2023

Senaste händelser

  • Januari

  • Vallöften från oppositionen tar sikte mot presidenten

    Sex oppositionspartier i samarbete lovar att de kommer att återställa fri- och rättigheter som har minskat under Recep Tayyip Erdoğans tid vid makten, om de vinner parlamentsvalet i den 14 maj. De har enats om ett program som omfattar 2 300 punkter. Bland annat vill de återskapa premiärministerposten och presidenten ska bara kunna ha en enda sjuårig mandatperiod. Statliga medier ska avkrävas opartiskhet: uppemot 90 procents av Turkiets massmedier uppfattas i dag som regimtrogna till följd av att mediernas verksamhet kringskurits. 

  • Koranbränning följs av protester

    Utanför Turkiets ambassad i Stockholm bränner högerextremisten Rasmus Paludan ett exemplar av Koranen. Sveriges ambassadör i Ankara kallas för andra gången på en vecka till turkiska UD. Aktionen fördöms av Turkiets regering, som anför att det borde betraktas som ett hatbrott att bränna islams heliga skrift och därför vara ett lagbrott. Presidenten låter snart förstå att händelsen får konsekvenser för Sveriges ansökan om medlemskap i Nato, en fråga som kan avgöras av Turkiet. Protester mot koranbränningen förekommer i en lång rad muslimska länder. Från lärosätet al-Azhar i Kairo, som har en ledande roll i den sunnimuslimska världen, kommer en uppmaning till bojkott mot produkter från Sverige. Några dagar senare kallar Turkiet till sig Danmarks ambassadör och klagar på att Paludan tillåtits bränna koraner även i Köpenhamn.

  • Erdoğan flaggar för val i maj

    President Erdoğan låter förstå att de val som enligt tidigare planer ska äga rum i mitten av juni kommer att tidigareläggas till den 14 maj. Det gör han genom att hålla ett anförande med drag av valtal där han hänvisar till fria val som hölls den 14 maj 1950, och några dagar senare ger han bestämt besked om datumet. Parlaments- och presidentval i år väntas bli jämna. Genom att tidigarelägga valdagen kan presidenten kanske lyckas utnyttja att hans motståndare är splittrade; oppositionspartier försöker enas bakom en gemensam presidentkandidat men det går trögt. De senaste åren har allvarliga utmanare till Erdoğan gått på motgångar i domstolar och medier som inte hyllar presidenten har tystats. 

  • Turkisk ilska över protest i Sverige

    Turkiet klagar via Sveriges ambassadör i Ankara sedan en docka föreställande president Erdoğan hängts upp av prokurdiska aktivister utanför Stockholms stadshus (en anspelning på den italienske fascistledaren Mussolini och hur liket behandlades sedan han avrättats i slutet av andra världskriget). I turkiska uttalanden sägs att Sverige inte tar i med kraft mot terrorgrupper. Svenska ministrar uttrycker irritation och hävdar att syftet med protesten är att sabotera Sveriges ansökan om medlemskap i Nato, där Turkiets regering har avgörandet i sin hand. Åklagarmyndigheten i Sverige väljer att inte inleda förundersökning eftersom protesten inte bedöms utgöra förtal. Talespersoner för aktivisterna hänvisar till yttrandefriheten i Sverige.

  • Palmepris till turkisk aktivist

    Eren Keskin från Turkiet är en av tre kvinnor som delar årets Olof Palmepris. Narges Mohammadi från Iran och Marta Chumalo från Ukraina är de andra. Alla tre belönas för sina ansträngningar att förbättra kvinnors villkor. Eren Keskin har tidigare fått Anna Lindh-priset.

Vill du läsa mer?

För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.

Vad får jag?

Se exempel på vad Landguiden omfattar här.

Varukorg

Totalt 0