrala Istanbul. En polisman dödas och en skadas när en kvinnlig självmordsbombare detonerar en sprängladdning inne på en polisstation mitt i turistområdet nära Blå moskén. Attentatet sägs vara hämnd för att en 15-årig pojke dödats under protester mot regeringen 2013. Några medlemmar av rörelsen försöker också detonera en handgranat utanför den byggnad där president Erdoğan tidigare hade sitt kontor.

    • Korruption inom regeringen tystas ned

      Ett parlamentariskt utskott beslutar att fyra korruptionsmisstänkta före detta ministrar inte ska åtalas inför Författningsdomstolen. Beslutet följer helt partilinjerna. Samtliga representanter för regerande AKP friar männen, medan samtliga representanter för oppositionen vill åtala dem. Alla framträdande medlemmar av AKP sluter nu upp bakom president Erdoğans uppfattning att korruptionsanklagelserna mot regeringen var ett försök till statskupp.

  • 2014

    • December

    • Tillslag mot Gülenrörelsen

      President Erdoğan beordrar en ny kampanj mot Gülenrörelsen. Omedelbart efter hans signal gör polisen razzior runt om i landet och griper 27 personer, bland dem chefredaktören för den stora tidningen Zaman, styrelseordföranden för TV-bolaget Samanyolu, två före detta polischefer, en TV-producent, en regissör och flera manusförfattare. Gripandena fördöms av bland annat EU. Men president Erdoğan uppmanar EU att sköta sina egna affärer och hävdar att räderna varit nödvändiga svar på "fiendens smutsiga komplott". Enligt Erdoğan försöker Gülenrörelsen upprätta en parallell statsstruktur via polisen, domstolarna och andra statliga institutioner, med hjälp av sitt inflytande över medierna.

    • November

    • Nytt presidentpalats omstritt

      Landets nya presidentpalats i utkanten av Ankara väcker stort rabalder efter att ha byggts färdigt till en kostnad av motsvarande 615 miljoner USA-dollar, nästan dubbelt så mycket som beräknat. Enligt finansministern kostar presidentens nya flygplan 185 miljoner dollar. Kritiker anser att palatsets 1 000 rum, på en yta på 200 000 kvadratmeter, uttrycker ett växande storhetsvansinne hos president Erdoğan. Dessutom kritiseras storbygget för att ha uppförts i ett känsligt naturområde. När palatset började byggas var det tänkt att användas av premiärministern, som då var Erdoğan, men när han bytte titel bytte även palatset innehavare.

    • Oktober

    • Inga åtal mot korruptionsmisstänkta

      Åklagare lägger ned åtalen mot 53 personer som misstänkts för delaktighet i den stora korruptionshärva med kopplingar till regeringen som avslöjades i december 2013. Bland dem som släpps är två söner till tidigare ministrar.

    • PKK-soldaterna tillbaka i Turkiet

      PKK-ledaren Cemal Bayık säger att de gerillasoldater som hade dragits tillbaka till baserna i Kandilbergen i Irak nu har återvänt till Turkiet. I en tysk radiointervju hotar han att avbryta vapenvilan med turkiska staten om regeringen fortsätter att stå passiv inför IS offensiv mot kurderna i Syrien.

    • Många döda i kurdiska protester

      Kurder protesterar mot att armén inte ingripit för att skydda de syriska kurder som hotas av IS, och demonstranter drabbar samman med kravallpolis i en rad turkiska städer. I flera städer utlyses utegångsförbud och militärer patrullerar gatorna. I Istanbul grips närmare 100 personer och tiotals människor skadas, bland dem åtta polismän. Efter fyra dagars oroligheter rapporteras dödssiffran vara uppe i 31 människor. Åtskilliga av dödsoffren ska ha skett i sammandrabbningar mellan kurder och personer som sympatiserar med IS. Representanter för USA och Iran rapporteras försöka övertala Turkiet att ansluta sig till den internationella alliansen som bekämpar islamistsekten i Syrien och Irak.

    • Militära tillslag mot IS godkänns

      Parlamentet godkänner att Turkiet ingriper militärt mot Islamiska staten (IS) i Syrien och Irak. Parlamentet ger också klartecken till andra stater att sända soldater in i de båda länderna via turkisk mark. Beslutet innebär dock inte automatiskt att Turkiet verkligen ger sig in i kriget. Premiärminister Davutoğlu säger att "vi ska göra allt vi kan" för att förhindra att den kurdiskt dominerade syriska staden Kobane, nära turkiska gränsen, faller i IS händer. Islamisterna rapporteras stå bara någon kilometer från staden.

    • September

    • Skolflickor får bära huvudduk

      Regeringen upphäver förbudet för skolflickor från årskurs fem och uppåt att bära huvudduk. Tidigare har sjalförbudet upphävts för universitetsstudenter och offentligt anställda. Enligt islamisk tradition kan flickor börja dölja håret när de kommit in i puberteten.

    • Kurder flyr från Syrien

      Inom loppet av ett par dygn flyr fler än 130 000 syrier, de allra flesta kurder, in i Turkiet undan en IS-offensiv i norra Syrien. Flyktingarna berättar om hur kurder dödats av den extremistiska sunnimilisen. Minst 64 kurdiska byar ska ha intagits av IS, som försöker erövra den strategiskt viktiga kurdiska staden Kobane (Ayn al-Arab). PKK-gerillan uppmanar turkiska kurder att ta till vapen för att skydda Kobane. Över 300 hörsammar kallelsen och ger sig in i Syrien, säger Syriska observatoriet för mänskliga rättigheter. Tillsammans med arabiska miliser rapporteras kurdiska styrkor ha bromsat IS framryckning.

    • Augusti

    • Davutoğlu blir premiärminister

      AKP:s verkställande utskott nominerar utrikesminister Ahmet Davutoğlu som ny partiordförande och premiärminister. Oppositionen kritiserar valet och säger att Davutoğlu är ämnad att bli en marionett åt Erdoğan, som tros komma att tänja på författningens ramar för att behålla makten över regeringsarbetet. Den 28 augusti tillträder Erdoğan och Davutoğlu sina nya befattningar. Oppositionens ledamöter lämnar parlamentet när Erdoğan svärs in.

    • Erdoğan väljs till president

      Som väntat vinner Erdoğan presidentvalet redan i första omgången, fast med knappare marginal än opinionsmätningarna spått. Han får knappt 52 procent av rösterna, mot drygt 38 procent för CHP:s och MHP:s gemensamma kandidat Ekmeleddin İhsanoğlu och knappt 10 procent för kurdiska HDP:s Selahattin Demirtaş. Efter drygt elva år som en mycket stark och profilerad premiärminister övertar nu Erdoğan den formellt mindre inflytelserika posten som statschef, men han har inte gjort någon hemlighet av att han vill ändra presidentämbetets roll efter amerikansk förebild. Ännu så länge finns det dock inget stöd i författningen för en direkt beslutsfattande president. Observatörerna från OSSE påpekar att valrörelsen har genomförts under demokratiska former men att Erdoğans ställning gett honom påtagliga fördelar gentemot konkurrenterna och att han favoriserats kraftigt av medierna. Ledningen för EU gratulerar Erdoğan till segern och uttrycker sin förhoppning att han ska "slå vakt om den försonande roll som den nya ställningen fordrar och sträva efter att omsluta alla samhällsgrupper, trosriktningar, känslor, åsikter och livsstilar i det turkiska samhället".

    • Juli

    • Ny fredsprocess godkänns av parlamentet

      Parlamentet godkänner ett förslag från regeringen om att återuppta fredsprocessen med kurderna. Bland annat garanteras straffrihet för personer som deltar i samtal med PKK-gerillan. Sådan juridisk immunitet har länge efterfrågats av kurdiska politiker som fruktat att kunna bli åtalade i efterhand om de politiska vindarna börjar blåsa i en annan riktning. Den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan rapporteras beskriva de nya lagarna som "en historisk utveckling". Några dagar senare träder lagarna i kraft efter att ha undertecknats av president Gül.

    • Juni

    • Livstids fängelse för kuppledare

      Två av ledarna för den blodiga militärkuppen 1980, förre presidenten Kenan Evren och förre flygvapenchefen Tahsin Şahinkaya, döms till livstids fängelse. De greps 2012 och har inte kunnat vara på plats under den långa rättegången på grund av sviktande hälsa. De är idag 96 respektive 89 år.

    • Turkar kidnappas av islamister i norra Irak

      I samband med islamiströrelsen Isis invasion av norra Irak kidnappar islamisterna 80 turkiska medborgare. 49 av dem är anställda vid Turkiets generalkonsulat i Mosul. Bland de bortförda finns generalkonsuln. Övriga kidnappade är säkerhetspersonal, lastbilsförare och även barn. De 31 lastbilsförarna släpps i juli och de 49 övriga först efter drygt tre månader. Turkiska myndigheter ger ytterst vaga uppgifter om omständigheterna kring frigivningarna men säger att ingen lösesumma har överlämnats till islamisterna.

    • Maj

    • Protester efter svår gruvolycka

      Tusentals demonstranter drabbar samman med polis i landets tre största städer sedan en gruvolycka i västra Turkiet krävt 301 liv. Landets fyra största fackförbund genomför en endagsstrejk i protest mot bristande säkerhet i gruvorna. Premiärminister Erdoğan får ett bryskt mottagande när han besöker olycksplatsen och rör upp känslorna genom att hänvisa till att lika många dog i gruvolyckor i Storbritannien på 1800-talet. Efter hård kritik mot de ansvariga väcks åtal för vållande till annans död mot åtta av dem, däribland företaget VD. Enligt FN-organet ILO hade Turkiet flest arbetsplatsolyckor i Europa och det tredje högsta antalet i världen 2012. Mellan 2002 och 2012 omkom över 1 000 turkiska gruvarbetare.

    • April

    • Brottsutredning mot Gülen

      Åklagare inleder en förundersökning om brott mot Fethullah Gülen. Den islamiske ledaren misstänks för att försöka störta regeringen och leda en kriminell organisation. Premiärminister Erdoğan säger att han ska begära Gülen utlämnad från USA.

    • Mars

    • AKP stärks i lokalval

      Lokalvalen blir en stor framgång för AKP, trots alla korruptionsanklagelser mot regeringspartiet. AKP får drygt 45 procent av rösterna och segrar bland annat i megastäderna Istanbul och Ankara, i Ankara dock så hårfint att konkurrenten CHP begär omräkning av rösterna, vilket emellertid avslås av valnämnden. Analytiker förklarar AKP:s storseger med att väljarna helt förknippar det senaste årtiondets höjda levnadsstandard med Erdoğans politik och att de konservativa, religiösa massor som partiet vilar på inte berörs särskilt mycket av ingripanden mot sociala medier eller tillslag mot miljödemonstranter.

    • Regeringen blockerar sociala medier

      Regeringen låter stänga mikrobloggen Twitter, sedan den enligt Erdoğan vägrat åtlyda domstolsorder att ta bort vissa länkar. Stängningen sker timmarna efter det att premiärministern hotat att "utplåna" bloggen, som tillsammans med andra sociala nätverk använts för anonyma avslöjanden om den stora korruptionshärva där Erdoğan själv utpekats som inblandad.  Efter två veckor slår Författningsdomstolen fast att stängningen strider mot den grundlagsskyddade yttrandefriheten och individens rättigheter, och dagen därpå hävs blockeringen. Premiärministern säger att han tänker "sätta dit" Twitter för skatteflykt i stället.

    • Erdoğans telefonsamtal läcks till internet

      Erdoğan medger att det är han som talar på ett inspelat telefonsamtal som läckts till medier. På bandet hörs han instruera justitieministern att påskynda en rättsprocess mot en företagsledare som framträtt som en av regeringens hårdaste kritiker. Premiärministern säger att det är helt i sin ordning att justitieministern håller uppsikt över en rättsprocess, medan företagsledaren betraktar samtalet som exempel på hur regeringen lägger sig i rättsväsendets arbete. Under en tid har ett stort antal påstådda inspelningar av Erdoğans telefonsamtal offentliggjorts. De flesta samtalen har tyckts bekräfta att premiärministern, hans anhöriga och medarbetare varit djupt indragna i den påstådda muthärvan. Erdoğan har hävdat att banden är förfalskade.

    • Februari

    • Specialdomstolar avskaffas efter gülenistinfiltration

      Parlamentet avskaffar de specialdomstolar som rannsakat och dömt hundratals militärer och andra som anklagats för försök till statskupp. AKP-regeringen anser att dessa domstolar är så infiltrerade av Gülenrörelsen att de utgör ett hot mot regeringen. Beslutet kan medföra att rättegångarna görs om vid vanliga brottmålsdomstolar.

    • Skärpt kontroll av internet

      Parlamentet antar en lag som ger telekommunikationsmyndigheten rätt att utan domstolsbeslut blockera internetsidor som anses göra intrång i personers privatliv eller vars innehåll betraktas som kränkande. Internetoperatörer tvingas också spara dokumentation av alla internetanvändares aktiviteter på nätet i två år och överlämna uppgifterna till myndigheterna på begäran, utan att underrätta dem som berörs. Turkiet är redan ett av de länder i världen som har hårdast restriktioner för internettrafiken och parlamentsbeslutet får hård kritik från EU, som anser att landet nu tar ett steg tillbaka "i ett redan kvävande medieklimat".

    • Januari

    • Akutvården politiseras

      En lag träder i kraft som förbjuder läkare att ge akutvård utan myndigheternas tillstånd. Kritiker befarar att lagen syftar till att hindra demonstranter som skadats av poliser att få vård. Läkare som trotsar förbudet riskerar upp till tre års fängelse och mer än 6 miljoner kronor i böter.

    • Hundratals poliser avskedas

      350 poliser i Ankara avskedas eller omplaceras genom ett regeringsdekret som offentliggörs vid midnatt natten till den 7 januari. Bland dem finns chefer för rotlarna för ekonomisk brottslighet, smuggling, nätbrottslighet och organiserad brottslighet. Sammanlagt har 560 poliser fråntagits sina uppgifter enbart i huvudstaden under de senaste veckorna. Dagen efteråt avskedas vice rikspolischefen samt polischeferna i 16 av landets provinser, däribland i flera av landets största städer. Inte långt därefter omplaceras 20 åklagare, bland dem chefsåklagaren i Istanbul. Samtliga omplacerade har utrett ärenden som betraktats som känsliga för regeringen. Regeringen inleder också en rättslig utredning om flera högt uppsatta åklagare som arbetat med den stora korruptionshärvan.

  • 2013

    • December

    • AKP-medlemmar hoppar av

      På kort tid lämnar fem av AKP:s parlamentsledamöter partiet i protest mot korruptionsskandalen och partiledningens "arrogans". Bland avhopparna är en tidigare kulturminister och förre landslagsspelaren i fotboll Hakan Şükür.

    • Regeringen försöker bromsa polisens arbete

      Ett regeringsdekret om att poliser inte får påbörja utredningar utan godkännande från sina högsta chefer blockeras av det så kallade statsrådet, landets högsta administrativa domstol, som säger att ordern strider mot den författningsenliga maktdelningsprincipen. En åklagare som arbetat med korruptionshärvan avlägsnas från utredningen sedan han klagat på att polisen inte gjort de gripanden som han gett order om. Riksåklagaren förklarar omplaceringen med att åklagaren läckt information till medierna.

    • Skandal fäller ministrar

      De tre ministrar vars söner misstänkts i korruptionshärvan avgår. En av dem, miljöministern Erdoğan Bayraktar, säger att de flesta av de påstått olagliga projekt han anklagats för att ha legat bakom hade godkänts på direkt order från premiärministern. Han uppmanar premiärministern att själv avgå. Denne svarar i stället med en stor regeringsombildning med tio nya ministrar. En av dem som avskedas är EU-ministern Egemen Bağış som också utpekats för korruption.

    • Regeringen slår tillbaka mot korruptionsavslöjanden

      Minst 50 personer grips i polisrazzior för misstänkt korruption i samband med offentliga anbud på stora bygg- och anläggningsprojekt och olaglig överföring av pengar till Iran. Bland de gripna är flera ledande personer inom näringslivet och tre söner till ministrar i AKP-regeringen. Gripandena följs av omfattande utrensningar på hög nivå ur poliskåren. Bland de över 100 polischefer som avskedas eller omplaceras är chefen för Istanbulpolisen och de ansvariga för insatser mot ekonomisk brottslighet, organiserad brottslighet och smuggling. Premiärminister Erdoğan anklagar dem för maktmissbruk och säger att razziorna varit ett led i en smutskastningskampanj mot regeringen. Han säger också att de som legat bakom gripandena försökt skapa "en stat i staten", vilket tolkas som ett förtäckt angrepp på Gülenrörelsen (se Religion och Modern historia). Korruptionsskandalen framstår snart som den värsta krisen hittills för AKP-regeringen och tolkas som en skärpt maktkamp mellan regeringen och Gülenrörelsen, som anses ha ett betydande stöd inom poliskåren och domstolarna. Krisen blottar också sprickor inom partiledningen med interna krav på att Erdoğan ska avskeda korruptionsmisstänkta ministrar. Åklagare uppmanar parlamentet att upphäva den juridiska immuniteten för fyra ministrar, bland dem ekonomiministern och EU-ministern. Några dagar efter massgripandena väcks åtal mot 24 personer, bland dem två ministersöner, en azerbajdzjansk affärsman och VD för statsägda Halkbank (Folkbanken).

    • Migranter till EU kan tas tillbaka

      Turkiet skriver under ett avtal med EU om att ta tillbaka migranter som tagit sig in i Europeiska unionen olagligt från Turkiet. Turkiet och EU beslutar samtidigt att inleda förhandlingar om att turkiska medborgare ska kunna besöka EU-länder utan visum.

    • November

    • Diplomatisk konflikt med Egypten

      Turkiets ambassadör i Kairo utvisas sedan premiärminister Erdoğan ännu en gång kritiserat militärens maktövertagande i Egypten och klappjakten på islamister. Turkiet svarar med att förklara det egyptiska sändebudet i Ankara persona non grata.

    • Arbetet med ny författning bryter samman

      Det parlamentariska utskott som i två år arbetat med en ny författning ger upp försöken. Representanterna för de fyra partierna har bara lyckats enas om cirka 60 artiklar, inte ens hälften av vad en författning skulle innehålla. Åsiktsskiljaktigheterna i det turkiska samhället är så starka att politikerna till exempel inte kunnat komma överens om hur turkiskt medborgarskap ska definieras eller hur religionsfriheten ska skyddas. Därmed ser AKP-regeringen inte ut att kunna infria ett av sina viktigaste löften från valrörelsen 2011.

    • Livstid för kommunistiska journalister

      Sex journalister döms till livstids fängelse för medlemskap i Marxist-leninistiska kommunistpartiet (MLKP). Bland dem är Fusun Erdoğan, som leder kurdiskspråkiga Özgür Radio. Han har redan suttit i häkte sedan 2006. Europeiska journalistfederation fördömer de "absurda" utslagen och beskriver dem som ett uttryck för turkiska regeringens krav på total samhällskontroll.

    • Oktober

    • EU går med på att återuppta medlemskapsförhandlingarna med Turkiet efter ett tre år långt avbrott. Tills vidare begränsas förhandlingarna till det kapitel i EU:s regelverk som rör regional utveckling.

    • 20 000 fängslas enligt terrorlagar under fyra år

      Justitiedepartementet avslöjar att 20 000 människor fängslats med hänvisning till landets antiterrorlagar under de senaste fyra åren, varav 8 000 enbart under de senaste tolv månaderna. De flesta har inte gjort sig skyldiga till våldsbrott. En betydande del av de dömda är kurder, ofta medlemmar av det lagliga partiet BDP.

    • Huvudduk och skägg tillåts, trohetsed slopas

      Förbudet för kvinnliga offentligt anställda att bära islamisk huvudduk avskaffas med omedelbar verkan. Manliga offentligt anställda tillåts odla skägg. Förbuden kvarstår för domare, åklagare, poliser och militärer. Samtidigt avskaffas trohetseden till turkiska nationen som inlett alla skoldagar sedan 1930-talet.

    • September

    • Kurdiska vapenvilan allt bräckligare

      PKK-ledaren Cemal Bayık meddelar att den kurdiska gerillan har avbrutit sin reträtt från turkisk mark som reaktion på att turkiska staten enligt honom inte levt upp till sina åtaganden enligt vapenvilan som gällt sedan början av året. Uttalandet bekräftas några dagar senare i en officiell kommuniké, i vilken PKK dock lovar att fortsätta iaktta vapenvila. I kommunikén kritiseras framför allt att regeringen och parlamentet ännu inte reformerat strafflagar och vallagar, beviljat kurder rätt till utbildning på sitt eget språk eller skapat någon form av regionalt självstyre för de kurdiska delarna av landet.

    • Ny rättegång mot militärer

      Bara några veckor efter de många fällande domarna i Ergenekon-affären inleds rättegången mot 102 före detta militärer som anklagas för att ha störtat Turkiets första islamistiskt ledda regering 1997. Den oblodiga kuppen mot dåvarande premiärministern Necmettin Erbakan har beskrivits som "den postmoderna kuppen". En militär maktdemonstration och ett hotfullt formulerat ultimatum pressade Erbakan att avgå. Den huvudåtalade är dåvarande försvarschefen general Hakkı Karadayı, för vilken åklagarna yrkar på livstids fängelse.

    • Augusti

    • Hundratals dömda för sammansvärjning

      Efter en flera år lång massrättegång faller domarna i den så kallade Ergenekon-affären om en nationalistisk, sekulär sammansvärjning för att avsätta AKP-regeringen. Av de 275 som stått inför rätta frikänns bara 21. Förre generalstabschefen general Ilker Başbuğ döms till livstids fängelse (han friges dock i mars 2014 på order av Författningsdomstolen som finner att hans rättigheter åsidosatts). Livstids fängelse utdöms för fler militärer samt för den kände vänsterpolitikern Doğu Perinçek och journalisten Tuncay Özkan. Tre parlamentsledamöter för det största oppositionspartiet CHP döms till mellan 12 och 35 år i fängelse. Oppositionen och oberoende analytiker, både i Turkiet och internationellt, ser rättegången delvis som politiskt påverkad av AKP:s vilja att sätta armén och hårdföra kemalister på plats.

    • Juli

    • Journalister sparkas för rapportering om protester

      Turkiska journalistförbundet säger att minst 72 journalister har antingen avskedats, tvingats ta tjänstledigt eller pressats att säga upp sig sedan protesterna mot regeringen började för sex veckor sedan. De stora turkiska mediebolagen ägs i många fall av stora företagsgrupper med ekonomiska band till regeringen, och sedan protesterna mot regeringen bröt ut har det riktats allt mer kritik mot självcensur i pressen. Tusentals människor har känt sig hänvisade till sociala medier som Facebook och Twitter för att skaffa sig en bild av händelserna.

    • Fredsprocessen hotas

      PKK anklagar turkiska regeringen för att avsiktligt försöka få fredsprocessen att spåra ur. Den kurdiska gerillan kritiserar armén för att den fortsätter att bygga nya militärförläggningar i de kurdiska områdena och låter regeringstrogna PKK-fientliga kurdiska miliser vara verksamma i regionen.

    • Militärens politiska makt begränsas

      Parlamentet antar en lag som ytterligare begränsar militärens inflytande över politiken. Försvarsmakten har alltid formellt haft till uppgift att "bevara republiken Turkiet", vilket ansetts berättiga militära maktövertaganden i kristider. Nu ändras lagen till att arméns huvudsakliga uppgift är att försvara Turkiet mot hot från utlandet.

    • Nya ledare för PKK

      PKK möblerar om i sin ledning. Murat Karayılan, som betraktats som relativt moderat, avsätts som ordförande och ersätts av Cemal Bayık och Bese Hozat. Den senare har lett PKK:s kvinnoförbund. Personskiftet tros signalera en hårdare attityd från PKK, som uttryckt skepsis om turkiska statens goda vilja att fortsätta fredsprocessen.

    • Juni

    • Våld mot demonstranter får EU att tveka

      EU skjuter upp den planerade omstarten för Turkiets medlemskapsförhandlingar i minst fyra månader som en följd av de hårda insatserna mot demonstranter och aggressiva uttalanden från regeringens sida mot såväl oppositionen som omvärlden. Tills vidare väntar EU på en rapport i oktober om huruvida Turkiet uppfyllt kraven för att få fortsätta förhandlingarna.

    • Polisen stormar demonstrantläger i Istanbul

      Demonstranter har sedan slutet av maj protesterat mot planer på att bebygga Geziparken i centrum av Istanbul. Protesterna spred sig snabbt till flera städer, däribland huvudstaden Ankara. Kravaller har brutit ut på flera håll. Fyra personer har dödats i oroligheterna. Över 5 000 demonstranter och 600 poliser har skadats och uppemot 1 000 personer har gripits. Premiärminister Erdoğan intar en hård linje och säger att planerna på att omforma parken ligger fast. Efter mer än två veckors demonstrationer vid Taksimtorget i Istanbul stormar kravallpolis parken med tårgas och vattenkanoner och river det tältläger som byggts upp där. Regeringen säger att de som fortsätter att demonstrera kommer att betraktas som terrorister eller terroristsympatisörer.

    • Maj

    • PKK inleder reträtt från turkisk mark

      I enlighet med ett tidigare besked inleder PKK-gerillan formellt en reträtt från turkisk mark den 8 maj. Processen väntas pågå i flera månader, och först efter det att alla samlats i Irak kan det bli möjligt att börja diskutera en vapennedläggelse, säger PKK-ledningen. I praktiken sägs de cirka 2 000 gerillasoldaterna inne i Turkiet ha rört sig i riktning mot Irak, huvudsakligen nattetid, i flera veckor.

    • April

    • Utlänningslag garanterar asylrätt

      Parlamentet antar en utlänningslag som ger flyktingar möjlighet att söka asyl på samma villkor som i EU-länder. Lagen stadgar att utlänningar inte kan sändas tillbaka till länder där de riskerar tortyr, omänsklig behandling eller kränkande straff, eller riskerar förföljelse på grund av ras, religion eller medlemskap i viss organisation. EU-kommissionen välkomnar beslutet.

    • "Kloka personer" ska främja freden

      Regeringen utser 63 "kloka personer", representerande landets sju regioner, som genom olika initiativ ska försöka främja fredsprocessen mellan staten och kurderna. Bland de 63 finns representanter för näringslivet, kulturpersonligheter, akademiker, människorättsaktivister, journalister och andra. De förmodas delta i offentliga debatter, hålla kontakt med medier och diskutera fredsarbete med människor på gräsrotsnivå.

    • Mars

    • PKK-ledaren utropar vapenvila

      Den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan utropar vapenvila och uppmanar sina gerillasoldater att lämna turkiskt territorium. I ett meddelande som läses upp i samband med det kurdiska nyåret talar Öcalan om "en ny era... när vapnen ska tystna och idéerna och politiken ska tala".

    • Februari

    • Politiker får tala kurdiska offentligt

      Förbudet för politiska partier att använda andra språk än turkiska i sin verksamhet slopas, sedan konstitutionsdomstolen funnit att det stred mot Turkiets författning. Det blir nu tillåtet att tala kurdiska på partimöten och att till exempel sprida affischer och flygblad på kurdiska. Kort efter detta meddelar regeringen att det blir fritt fram för imamer att använda kurdiska i predikningarna i landets moskéer. Även arabiska blir ett tillåtet språk i moskéerna.

    • Vänsterextremistiskt attentat mot USA:s ambassad

      En vakt och gärningsmannen dödas vid ett sprängattentat mot USA:s ambassad i Ankara. Den förbjudna vänsterextremistiska organisationen DHKP-C tar på sig dådet och utsätts för en klappjakt från polisens sida. Ett par veckor efter attentatet genomför polisen razzior i 28 provinser samtidigt i jakt på 167 utpekade personer.

    • Januari

    • Högsta förvaltningsdomstolen river upp förbudet för kvinnliga advokater att bära huvudduk under domstolsförhandlingar. Redan nästa dag infinner sig advokaten Şule Dağlı Gökkılıç iförd muslimsk slöja i en domstol i Istanbul.

    • Parlamentet antar en lag som tillåter kurder att tala sitt eget språk i domstolar. Staten ska stå för kostnaderna för tolkning. Med den nya lagen går staten den kurdiska befolkningen till mötes på en viktig punkt. Det högernationalistiska partiet MHP motsätter sig högljutt lagen.

    • Kurdiska aktivister mördas i Paris

      Tre kvinnliga kurdiska aktivister hittas ihjälskjutna i det kurdiska informationscentret i Paris. Vilka som ligger bakom morden är okänt, men det förmodas röra sig om ett försök att störa de pågående fredsförhandlingarna. En av de dödade kvinnorna, Sakine Cansız, beskrivs som en av grundarna av PKK. Franska utredare bedömer att morden är en intern uppgörelse inom PKK. En kurdisk man från Turkiet grips av fransk polis och delges misstanke för mord och terrorism. Han ska ha arbetat som chaufför åt Cansız.

  • 2012

    • December

    • Dialog med PKK bekräftas

      En regeringstalesman bekräftar att säkerhetstjänsten har en dialog med den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan om att få gerillan att lägga ned vapnen.

    • Nato godkänner robotar längs syriska gränsen

      Nato ger klartecken till att placera ut Patriotrobotar längs Turkiets gräns mot Syrien. Robotarna ska skydda Turkiet från eventuella attacker från den syriska regimen. Nato betonar att utplacerandet sker enbart i försvarssyfte.

    • November

    • FN-kritik mot antiterrorlag

      FN:s människorättskommitté säger att den antiterrorlag från 1991 som Turkiet använder för att häkta politiska aktivister, jurister och journalister är så vag och otydlig att den på flera punkter inte lever upp till folkrättens krav på rättssäkerhet.

    • Oktober

    • Hård EU-kritik mot Turkiet

      Turkiet får svidande kritik i EU:s årliga rapport för stora brister i yttrande- och församlingsfriheten, långa häktningstider och utdragna rättsprocesser samt den fortsatta frånvaron av en politisk lösning på den kurdiska frågan.

    • September

    • Hundratals militärer fängslas

      331 pensionerade eller aktiva militärer döms till långa fängelsestraff för inblandning i "Operation slägga", påstådda planer på att 2003 störta regeringen genom att provocera fram en militärkupp (se Januari 2010). Tre före detta generaler döms till 20 års fängelse och flera andra höga militärer till 16–18 år. De flesta döms till 13 år. Bara 34 åtalade frikänns.

    • Arméoffensiv mot PKK i sydost

      Enligt guvernören av sydostprovinsen Hakkâri har armén dödat 75 medlemmar av PKK under en veckolång offensiv i områden nära gränsen mot Irak och Syrien. Fyra armésoldater uppges ha dödats.

    • Juli

    • Oljeimport från irakiska Kurdistan

      Turkiet börjar importera råolja direkt från den självstyrande kurdiska regionen i norra Irak. Regeringen i Bagdad betecknar handeln som olaglig och säger att den kan skada relationerna mellan länderna.

    • Rättegång mot 295 kurder

      I Istanbul inleds en rättegång mot 205 personer som anklagas för medlemskap i Kurdistans samhällsunion (KCK), en paraplyorganisation som anses stå förbjudna PKK nära. Bland de åtalade är den kände publicisten Ragıp Zarakolu. De åtalade riskerar långa fängelsestraff för samröre med terrorister.

    • Juni

    • Syrien skjuter ned turkiskt plan

      De redan spända relationerna till Syrien försämras ytterligare när ett turkiskt jaktplan skjuts ned av syriskt luftvärn. Turkiet hävdar att planet befann sig i internationellt luftrum när det sköts ned och får starkt diplomatiskt stöd av såväl Nato som EU. Premiärminister Erdoğan beskriver nedskjutningen som en fientlig handling och turkiska armén förstärker sin bevakning av gränsen mot Syrien.

    • Maj

    • Ledande kurdisk politiker fängslas

      Den kurdiska politikern Leyla Zana döms till tio års fängelse för att i en rad offentliga anföranden fyra år tidigare ha uttryckt sig på ett sätt som domstolen i Diyarbakır tolkar som att hon inte betraktar PKK som en terroristorganisation och att hon erkänner den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan som kurdiska folkets ledare. Hon hade tidigare dömts för samma uttalanden, men det utslaget underkändes av Högsta appellationsdomstolen med hänvisning till att hon inte fått tillräckliga möjligheter att försvara sig.

    • Försök att få fart på EU-förhandlingar

      I mitten av månaden gör Turkiet och EU ett formellt försök att ge ny fart åt Turkiets förhandlingar om medlemskap i unionen. Förhandlingarna har i princip legat nere i ett par år, men nu ska Turkiet och EU-kommissionen bilda åtta arbetsgrupper med ansvar för var sitt specifikt kapitel för inträdesvillkoren. Genom dessa grupper ska Turkiet få aktivt stöd för snabbare anpassning till EU:s regelverk. Arbetsgrupperna ska enligt EU ses som ett komplement till de formella medlemskapsförhandlingarna.

    • Försök görs att skriva ny författning

      Efter ett halvårs förberedelser inleder en parlamentarisk kommission det konkreta arbetet med att skriva en ny författning, den första i turkiska republikens historia som inte tillkommer genom direktiv från militären. Alla fyra partier som är representerade i parlamentet deltar i processen.

    • Mars

    • Förre ÖB inför rätta

      Förre överbefälhavaren general Ilker Başbuğ ställs inför rätta för inblandning i försök att avsätta AKP-regeringen.

  • 2011

    • December

    • Civila kurder dödas i flygräd

      34 civila kurder dödas i en flygräd vid byn Uludere nära irakiska gränsen. Regeringen tvingas medge att försvarsmakten felaktigt trott att männen var PKK-medlemmar.

    • November

    • Kurders död på 1930-talet beklagas

      Premiärminister Erdoğan ber om förlåtelse för att nästan 14 000 kurder dödades under turkiska militärens försök att krossa ett uppror mellan 1936 och 1939. Uttalandet ses delvis som en försonande gest mot den kurdiska befolkningen men också som ett sätt att lägga skulden på det nuvarande oppositionspartiet CHP, som var vid makten då.

    • Oktober

    • 24 armésoldater dödas

      24 turkiska soldater dödas av PKK nära irakiska gränsen, arméns svåraste förluster sedan 1990-talet.

    • Juli

    • Hela militärledningen avgår

      Alla medlemmar av försvarsmaktens högsta ledning, generalstaben, avgår kollektivt i protest mot gripandena av höga officerare. Regeringen accepterar avgångarna och president Gül utser deras efterträdare. Aldrig förr har en civil turkisk regering utnämnt de högsta cheferna för de väpnade styrkorna.

    • Juni

    • PKK:s vapenvila slut

      PKK:s vapenvila avbryts. Den har pågått med kortare avbrott sedan april 2009.

    • Syrier flyr till Turkiet

      Oroligheter i grannlandet Syrien leder till att tusentals människor flyr in i Turkiet. Regeringen i Ankara har hittills månat om goda relationer med den syriska regimen men kräver nu demokratiska reformer.

    • Tredje raka valsegern för AKP

      Regeringspartiet AKP vinner en betryggande seger i parlamentsvalet. Premiärminister Erdoğan inleder sin tredje mandatperiod.

    • Mars

    • Journalister anklagas för nationalistkomplott

      Ett stort antal journalister och andra skribenter grips för misstänkt inblandning i Ergenekon-affären. Flera åtalas. De anklagas inte för sina skriverier, utan för planering av statskupp, medlemskap i terrorgrupp och hatbrott.

  • 2010

    • September

    • Folket godkänner grundlagsändringar

      I en folkomröstning godkänns en rad författningsändringar, bland annat att öka parlamentets inflytande över armén och rättsväsendet. Kritiker ser det som ett försök av regeringen att tillsätta välvilligt inställda domare. EU välkomnar dock ändringarna som ett viktigt led i Turkiets anpassning till Europeiska unionens krav. En indirekt följd av folkomröstningen, och av Författningsdomstolens minskade prestige, är att förbudet för kvinnor att dölja sitt hår på universiteten i tysthet upphävs under hösten utan att några lagar ändras.

    • Juli

    • Nära 200 åtal för nationalistkomplott

      Åtal väcks mot 196 personer, däribland både aktiva och pensionerade officerare, för medverkan i organisationen Ergenekon som ska ha haft planer på att störta regeringen (se även Oktober 2008).

    • Maj

    • Byte av oppositionsledare

      Ledaren för CHP Deniz Baykal avgår efter en sexskandal. Han efterträds av Kemal Kılıçdaroğlu, som i sitt första tal som ledare för CHP inte ens nämner ordet sekularism, föregångarens hjärtefråga.

    • Turkiska aktivister dödas av Israel

      Relationerna till Israel försämras drastiskt sedan nio turkiska pro-palestinska aktivister dödats i en israelisk kommandoräd mot en fartygsflotta som försökt bryta blockaden av Gazaremsan. En tionde aktivist avlider senare av sina skador.

    • Januari

    • Militära kupplaner avslöjas

      Tidningen Taraf avslöjar att militären haft en hemlig plan 2003, kallad Operation Balyoz (”slägga”), tänkt att bereda väg för ett militärt maktövertagande. Militära talesmän hävdade att det bara handlat om scenarier inför övningar. I februari grips uppemot 70 officerare misstänkta för delaktighet och 33 av dem åtalas för planer på att ha försökt avsätta regeringen.

  • 2009

    • December

    • Bakslag för kurdiska initiativet

      Regeringens "kurdiska initiativ" hotas av att Författningsdomstolen förbjuder det kurddominerade partiet DTP för påstådda förbindelser med gerillan PKK. Två av dess ledande företrädare, Ahmet Türk och Aysel Tuğluk, bannlyses från politiken i fem år. De övriga parlamentsledamöterna går över till det nya Freds- och demokratipartiet (BDP).

    • Augusti

    • Regeringen lovar fred med kurderna

      Erdoğan håller ett känsloladdat tal i parlamentet om en lösning på det kurdiska problemet. Ej närmare beskrivna reformer ställs i utsikt. Regeringen säger sig vilja dra in så stora delar av det kurdiska samhället som möjligt i sin ”demokratiska öppning".

    • April

    • PKK utlyser vapenvila

      Den kurdiska PKK-gerillan utlyser ensidig vapenvila och säger sig vilja ge regeringen tillfälle att lösa konflikten politiskt. PKK tros vara stärkt av DTP:s framgångar i lokalvalen i mars.

  • 2008

    • Oktober

    • Rättegång börjar mot påstådd nationalistisk komplott

      86 personer ställs inför rätta för medlemskap i den ultranationalistiska rörelsen Ergenekon, som anklagas för att ha försökt driva fram en militärkupp mot regeringen.

    • Juli

    • Regerande AKP ytterst nära att förbjudas

      Med minsta möjliga marginal avslår Författningsdomstolen en begäran att regeringspartiet AKP ska förbjudas för brott mot landets icke-religiösa styresskick.

  • 2007

    • Oktober

    • Folkomröstning godkänner direktval av president

      I en folkomröstning godkänns regeringens förslag att presidenten i fortsättningen ska utses i allmänna val, inte som hittills väljas av parlamentet. Mandatperioden ska förkortas från sju till fem år, med möjlighet till ett omval.

    • Augusti

    • AKP:s kandidat blir president

      Utrikesminister Abdullah Gül väljs till president sedan parlamentet och författningsdomstolen under våren stoppat hans kandidatur.

    • Januari

    • Mord på journalist väcker uppseende

      Journalisten Hrant Dink mördas. Han är redaktör för den armenisk- och turkiskspråkiga veckotidningen Agos och en talesman för den lilla armeniska minoriteten i Turkiet. Mordet väcker stor upprördhet i landet och internationellt.

Varukorg

Totalt 0