Kalendarium

• 2022

  • Maj

  • Turkiet på väg in i Syrien igen

    24 maj

    Turkiet planerar att genomföra ännu en militär offensiv in på syriskt område, meddelar president Erdoğan. Syftet är att genomföra den ”säkerhetszon”, längs gränsen och tre mil in i Syrien, som den turkiska regeringen har siktat på tidigare. Offensiven blir om den genomförs Turkiets fjärde sedan 2016. Det är framför allt det kurddominerade självstyre som har uppstått på syriska sidan som oroar Erdoğan, eftersom han kopplar det till den terrorstämplade kurdiska gerillan PKK.

  • Turkiet ”gnisslar” inför svensk Natoansökan

    16 maj

    Natolandet Turkiet luftar kritik mot Sverige och Finland i ljuset av att båda länderna, till följd av Rysslands invasion i Ukraina, är på väg att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen. I och med att Socialdemokraterna i Sverige sade ja den 15 maj finns det brett stöd i riksdagen för svensk anslutning, men president Erdoğan ser hinder: han beskriver i synnerhet Sverige som tillflyktsort för kurdiska terrorister. Till nyhetsbyrån Anatolia säger källor i det turkiska justitiedepartementet att Turkiet förgäves har försökt få 33 personer utlämnade från Sverige eller Finand. Försvarsalliansens ledning räknar med att ansökningar från båda länderna ska kunna behandlas snabbt, men alla Natos 30 medlemsländer, också Turkiet, måste ratificera beslutet innan det kan träda i kraft. 

  • April

  • Livstid utan nåd för Kavala

    25 april

    Efter att ha varit fängslad i fyra år utan dom döms Osman Kavala – affärsman och konstmecenat som också har stött demokratiprojekt – till livstids fängelse utan möjlighet att benådas. Anklagelser mot honom handlar om omstörtande verksamhet, dels i samband med en protestvåg 2013, dels vid kuppförsöket mot president Erdoğan 2016. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, som tidigare har kritiserat hur Kavala behandlas i det turkiska rättsväsendet, gör bedömningen att bevisen brister och att domen handlar om att skrämma människorättsaktivister. Ytterligare sju åtalade döms till 18 års fängelse vardera. Kavala beskriver processen som ”justitiemord” på politiska grunder och domen kommer att överklagas. Bland Kavalas aktiviteter som väckt regimens missnöje finns stöd till försoningsprojekt mellan Turkiet och Armenien. Presidenten har för sin del utmålat Kavala som vänsteraktivist och inblandad i en komplott orkestrerad av den ungersk-amerikanske miljardären George Soros.

  • Mars

  • Spärren till parlamentet sänks

    31 mars

    Parlamentet beslutar att ändra vallagen. Spärren för att få mandat sänks till 7 procent av rösterna. En av avsikterna med den hittillsvarande höga tröskeln (minst 10 procent av rösterna) har varit att stänga ute småpartier. De partier som tagit sig in har kunnat dela på många mandat, vilket gett AKP oproportionerligt mycket makt. Men 2022 har AKP motiv för att sänka spärren: det kan splittra oppositionspartierna, som har visat sig benägna att bilda allianser för att komma över spärren.

  • Turkiet på väg att släppa känslig mordutredning

    31 mars

    Den rättsliga prövningen av mordet på den saudiske regimkritikern Jamal Khashoggi kan komma att överföras till Saudiarabien. En begäran från det turkiska rättsväsendet (som rapporteras bottna i en påstötning från saudiskt håll) motiveras med att de 26 misstänkta inte kommer att kunna ställas inför rätta i Turkiet därför att Saudiarabien inte lämnar ut dem. Mordet utfördes på det saudiska konsulatet i Istanbul, under bestialiska former som dokumenterades av turkisk underrättelsetjänst (se 2 oktober 2018 och 15 november 2018). Flera av de misstänkta har kopplats till säkerhetsapparaten runt den saudiske kronprinsen. Propån om att föra över målet framställs just när det pågår ett ”töväder” i de politiska förbindelserna mellan länderna.

  • Turkiet medlar mellan Ukraina och Ryssland

    29 mars

    Efter turkisk medling mellan Ryssland och Ukraina meddelas att de ryska invasionsstyrkorna i Ukraina ska omgrupperas. Turkiet går balansgång mellan intressen i regionen, bland annat genom att trots sitt Natomedlemskap köpa vapen från Ryssland. Turkiet, som också tar emot strida strömmar av ryska turister, har inte anslutit sig till de västliga sanktioner mot Ryssland som införts sedan invasionen i Ukraina i februari. Turkiet har samtidigt ett frihandelsavtal med Ukraina.

  • Erdoğan vill ha förhandlingar med EU om medlemskap

    22 mars

    I skuggan av den pågående ryska invasionen i Ukraina, där Turkiet försöker inta en roll som medlare och har avstått från att införa sanktioner mot Ryssland, begär president Erdoğan att förhandlingarna med EU ska återupptas om Turkiets önskan att bli medlem av unionen.

  • Gülensläkting döms till fängelse

    22 mars

    Selahaddin Gülen, brorson till president Erdoğans ärkefiende Fethullah Gülen, döms till ett flerårigt fängelsestraff på anklagelser om medlemskap i en terrorgrupp. Det är hans farbror Fethullah Gülen, predikant och landsflyktig i USA, som anklagas för kuppförsöket mot presidenten 2016. Selahaddin Gülen hämtades från Kenya 2021 av turkiska agenter. Hans fru beskrev det som en kidnappning.

  • Februari

  • Turkiet: I Ukraina pågår krig

    27 februari

    Turkiet har bestämt sig för att klassificera pågående händelser i Ukraina som ett krig, inte (som Ryssland gör) som en militär operation. För turkisk del kan definitionen vara juridiskt viktig eftersom den påverkar möjligheten att reglera fartygstrafik genom Bosporen till Svarta havet. Montreuxkonventionen från 1936, som ger rätt för handelsfartyg att passera, ger också Turkiet rätt att stoppa örlogsfartyg i krigstid. Fartyg från länder belägna vid havet har dock rätt att uppsöka sin hemmahamn. Ukraina, sedan tre dagar utsatt för ett storskaligt militärt anfall från Ryssland, har begärt att Turkiet stoppar ryska fartyg. Till skillnad från andra Natoländer väljer Turkiet att inte införa sanktioner mot Ryssland.

  • Europarådet tar Erdoğan i örat

    2 februari

    Fallet med kulturmecenaten Osman Kavala, som hålls fängslad i Turkiet, leder till disciplinåtgärd i Europarådet. 2019 uppmanade Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna Turkiet att frige Kavala. Utslagen är bindande för Europarådets medlemsländer. Ärendet förs nu tillbaka till domstolen, och ett nytt utslag kan leda till att Europarådets ministerkommitté (rådets styrande organ, som består av representanter för medlemsländerna) fattar beslut om att Turkiet ska förlora sin rösträtt, eller till och med sin plats i Europarådet. Bara en gång tidigare har ett sådant förfarande skett, det gällde ett liknande fall i Azerbajdzjan. Turkiet anklagar Kavala för att ha finansierat regeringsfientliga demonstrationer 2013 och för att ha haft del i kuppförsöket mot president Erdoğan 2016.

  • Flyg mellan Turkiet och Armenien återuppstår

    2 februari

    De första trafikflygningarna på två år mellan Turkiet och Armenien genomförs: ett efterlängtat resultat av att bottenfrusna förbindelser mellan länderna tinar (se 14 december 2021). Två bolag ska från och med nu genomföra sammanlagt fem flygningar per vecka i vardera riktningen. Gränsen hålls annars fortsatt stängd (landsvägstrafik sker på omvägar via Georgien eller Iran), och de har inte normala diplomatiska förbindelser.

  • Januari

  • Stödpaket till hushållen

    3 januari

    Inflationen noteras ha nått sin högsta nivå sedan 2002. I december landade konsumentpriserna 36,1 procent högre än ett år tidigare, och viktiga basvaror finns bland de produkter som ökat ännu mer i pris och drar upp genomsnittet. Den turkiska valutan förlorade 44 procent av sitt värde gentemot USA-dollarn under helåret 2021, men president Erdoğan står fast vid en ekonomisk politik med låga räntor som han, i motsats till ekonomer, tror ska dämpa prisökningarna. 2023 ska det hållas val och Erdoğans opinionssiffror har försämrats, men han utlovar ett stödpaket riktat till bland andra landets äldre som ska få hjälp att betala hushållsgasen.

• 2021

  • December

  • Räntesänkningar får valutan att tappa i värde

    16 december

    Centralbanken sänker sin styrränta. Det är fjärde månaden i rad och beslutet fattas trots att inflationen har stigit till över 20 procent. Den turkiska valutan sjunker omedelbart i värde, det är också vad som har skett efter de tidigare räntesänkningarna. Sedan årets början har liran tappat mer än hälften av sitt värde gentemot USA-dollarn. Räntesänkningarna bottnar i påtryckningar från president Erdoğan, som vill hålla räntorna låga i hopp om att det ska hålla i gång tillväxt i ekonomin. Presidenten har också gång på gång har markerat sin vilja genom att byta ut centralbankens chefer (se 18 mars 2021). Presidenten hävdar, i motsats till ekonomer, att inflationen minskar om räntan sänks. Turkar har medan liran tappat i värde köpt utländsk valuta för att försöka skydda sig mot minskande köpkraft när importvaror blir dyrare. Presidenten har för sin del lovat att minimilönen ska höjas.

  • Ärkefiender siktar på dialog

    14 december

    Armenien ska utnämna ett särskilt sändebud med uppdrag att förbättra kontakterna med Turkiet, som dagen innan har lämnat ett liknande besked. De två länderna har aldrig etablerat diplomatiska förbindelser och gränsen mellan dem är stängd sedan 1993. Bakgrunden är händelser som ligger drygt hundra år bakåt i tiden, då armenier utsattes för svåra förföljelser i samband med att Osmanska riket föll samman. Armenier hävdar att det var ett folkmord. Det senaste året har Turkiets stöd för Azerbajdzjan i kriget om Nagorno-Karabach spätt på bitterheten.  2009 undertecknade Armenien och Turkiet en överenskommelse om normalisering, men den kom aldrig att sättas i verket.

  • Enighet om åtgärder mot svavel i Medelhavet

    10 december

    Turkiet och dess grannländer utfäster sig att göra större ansträngningar för att minska miljöfaror vid Medelhavet. Ett fyradagarsmöte mellan representanter för 21 länder avslutas med enighet om att svavelhalten i fartygsbränsle ska sänkas. EU:s svaveldirektiv sätter gränsen till 0,1 procent svavel i marint bränsle som används i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen. Det är denna gräns som enligt mötet i Turkiet ska råda från januari 2025.

  • Flyktingar alltmer skuldsatta

    2 december

    EU anslår 325 miljoner euro till kontantstöd åt flyktingar i Turkiet. Pengarna ingår i en treårsplan som sträcker sig till 2024. Under den tiden planerar EU att bidra med tre miljarder euro. Flyktingar får ett kort med pengar till att betala mat och hyra, transporter och läkemedel. Pengarna går på det sättet in i Turkiets ekonomi. Systemet inrättades 2016 (efter krisåret 2015 då stora flyktingströmmar tog sig till EU-länder) och omfattar ungefär en tredjedel av de uppemot fem miljoner flyktingar som befinner sig i Turkiet. Enligt biståndsorganisationerna Röda Halvmånen och Röda Korset har pandemin bidragit till att flyktingfamiljer är mycket mer skuldsatta än de var tidigare.

  • November

  • Gripanden av jurister bröt mot lagen

    23 november

    Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna beordrar Turkiet att betala skadestånd till 427 jurister anställda i rättsväsendet som greps efter kuppförsöket 2016. Gripandena av domare och åklagare var inte lagliga. Domstolen har tidigare i flera fall ifrågasatt turkiska myndigheters agerande efter kuppförsöket, framför allt frihetsberövanden (se 12 mars 2021).

  • Oktober

  • Sur diplomati över fallet Kavala

    19 oktober

    Tio ambassadörer, bland dem Sveriges, kallas upp till Turkiets utrikesdepartement efter samfälld utländsk kritik mot hur Turkiet hanterar fallet Osman Kavala. Filantropen och aktivisten Kavala sitter fängslad utan dom sedan fyra år. USA, Kanada och EU-länder, bland andra, har i ett gemensamt uttalande krävt att fallet får en snabb och rättvis lösning (se 12 mars 2021). Några dagar senare säger presidenten att ambassadörerna kommer att förklaras icke önskvärda i landet, men osämjan ser ut att dämpas när det rapporteras att ambassadörerna inte ska lägga sig i Turkiets inre angelägenheter.

  • Trepartsavtal om elöverföring retar Turkiet

    19 oktober

    Egypten, Cypern och Grekland skriver under ett avtal om elöverföring mellan länderna. För egyptisk del kan det öppna för export av solenergi till Europa, medan Grekland kan få en nyckelposition för energileveranser vidare till europeiska länder. Överenskommelsen undertecknas i Aten av presidenterna från Cypern och Egypten samt Greklands premiärminister, vilket säger en del om vilken vikt parterna lägger vid planerna. De betonar också att de vill exploatera naturgaskällor i Medelhavet. Regeringen i Ankara, som anser att sådana planer inkräktar på Turkiets hantering av naturtillgångar i havet, reagerar med irritation.

  • Turkiet ratificerar klimatavtal

    6 oktober

    Turkiets parlament röstar ja till den internationella Parisöverenskommelsen om nedskärning av växthusgaser, drygt fem år efter det att turkiska företrädare skrev under avtalet. Efter en sommar med både ovanligt omfattande skogsbränder och översvämningar lovade president Erdoğan i ett tal inför FN:s generalförsamling i september att Turkiet skulle godkänna avtalet före ett stort klimatmöte som ska hållas i Glasgow i Skottland i november.

  • September

  • Attackdrönare köps från Turkiet

    23 september

    Marocko köper drönare för militärt bruk från Turkiet. Tretton exemplar av modellen Bayraktar TB2 har beställts och de första har levererats, uppger sajten Far-Maroc som rapporterar nyheter med anknytning till Marockos försvarsmakt. Drönaren kan användas till bland annat spaning, men också bestyckas. Osämjan har den senaste tiden vuxit mellan Marocko och grannlandet Algeriet som stöder västsahariernas motstånd mot marockansk överhöghet i Västsahara.

  • Augusti

  • Turkiska anfall i Irak

    17 augusti

    Turkiet genomför en räd med drönare mot irakiskt område och åtta personer mister livet. Målet är en klinik i Sinjarprovinsen där fyra av dödsoffren är anställda, medan fyra uppges vara yazidiska krigare. Yazidierna ingår i styrkan 80:e brigaden som har koppling både till kurdgerillan PKK och till milisgrupperingen al-Hashd al-Shaabi, som i sin tur samarbetar med Iraks regeringsarmé. Det är andra gången samma vecka som Turkiet slår till mot samma styrka. Från Iraks nationella säkerhetsråd kommer ett uttalande som, utan att nämna Turkiet eller de berörda styrkorna, protesterar mot att irakisk mark används till inbördes uppgörelser.

  • Dödskrasch vid vattenbombning

    14 augusti

    Fem ryska och tre turkiska medborgare omkommer när ett ryskt brandbekämpningsplan störtar nära staden Adana. I norr har antalet dödsoffer för översvämningarna vid Svarta havet stigit till minst 44. Störtfloden kan delvis ha berott på en brusten kraftverksdamm. Dessutom konstaterar man att hus har byggts på olämpliga, riskutsatta platser.

  • Översvämningar vid Svarta havet

    13 augusti

    Knappt har sommarens ovanligt omfattande och dödliga skogsbränder i södra Turkiet hunnit släckas innan kustområdet i norr, vid Svarta havet, rapporterar svåra översvämningar. Minst 27 liv har krävts i störtfloder som slår särskilt hårt mot provinsen Kastamonu. Människor måste räddas med helikopter från hustak och hundratals samhällen blir strömlösa. Byggnader och broar har skadats, gator täcks av lera och bilar och andra föremål om följt med travas på hög. Trakten längs Svartahavskusten är bergig och översvämningar nedanför sluttningarna är inte ovanliga sommartid, men läget beskrivs som extremt i år (precis om hettan i söder, se 20 juli).

  • Juli

  • Kurdisk familj mördad i förmodat hatbrott

    30 juli

    Sju medlemmar av en familj överfalls och mördas i sitt hem i en by utanför Konya i centrala Turkiet. Motivet tros vara familjens kurdiska ursprung. Redan i maj skadades två personer när familjen utsattes för brott i hemmet; de har sedan dess anklagat turkiska myndigheter för att inte ta hatbrott på allvar. Den 21 juli miste en kurdisk bonde livet i en by i Konya, den gången uppgav turkiska myndigheter att motivet var en träta om betesmark.

  • Turkiets planer för Cypern kritiseras

    21 juli

    I ett tal i den av Turkiet kontrollerade delen av Nicosia kräver president Recep Tayyip Erdoğan en tvåstatslösning för Cypern. Talet hålls i samband med det årliga firandet av den turkiska invasionen av den norra delen av ön 1974. Enligt Erdoğan kan förhandlingar för att lösa Cypernkonflikten endast ”ske mellan två stater” och alla parter måste erkänna att det ”finns två folk och två stater med likvärdiga rättigheter”. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade tidigare i juli att EU inte kan acceptera Turkiets och turkcyprioternas krav. Erdoğan möter också stark kritik från EU för att han uttalar stöd för turkcyprioternas planer på att öppna den tidigare turistorten Varosha, som kontrolleras av turkiska armén. Varosha ligger i ett ingenmansland mellan grekcypriotiska och turkcypriotiska områden.

  • Värmerekord och bränder

    20 juli

    I Cizre, Şırnak – en stad i sydöstra Turkiet, nära gränsen till Syrien – noteras 49,1 grader Celsius. Det är turkiskt rekord. Cizre höll också det gamla rekordet från 1961. Värmeböljan leder under de kommande veckorna till långt över hundra bränder i södra Turkiet med minst åtta dödsoffer och omfattande evakueringar, bland annat på turistorter. Myndigheter får kritik för att ha hållit dålig beredskap trots att pengar inte har saknats. President Erdoğan häcklas efter att ha kastat ut tepåsar till drabbade medborgare från en buss under ett besök i Antalyatrakten. Även om te har symboliskt värde som gåva i Turkiet ses hans agerande som okänsligt.

  • Spionprogram i mobil hos Khashoggis fästmö

    18 juli

    Ledande politiker och andra kända personer, bland dem Frankrikes president Macron och arabiska kungligheter, kan ovetande ha blivit övervakade genom att säkerhetstjänster installerat programvaran Pegasus i deras mobiltelefoner. Två organisationer, Amnesty International och det Parisbaserade journalistsamarbetet Forbidden Stories, har fått tillgång till en lista med berörda telefonnummer och avslöjanden med upphov i den briserar i stora tidningar som Le Monde och The Guardian. Den turkiska fästmön till kolumnisten Jamal Khashoggi, som mördades i Turkiet 2018 av utsända saudier, är en av dem som haft spionvaran i sin mobil utan att veta om det (se främst 2 oktober 2018 och 20 oktober 2020). Det israeliska mjukvaruföretaget NSO, som levererar Pegasus, hävdar att rapporterna präglas av felaktiga slutsatser och att programmet är avsett för att bevaka brottslingar och terrorister.

  • Rektor får sparken efter studentkritik

    15 juli

    AKP-politikern Melih Bulu, som fått tummen ned av studenter som universitetsrektor, får sparken. Beskedet lämnas via statens officiella organ för kungörelser, men motiveras inte och ingen ersättare har utsetts. Studenterna har varit emot utnämningen av Bulu eftersom den uppfattats som att regeringspartiet AKP vill toppstyra universitetet (se 6 januari).

  • Fängslad HDP-ledamot släpps

    6 juli

    Ömer Faruk Gergerlioğlu friges fem dagar efter det att Författningsdomstolen kommit fram till att hans rättigheter kränkts (se 17 mars 2021). Han är en av många tidigare och nuvarande företrädare för det prokurdiska partiet HDP som staten på olika sätt ingripit mot. Den 16 juli är han tillbaka i parlamentet som ledamot för HDP.

  • Import av plast begränsas

    2 juli

    En stor del av all import av plastförpackningar förbjuds, och därmed mycket av de plastsopor som kommer in i landet. Enbart Storbritannien har hittills skickat i genomsnitt 30 fartygscontainrar per dag med plastskräp till Turkiet, eftersom det inte finns tillräckligt många brittiska återvinningsanläggningar, enligt BBC. Det turkiska förbudet bottnar i miljölarm om att importsoporna antingen bränns eller bara dumpas i naturen. Det finns undantag från förbudet, beroende på typen av plaster: Turkiet fortsätter att importera bland annat buteljerat vatten på plastflaska. Problemet med sopor som ingen vill ta hand om på hemmaplan är globalt, men stora mottagare som Kina och Malaysia har stoppat eller begränsat importen.

  • Protester mot att Turkiet frånträder kvinnoskydd

    1 juli

    Turkiets beslut att lämna Istanbulkonventionen om motverkande av våld mot kvinnor träder i kraft (se 20 mars 2021). Kvinnoorganisationer demonstrerar i protest.

  • Juni

  • Presidenten inrättar ny styrgrupp

    30 juni

    En kommission för prisstabilitet har inrättats genom dekret från presidenten. Den ska ansvara för inflationsbekämpning och består av sex fackministrar, riksbankschefen och chefen för presidentens budgetkansli. Frågan är hur kommissionens och centralbankens arbete ska samverka. Det är välkänt att presidenten har pressat banken att hålla räntorna låga och bedriva expansiv kreditpolitik (öka utlåningen), men det tenderar också att driva upp priserna. I juni steg matpriserna med 20 procent, och den genomsnittliga inflationen var 17,5 procent. Om kommissionen skulle vilja införa pristak eller exportbegränsningar, riskerar den också att gynna en svart varumarknad.

  • Byggstart för kontroversiell kanal

    26 juni

    Presidenten inviger arbetena med att gräva en ny kanal mellan Svarta havet och Marmarasjön, parallell med Bosporen. Istanbulkanalen ska bli 4,5 mil lång och byggs officiellt för att minska trängseln i det naturliga sundet mellan Europa och Asien, men den kan också göra det möjligt för Turkiet att ta betalt av passerande fartyg. Miljökonsekvenserna befaras bli stora.

  • Domstol tar upp krav på HDP-stängning

    21 juni

    Författningsdomstolen accepterar att åtal väcks mot det prokurdiska partiet HDP (se 31 mars). Ett eventuellt beslut om att förbjuda partiet väntas ta månader. Åtalet bygger på anklagelser om kopplingar till den olagliga PKK-gerillan. En tänkbar utgång är att HDP inte förbjuds men förlorar sitt statliga partistöd. Tidigare har sju prokurdiska partier olagligförklarats i Turkiet.

  • Samarbete med Azerbajdzjan stärks

    15 juni

    President Recep Tayyip Erdoğan besöker Azerbajdzjan. Tillsammans med landets president Ilham Aliyev inspekterar han staden Şuşa i Nagorno-Karabach. Staden intogs av azeriska styrkor i det krig om enklaven som de utkämpade med turkiskt stöd mot Armenien hösten 2020. Turkiet planerar nu att öppna ett konsulat i Şuşa, som ligger 1,5 mil från Stepanakert, områdets största stad. Azerbajdzjan har sedan kriget dragit i gång en rad infrastrukturprojekt, bland annat en fyrfilig väg de knappt nio milen mellan Şuşa och Fizuli. Under kriget befarades att även Ryssland, lierat med Armenien, skulle dras in i striderna. Erdoğan och Aliyev gör nu ömsesidiga utfästelser om hjälp i händelse av anfall utifrån. Det stärkta samarbetet kommer bland annat att innebära regelbundna möten mellan de två ländernas säkerhetsråd. Det framkommer också att tillverkning av militära drönare av turkisk modell ska inledas i Azerbajdzjan.

  • Turkisk drönare mot flyktingläger i Irak

    5 juni

    Tre dödsoffer rapporteras när Turkiet anfaller ett flyktingläger i norra Irak, cirka 25 mil från gränsen. Makhmurlägret inrättades ursprungligen av FN för kurdiska flyktingar från Turkiet, vars statsmakter hävdar att det nu styrs av PKK-gerillan. En av de personer som dödas beskrivs som lokalt PKK-befäl. Turkiet har enligt analytiker i allt större utsträckning börjat göra bruk av drönare i sin jakt på PKK på irakiskt område. Utanför Dahuk i irakiska Kurdistan har det några timmar tidigare inträffat en sammanstötning mellan PKK och irakiska peshmerga-soldater, en intern kurdisk strid alltså, där flera soldater stupat. Det kurdiska självstyret i Irak, som har egna styrkor, tenderar till skillnad från PKK att vilja hålla sig väl med Turkiet.

  • Maj

  • Gülensläkting hämtad av agenter

    31 maj

    Den statliga nyhetsbyrån Anatolia rapporterar att Selahaddin Gülen hämtats till hemlandet av den turkiska underrättelsetjänsten MIT. Han är brorson till president Erdoğans ärkefiende Fethullah Gülen och har varit verksam i Kenya. Fethullah Gülen, som lever i exil i USA, anklagas för att ligga bakom kuppförsöket mot presidenten 2016. Personer och medier med anknytning till Fethullah Gülens moderata islamiströrelse anser att det som hänt hans brorson är en kidnappning i statlig regi.

  • Rader av fällningar mot kurdledare

    28 maj

    En ny fängelsedom mot Selahattin Demirtaş, tidigare ledare för det prokurdiska partiet HDP, lyder på två och ett halvt års fängelse. Men rättsfallet är bara ett av flera mot Demirtaş, som är fängslad alltsedan 2016 då turkiska myndigheter trappade upp sina tillslag mot HDP. 2018 dömdes Demirtaş för att ha spritt terrorpropaganda och tidigare i år för att ha förlämpat president Erdoğan. I det viktigaste målet ingår terroranklagelsser mot Demirtaş, som riskerar 142 års fängelse. Under hans ledning tog HDP plats i parlamentet 2015 och han har också ställt upp i presidentval. Själv avfärdar han raden av brottsanklagelser som politiskt grundade. Från turkiska statens sida hävdas att HDP är en fasad för den förbjudna PKK-gerillan.

  • Stormoské i Istanbuls moderna centrum

    28 maj

    President Erdoğan inviger en nybyggd moské vid Taksimtorget i centrala Istanbul. Taksimtorget har tidigare framför allt varit förknippat med Turkiets sekulära statsbygge, bland annat 1-majdemonstrationer, men Erdoğan har velat uppföra en helgedom där alltsedan han var borgmästare i staden. Den nya moskén rymmer 4 000 bedjande. Vid invigningen deltar så många att även parkeringen intill fylls. Byggplanerna bidrog 2013 till demonstrationer, till en början mot att ett grönområde i stadsdelen skulle bebyggas men protesterna blev efterhand allt bredare och riktade mot regeringen.

  • Utmanare till president Erdoğan bildar nytt parti

    18 maj

    Memleket Partisi (Fosterlandspartiet) heter det nya parti som Muharrem Ince grundar med sikte på nästa presidentval 2023. Han blev tvåa i det senaste presidentvalet som kandidat för Republikanska folkpartiet (CHP) med drygt 30 procent av rösterna (se 24 juni 2018), men har sedan dess förlorat en ledarstrid inom CHP.

  • Kurdisk gerillaledare dödad

    17 maj

    Turkiets president uppger att turkiska styrkor har dödat en kurdisk befälhavare. Kurden, känd under namnet Sofi Nurettin, ska ha lett PKK-gerillans styrkor i Syrien, men dödats vid en offensiv in på irakisk mark. Turkiet tillskriver PKK-befälet ansvaret för att den kurdiska gerillan tagit livet av 13 turkiska medborgare i norra Irak (se även 15 februari 2021).

  • Turkisk kritik mot bombkrig

    11 maj

    Turkiet drar tillbaka en inbjudan till Israels energiminister att delta i en internationell konferens i Antalya i juni. Anledningen är den upptrappade konflikten mellan Israel och framför allt islamiströrelsen Hamas i Gazaremsan. President Erdoğan kritiserar Israels bruk av våld mot palestinier. Försoningssträvanden mellan Israel och Turkiet störs, bland annat väntas utbytet av nya ambassadörer skjutas på framtiden.

  • April

  • Massrättegång mot kurder

    26 april

    En massrättegång inleds i Ankara mot 108 kurdiska politiker (tidigare och nuvarande företrädare för partiet HDP) som anklagas för bland annat brott mot staten. Anklagelserna har anknytning till inbördeskriget i Syrien. I gränsstaden Kobane protesterade kurder 2014 mot att turkiska armén inte ingrep mot Islamiska staten (IS) som attackerade kurder, och upploppen krävde 37 liv (se 2 oktober 2020). En av de åtalade är en tidigare HDP-ledare, Selahattin Demirtaş (se 12 mars 2021).

  • USA erkänner armeniers lidande som folkmord

    24 april

    USA:s president använder för första gången ordet folkmord i ett årligt uttalande om händelser som drabbade armenier vid Osmanska rikets sammanbrott under första världskriget. Joe Bidens ordval innebär ett formellt erkännande för armeniska krav på hur händelserna ska betraktas och det hyllas av Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan. Regeringen i Turkiet, som anger lägre dödstal och framhåller att också andra än etniska armenier utsattes för stort lidande, anklagar Biden för att skriva om historien. Den 24 april 2015 brukar ses som massakrernas start. Begreppet folkmord hade inte införts vid tiden och Turkiet förnekar att armenier blev föremål för systematisk utrotningspolitik.

  • Dom mot fängslad skribent upphävs

    14 april

    Ahmet Altan, författare och journalist, friges sedan Kassationsdomstolen upphävt en dom mot honom från lägre rätt. Altan, som grundade tidningen Taraf och har skrivit kritiska artiklar mot Turkiets president, har suttit fängslad nästan utan uppehåll sedan kuppförsöket 2016, som han anklagats för att vara inblandad i (se 4 november 2020). Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har krävt att Altan friges.

  • Högt pris för träta med Ryssland

    12 april

    Ryssland meddelar att allt flyg till Turkiet ställs in mellan den 15 april och den 1 juni, med hänvisning till coronapandemin. Bakom beslutet anas ett annat övervägande: Turkiets president har ett par dagar tidigare uttalat sig kritiskt mot pågående rysk truppförstärkning längs Rysslands gräns mot Ukraina. President Erdoğan uttryckte då stöd för Ukraina, också i frågan om Krimhalvön som Ryssland har annekterat. Ryssland anklagar i sin tur Turkiet för att underblåsa ukrainsk krigshets och kritiserar Turkiets försäljning av vapen, bland annat drönare, till Ukraina. Eftersom Turkiet är ett populärt semestermål för ryssar ger ett flygstopp kännbara förluster för turistnäringen.

  • Livstid för kuppanklagade

    7 april

    Livstidsdomar meddelas i en uppmärksammad massrättegång. I vad som tros bli en av de sista stora rättegångarna efter det misslyckade kuppförsöket 2016 mot president Erdoğan döms 32 tidigare soldater till livstids fängelse. Närmare 500 militärer har stått åtalade i denna rättegång i Ankara. 106 av dessa döms till fängelsestraff på mellan sex och 16 år. Sammanlagt har nu fler än 2 500 misstänkta fått livstidsstraff i rättegångar på olika platser. Fler än 100 000 offentliganställda har fått sparken eller stängts av från sina jobb efter att ha pekats ut som anhängare till Gülenrörelsen, som av statsledningen hålls ansvarig för försöket att störta presidenten.

  • Brist på artighet retar EU

    6 april

    Tonen mellan Turkiet och EU surnar efter en diplomatisk tabbe när EU-ledarna Charles Michel och Ursula von der Leyen besöker Turkiet  för att träffa president Erdoğan. Michel, som är ordförande i Europeiska rådet, och von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, har samma rang, men de turkiska värdarna ställer bara fram en stol bredvid presidenten. Italiens premiärminister Mario Draghi reagerar med att kalla Erdoğan "diktator" medan somliga EU-parlamentariker undrar varför Michel var så snabb att sätta sig att von der Leyen blev stående.

  • Turkisk-kinesisk osämja om uigurer

    6 april

    Kinas ambassadör kritiserar via sociala medier två framträdande turkiska politiker som uttalat sig om hur kinesiska myndigheter behandlar den uiguriska befolkningen i Xinjiang i västra Kina. Efter kritiken mot partiledaren Meral Akşener och Ankaras borgmästare Mansur Yavaş, som företräder olika partier, kallas ambassadören upp till Turkiets utrikesdepartement. Uigurerna, som är turkisktalande muslimer, utsätts enligt internationella organisationer för godtyckliga gripanden i stor skala och placeras i kinesiska omskolningsläger. Uppemot 50 000 uigurer lever i landsflykt i Turkiet. De oroas av turkiska affärsförbindelser och beroende av kinesiskt coronavaccin.

  • Planer på ny kanal får kritik

    5 april

    President Erdoğan beskyller 104 pensionerade amiraler för att uppmuntra kupplaner. Anledningen är att de har ställt sig bakom kritik mot ett av presidentens stora byggprojekt: en 4,5 mil lång kanal mellan Svarta havet och Medelhavet. Istanbulkanalen skulle avlasta Bosporen och Dardanellerna på fartygstrafik och ge Turkiet möjlighet att ta betalt för passager, men också medföra risk att Turkiet kan kringgå sjöfartsregler i Montreuxkonventionen från 1936, som syftar till att begränsa trafik med krigsfartyg. En del av amiralerna, som har undertecknat ett öppet brev i ämnet, grips och när de släpps igen efter någon vecka får de restriktioner, bland annat reseförbud. Bland de kritiska amiralerna finns Cem Gürdeniz, mannen bakom doktrinen ”Blått hemland” där Turkiets kontroversiella anspråk på havsområden i Medelhavet uttrycks.

  • Mars

  • Brister i åtal mot HDP

    31 mars

    Försöket att få det prokurdiska partiet HDP förbjudet stöter på hinder. Författningsdomstolen skickar tillbaka ärendet till åklagarmyndigheten för komplettering. Enligt medier handlar det om brister i åtalet som försenar men kanske inte stoppar målet. Turkiska medier har också rapporterat att två av de 687 HDP-medlemmar som nämns i åtalet är avlidna (se 17 mars).

  • Livstid för mordet på Hrant Dink

    26 mars

    Två före detta polischefer och två tidigare säkerhetschefer döms av en domstol i Istanbul till livstids fängelse för mordet på den turkiskarmeniske journalisten Hrant Dink. Dink sköts ihjäl 2007 utanför redaktionen till den tvåspråkiga tidning han var redaktör för. I ett utdraget rättsligt förfarande har 26 åtalade dömts till fängelsestraff och 37 har friats, en del andra är efterlysta. Ogün Samast, som erkänt att han utförde mordet när han var 17 år, dömdes 2011 till 23 års fängelse. Mordet rev upp gamla sår med upphov i händelser vid första världskriget som enligt armenier utgjorde ett folkmord. Dinks anhöriga och människorättsaktivister är övertygade om att polischefer och andra kände till komplotten mot Dink utan att avvärja den.

  • Turkiet överger överenskommelse om skydd för kvinnor

    20 mars

    Turkiet lämnar Istanbulkonventionen från 2011, som syftar till att motverka våld mot kvinnor. Regeringen hävdar att turkisk lag är tillräcklig för att skydda kvinnor även utan konventionen, som säger att stater som undertecknar den ska anta lagar mot hustrumisshandel, våldtäkt inom äktenskapet och kvinnlig könsstympning. Beslutet väcker indignation både utanför Turkiet och inom landet, där det leder till demonstrationer.

  • Räntan höjs och riksbankschefen får sparken

    18 mars

    Centralbanken höjer räntan från 17 till 19 procent för att dämpa stigande inflation och bromsa värdefallet för den turkiska valutan. Lirans värde har återhämtat sig med 15 procent gentemot dollarn sedan banken fick en ny ledning (se 8 november 2020), men samtidigt har stigande råoljepriser pressat upp inflationen, till 15,6 procent i februari. Presidenten är känd för att gilla låg ränta, ändå ser det ut som om riksbankschefen Naci Ağbal har fått med sig Erdoğan på ett högre ränteläge för att kunna få ned inflationssiffrorna. Men redan dagen efter får Ağbal sparken. Värdet på valutan störtfaller efter beskedet, när marknadsaktörer oroas av vilka beslut som väntar med nästa riksbankschef, Şahap Kavcıoğlu.

  • Krav på förbud mot HDP

    17 mars

    En åklagare vid Författningsdomstolen, landets högsta domstol, begär att det prokurdiska partiet HDP förbjuds. Åklagaren hävdar att HDP fungerar som den förbjudna PKK-gerillans förlängda arm (se 2 mars). I åtalet söks förbud för 687 medlemmar att ägna sig åt politik. Syftet kan vara att hindra ledande företrädare från att bilda ett nytt parti med annat namn om ett förbud mot HDP beslutas. Samma dag beslutar parlamentet att stänga av HDP-ledamoten Ömer Faruk Gergerlioğlu som därmed också berövas sin åtalsfrihet. Anledningen är ett uttalande han gjort i en artikel på sociala medier som uppges uppmuntra till våld. Enligt partigruppen är han den fjortonde HDP-ledamoten sedan 2016 som får sin immunitet upphävd. Människorättsorganisationen Human Rights Watch har granskat Gergerlioğlus uttalande och hävdar att det inte alls stöder våld.

  • Europarådet tappar tålamodet med Erdoğan

    12 mars

    Europarådets ministerkommitté (rådets styrande organ, sammansatt av Europarådets medlemsländer) uppmanar Turkiet att omedelbart frige partiledaren Selahattin Demirtaş och mecenaten Osman Kavala (se 18 december respektive 22 december 2020). I båda fallen har Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna kritiserat Turkiet för att de två kritikerna till president Erdoğan hålls fängslade. Fallen, och Turkiets trots mot domstolen, röjer genomgripande brist på oberoende och opartiskhet i det turkiska rättsväsendet, framhåller Europarådet.

  • Livstid för mord på ambassadör

    9 mars

    Fem personer döms till livstids fängelse för mordet på Rysslands ambassadör Andrej Karlov i Ankara (se 19 december 2016). De dömda anklagas för att ha varit i maskopi med den 22-årige polis som höll i mordvapnet och själv blev ihjälskjuten vid attentatet. Sju personer döms för att ha tillhört en terrorgrupp medan sex åtalade frikänns.

  • Militär helikopter i dödskrasch

    4 mars

    I provinsen Bitlis i öster dör elva soldater i en militär helikopterkrasch i hårt väder. Chefen för åttonde armékåren finns bland dödsoffren. Försvarsministern, inrikesministern och flera personer i försvarsmaktens ledning flygs till haveriplatsen. Kraschen inträffar i ett område där den turkiska försvarsmakten ofta genomför insatser mot kurdisk gerilla.

  • Presidenten lovar stärkt rättssäkerhet

    2 mars

    President Erdoğan lägger fram ett handlingsprogram i elva punkter som enligt honom själv syftar till att stärka rättssäkerheten och rättsväsendets oberoende. Häktestiderna ska kortas och utgångspunkten ska vara att en brottsmisstänkt förutsätts vara oskyldig, heter det. Erdoğan kopplar löftena till de författningsändringar han vill genomdriva (se 1 februari). Människorättsorganisationer lyfter återkommande fram att just rättssäkerheten har minskat oroväckande under Erdoğans tid vid makten. Samtidigt som presidenten talar om sitt handlingsprogram framkommer det att Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoğlu riskerar två års fängelse för att ha förolämpat en tidigare guvernör.

  • Prokurdiskt parti riskerar förbud

    2 mars

    En domstol inleder en granskning av det prokurdiska partiet HDP, det tredje största i parlamentet, två veckor efter det att presidenten anklagat militanta kurder för mord på turkiska soldater (se 15 februari). Presidenten ser HDP som en fasad för kurdisk terrorism och tusentals HDP-medlemmar har gripits. De flesta av 65 borgmästare med anknytning till partiet som valdes 2019 har bytts ut genom ingripande av staten (se 2 oktober 2020). I parlamentet riskerar 20 HDP-ledamöter att bli av med sin rättsliga immunitet och domstolsgranskningen kan leda till att partiet förbjuds.

  • Normalisering efter coronaåtgärder

    1 mars

    Turkiet börjar lätta på de restriktioner mot coronapandemin som gällt under vintern. De flesta restauranger får börja servera mat inomhus igen, fram till klockan 19. Förskolor och grundskolor öppnar i hela landet, och äldre elever får gå till skolan i områden där smittrisken bedöms vara liten, bland dem Ankara. Det sammanlagda officiella dödstalet är nästan 29 000, men i förhållande till landets folkmängd (över 83 miljoner) är det fråga om klart lägre tal än i många andra länder i Europa. Sju mijoner invånare har fått sin första dos av kinesiskt vaccin, medan två miljoner är färdigt vaccinerade efter två doser.

  • Februari

  • USA-rapport pekar ut saudiske kronprinsen för mord

    26 februari

    I USA offentliggörs en rapport om mordet på skribenten Jamal Khashoggi på saudiska konsulatet i Istanbul 2018. Amerikansk underrättelsetjänst drar slutsatsen att den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman godkände mordet. Trots det väljer den nya regeringen under Joe Biden att inte rikta direkta sanktioner mot kronprinsen, medan 76 andra saudier hamnar på listan över personer som nekas inträde i USA. Från saudiskt håll förnekas anklagelserna mot kronprinsen bestämt, medan människorättsorganisationer och tankesmedjor luftar besvikelse och kallar det undfallenhet att kronprinsen slipper andra åtgärder än att nämnas offentligt som ansvarig för mordet (se senast 20 oktober 2020 och 7 september 2020). Ett par dagar senare går Reportrar utan gränser till domstol i Tyskland i hopp om att kronprinsen ska bli föremål för en utredning om brott mot mänskligheten.

  • Fängelse för bilchefens flykt

    24 februari

    En domstol i Istanbul dömer tre turkiska medborgare till fleråriga fängelsestraff för att ha deltagit i Nissanchefen Carlos Ghosns flykt undan rättsväsendet i Japan. Bilkoncernens chef satt i husarrest, misstänkt för ekonomisk brottslighet, men rymde 2019 gömd i en instrumentlåda. Med hjälp av turkiska piloter kunde han flygas till Turkiet, där han bytte plan för vidare färd till Libanon (se 8 maj 2020).

  • Terroranklagelser och räder mot kurder

    15 februari

    Turkisk polis griper 718 personer i 40 städer byggt på anklagelser om att de som grips stöder militanta kurder, PKK. Regeringen hävdar att den kurdiska gerillan tagit livet av 13 turkiska medborgare i norra Irak, militärer och poliser som enligt Turkiet tagits till fånga av PKK. Bland de gripna i Turkiet finns företrädare för det prokurdiska partiet HDP. Händelserna leder också till en träta med regeringen Biden i USA, som av Turkiet anklagas för att stödja kurdiska terrorister.

  • CHP-politiker tillbaka i parlamentet

    11 februari

    Enis Berberoğlu återtar sin plats i parlamentet efter flera turer i rättsväsendet (se 20 september 2018). Han har tillbringat en del av de senaste fyra åren i fängelse efter att ha anklagats för spioneri. Berberoğlu som tillhör oppositionspartiet CHP greps i juni 2020 liksom två politiker från prokurdiska HDP, detta sedan alla tre fått sin åtalsfrihet upphävd. CHP grundades av landsfadern Kemal Atatürk och Berberoğlu är den ende av partiets parlamentsledamöter som varit fängslad i efterdyningarna av kuppförsöket 2016 mot president Erdoğan.

  • Offensiv mot PKK i Irak

    10 februari

    Turkiet drar igång en offensiv mot kurdisk gerilla i norra Irak. Enligt rapporterna får 48 av PKK-gerillans krigare sätta livet till, och tre turkiska soldater, vid flyganfall mot mål i Garabergen. Dessutom anklagar Turkiet den kurdiska gerillan för att ha tagit livet av 13 turkar som tagits som gisslan mellan 2015 och 2017. Syftet med denna turkiska offensiv i Irak uppges ha varit att frita gisslan och döda de ansvariga PKK-befälen. Eftersom det är USA som kontrollerar luftrummet i norra Irak antas amerikanerna har accepterat det turkiska flygvapnets rörelser i området.

  • HRW: Gripna syrier tvingades till Turkiet

    3 februari

    Fler än 60 syriska medborgare som greps 2019 av turkiska styrkor eller proturkisk milis har förts över gränsen till Turkiet. Det var olagligt, framhåller Human Rights Watch. De syriska medborgarna, bland dem både araber och kurder, anklagas för att ha band till kurdiska organisationer som Turkiet ser som terrorgrupper. Gripandena gjordes när Turkiet gick in i Syrien för att upprätta en buffertzon längs gränsen. I själva verket kan det ha varit uppemot 200 personer som tvingades till Turkiet, enligt HRW, som säger sig kunna bevisa 63 fall. Minst fem ska ha dömts till livstids fängelse utan möjlighet att bli benådad. Våldsnivån är fortsatt hög i de områden Turkiet och dess allierade intog. Mord, kidnappningar och fastighetsbeslag här till de händelser som rapporterats de senaste månaderna.

  • Erdoğan vill skriva om grundlagen

    1 februari

    President Erdoğan gör ett utspel om att ge Turkiet en ny författning. Bedömare tolkar det som en förberedelse för lagändringar som skulle göra det möjligt för honom att stanna kvar på posten som landets ledare längre än lagen medger idag. Om regerande AKP:s koalitionspartner MHP stöder idén kommer Erdoğan att föreslå att frågan hanteras av en grundlagsförsamling, säger han. Klartecken från nationalistpartiet MHP:s ledare Devlet Bahçeli kommer dagen efter. Den nu gällande författningen trädde i kraft 1982, men har ändrats flera gånger. AKP drev 2017 igenom ändringar som bland annat innebar att posten som premiärminister avskaffades. Erdoğan fullgör nu, sedan 2018, den första av de två femåriga mandatperioder som president som grundlagen tillåter.

  • Januari

  • Turkiet och Grekland i krismöte

    25 januari

    Efter press från EU och Nato inleder Turkiet och Grekland krissamtal i Istanbul för att lösa upp de spänningar som uppstått i östra Medelhavet, där de är osams om gränser och energitillgångar. Mellan 2002 och 2016 förhandlade regeringarna i Ankara och Aten i 60 omgångar utan att lyckas reda ut osämjan. Nu kan två aktuella omständigheter bidra till att göra de båda Natoländerna mer benägna att komma överens: sanktionshot mot Turkiet från EU och Joe Bidens tillträde på presidentposten i USA.

  • Studenter protesterar mot toppstyrning

    6 januari

    Studenter i Istanbul demonstrerar mot att Melih Bulu fått jobbet som rektor för Boğaziçi-universitetet (Bosporens universitet). Han är politiker för regeringspartiet AKP men lyckades inte vinna en plats i parlamentsvalet 2015. Studenterna ogillar utnämningen därför att den ses som toppstyrning från president Erdoğans kansli. I veckor fortsätter protesterna, där det också förekommer stödparoller för hbtq-rättigheter, vilket leder till att regeringsföreträdare angriper hbtq-rörelsen. Nationalistpolitikern Devlet Bahçeli från MHP, som ingår i regeringskoalitionen, hävdar att studenterna försöker dra igång en protestvåg liknande den vid Geziparken 2013, då den folkliga uppslutningen kring en hotad grönyta i Istanbul växte till en utmaning mot presidenten.

• 2020

  • December

  • Långt straff för redaktör i exil

    25 december

    Journalisten Can Dündar, som lever i landsflykt, döms i sin frånvaro till över 27 års fängelse på anklagelser som spioneri och terrorism (se 7 oktober 2020). Domen mot den tidigare chefredaktören för den ansedda dagstidningen Cumhuriyet leder till kritik från EU.

  • Dom mot Turkiet för fängsling

    22 december

    Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna uppmanar Turkiet att frige ledaren för det prokurdiska partiet HDP Selahattin Demirtaş. Domstolen anser att anklagelserna mot honom har politiska grunder. Demirtaş, som blev trea i presidentvalet 2016, har suttit fängslad i fyra år. 2018 fälldes han på anklagelser om att ha spritt terrorpropaganda och han är föremål även för andra anklagelser som kan resultera i långa straff. President Erdoğan avfärdar kritiken. Kort efter att ha offentliggjort sitt utslag i målet utsätts domstolen för en cyberattack.

  • Kavala kvar i häkte utan dom

    18 december

    Osman Kavala, som har hållits fängslad i över tre år utan fällande dom, ska ställas inför rätta den 5 februari. Till dess blir han kvar i fängsligt förvar, beslutar en domstol i Istanbul. Affärsmannen Kavala har samarbetat med kultur- och utbildningsmecenaten George Soros, som har oroat flera regimer i östra Europa (se 21 november 2018). Kavala har genom sin verksamhet utmanat den turkiske presidenten Erdoğan. Han har friats från anklagelser kopplade till demonstrationer i en park Istanbul, men anklagas istället för samhällsomstörtande verksamhet och spionage och hotas av livstids fängelse (se 18 februari 2020). Författningsdomstolen kommer den 29 december fram till att det är lagligt att fortsätta hålla Kavala fängslad.  

  • USA straffar Turkiet för luftvärnsköp

    14 december

    Med anledning av att Turkiet köpt in det rysktillverkade luftvärnssystemet S-400 inför USA inför sanktioner mot turkiska försvarets materielverk (se 16 oktober). Som Natoland förväntas Turkiet inte genomföra sådana köp; samarbete med Ryssland kring utveckling av vapensystem ses som ett säkerhetshot mot militär personal och tillverkning av militär utrustning i Natoländer. USA stoppar nu alla exportlicenser för försäljning av amerikansk militär utrustning till Turkiet.  Sedan tidigare har USA uteslutit Turkiet ur samarbete som gäller stridsflygplanet F-35 (se 17 juli 2020).

  • Iran pekas ut för kidnappning av separatist

    14 december

    Turkisk polis bekräftar att elva personer har gripits misstänkta för bland annat spioneri och kidnappning för Irans räkning. De gripna är turkiska medborgare. Bakom gripandet finns ett försvinnande: Habib Chaab, som var bosatt i Sverige men anklagades för att ha kopplingar till arabisk separatism i Iran, tros ha blivit bortförd från Istanbul och smugglad till Iran i oktober. I sydvästra Iran finns ett område med arabisk befolkning runt staden Ahvaz. Där förekommer att politiska rörelser agerar i arabernas namn, en konflikt som också har lett till jakt på misstänkta i Europa (såväl separatister som den iranska regimens utsända, se 22 september 2018 och 30 oktober 2018).

  • EU förbereder sanktioner

    10 december

    EU:s stats- och regeringschefer beslutar att en lista över lämpliga sanktioner mot Turkiet ska upprättas. Anledningen är Turkiets agerande kring ännu oexploaterade olje- och gasreserver i östra Medelhavet, som i EU-kretsar uppfattas som provokationer (se 13 september och 5 oktober).

  • Erdoğan på plats när Azerbajdzjan firar

    10 december

    President Erdoğan deltar på plats i Azerbajdzjans firande av segern över Armenien i det senaste kriget om Nagorno-Karabach. I en militärparad som hålls i Baku finns drönare av turkisk tillverkning med bland den utrustning som visas upp. Amnesty International uppmanar samma dag både Azerbajdzjan och Armenien att utreda anklagelser om krigsbrott; sådana anklagelser riktas mot båda sidor.

  • Skärpta åtgärder mot pandemi

    1 december

    Nattligt utegångsförbud på vardagarna och nedstängning av samhället under helgen införs för att dämpa spridningen av viruset sars-cov-2. Efter 188 rapporterade dödsfall dagen innan har Turkiets totala dödstal nått 13 746 (jämför 28 oktober). Den 10 december revideras dödstalet och uppdateras till 15 751.

  • November

  • Livstid för hundratals militärer

    26 november

    I en massrättegång som hållits i Sincan döms 337 militärer och andra till livstids fängelse. Nästan 500 personer har stått åtalade för inblandning i det misslyckade kuppförsöket 2016 som krävde 251 liv. 60 åtalade döms nu till fleråriga fängelsestraff och 75 personer frias. Rättegången, som pågått sedan 2017, har handlat om händelser med anknytning till flygbasen Akıncı nära Ankara, där generalen Hulusi Akar (idag försvarsminister) och andra hölls fångna under kuppnatten. Stridsflygplan som lyfte från basen genomförde också bombningar mot statliga mål. Hittills har fler än 2 500 livstidsstraff utfärdats för människor som på olika grunder anklagats för att vara kuppmakare. Fortfarande sker gripanden och andra massrättegångar pågår, bland dem en som kretsar kring presidentgardets förehavanden.

  • Rådgivare kräver att kända fångar friges

    24 november

    En av grundarna till regeringspartiet AKP lämnar sitt uppdrag som rådgivare till president Erdoğan efter osämja om hur kända regimkritiker som fängslats ska hanteras. Bülent Arınç, tidigare biträdande premiärminister, kräver att mecenaten Osman Kavala och ledaren för det prokurdiska partiet HDP Selahattin Demirtaş ska friges (se 18 februari 2020 och 19 juni 2020). Båda har hållits fängslade i flera år och ses som exempel på att rättssäkerheten i Turkiet har försvagats under Erdoğans ledning.

  • Ilska mot presidentbesök på Cypern

    15 november

    President Erdoğan gör ett besök på Cypern, som av grekcyprioter kallas en provokation och av andra en ”politisk picknick”. Han gör en tur till stranden i Varosha, som blev en spökstad i samband med de händelser som delade ön 1974. Besöket sammanfaller med att det gått 37 år sedan turkcyprioterna utropade en egen republik. Erdoğan säger att han skulle föredra att se en permanent uppdelning av ön i två stater (se 6 oktober 2020).

  • Turkiet fälls för olagliga gripanden

    10 november

    När tio medarbetare i oppositionstidningen Cumhuriyet greps 2016 kränkte turkiska staten deras yttrandefirihet, finner Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Gripandena skedde i kölvattnet av ett kuppförsök och alla de tio hölls fängslade i månader efter att ha anklagats för att ha stött terrorism (se 7 oktober 2020 och 12 september 2019). Enligt domstolen har var och en av dem rätt till 16 000 euro i statligt skadestånd.

  • Byten på nyckelposter efter valutaras

    8 november

    Presidentens svärson Berat Albayrak lämnar posten som finansminister efter två år, officiellt av hälsoskäl. Dagen innan har centralbankschefen tvingats lämna sitt uppdrag, genom dekret från presidenten. Bakom båda skiftena anas raset för den turkiska valutan, som minskat i värde med 30 procent gentemot USA-dollarn sedan årsskiftet. Sedan Albayrak blev minister 2018 har värdeminskningen varit 45 procent. Det har gjorts opinionsmätningar som tytt på att allmänheten inte haft stort förtroende för hans förmåga att hantera landets ekonomi. Ny finansminister blir Lütfi Elvan, gruvingenjör och ekonom som bland annat varit transportminister tidigare.  I slutet av november meddelas att Albayrak också lämnar posten som ordförande i en fond som förvaltar statliga tillgångar värderade till nästan 23 miljarder dollar.

  • Oktober

  • Fuskbyggen förvärrar jordskalv

    30 oktober

    Ett jordskalv som enligt amerikanska geologer har magnituden 7,0 skakar Izmirtrakten i västra Turkiet och Greklands övärld. Nästan tre dygn senare hittas en treårig flicka vid liv under rasmassorna i Bayraklı, som är den svårast drabbade orten, och nästan fyra dygn senare räddas ännu en i samma ålder. Enligt dagstidningen Hürriyet var en del av byggnaderna som rasat samman uppförda med undermålig betong. Fyra dagar efter jordbävningen har antalet bekräftade dödsoffer passerat 100 och nästan 1 500 efterskalv har registrerats. 

  • Fler än 10 000 döda i coronapandemi

    28 oktober

    Virussjukdomen covid-19 har nu krävt fler än 10 000 dödsfall i Turkiet. Världshälsoorganisationen (WHO) har tidigare berömt Turkiet som lyckats hålla dödstalen på en måttlig nivå, men också ifrågasatt de smittotal Turkiet redovisat, eftersom de inte tydligt visat om det varit fråga om bekräftade fall. I de stora turkiska städerna infördes krav på ansiktmasker i juli och sedan september gäller masktvång i hela riket.

  • Nidbild av Erdoğan i fransk tidning

    28 oktober

    En satirteckning i det franska magasinet Charli Hebdo retar upp president Erdoğan ytterligare (se 24 oktober). Denna gång är det Erdoğan personligen som häcklas av en tecknare som bland annat låter honom lyfta på en kvinnas klädedräkt så att hennes bakdel syns. Det turkiska presidentkansliet aviserar både rättsligt och diplomatiskt agerande och åklagarmyndigheten i Ankara inleder en brottsutredning. 2015 begicks en massaker på Charlie Hebdos redaktion i Paris sedan tidningen publicerat omstridda teckningar med profeten Muhammed som motiv.

  • Dom mot Turkiet för bristande yttrandefrihet

    27 oktober

    Turkiet kränkte oppositionsledaren Kemal Kılıçdaroğlus yttrandefrihet när han fälldes för förtal av president Erdoğan 2012, när Erdoğan var premiärminister. Kılıçdaroğlu, som leder partiet CHP, framförde i egenskap av parlamentsledamot kritik mot turkiska flygbombningar och mot ett dammbygge. Sju domare, bland dem en turkisk, fäller nu Turkiet i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Enligt utslaget ska Turkiet betala Kılıçdaroğlus rättegångskostnader och dessutom skadestånd. Domstolens rätt att behandla frågan bottnar i att Turkiet är medlem av Europarådet. Kılıçdaroğlu har även på senare år varit en av Erdoğans vassaste kritiker.

  • Vass ordväxling mellan presidenter

    24 oktober

    Frankrikes president Emmanuel Macron bör genomgå en psykiatrisk undersökning, framhåller president Erdoğan. Kontakterna har surnat efter ett bestialiskt mord på en lärare i Frankrike, som visat satirteckningar föreställande islams profet för sina elever under en lektion om yttrandefrihet. Macron har försvarat yttrandefriheten, även för satirteckningar med religiös udd, och uttalat sig skarpt mot islamism. Från turkisk sida hävdas att Frankrike använder yttrandefriheten som förevändning för att förolämpa muslimer. Frankrike kallar hem sin ambassadör för konsultationer. Ett par dagar senare manar Erdoğan till bojkott mot franska varor, men Turkiet fördömer också mordet på läraren. I bakgrunden finns flera tvistefrågor mellan de båda Natoländerna, bland annat fransk kritik mot Turkiets inblandning i konflikterna i Syrien och Libyen, och olika syn i den omtvistade frågan om armeniernas öde i slutet av första världskriget.

  • Kronprins stäms för mord på saudiskt konsulat

    20 oktober

    Hatice Cengiz, fästmö till Jamal Khashoggi som mördades på saudiska konsulatet i Istanbul 2018, stämmer den saudiske kronprinsen i amerikansk domstol. Kronprinsen Mohammed bin Salman och fler än 20 andra personer är enligt stämningsansökan ansvariga för mordet och motivet ska ha varit att Khashoggi drev kampanj för demokratisering av arabvärlden. Bakom stämningen står förutom fästmön en organisation som bildades av Khashoggi, som levde i exil i USA och hade gjort sig osams med Saudiarabiens styrande (se senast 7 september 2020).

  • Turkiet testar ryskt luftvärn

    16 oktober

    Turkiet testar det luftvärnssystem av rysk tillverkning som köpts in trots amerikanska protester (se 1 april 2019 och 17 juli 2019). Provskjutningen av minst en S-400-robot sker i närheten av Svarta havet, rapporterar turkiska medier. Militäralliansen Natos medlemsländer, med USA i spetsen, ogillar att Natolandet Turkiet bygger system som kombineras med rysk materiel.

  • Tidningsman i exil bestraffas

    7 oktober

    Oppositionstidningen Cumhuriyets förre chefredaktör Can Dündar får sina bankkonton frysta och sina tillgångar tagna i beslag genom domstolsbeslut. Dündar, som lever i exil i Tyskland, har misshagat turkiska myndigheter genom sin verksamhet som journalist och också dömts till fängelsestraff (se 16 juli 2018).

  • Erdoğan stöder hårdnackad kandidat på Cypern

    6 oktober

    President Erdoğan gör ett inspel i den turkcypriotiska politiken genom att meddela att den gamla semesterorten Varosha på Cypern, som varit stängd sedan Turkiets invasion på ön 1974, ska öppnas. Det sker några dagar innan presidentval ska hållas i den norra delen av Cypern som står under turkcypriotisk kontroll och i samråd med nationalistkandidaten Ersin Tatar. Turkcyprioternas sittande president Mustafa Akıncı, som är för en återförening med den grekcypriotiskt styrda södra delen av Cypern, ser Erdoğans inhopp som inblandning. Turkiets invasion och ockupation 1974 skedde som svar på ett kuppförsök som syftade till att anknyta Cypern till Grekland, men tvåstatslösningen med en separat turkcypriotisk republik erkänns bara av Turkiet och skapar trassel i relationerna till omvärlden. Motsättningarna skärps av att länderna tävlar om energiresurser i östra Medelhavet.

  • Nedtrappning i östra Medelhavet

    5 oktober

    Turkiet tar hem oljeborrfartyget Yavuz från omstridda vatten nära Cypern, detta efter att EU:s stats- och regeringschefer hotat Turkiet med sanktioner. Samtidigt har Turkiet och Grekland, som också är i luven på varandra om havsområden, hållit flera samtal under de senaste veckorna för att upprätta en mekanism som ska hindra att en militär konflikt utlöses av misstag. Risken har ökat på grund av att de båda länderna hållit flera militära övningar i östra Medelhavet. Med militäralliansen Nato i en aktiv roll dryftar länderna nu både havsgränser och anspråk på energiutvinning (se även 13 september).

  • Kanada stoppar vapenexport till Turkiet

    5 oktober

    Kanada avbryter tillfälligt exporten av vapen till Turkiet. Det sker efter uppgifter om att drönare som gör bruk av kanadensisk militär teknik har använts av Azerbajdzjan i konflikten med Armenien om Nagorno-Karabach. Beslutet kritiseras senare av Turkiet som anklagar Kanada för dubbelmoral, då landet fortsatt att exportera vapen till länder som är inblandade i konflikten i Jemen.

  • Konflikt med prokurdiskt parti skärps

    2 oktober

    Den prokurdiske borgmästaren i staden Kars ersätts med en av staten utnämnd guvernör. Detta sedan arresteringsorder utfärdats för 82 medlemmar av partiet HDP. Sammanlagt har 48 av 65 HDP-borgmästare som valdes 2019 avsatts från sina poster (se 23 mars 2020). De gripanden som sker nu bottnar i regeringskritiska demonstrationer som ägde rum 2014, då Turkiet valde att inte ingripa när Islamiska staten (IS) anföll kurder i den syriska gränsstaden Kobane. Turkiet hävdar att HDP uppmanade människor att delta i demonstrationerna som slutade med att 37 människor miste livet.

  • September

  • Armenienfientliga demonstrationer

    27 september

    President Erdoğan uttrycker Turkiets stöd för Azerbajdzjan i landets uppflammade strider mot Armenien om området Nagorno-Karabach, som ligger inom azeriska gränser men kontrolleras av Armenien. Turkiet rapporteras ha rekryterat syriska jihadister som legosoldater och sänt turkisktillverkade drönare till Azerbajdzjan, men tros samtidigt vilja undvika alltför skarpa motsättningar med Armenien, eftersom det skulle kunna dra in Ryssland i händelseutvecklingen. Konflikten utlöser Armenienfientliga demonstrationer i turkiska städer, bland dem Istanbul och Konya. Turkiska myndigheter lovar att beskydda etniska armenier och armeniska inrättningar, bland dem kyrkor.

  • Forskningsfartyg lämnar östra Medelhavet

    13 september

    Forskningsfartyget Oruç Reis som befunnit sig på omstritt vatten nära den grekiska ön Kastellorizo vänder tillbaka till Turkiet (se 10 augusti). Greklands premiärminister Mitsotakis är nöjd med att turkiska regeringen inte förlänger uppdraget och ser det som ett första positivt steg för att minska spänningarna mellan länderna. En första omgång samtal mellan delegationer från Grekland och Turkiet har hållits i Nato-högkvarteret i Bryssel. Ledarna för sju EU-länder vid Medelhavet (Frankrike, Italien, Portugal, Spanien, Malta, Grekland och Cypern) möttes också nyligen på den franska ön Korsika, där de enades om att förorda EU-sanktioner mot Turkiet på grund av dess agerande i Medelhavet. I oktober sänds fartyget ut till havs en gång till, och dras då tillbaka till hamn den 30 november.

  • Dömda för Khashoggimordet får leva

    7 september

    Fem personer som dömts till döden för mordet på den saudiske regimkritikern Jamal Khashoggi 2018 får sina saudiska dödsstraff omvandlade till fängelse. Med stöd av en formell förlåtelse från Khashoggis barn som offentliggjordes i maj får de i stället 20 års fängelse. I vad som beskrivs som slutgilitga domar får tre åtalade samtidigt långa fängelsestraff. Inga namn på de dömda offentliggörs. Khashoggi mördades på Saudiarabiens konsulat i Istanbul och hans kvarlevor har aldrig återfunnits (se främst 2 oktober 2018 och 15 november 2018). Turkiet har offentliggjort underrättelseuppgifter som ger vid handen att Khashoggi också blev styckad av ett mordkommando som skickats från Saudiarabien. Från många håll, bland andra en särskild FN-rapportör, har det rests krav på att det ska utredas om den saudiske kronprinsen gav order om mordet.

  • Augusti

  • Nästan tio procent minus under coronakvartal

    31 augusti

    Turkiets ekonomi krympte med 9,9 procent under "coronakvartalet" från april till juni 2020, jämfört med samma kvartal ett år tidigare. Särskilt exportinkomsterna minskade. Det var i linje med hur covid-19-pandemin slog mot ekonomin i de flesta europeiska länder, och bättre än i andra stora länder som klassas som tillväxtekonomier. Under årets första kvartal, då Turkiet ännu hämtade sig från en tillbakagång som tog sig allvarliga uttryck 2018, växte ekonomin med 4,5 procent, men de åtgärder som har vidtagits under pandemin, bland annat stöd till vissa branscher och till det stora statliga flygbolaget, sätter press på statskassan (se 17 augusti). Eftersom även första kvartalet 2020 uppvisade minussiffror uppfylls det formella kriteriet för lågkonjunktur: två minuskvartal i rad.

  • Jurist dör i hungerstrejk

    27 augusti

    Advokaten Ebru Timtik dör efter att ha hungerstrejkat 238 dagar i fängelse, anklagad för terrorbrott. Vid jordfästningen dagen efter använder polisen tårgas mot hennes vänner och sympatisörer som samlats på begravningsplatsen i Istanbuls norra utkant. Ebru Timtik var medlem av en juristgrupp som påstås ha samröre med det förbjudna marxistpartiet DHKP-C. Oppositionspartier, juristorganisationer och EU anser att hennes fall vittnar om bristande rättssäkerhet i Turkiet. Efter att ha gripits hösten 2018 dömdes Timtik till 13 och ett halvt års fängelse. En vecka efter hennes död beslutar Högsta domstolen att frige advokatkollegan Aytaç Ünsal, som uppges ha hungerstrejkat över 200 dagar, dömd till ett långt fängelsetraff för terrorbrott som han nekat till.

  • Skarp kritik mot corona-app

    25 augusti

    En telefonapp som turkiska myndigheter skapat för att kunna spåra spridning av coronavirus under covid-19-pandemin får skarp kritik. Den som gör inlägg via appen Hayat Eve Sığar kan också bifoga foto, vilket bidrar till oro för en "anmälningskultur" där människor skuldbelägger andra. Hälsovårdsdepartementet har inte uppgett hur länge data kommer att sparas.  Även reseföretag har tillgång till uppgifterna.

  • Största gasfyndet i Svarta havet

    21 augusti

    Turkiet har gjort sitt hittills största fynd av naturgas i Svarta havet, meddelar president Erdoğan som hoppas att utvinning på djuphavsfältet ska börja leverera gas 2023, när det moderna Turkiet firar sitt 100-årsjubileum. Fyndet har gjorts utanför staden Ereğli och beräknas omfatta 320 miljarder kubikmeter. Värdet på den turkiska valutan steg när nyheten om fyndet började sprida sig, men sjönk igen när det visade sig att förhandsuppgifterna hade talat om ett ännu större gasfynd (se 17 augusti).

  • Ännu ett museum blir moské

    21 augusti

    President Erdoğan omvandlar ännu ett museum i Istanbul med bakgrund som helgedom till moské. Den medeltida bysantiska Frälsarkyrkan i stadsdelen Fatih, som blev omgjord till moské under osmanerna, har varit museum sedan 1945. Under museitiden har dess gamla kristna fresker och mosaiker tagits fram och restaurerats. Byggnaden är också känd som Chiora Museum eller Kariye Müzesi (se 10 juli och 24 juli).

  • Militärutbildare till Libyen

    18 augusti

    Militära utbildare och rådgivare ska skickas från både Turkiet och Qatar till Libyens internationellt erkända regering i Tripoli. Avtal har tecknats, enligt officiella besked i Tripoli, där de berörda ländernas försvarsministrar har varit på plats.

  • Valutaras och krismöte

    17 augusti

    Presidenten kallar riksgäld och banker till ekonomiskt krismöte sedan valutan sjunkit till sitt lägsta värde hittills mot USA-dollarn, ned med nästan 20 procent sedan årets början. Centralbanken har enligt bedömare på finansföretaget Goldman Sachs använt 60 miljarder dollar på att försöka hindra valutaraset sedan nyår, och Turkiets valutareserv har minskat från 106 till knappt 90 miljarder dollar. En tung anledning är att turistintäkter uteblir till följd av coronapandemin (2019 gav turismen inkomster på uppemot 35 miljarder dollar), samtidigt som stödåtgärder mot coronakrisen kostar stora belopp. Och det ger staten problem på ganska kort sikt: under det kommande året har Turkiet lån på 170 miljarder dollar som måste betalas.

  • Turkisk attack dödar irakier

    11 augusti

    Två högre befäl inom det irakiska gränsskyddet dödas tillsammans med en chaufför vid en turkisk drönarattack. Anfallet sker i den del av Kurdistan som ligger på irakiskt territorium. Sedan Turkiet inledde sin senaste offensiv mot kurdiska rebeller på irakisk mark (se 17 juni) har Turkiets ambassadör i Bagdad fått ta emot två protester från irakiska UD. Nu framförs ännu en protest, och Irak ställer in ett förestående besök av Turkiets försvarsminister.

  • Jakt på energikällor i havet trappas upp

    10 augusti

    Turkiet inleder prospektering efter gas med forskningsfartyget Oruç Reis invid den grekiska ön Kastellorizo nära turkiska sydkusten, med fem militära fartyg som eskort. Det är ett beslut som ökar spänningarna i östra Medelhavsregionen. Den 12 augusti kolliderar en turkisk och en grekisk fregatt, och i slutet av månaden genomför båda länderna militärövningar till havs. Flera länder gör anspråk på havsområden där det finns utsikter att hitta gas. Prospekteringsfartygets uppdrag bromsades i juli för att ge utrymme för förhandlingar med Grekland och Tyskland, som för tillfället är EU:s ordförandeland. Men efter beskedet att Grekland och Egypten ska inrätta en gemensam ekonomisk zon i östra Medelhavet sätts prospekteringen i gång. Turkiet har för sin del slutit avtal med Libyens regering i Tripoli om framtida energikällor i havet (se 9 december 2019).

  • Juli

  • Lagen skärps mot sociala medier

    29 juli

    Parlamentet antar en ny lag ger regeringen större kontroll över sociala medier. Bakom lagtexten står regerande AKP och samarbetspartiet MHP. Mediejättar som Twitter och Facebook måste nu hålla sig med personal i Turkiet, annars riskerar de att få uppemot 90 procent av sitt material blockerat. Domstolsorder om att innehåll ska plockas bort måste följas inom ett dygn, annars hotar dryga böter. Servrar med turkiska användares data måste förvaras i Turkiet. Syftet är att få stopp på "förolämpningar och trakasserier", säger Özlem Zengin (AKP). Enligt Twitters senaste "insynsrapport", för första halvåret 2019, begärde Turkiet (som toppade listan) över 6 000 gånger att innehåll skulle tas bort.

  • Klockringning i protest mot moskébeslut

    24 juli

    President Erdoğan deltar själv som böneledare i samband med den första fredagsbönen sedan sevärdheten Hagia Sofia (Aya Sofia) i Istanbul åter blev moské (se 10 juli). Grekland låter landets kyrkklockor ringa i protest och flagga på halv stång. Grekisk-ortodoxa grupper finns bland dem som demonstrerar. Bakom det datum som den turkiske presidenten valt, den 24 juli, skymtar ett mer politiskt än religiöst motiv: missnöje med de gränser Turkiet har sedan Osmanska riket föll samman. Gränserna, som innebar stora turkiska landavträdelser, fastställdes i Lausannefördraget den 24 juli 1923.

  • Spänt mellan Egypten och Turkiet

    20 juli

    Egypten kan komma att ta till militära aktioner kopplade till de inbördes strider som pågår i Libyen. Parlamentet röstar för att tillåta truppinsatser utomlands och "bekämpning av utländska terrorister längs en västlig front". Beslutet bottnar i att den egyptiska statsledningen stöder krigsherren Khalifa Haftar i östra Libyen, vars styrkor den senaste tiden har pressats tillbaka efter att ha varit nära att inta huvudstaden Tripoli. Eftersom Haftars motståndare, regeringen i Tripoli, stöds av Turkiet innebär läget också att motsättningar mellan Egypten och Turkiet skärps ( se 14 januari).

  • Dom mot Die Welt-journalist

    16 juli

    Journalisten Deniz Yücel döms, utan att vara på plats, till nästan tre års fängelse på anklagelser om att ha spritt militant kurdisk propaganda. Han lever i exil i Tyskland efter att som korrespondent för tidningen Die Welt ha dragit på sig turkiska myndigheters missnöje redan tidigare (se 16 februari 2018). Han hade då bland annat rapporterat att Berat Albayrak, minister och svärson till presidenten, fått sitt e-postkonto hackat.

  • Hagia Sofia blir moské igen

    10 juli

    Turkiets högsta förvaltningsdomstol river upp ett beslut från 1934 som gjorde helgedomen Hagia Sofia (Aya Sofya på turkiska) i Istanbul till museum. Hagia Sofia byggdes som kristen katedral på 500-talet och blev moské nästan ett årtusende senare. Det var en följd av att de muslimska osmanerna (turkarna) erövrat staden, som då hette Konstantinopel, 1453. 1900-talets beslut att omvandla byggnaden till museum hade samband med den moderne landsfadern Atatürks politik att staten i det moderna Turkiet skulle vara sekulär. Hagia Sofia är en av Istanbuls främsta turistmagneter och har behållit en central plats i ortodoxt kristnas världsbild. Den första muslimska fredagsbönen efter beslutet hålls den 24 juli, men byggnaden ska utanför bönetiderna kunna besökas av alla, enligt president Erdoğan. Bland dem som beklagar beslutet att ändra byggnadens status finns sekulariserade turkar som Nobelpristagaren Orhan Pamuk.  

  • Rättegång om Khashoggi-mordet

    3 juli

    En rättegång inleds mot 20 saudier som misstänks för inblandning i mordet 2018 på Jamal Khashoggi, som skedde på Saudiarabiens konsulat i Istanbul (se främst 2 oktober 2018 och 15 november 2018). Ingen av de åtalade är på plats och Khashoggis kvarlevor har inte hittats. Bland de utpekade finns nära medarbetare till Saudiarabiens mäktige kronprins som förnekar inblandning.

  • Juni

  • Domstol stöder fängslad kurdpolitiker

    19 juni

    Det långvariga frihetsberövandet av den prokurdiske politikern Selahattin Demirtaş innebär att hans rättigheter har kränkts, lyder ett utslag i Författningsdomstolen. Demirtaş, som blev trea i det senaste presidentvalet trots att han hålls fängslad, hotas samtidigt av 142 års fängelse om han fälls i en pågående rättegång om påstådd koppling till militanta kurder (se bland annat 2 maj 2018 och 24 juni 2018).

  • Andra coronavåg befaras

    17 juni

    Invånare i storstäderna Istanbul och Ankara beordras att bära ansikstmask efter rapporter om att antalet smittfall av coronavirus ökar igen (jämför 29 maj och 1 juni). I 48 av 81 provinser råder masktvång på offentlig plats.

  • Turkiet till offensiv i norra Irak

    17 juni

    Turkiet inleder en flyg- och markoffensiv i norra Irak i jakt på kurdiska rebeller. Några dagar tidigare har flygräder genomförts i samma syfte. Offensiverna motiveras med att kurdisk gerilla anfallit turkiska polis- och militärposteringar vid gränsen från baser i bergen i norra Irak. Kurdiska gerillabaser är inte uttryckligen tillåtna, och PKK ogillas men tolereras av det kurdiska självstyret i Irak. Hos centralregeringen i Bagdad väcker Turkiets agerande irritation och diplomatiska protester.

  • Nattvakter får bära skjutvapen

    11 juni

    Nattvakter, som fungerar som lokala medborgargarden, får stärkt roll i en ny lag som antas av parlamentet. Vakterna tillåts bära skjutvapen och visitera människor. Upprörda kritiker anklagar president Erdoğan för att vilja inrätta en egen milis. Styrkan sorterar under inrikesdepartementet och har egentligen sekellång tradition, men den har vuxit sedan kuppförsöket 2016. Den uppges omfatta 28 000 man.

  • Regimkritiker berövas åtalsfrihet

    4 juni

    Parlamentet, som domineras av presidentens parti AKP, upphäver åtalsfriheten för tre ledamöter. En tillhör det största oppositionspartiet CHP, två företräder prokurdiska HDP. De tre har tidigare fällts i domstol på anklageser om spioneri eller stöd för terrorism, och kan efter att ha berövats sin immunitet sättas i fängelse. Oppositionen avfärdar hanteringen som ännu ett steg på vägen mot förstärkt auktoritärt styre.

  • Basarhandel och flyg tillåts igen

    1 juni

    Stora basaren i Istanbul tillåts öppna igen efter pandemistängningen, liksom inrikes flygtrafik. Parker, stränder, bibliotek och museer öppnar, liksom restauranger. Fortsatt gäller särskilda regler om ansiktsmasker och begränsat antal kunder. Under de 559 år som Stora basaren funnits har den aldrig varit stängd så länge som under covid-19-pandemin, annat än till följd av brand eller jordbävning. 

  • Maj

  • Pandemiregler lättas upp

    29 maj

    Turkiets moskéer öppnar igen för bön med många deltagare, mer än två månader efter det att helgedomarna stängdes för att minska risken för spridning av coronasmitta. Under maj månad har samhället gradvis återgått till mer normalt liv. Butiksgallerior och frisörer har tillåtits öppna. 4 500 avlidna och 160 000 smittade har bekräftats av myndigheter. 

  • 45 kurdiska borgmästare avsatta

    15 maj

    Sammanlagt 45 borgmästare av kurdiskt ursprung, av totalt 65, har nu stängts av från sitt uppdrag och ersatts med personer som inte är folkvalda. Detta sedan ytterligare fem borgmästare gripits (bland andra de i Iğdır och Siirt) och tvingats lämna plats för befattningshavare som utnämnts av den turkiska regimen. De gripna anklagas för att ha band till terrorism. I lokalvalen 2019 valdes de in som kandidater för partiet HDP (se framför allt 19 augusti 2019).

  • Coronahjälp blir politiskt slagträ

    15 maj

    "Vänlighet smittar lättare än virus" är en slogan som anslås på broar och busshållplatser för att förmå förmögna turkar att bistå sämre lottade under coronakrisen genom att betala deras skulder hos livsmedelshandlare. Bakom budskapet står borgmästare Mansur Yavaş i Ankara, som liksom Ekrem Imamoğlu i Istanbul driver kampanjer trots att regeringen vill stoppa dem. Borgmästarnas popularitet växer och de ses nu som rivaler till presidenten. Inrikesdepartementet har beslutat att granska dem. Regeringen kräver att alla donationer ska kanaliseras genom regeringens egen kampanj Nationell solidaritet.

  • Åtal för hjälp till flyende bildirektör

    8 maj

    Sju personer misstänks för brott i Turkiet efter att ha hjälpt förre chefen för bilkoncernen Nissan att fly undan en brottsutredning i Japan. Bildirektören Carlos Ghosn satt i husarrest när han rymde till Libanon via Turkiet den 29 december.  I Turkiet greps den 2 januari sju anställda i ett flygbolag. Företaget MNG säger att dess flygplan användes utan tillstånd och har gjort polisanmälan.

  • Turkiska skyddskläder underkänns

    6 maj

    Omkring 400 000 skyddsplagg till vårdanställda som beställts från tillverkare i Turkiet uppfyller inte brittiska säkerhetskrav, rapporterar tidningen Daily Telegraph. NHS, det offentliga brittiska vårdsystemet, har uppmanat sjukhus att inte lägga egna order på skyddsutrustning till personal som vårdar covid-19-sjuka. Närmare hälften av den utrustning som beställts från Turkiet hämtades av det brittiska flygvapnet i april, men har inte delats ut till vårdpersonal utan blivit liggande på lager. 

  • April

  • Turkiska coronainsatser i rampljus

    26 april

    En turkisk medborgare i Malmö som insjuknat i covid-19 hämtas till Turkiet med ambulansflyg. Anhöriga hävdar att mannen inte har fått den vård han behövt i Sverige. Turkiet rapporteras samtidigt ha sänt vårdutrustning för bekämpning av coronavirus till 55 länder. Transporterna lyfts ivrigt fram i ljuset av sympatisörer till statsledningen som exempel på hur Turkiet lyckas bättre mot pandemin än andra länder.

  • Turkiet väntar med ryska vapen

    20 april

    Turkiet kommer att vänta med att ta inköpta rysktillverkade luftvärnsbatterier i bruk, uppger en företrädare på hög nivå som hänvisar till spridningen av coronavirus. Det faktum att Natolandet Turkiet valt att köpa ett ryskt vapensystem har upprört andra länder i militäralliansen, i synnerhet USA (se 17 juli 2019). USA har hotat Turkiet med sanktioner, dessutom har Turkiet behov av samarbete med den amerikanska centralbanken till följd av turkiska statens lån i utländsk valuta. Såvitt känt har coronakrisen inte lett till att Turkiet begränsat några militära insatser.

  • Snabb spridning av virus

    19 april

    Både smittspridningen och provtagningen har tagit fart i Turkiet, som nu har registrerat över 2 000 dödsfall i sjukdomen covid-19. Drygt 86 000 smittade har bekräftats när hela 635 000 tester analyserats.

  • Panikhamstring inför utegångsförbud

    11 april

    Utegångsförbud över helgen (dag och natt) träder i kraft i 31 städer. Förbudet införs med bara ett par timmars varsel och utlöser panikhamstring. Det leder också till att inrikesminister Süleyman Soylu avgår. Sjukvårdsdepartementet uppger under helgen att cirka 1 200 dödsfall i covid-19 är kända. Den 13 april, efter de första dödsfallen bland fångar, godkänner parlamentet ett förslag om att tiotusentals fångar ska friges ur Turkiets överbefolkade fängelser.

  • Undantag för unga arbetare

    3 april

    Turkiet inför utegångsförbud för personer under 20 år med hänvisning till coronapandemin. Sedan tidigare gäller obligatorisk hemkarantän för kroniskt sjuka och personer över 65 år. Men den 5 april kommer besked om att vuxna anställda mellan 18 och 20 år undantas. Undantaget gäller också unga som har säsongsarbete i jordbruket; Turkiet har inte infört allmänt utegångsförbud för vuxna, men befarar en skördesäsong med brist på arbetskraft.

  • Kurdisk gerilla slår till mot Irans gasexport

    1 april

    Den kurdiska PKK-gerillan tar på sig ansvaret för en attack mot en gasledning i provinsen Ağrı dagen innan, som ledde till avbrott i gasleveranser från Iran till Turkiet. Attacken i östligaste Turkiet beskrivs som den första mot en gasledning sedan 2015 och har enligt lokala källor utförts av Pjak, en kurdisk grupp i Iran som har nära förbindelser med PKK. Turkiet kan ersätta gasen med import från Ryssland. Mer kännbara kan sådana attentat bli för Iran, som har få intäktskällor kvar som inte hindras av amerikanska sanktioner.

  • Mars

  • Åtal i Turkiet för Khashoggimordet

    25 mars

    Åtal väcks i Turkiet mot 20 personer som misstänks för inblandning i överlagt mord på skribenten Jamal Khashoggi 2018. Bland de utpekade, som inte befinner sig i Turkiet, finns en tidigare rådgivare till det saudiska kungahuset och en tidigare chef inom en saudisk säkerhetstjänst. De två hålls ansvariga för att ha iscensatt mordet, som av en FN-rapportör betecknats som en utomrättslig avrättning. Khashoggi mördades på Saudiarabiens konsulat i Istanbul och tros ha blivit styckad av mordpatrullen (se främst 2 oktober 2018 och 15 november 2018).

  • Fler kurdiska borgmästare avsätts

    23 mars

    Ytterligare åtta borgmästare från orter med kurdisk befolkning (bland dem Bitlis) avsätts och ersätts med befattningshavare som utsetts av regeringen. Politikerna och partiet HDP, som är Turkiets tredje största, anklagas för att vara medlemmar i en terrorgrupp och stödja den kurdiska gerillan PKK. Sammanlagt har 40 borgmästare avsatts sedan lokalvalen i mars 2019 (se 19 augusti 2019).

  • Stödpaket mot viruskris

    18 mars

    Ett statligt räddningspaket värt 100 miljarder turkiska lira (15 miljarder dollar) ska hjälpa Turkiets ekonomi att klara coronakrisen. Särskilt de äldre och hushåll som lever under knappa omständigheter ska kunna få stöd. För företag aviserar presidenten skattelättnader. Momsen på inrikes flygresor tas bort nästan helt under ett kvartal. Det är ett sätt att stödja flygbolaget Turkish Airlines, som normalt har många internationella linjer och därför drabbas hårt när många länder stoppar flyg. Gränserna mot Grekland och Bulgarien stängs igen (se 28 februari). 

  • Pandemi stoppar massbön

    16 mars

    Kollektiva böner i Turkiets moskéer ställs in tills vidare för att begränsa spridningen av det nya coronavirus som bedöms vara särskilt farligt för äldre. För individuella besök och enskild bön förblir moskéerna öppna, meddelar religionsmyndigheten Diyanet. Gym, kaféer, biografer och restauranger med levande musik stängs, medan olika former av publika evenemang ställs in. Officiellt har bara 18 fall av virussjukdomen covid-19 bekräftats, men tusentals pilgrimer hemkomna från besök vid heliga platser i Saudiarabien har beordrats att följa karantänsregler.

  • Avtal mellan Erdoğan och Putin om vapenvila i Syrien

    6 mars

    En vapenvila träder i kraft i nordvästra Syrien mellan turkiska styrkor å ena sidan och ryskstödda syriska regeringsstyrkor å andra sidan. Presidenterna Erdoğan och Putin har enats om att fronterna ska frysas, en säkerhetskorridor ska inrättas längs motorvägen M4 i Idlibprovinsen och hjälpsändningar till civila ska släppas fram. Den 15 mars ska turkiska och ryska styrkor börja patrullera tillsammans längs motorvägen. Det har förekommit flera vapenvilor i Idlib tidigare, men den här gången är det två regeringsarméer som har bekrigat varandra, och Turkiet har förlorat så många soldater under de senaste veckorna att striderna väckt missnöje hos den turkiska allmänheten.

  • Turkiet går till nya anfall i Syrien

    1 mars

    Turkiet skjuter ned två syriska stridsflygplan och riktar ett drönaranfall mot en kolonn med syriska militärfordon i Idlibprovinsen. 19 syriska soldater mister livet, enligt uppgifter som inhämtas av SOHR. Syriska styrkor ska för sin del ha lyckats skjuta ned tre turkiska drönare och Assadregeringens ryska allierade säger sig inte kunna garantera säkerheten för turkiskt flyg över Syrien. Turkiet betonar att man inte är ute efter en militär konfrontation med Ryssland i Syrien, men just det är vad omvärlden (inte minst EU) fruktar. 

  • Februari

  • Turkiet öppnar för migranter västerut

    28 februari

    Turkiet öppnar landgränsen mot Grekland för migranter. Det blir turbulent vid gränsen, där grekiska myndigheter använder hårda metoder för att hindra tusentals migranter från att ta sig över. Enligt avtal med EU från 2016 ska Turkiet sörja för flyktingar, men få hjälp från EU med kostnaderna. Migranter säger nu till reportrar att de fått Turkiets hjälp att ta sig till gränsen. President Erdoğan anklagas, i synnerhet från medlemsländer i EU, för att använda migranter som bricka i ett förhandlingsspel. Erdoğan säger att Turkiet inte längre klarar att härbärgera fler flyktingar från Syrien. Att döma av rapporterna från gränsen är det inte enbart syriska flyktingar som tagit sig dit utan också migranter från andra länder.

  • Upptrappning mellan syriska och turkiska styrkor

    27 februari

    Syriska regeringsstyrkor anfaller turkiska soldater i den syriska Idlibprovinsen. Minst 33 turkar mister livet. Turkiet svarar med att beskjuta Assadstyrkornas ställningar, med ett okänt antal döda som följd. Ryska styrkor på Assadsidan säger sig inte ha varit inblandade. Med händelserna inräknade har över 50 turkiska soldater mist livet under den senaste månaden vid strider på syriska sidan om gränsen. Assadregeringen är där på väg att återta Idlibprovinsen från jihadistmiliser, men strider också mot rebellstyrkor som har stöd från Turkiet. 

  • Klappjakt på Gülenanhängare

    18 februari

    Åklagarmyndigheten i Ankara utfärdar arresteringsorder för ytterligare 467 personer på 67 orter som misstänks vara anhängare till exilpredikanten Fethullah Gülen. Utredningen handlar om att gülenister ska ha riggat polisexamina, men anklagelserna ingår i ett mönster av åtgärder mot rörelsen, som enligt regimen låg bakom kuppförsöket sommaren 2016. Sedan dess har misstänkta gülenister i tiotusental rensats ut inom Turkiets väpnade styrkor, rätts- och skolväsenden.

  • Rättslig dragkamp: Kavala släpps, och grips igen

    18 februari

    En domstol frikänner nio aktivister som kopplats till protester vid Geziparken i Istanbul som ägde rum 2013. Demonstrationerna riktade sig mot ett galleriabygge i en av stadens parker, men utvecklade sig till bredare protester mot regeringen. Domstolen anser att det inte finns bevis mot de nio för samhällsomstörtande verksamhet. (Sju andra aktivister, som inte har kunnat gripas, blir inte frikända.) En av dem som frias är affärsmannen och kulturmecenaten Osman Kavala, som suttit häktad i över två år, hotad av livstids fängelse (se 24 juni 2019). Domstolen beordrar att han ska släppas omedelbart, men bara några timmar senare grips Kavala igen på order av åklagare. Även den friande domen rivs upp så småningom, i januari 2021.

  • Tillspetsat läge mellan Turkiet och Syrien

    10 februari

    Läget spetsas till i norra Syrien mellan Turkiet och Assadregimen. Fem turkiska soldater mister livet i provinsen Idlib till följd av artilleribeskjutning från syriska regeringsstyrkor. Det får Turkiet att angripa en mängd syriska positioner och hävda att drygt 100 regeringssoldater neutraliserats, samtidigt som bland annat några stridsfordon slagits ut. Den skärpta konflikten ökar också spänningarna mellan Turkiet och Ryssland, som agerar i området på Assadregimens sida (se 3 februari). FN-organisationen Ocha skriver upp det totala antalet flyktingar den senaste tiden, från båda de syriska provinserna Idlib och Aleppo, till cirka 690 000.

  • Katastrofer i hårt väder

    5 februari

    Fler allvarliga olyckor inträffar i besvärligt väder. I den asiatiska delen av Istanbul kanar ett inrikesplan av rullbanan efter landning och bryts i flera delar. Tre personer omkommer och 179 skadas. Söder om Vansjön i öster inträffar laviner flera dagar i rad. Fler än 40 dödsoffer krävs i skreden, bland dem flera räddningsarbetare. Räddningsverket Afad, inrättat drygt tio år tidigare, tillkom i efterdyningarna av jordbävningskatastrofer 1999, som krävde tiotusentals liv. 

  • Turkiet och Syrien i strid

    3 februari

    Syriens regeringsarmé anfaller turkisk trupp i Idlibprovinsen i norra Syrien och åtta turkar mister livet. Turkiet har tolv observationsposter i trakten till följd av en uppgörelse med Ryssland, och en kort stund innan ska en stor kolonn av turkiska militärfordon ha setts i trakten. Turkiet svarar med raketer och minst 13 syriska soldater dör, enligt uppgift till SOHR.  Med över 20 döda tros striderna vara de dödligaste mellan länderna sedan Turkiet gick in med trupp i Syrien 2016. Turkiet och Ryssland (Assadregimens allierade) är oense om huruvida Turkiet har lämnat information i förväg om truppförflyttningen. Dagen innan har syriska och ryska styrkor tillsammans anfallit rebeller i Idlib, enligt SOHR med 14 civila dödsoffer som följd.

  • Januari

  • Turkiet bygger hus i Syrien

    26 januari

    Turkiet har börjat bygga bostäder på syriskt område för syrier som är på flykt inom landet, uppger president Erdoğan. Det ska inte bli tältläger utan riktiga hus och de uppförs nära turkiska gränsen, säger han som tidigare har gjort klart att Turkiet inte vill ta emot fler flyktingar. Enligt den turkiska biståndsorganisationen IHH, som har räknat till 450 000 människor som har flytt mot turkiska gränsen de senaste fem månaderna, byggs 10 000 bostäder i en by i Idlibprovinsen. Den främsta anledningen till flyktingvågen är att det i Idlib finns rebellfickor som anfalls av den syriska regimens styrkor med ryska allierade.

  • Jordskalv i öster

    24 januari

    Provinserna Elazığ och Malatya i östra halvan av Turkiet skakas av en jordbävning med magnituden 6,8 och hundratals efterskalv. Efter ett par dagar av räddningsaktioner uppges att minst 38 människor mist livet och 45 överlevande grävts fram. Fortfarande ligger då människor begravda i rasmassor och omkring 1 600 har konstaterats skadade. Det nationalla räddningsverket räknar till 80 raserade byggnader och 645 i mycket dåligt skick. Presidenten lovar att nya hus med stålstommar ska byggas till människor som blivit hemlösa. Senast landets drabbades av en mycket svår katastrof var 1999, då 17 000 liv krävdes utanför Istanbul. 

  • Wikipedia tillåts igen

    15 januari

    Wikipedia görs tillgängligt igen, mer än två och ett halvt år efter det att turkiska myndigheter beslutat att blockera internet-uppslagsverket (se 5 maj 2017). I slutet av 2019 fann Författningsdomstolen att förbudet var olagligt.

  • Konflikt med Egypten spetsas till

    14 januari

    Den statliga turkiska nyhetsbyrån Anatolia får sitt Kairokontor genomsökt. En turkisk medborgare och tre egyptier grips. Razzian leder till en diplomatisk protest från Turkiet dagen efter. Händelserna sker i ett läge då motsättningar mellan Egypten och Turkiet kommer i dagen i regionen: i en pågående inbördeskonflikt i Libyen stöder de olika sidor. Osämja finns sedan tidigare, då Turkiet ställde sig bakom Muslimska brödraskapet som makthavare i Egypten innan islamisterna avsattes genom en militärkupp 2013. 

  • Gasledning via Svarta havet klar

    8 januari

    En ryskturkisk undervattensledning för gas invigs av presidenterna Putin och Erdoğan. Avsikten med Turkstream-projektet är att leverera rysk gas till Turkiet och vidare till Europa. Liksom i fallet med rysktyska ledningar som läggs ut i Östersjön vill Ryssland kunna sälja gas till europeiska köpare utan att behöva passera Ukraina. Gassamarbetet vittnar om förbättrade politiska kontakter mellan Moskva och Ankara, men invigningen sker samtidigt som Ryssland och Turkiet stöder olika sidor i de inbördesstrider som rasar i Libyen.

  • Grönt ljus för turkisk Libyeninsats

    2 januari

    Turkiets parlament ger klartecken för att bistå Tripoliregeringen i Libyen militärt (se 9 december och 15 december 2019). Regeringen i Tripoli försöker hålla stånd mot styrkor ledda av generalen Khalifa Haftar, som kontrollerar merparten av Libyen. Tripoliregeringen har begärt turkisk hjälp och Turkiet skickar till att börja med en mindre styrka som beskrivs som militära utbildare. Eftersom Haftar stöds av grannländer som Egypten och Saudiarabien, därtill flera stormakter, uppfattas Turkiets agerande i konflikten som ett hot mot regional stabilitet.

• 2019

  • December

  • Tillslag mot IS

    30 december

    Omkring 150 personer som beskrivs som anhängare till Islamiska staten (IS) har gripits vid tillslag de senste dagarna i minst sex olika provinser. Turkiet har tidigare anklagats för släpphänthet mot IS, vars jihadistrekryter ofta tagit sig till Syrien och Irak via turkisk mark. Den turkiska politiken skärptes efter attentat mellan 2015 och 2017 som skadade turistbranschen, och nu går turkiska myndigheter in för att fånga in IS-medlemmar och sympatisörer, som sätts på flygplan till hemländerna.

  • Tidningsmedarbetare straffas

    27 december

    Sex journalister vid oppositionstidningen Sözcü döms till fängelsestraff.  Sözcü är en regeringskritisk tidning, men dess nationalistiska hållning gör att också mer liberalt lagda läsare kan vara tveksamma till dess innehåll. Redaktörerna är på fri fot i väntan på prövning i högre rätt, men de fällande domarna uttrycker att regimen ser redaktionen som anhängare till kuppförsöket 2016. Tidningen har större upplaga än den mer kända vänstertidningen Cumhuriyet, som sedan kuppen varit föremål för en likartad men mer uppmärksammad dragkamp med regimen via domstolar. 

  • Domstol: Olagligt förbjuda Wikipedia

    26 december

    Det turkiska förbudet mot nätuppslagsverket Wikipedia kränker yttrandefriheten, meddelar Författningsdomstolen. Förbudet infördes 2017 och har blivit kvar trots protester (se 23 maj 2019).

  • Dödsstraff för mordet på Khashoggi

    23 december

    En saudisk domstol dömer fem icke namngivna personer till döden för inblandning i mordet på exilsaudiern Jamal Khashoggi, som begicks på Saudiarabiens konsulat i Istanbul (se främst 2 oktober 2018 och 15 november 2018). Ingen i kretsen närmast kronprinsen hålls ansvarig. Domen följs av mer eller mindre skarp kritik från omvärlden. Turkiet kallar den "skandalös".

  • Greps för krypterade meddelanden

    17 december

    Omkring 200 personer har gripits, merparten i Ankara, i ännu en arresteringsvåg riktad mot utpekade anhängare till exilpredikanten Gülen, vars rörelse hålls ansvarig för kuppförsöket 2016. Den här gången bottnar arresteringsorder mot 260 personer i att dessa gjort bruk av en krypterad meddelandetjänst, som ska ha använts till att samordna revolten. Bland de gripna finns en borgmästare som tillhör partiet CHP.

  • USA upphäver Cypernembargo

    17 december

    Senaten i USA:s kongress röstar för att upphäva ett mångårigt vapenembargo mot Cypern. Representanthuset har redan antagit förslaget och president Trump väntas skriva under. Embargot, riktat mot både grek- och turkcyprioter, infördes 1987 då USA hoppades att parterna på den delade ön skulle kunna förmås att sluta fred. 

  • Utökat stöd till Libyens regering

    15 december

    Libyens premiärminister Fayez al-Sarraj gör ett oannonserat besök i Istanbul hos president Recep Tayyip Erdoğan, som har utlovat militär hjälp om regeringen i Tripoli begär det. Dagen innan har Erdoğan infört visumfrihet till Turkiet för libyer under 16 år och över 55 år. Regeringen i Tripoli är hårt ansatt av rebellstyrkor, som från östra Libyen försöker inta huvudstaden och har stöd av flera arabiska grannländer.

  • Samarbetsavtal mellan Libyen och Turkiet

    9 december

    Turkiet och Libyens internationellt stödda regering undertecknar ett avtal om samarbete till havs. Den turkiske presidenten ställer gemensam prospektering i havsområden i utsikt, vilket upprör Grekland som anser att det kränker havsrätten och minskar grekernas tillgång till områden runt landets övärld. Analytiker i gasbranschen anar en turkisk avsikt att störa planer på en naturgasledning till Grekland från Cypern, där det också finns spänningar mellan Ankara och Aten. Nyligen har den turkiska regeringen också slutit avtal med Fayez al-Sarrajs regering i Libyen om militärt samarbete.

  • Livstid för uppmärksammat mord

    4 december

    Två män döms i en domstol i Ankara för mord och våldtäkt på 23-åriga Şule Çet. Hennes död i maj 2018 har lett till riksomfattande protester mot sexuella övergrepp och mot att försvaret försökt minska de två männens ansvar med hänvisning till kvinnans moderna livsstil. Den huvudmisstänkte,  Çağatay Aksu som bekrivs som affärsman, döms till livstids fängelse och hans medåtalade till 18 år och nio månader.

  • November

  • Istanbuls borgmästare: AKP bakom press på banker

    24 november

    Istanbuls borgmästare  Ekrem Imamoğlu (CHP) anklagar regeringen för att pressa bankerna så att det går ut över stora infrastrukturprojekt. Sedan regeringspartiet AKP förlorade makten över storstaden till oppositionen (se 23 juni) har Istanbul svårt att få de lån som är nödvändiga för att fullfölja bland annat långt gången utbyggnad av tunnelbanan. Problemen förefaller inte, som året innan, handla om att valutans värde minskat eller att konjunkturen mattats av. Lån tas nu upp i europeiska banker istället för i statliga turkiska banker, som också undviker att besvara frågor om saken från internationella nyhetsmedier.   

  • Migranter flyttas från Istanbul

    15 november

    Nästan 50 000 migranter har tvingats lämna Istanbul sedan i juli, när regeringen beslöt att ingripa mot papperslösa migranter. De flesta ska så småningom deporteras, uppger guvernörens kansli, medan cirka 6 500 syrier har placerats i flyktingslussar. Turkiet hyser cirka 3,6 miljoner syriska flyktingar (mer än något annat land), men de får inte officiell flyktingstatus. De får nu inte lämna de orter där de inkvarteras annat än med kortvariga tillstånd. I juli fanns 547 000 syrier officiellt registrerade med Istanbul som vistelseort, och då satte myndigheterna streck: fler tas inte emot i storstaden.

  • Turkiet deporterar IS-medlemmar

    11 november

    Turkiet börjar deportera IS-medlemmar till deras hemländer. Bland de första är en tysk, en dansk och en amerikansk jihadist, men det framgår inte om de har gripits i Turkiet eller i Syrien. I samband med att Turkiet aviserade sina planer på deporteringar en vecka tidigare sade landets inrikesminister att Turkiet har närmare 1 200 IS-anhängare i förvar, och att 287 har gripits sedan turkiska styrkor inledde sin senaste offensiv i norra Syrien. Turkiet har kritiserat västländer för att inte ta itu med medborgare som anslutit sig till IS, i synnerhet Storbritannien som fråntagit över 100 jihadister deras brittiska medborgarskap. Frankrike framhåller att det sedan 2014 finns ett avtal med Turkiet, enligt vilket ett antal franska IS-anhängare har skickats hem.

  • Frigivning – och överklagande

    4 november

    Ahmet Altan och Nazlı Ilıcak, båda välkända journalister, friges villkorligt efter tre år i fängelse. Båda greps vid myndigheternas masstillslag efter kuppförsöket 2016 och dömdes mot sitt nekande till långa fängelsestraff anklagade för att ha varit inblandade. Domstolen anser att de istället borde ha fällts för stöd till terrorgrupp, som inte ger lika långt straff som uppror. En vecka senare grips Altan igen, sedan åklagarmyndigheten överklagat hans villkorliga frigivning.

  • Oktober

  • Strider mellan regeringsarméer

    29 oktober

    Sex syriska soldater mister livet i konfrontationer mellan Syriens och Turkiets regeringsstyrkor. Striderna är de första mellan regeringsarméerna sedan Turkiet gick till offensiv inne på syriskt område (se 9 oktober och 13 oktober).

  • Erkännande i USA: armenier utsattes för folkmord

    29 oktober

    Representanthuset i USA:s kongress röstar för att klassa massmorden på armenier och andra kristna som skedde i Osmanska riket under första världskriget som ett folkmord. Sådana officiella erkännanden har kommit från ett 30-tal länder. Nu liksom tidigare väcker beslutet ilska i Turkiet, som brukar lyfta fram att det fanns både offer och förövare i alla folkgrupper som berördes av händelserna mellan 1915 och 1917. Representanthuset vill också ha sanktioner mot turkiska ledare med anledning av den senaste offensiven in i norra Syrien, och uppmanar president Trump att bestraffa Natolandet Turkiet för beslutet att köpa in ett rysktillverkat robotsystem (se 17 juli 2019). De båda svidande amerikanska besluten levereras på Turkiets nationaldag. Den 12 december röstas folkmordsklassningen igenom även i senaten i USA:s kongress. Trump (som är på kant med den turkiske presidenten i flera frågor) betonar för att blidka Turkiet att han inte ser händelserna som ett folkmord. 

  • Trump upphäver sanktioner

    23 oktober

    USA:s president Donald Trump återtar de sanktioner han införde mot Turkiet den 14 oktober. Anledningen till sanktionerna var Turkiets militära offensiv mot kurderna i Syrien, men Trump bedömer att Turkiet nu har uppfyllt en vapenvila som utlovades tre dagar senare. Såväl kongressledamöter som militära ledare i USA kritiserar skarpt Trumps beslut att dra tillbaka de amerikanska styrkor från Syrien som har stött landets kurder. 

  • Rysk och turkisk patrullering i norra Syrien

    22 oktober

    Turkiets och Rysslands presidenter gör upp om gemensam patrullering av Syriens gränsområde i norr, längs gränsen mot Turkiet. De kräver att den kurdiska YPG-milisen ska dras tillbaka så att den inte befinner sig närmare gränsen än tre mil. Överenskommelsen innebär att turkiska styrkor blir kvar inne på syrisk mark, samtidigt som den syriska regeringsarmén – på vars sida Ryssland agerar – är tillbaka i områden den inte har hållit på flera år. Det framgår inte om Turkiet kommer att göra allvar av sina planer på att förflytta syriska flyktingar till gränszonen. 

  • Kort vapenvila med krav på kurdisk reträtt

    17 oktober

    USA:s vicepresident Pence och utrikesminister Pompeo offentliggör en uppgörelse med Turkiet om tillfälligt eldupphör: SDF-milisen i Syrien, som domineras av kurder, får fem dygn på sig att dra sig tillbaka från områden där turkisk militär är på väg in. Från kurdiskt håll välkomnas ett stopp för stridshandlingarna, men avtalet ses också som att USA nu ger Turkiet klartecken för att ockupera en del av Syrien. I staden Afrin tar ryska styrkor över en bas som amerikansk militär har utrymt, vilket får symbolisk betydelse – inte minst i amerikansk debatt om den kraftmätning mellan stormakter som också äger rum inom ramen för kriget i Syrien.

  • Krigskritiker grips

    16 oktober

    Uppemot 200 personer som yppat kritik via sociala medier mot offensiven in i Syrien har gripits, rapporterar nyhetsbyrån Anatolia. De flesta har släppts igen, men för dussintals andra väntar rättsliga efterräkningar. Ledarna för det prokurdiska patiet HDP anklagas för att ha spritt terrorpropaganda.

  • Upptrappad osämja mellan Natoländer

    14 oktober

    USA inför ekonomiska sanktioner mot Turkiet och kräver stopp för den militära offensiven in på syriskt område. Sanktionerna riktar sig mot ett par departement och flera departementschefer: försvarsministern, inrikesministern och energiministern. Dessutom twittrar president Trump att USA:s tullar på turkiskt stål ska höjas från 25 till 50 procent och att förhandlingar om ett stort handelsavtal mellan USA och Turkiet fryses. När USA året innan införde tullar på stålet bidrog det till att den turkiska valutans värde föll (se 1 augusti 2018 och 12 oktober 2018).

  • Syriska armén mot gränsen till Turkiet

    13 oktober

    Turkiets offensiv in i områden i Syrien som kontrollerats av kurder orsakar växande flyktingströmmar. FN-organisationen Ocha räknar till 130 000 flyktingar. Syriens regeringsarmé sätter enheter i rullning mot turkiska gränsen efter en uppgörelse med de kurdledda styrkorna, SDF. USA meddelar att i stort sett alla kvarvarande amerikanska militärer som befunnit sig i norra Syrien för samarbete med kurderna dras tillbaka. En betydande del av de markstyrkor som strider för Turkiet utgörs av syriska rebeller, som under inbördeskriget har bekämpat Assadregimen. Dessa styrkor anklagas nu för krigsbrott mot kurder. Närmare 800 anhöriga till IS-jihadister ska ha lyckats utnyttja oredan under offensiven till att lämna läger där de hållits internerade.

  • Turkcypriotisk kritik mot offensiv

    12 oktober

    Till följd av det militära anfallet mot norra Syrien får Turkiets president kritik från oväntat håll: Mustafa Akıncı, ledare för den turkiskt stödda republiken på norra Cypern (som inte är internationellt erkänd av någon annan stat än Turkiet). ”Det är blod som spills, inte vatten”, skriver Akıncı på sociala medier och manar till dialog och diplomati.

  • Offensiv mot norra Syrien inledd

    9 oktober

    Turkiska styrkor har gått över gränsen, in i norra Syrien, kungör Turkiets president Erdoğan. Samhällen och kurdiska posteringar längs gränsen utsätts för flyg- och artillerianfall, som följs av marktrupper. Dödsoffer, såväl civila som militära, rapporteras redan första dagen, och den internationella kritiken mot Turkiet blir skarp. Det är Turkiets tredje militära offensiv in i Syrien sedan 2016.

  • Organisation: Kvinnomorden ökar

    9 oktober

    I samband med rättegången i ett uppmärksammat mordfall, där en man anklagas för att ha huggit ihjäl sin exfru inför ögonen på deras 10-åriga dotter, uppger en organisation som kallar sig “Vi ska stoppa kvinnomorden” att 354 kvinnor har mördats i Turkiet under de första nio månaderna 2019. I det uppmärksammade fallet i Kirikkale döms den åtalade senare i oktober till livstids fängelse. Under helåret 2018 räknade man till 440 kvinnomord, viket var en ökning jämfört med 2017. 

  • Trump-besked väcker oro och kan skapa utrymme för IS

    7 oktober

    Inför Turkiets planer på en inmarsch i norra Syrien för att på egen hand etablera en buffertzon dit syriska flyktingar ska återföras (se 5 september) kommer ett besked från president Trump om amerikanskt trupptillbakadragande som tolkas som grönt ljus för en turkisk aktion. Kurder i Syrien, som med USA:s stöd har bekämpat jihadiströrelsen IS, ser beskedet som ett svek. Eftersom det är kurdisk milis som fängslar och lagför IS-medlemmar i Syrien, väcker hotet om en invasion – då kurderna skulle förflytta stridande enheter mot norr för att bekämpa den turkiska militären – farhågor för att IS ska lyckas utnyttja tillfället och återuppstå som terrorgrupp, med internationell räckvidd. Trump varnar Turkiet för att gå för långt, men bemöter kritiken med att ansvaret för att hantera IS ligger på Turkiet och på jihadisternas hemländer.

  • September

  • Räddningspaket efter stor resekonkurs

    23 september

    Turkiets regering förbereder ett stödpaket värt motsvarande en halv miljard kronor för näringsidkare inom turismen till följd av att den brittiska resekoncernen Thomas Cook gått i konkurs. Fler än 21 000 av företagets brittiska kunder strandsattes i Turkiet, där Antalya, Bodrum och Dalaman varit stora resmål. En kännbar nedgång befaras inom näringen, även om Thomas Cooks dotterbolag i andra länder överlever och kan fortsätta sälja resor till Turkiet.

  • Journalister fria efter domstolsbeslut

    12 september

    Fem tidigare journalister vid oppositionstidningen Cumhuriyet, bland dem tecknaren Musa Kart, försätts på fri fot enligt beslut av landets högsta appellationsdomstol. De fem, som anklagats för att genom tidningens bevakning av Turkiet ha stött terrorgrupper, dömdes jämte nio andra medarbetare 2018 (se 19 februari 2019).

  • Erdoğan vill skicka flyktingar till buffertzon

    5 september

    Det kan bli nödvändigt för Turkiet att öppna vägarna för migranter att söka sig till Europa, varnar president Erdoğan. I ett tal i Ankara deklarerar han att Turkiet vill ha ”logistiskt stöd” för att inrätta en buffertzon i norra Syrien (se 7 augusti) och att minst en miljon syriska flyktingar ska flyttas dit, i ett första steg. Turkiet hyser cirka 3,6 miljoner syrier som flytt landet sedan inbördeskriget bröt ut 2011. Genom ett avtal från 2016 ger EU Turkiet stöd i utbyte mot att migranttrafiken hejdas. De senaste månaderna har Turkiet i växande omfattning deporterat syrier till hemlandet. Samtidigt finns risk för nya flyktingströmmar söderifrån till följd av den syriska regimens offensiv för att återta Idlibprovinsen.

  • Augusti

  • Kurder grips i razzior

    19 augusti

    Razzior mot kurder genomförs i 29 provinser. Borgmästarna i Diyarbakir, Mardin och Van – alla invalda för det prokurdiska partiet HDP i lokalvalen som hölls i mars – tvingas lämna sina uppdrag och grips jämte ytterligare cirka 400 kurder. Turkiska myndigheter anklagar dem för att ha band till den förbjudna gerillarörelsen PKK (se även 11 april 2019). Bedömare anar dubbla syften bakom razziorna: dels att visa att regeringen håller trycket uppe mot militanta kurder, dels att driva in en kil mellan samverkande krafter inom den politiska oppositionen. Att regerande AK-partiet gjorde förluster i vårens lokalval berodde till stor del på samarbete mellan prokurdiska HDP och de sekulära och nationalistiska partierna CHP och Iyi (Det goda partiet).

  • Buffertzon mellan kurder och Turkiet

    7 augusti

    Turkiet och USA gör upp om att det ska inrättas en buffertzon i norra Syrien och att zonen ska samordnas från turkisk mark. Den flera mil breda zon det är fråga om ska sträcka sig mellan turkiska gränsen och områden i Syrien som är under kurdisk kontroll. De kurdiskt dominerade SDF-styrkorna i Syrien, som samarbetat med USA mot extremiströrelsen IS, har oroats av besked från Washington om att amerikanska styrkor dras tillbaka. Kurderna fruktar att det då skulle bli fritt fram för Turkiet att ännu en gång, liksom 2016 och 2018, gå över gränsen till Syrien och slå till mot kurdiska områden.

  • Kyrkobygge i förort till Istanbul

    3 augusti

    President Erdoğan lägger grundstenen för den första nya kyrka som byggs i Turkiet sedan landet blev republik 1923. Den syriansk-ortodoxa kyrkan uppförs i Yeşilköy som ligger västerut från Istanbuls centrum, vid Marmarasjön.

  • Omstridd damm fylls

    2 augusti

    Turkiska myndigheter har börjat fylla en kontroversiell damm i floden Tigris med vatten, uppger en miljöorganisation som motsätter sig bygget. Det mycket gamla samhället Hasankey i Batmanprovinsen i sydöst kommer att dränkas av vattnet. Ilısudammen är omstridd också därför att grannlandet Irak befarar att projektet, med sänkt vattennivå nedströms, kommer att förvärra problemen med torka där. Aktivisterna har förgäves försökt stoppa bygget, bland annat genom att vända sig till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

  • Juli

  • Undertecknare av krigsprotest får nya rättegångar

    26 juli

    Akademiker som straffats för att de stött en fredspetition med sina namnunderskrifter har fått sina medborgerliga rättigheter kränkta, enligt författningsdomstolen. I sitt upprop riktade de kritik mot försvarsmaktens tillslag i kurddominerade sydöstra Turkiet. Drygt 200 av över 2 000 akademiker har sedan dess dömts för att ha spritt ”terrorpropaganda” och nästan 600 är under utredning inom rättsväsendet. Författningsdomstolen har beslutat att rättegångarna ska göras om och att de berörda har rätt till skadestånd.

  • Fängelsestraff för journalistmord

    18 juli

    Sju personer fälls i domstol för inblandning i mordet på journalisten Hrant Dink 2007. Dink sköts ihjäl utanför redaktionen till sin tidning Agos, som var tvåspråkig (turkiska och armeniska). Mordet skakade landet, inte minst när det visade sig att det fanns statligt anställda med säkerhetsuppgifter som hade känt till mordplanen men inte agerat. En 17-åring fälldes för mordet 2011 och de sju som nu får fängelsestraff kopplas till samma extremistgrupp som han.

  • Amerikansk-turkisk flygplansaffär stoppas

    17 juli

    USA bekräftar att samarbetet med Turkiet runt stridsflygplanet F-35 avbryts till följd av Turkiets beslut att köpa in det ryska luftvärnssystemet S-400. Beskedet lämnas fem par dagar efter att de ryska robotleveranserna inletts. Natoländer har lovat vandra att undvika ryska vapensystem. Turkiska piloter tvingas nu avbryta sin F-35-utbildning i USA och tillverkning av ungefär 900 delar till F-35 som skulle ha skett i Turkiet flyttas till amerikanska fabriker. För tillverkaren Lockheed innebär de avbrutna flygplansaffärerna ett större ekonomiskt avbräck (se 1 april 2019).

  • Turkisk diplomat mördas i Irak

    17 juli

    Ett attentat mot ett turkiskt konsulat i Erbil i norra Irak kräver tre liv. En turkisk diplomat och två andra personer skjuts ihjäl. Turkiska styrkor genomför ett par dagar senare flygräder riktade mot den kurdiska PKK-gerillan i Qandilbergen i Irak. PKK har en tid före attentatet i Erbil meddelat att en av rörelsens ledare och andra personer fått sätta livet till i en turkisk räd.

  • EU-sanktioner till stöd för Cypern

    15 juli

    EU:s utrikesministrar enas om sanktioner mot Turkiet för vad som ses som olaglig borrning efter gas i Medelhavet, i Cyperns ekonomiska zon. Bland annat ska bidrag från EU till Turkiet 2020 begränsas och förhandlingar om ett nytt flygtransportavtal kan komma att stoppas. Ministrarna uppmanar Europeiska centralbanken (ECB) att se över sina lån till Turkiet och överväger personliga sanktioner mot befattningshavare som är inblandade i provborrning. Turkiet säger sig skydda egna och turkcypriotiska intressen i gasfyndigheterna – den turkcypriotiska delen av ön omfattas inte av rättigheter som Cypern har som EU-land.

  • Avhopp kännbara för presidenten

    8 juli

    Ali Babacan, minister 2002–2007 med ansvar för den ekonomiska politiken och känd som liberal, lämnar regeringspartiet AKP, som han själv var med om att grunda. Han klargör att han är besviken på den nuvarande regeringen och säger att Turkiet ”behöver en nystart”. Två dagar tidigare har president Erdoğan sparkat riksbankschefen. Oenighet om räntepolitiken anas i båda fallen; presidenten vill att räntorna ska hållas låga för att stimulera ekonomin. Det har spekulerats om att Babacan tänker bilda ett nytt parti med expresident Abdullah Gül. En annan avhoppare, Ahmet Davutoğlu som varit utrikesminister och premiärminister, har redan gjort klart att han vill bilda ett nytt parti (se 27 februari och 6 maj 2019).

  • Juni

  • Skarpt läge mellan Turkiet och libyska rebeller

    28 juni

    General Haftars libyska rebellstyrkor förlorar staden Gharyan söder om Tripoli och riktar en del av ilskan mot Turkiet, som stöder Libyens internationellt accepterade regering – turkiska fartyg och företag kan nu bli måltavlor. Snart meddelas att sex turkiska medborgare tagits tillfånga av Haftarlägret, oklart under vilka omständigheter. Turkiet hotar slå till mot Haftar och de sex sjömännen släpps den 1 juli.

  • Rättegång om protester i park

    24 juni

    En rättegång inleds mot 16 personer som anklagas för att ha uppviglat mot presidenten genom protesterna i Geziparken 2013. Bland de åtalade, som hotas av livstids fängelse, finns kulturmecenaten Osman Kavala, stadsplanerare och arkitekter. Protesterna i Geziparken, en av Istanbuls kvarvarande gröna lungor, riktade sig mot exploateringsplaner.

  • Bitter AKP-förlust i Istanbul

    23 juni

    Oppositionskandidaten Ekrem Imamoğlu (CHP) vinner även omvalet till borgmästarposten i Istanbul, denna gång med stor marginal, cirka 775 000 röster eller nästan 10 procentenheter, före Binali Yıldırım (se 31 mars och 16 juni). Regeringspartiet AKP förlorar därmed makten över storstaden efter 25 år, och för president Erdoğan – som själv en gång var stadens borgmästare – är valnederlaget det hittills svåraste. Väljarnas oro för att landets ekonomi försämrats tros vara en viktig anledning till att AKP:s kandidat inte vinner.

  • Sträng livstid för utpekade kuppledare

    20 juni

    Domar meddelas mot 224 åtalade i en av de största massrättegångarna sedan kuppförsöket 2016. En del av de brottsanklagade som omfattas av målet är på flykt, men 17 generaler finns bland 128 personer som döms till livstids fängelse med särskilt försvårande omständigheter – det extra stränga livstidsstraff som infördes när EU pressade Turkiet att avskaffa dödsstraffet. Förre flygvapenchefen Akın Öztürk, utpekad som kuppledare, är en av de dömda. Fortfarande kommer nästan dagligen besked om nya gripanden eller arresteringsorder där de eftersökta kopplas till Gülenrörelsen, som ytterst beskylls för kuppen. Av hittills närmare 290 rättegångar har 261 resulterat i att 3 239 åtalade fällts, enligt statistik från justitiedepartementet som återges av al-Jazira. Samtidigt har tiotusentals människor bestraffats på andra sätt, bland annat genom att bli sparkade från sina jobb inom försvarsmakten, rättsväsendet eller skolsystemet.

  • FN-rapportör vill se mordkommission

    19 juni

    Det finns trovärdiga bevis för att Saudiarabiens kronprins och andra på hög nivå personligen bar ansvar för mordet på kolumnisten Jamal Khashoggi, bedömer FN-rapportören Agnès Callamard (se 24 januari 2019). Hon anser att mordet bör utredas av en oberoende internationell kommission. Khashoggis liv släcktes av saudiska agenter på landets konsulat i Istanbul den 2 oktober 2018, men enligt Saudiarabien skedde det inte på kronprinsens order. Kungariket håller elva andra ansvariga varav fem hotas av dödsstraff (se 3 januari 2019).

  • Match om Istanbul i TV-debatt

    16 juni

    En vecka före omvalet till borgmästarposten i Istanbul möts kandidaterna i en TV-debatt. Debatten är i sig historisk, den uppges vara den första i Turkiet sedan AKP kom till makten 2002. Regeringspartiets kandidat, förre premiärministern Binali Yıldırım, lutar sig i debatten mot sina ministermeriter och hävdar att han blev bestulen på röster när förlorade mot den främste oppositionskandidaten Ekrem Imamoğlu den 31 mars. I det första valresultatet fick Yıldırım 13 000 röster färre, varpå valet underkändes.

  • Valoro försämrar statens lånevillkor

    15 juni

    En vecka före det omstridda omvalet i Istanbul kommer ett besked som gör turkiska statens lån dyrare. Landets kreditbetyg är sedan tidigare på vad som brukar kallas skräpnivå. Nu sänks betyget ännu mer av värderingsinstitutet Moody’s, till B1. Osäkerhet kring de statliga institutionernas opartiskhet och effektivitet är skäl som framförs. Finansdepartementet reagerar med irritation och hävdar att betygsättarna inte har beaktat positiva saker som växande turism.

  • Turkisk säkerhetstjänst fick ingripa i Moldavien

    11 juni

    Liksom Ukraina, Kosovo och Gabon har Moldavien låtit turkisk säkerhetstjänst hämta turkiska medborgare som pekas ut som fiender till president Erdoğan. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna kritiserar Moldavien för att turkar, som var verksamma som lärare, deporterades 2018 utan laglig grund. De berörda tilldöms skadestånd. Turkiet har för sin del gång på gång kritiserats av domstolen för rättskränkningar.

  • Ultimatum riktat mot robotaffär

    7 juni

    USA ger Turkiet ett ultimatum: senast den 31 juli ska Natolandet Turkiet avstå från sitt planerade köp av ryska robotar. Om inte kommer avtalet om amerikanska F-35-plan att frysas, turkiska piloter tvingas avbryta sin utbildning i USA och turkiska företags medverkan i utvecklingsprojekt kring stridsflygplanet stoppas (se 1 april 2019).

  • Maj

  • Turkisk offensiv mot kurdisk gerilla

    28 maj

    Turkiska styrkor går in på irakiskt område under en militäroffensiv mot PKK. Den kurdiska gerillan har baser i bergsområden vid gränsen. Två veckor efter det att offensiven inletts uppger den turkiska försvarsmakten att 43 PKK-anhängare oskadliggjorts.

  • Wikipediaförbud till MR-domstol

    23 maj

    Stiftelsen som står bakom Wikipedia – det uppslagsverk på nätet som är öppet för alla användare – vänder sig till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna med klagomål på Turkiet. Sedan i april 2017 blockerar myndigheter tillgången för användare i Turkiet, vilket enligt Wikimedia-stiftelsen utgör en kränkning av yttrandefriheten. Turkiet har många fällningar bakom sig i människorättsdomstolen, och tenderar att hellre betala böter än följa utslagen. Stiftelsen säger sig förgäves ha försökt diskutera med myndigheterna och protestera mot förbudet via turkiska domstolar.

  • Påstått examensfusk bakom tillslag

    20 maj

    Arresteringsorder utfärdas för 249 nuvarande eller tidigare anställda vid utrikesdepartementet. De misstänks ha kopplingar till den kuppanklagade Gülenrörelsen. Tillslaget bottnar i utredningar som pågår på ett 40-tal orter i landet om att Gülenanhängare ska ha antagits till statlig tjänst genom manipulationer av inträdesprov (se även 12 februari).

  • PKK-ledarens isolering mildras

    16 maj

    Den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan får ta emot advokatbesök igen, bekräftar justitiedepartementet. Öcalan greps 1999 och har de senaste åtta åren hållits i närmast total isolering. Den 2 maj släpptes hans advokater till fängelseön för besök för första gången sedan 2011. Närmare 3 000 kurdiska fångar har hungerstrejkat – de har vägrat att äta fast föda – sedan i november i protest mot Öcalans isolering. Den 26 maj meddelar fångarna att hungerstrejken avslutats.

  • Mångfaldigt straff för attentat

    13 maj

    En man döms till 53 livsstidsstraff för ett bombdåd 2013 i staden Reyhanlı – ett straff för varje dödsoffer och ett för brott mot ”statens integritet”. Straff av det slaget har ersatt dödsstraffet och medför extra hård behandling. Den dömde är turkisk medborgare, men staten har anklagat regimen i Syrien för attentatet (se 12 september 2018).

  • Marina muskler övas inför djuphavsborrning

    13 maj

    Det är bara två månader sedan sjöstridskrafternas senaste övning, men Turkiet inleder en stor marinövning utanför sina kuster – i Svarta havet, Egeiska havet och Medelhavet. Det sker i ljuset av pågående dragkamp om naturresurser: EU har varnat Turkiet för att leta efter olja och gas i havet runt medlemslandet Cypern, där Turkiet planerar borrningar under sommaren.

  • Beslut: Omval i Istanbul

    6 maj

    Borgmästarvalet i Istanbul, där regerande AK-partiets kandidat förlorade, ogiltigförklaras (se 31 mars och 11 april). Valet ska göras om den 23 juni. I flera stadsdelar går medborgare ut och bankar på kastruller i protest mot valprövningsnämndens beslut. Onursal Adıgüzel, vice ordförande i det sekulära oppositionspartiet CHP vars kandidat Ekrem Imamoğlu tidigare utropats som valsegrare, kommenterar beskt att det är ”tillåtet att rösta mot AKP, men olagligt att vinna” och kallar det diktatur. Två tunga röster inom president Erdoğans eget parti ansluter sig snart till kritikerna mot att Istanbulvalet rivs upp: förre presidenten Abdullah Gül, som var en av AKP:s grundare, och förre utrikesministern Ahmet Davutoğlu.

  • April

  • USA flaggar för att oljehandel med Iran stryps

    22 april

    USA meddelar att det efter den 2 maj inte längre kommer att göras undantag från Iransanktionerna för länder som köper iransk olja. Bland åtta länder som i november fick besked om att de kunde fortsätta sina oljeköp trots USA:s sanktioner fanns stora köpare som Kina, Indien och Turkiet, men från och med nu kommer även länder som USA har prioriterade kontakter med att drabbas (se 28 maj 2018 och 5 november 2018). Turkiet protesterar skarpt, men några veckor in i maj uppger turkiska källor att inköpen av olja från Iran har upphört.

  • Kurder anser sig bestulna på valsegrar

    11 april

    Det prokurdiska partiet HDP vänder sig till valmyndigheten för att få lokalvalen i vissa distrikt ogiltigförklarade. Företrädare för HDP, som först godkänts som kandidater, har vunnit i sina distrikt men ändå hindrats från att tillträda förtroendeuppdraget. Istället har uppdraget gått till lokalvalets tvåa, en kandidat för presidentens parti AKP (se 31 mars).

  • Krispaket ska stärka ekonomin

    10 april

    Finansminister Berat Albayrak offentliggör ett reformpaket som ska förbättra Turkiets ekonomi (se 11 mars). Banker – särskilt statliga – ska stöttas, skattesystemet ses över och åtgärder som dämpar inflationen ska vidtas, heter det.

  • Italiens parlament: Armenier utsattes för folkmord

    10 april

    Underhuset i Italiens parlament röstar för att erkänna armeniernas lidande 1915–1916, i samband med det osmanska rikets upplösning, som ett folkmord. Regeringen i Rom är inte bunden att ta ställning officiellt, men väntas göra det. Turkiet – som också brukar ange höga dödstal, men förneka att händelserna utgjorde folkmord – begär omedelbart ett klargörande från Italien om landets officiella hållning. Silvio Berlusconis oppositionsparti Forza Italia avstår från att rösta.

  • USA stoppar flygplansaffärer

    1 april

    USA ställer in fortsatta leveranser och samarbete med koppling till stridsflygplanet F-35, eftersom Turkiet – trots sitt medlemskap i Nato – har beslutat köpa in det ryska robotsystemet S-400. USA:s försvarsdepartement och högkvarteret Pentagon befarar att den kunskap Turkiet får om F-35 skulle kunna användas till att göra det ryska robotsystemet mer effektivt mot flygplan som används av västländer (se 13 september 2017 och 3 april 2018). Turkiet har planerat att köpa 100 amerikanska F-35 och tillverkaren Lockheed Martin skulle enligt planerna också utveckla viss utrustning till planet på plats, med medverkan av åtta turkiska företag.

  • Mars

  • Valmotgångar för Erdoğans parti

    31 mars

    Regerande AK-partiet förlorar i viktiga storstäder när lokala val genomförs. Mansur Yavaş, kandidat för sekulära CHP och Iyi parti (Det goda partiet), vinner borgmästarposten i huvudstaden Ankara. I Istanbul segrar oppositionens kandidat Ekrem Imamoğlu mot förre premiärministern Binali Yıldırım ­– men resultaten från många vallokaler ifrågasätts. Presidenten har kampanjat hårt för sitt parti och talat om ett ödesval, men resultaten tolkas som att väljarna är missnöjda med hur AKP skött landets försämrade ekonomi. Kurdiska väljares stöd för AKP har också minskat. Valdeltagandet anges till 85 procent.

  • Motvind för prokurdisk opposition inför val

    31 mars

    Med dagliga verbala angrepp från president Erdoğan och cirka 40 borgmästare i fängelse har det prokurdiska partiet HDP haft uppförsbacke inför dagens lokala val. I 95 av 102 kommuner som vanns av prokurder 2014 har regeringen satt in nya lokala makthavare. Kommunledare som fängslats anklagas för att stödja terrorism i form av PKK. Kritiker som HRW anser att Erdoğan har satt demokratin ur spel.

  • Straffas för anklagelser mot presidentens krets

    18 mars

    15 personer som har anklagat folk i presidentens inre cirkel för korruption bestraffas med livstids fängelse. Domstolen i Istanbul anser att de försökt störta regeringen. Poliser och åklagare som försökt utreda korruptionsanklagelserna har fått sparken och omkring 70 personer totalt har ställts inför rätta. Anklagelserna går tillbaka på en skandal som tvingade tre ministrar att avgå (se December 2013). President Erdoğan, som var premiärminister vid tiden, har hävdat att inspelningar som åberopades som bevis var förfalskade.

  • Kritik mot Erdoğan för massakerbilder

    17 mars

    Ett valbudskap från president Erdoğan väcker starka reaktioner. På valmöten i Gaziantep visar han blodiga bilder som tagits av mördaren själv under terrordåden mot muslimer i Nya Zeeland den 15 mars. Erdoğan, som lyfter fram att mannen nämnt Turkiet i ett hatmanifest, angriper västländers oförmåga att handskas med islamofobi. Han kallar också sina politiska motståndare i Turkiet svaga. En talesman för CHP kritiserar Erdoğan för att använda terrordåden till att fiska röster. Nya Zeelands utrikesminister framhåller att nyzeeländares liv sätts på spel genom att Erdoğan förstärker konfliktkänslor.

  • Partitaktik kan påverka lokala val

    14 mars

    Den 31 mars samlas regerande AKP och MHP för första gången bakom gemensamma kandidater i lokala val. Partierna ställer upp som Folkets allians, bildad inför president- och parlamentsvalen 2018. Tidigare har AKP kunnat locka röster tack vare växande välstånd, nu kan sämre tider göra att besvikna väljare söker alternativ. Hushållens konsumtion föll med 8,9 procent sista kvartalet 2018. Vardagsvaror som aubergine hör till det som blivit dyrare (se 11 februari). Valtaktik kan också ge oväntade utslag: En av ledarna för prokurdiska HDP säger att partiet överväger att inte ställa upp på en del orter i väster, detta för att oppositionella CHP ska ha chans att besegra regeringsalliansen.

  • Lågkonjunktur bekräftad

    11 mars

    Den turkiska ekonomin gick in i recession 2018, visar officiell statistik. Det betyder att ekonomin krympte två kvartal i följd. Sista kvartalet var minskningen 2,4 procent efter ett minus på 1,6 procent det föregående kvartalet. Försämrade handelsförbindelser med USA, som bland annat gör importvaror dyrare, är en av förklaringarna (se 29 augusti 2018 och 4 mars 2019). Genomsnittet för 2018, med de två minuskvartalen inräknade, blev en tillväxt på plus 2,6 procent. Det innebär att året var det svagaste sedan Turkiet började hämta sig från en internationell ekonomisk nedgång 2008–2009.

  • Tårgas mot 8 mars-demonstration

    8 mars

    Internationella kvinnodagen uppmärksammas med en demonstration i centrala Istanbul. Poliser, som använder tårgas, stoppar demonstrationen. Ett par dagar senare anklagar presidenten deltagarna för att ha stört ordningen vid fredagens kallelse till bön. Erdoğan håller oppositionspartierna CHP och HDP ansvariga. I ett uttalande undertecknat av en 8 mars-grupp får presidenten i sin tur kritik för att ha utnyttjat demonstrationen som ”valmaterial” inför lokalvalen den 31 mars.

  • Kavala riskerar livstids fängelse

    4 mars

    Åklagare begär livstids fängelse för Osman Kavala – samhällsengagerad affärsman och filantrop – och 15 andra personer. De kommer att ställas inför rätta den 24 juni, rapporterar lokala medier. Kavala kopplas till demonstrationer mot byggplaner i Geziparken i Istanbul 2013, då nuvarande presidenten Erdoğan var premiärminister. Kavalas fall är ett av många som människorättsorganisationer lyfter fram som exempel på hur den turkiska statsledningen underminerar rättsstaten (se 18 oktober 2017 och 21 november 2018).

  • Dyrare sälja turkiska varor till USA

    4 mars

    Turkiet kommer att förlora sina förmånliga handelsvillkor med USA. Turkiet är ”tillräckligt ekonomiskt utvecklat” för att inte längre behöva gynnas, heter det i besked från den amerikanska regeringen. GSP-programmet, som både Turkiet och Indien nu stängs av från, är avsett för utvecklingsländer och ger tillgång till den amerikanska marknaden tullfritt för vissa varor. Turkiet har omfattats av GSP sedan 1975.

  • Fängelse för CHP-politiker med koppling till läcka

    1 mars

    Istanbulpolitikern Eren Erdem, tidigare parlamentsledamot för oppositionspartiet CHP, döms till drygt fyra års fängelse på anklagelser med koppling till kuppförsöket 2016. Fallet har också anknytning till ett avslöjande då den idag jagade Gülenrörelsen läckte ljudinspelningar till massmedier. Materialet var pinsamt för kretsen runt president Erdoğan, då premiärminister, eftersom det tydde på bristande kontroll över gränsen mot Syrien som bland annat passerades av IS-jihadister.

  • Februari

  • Avhoppare på väg att lämna AKP

    27 februari

    Flera framträdande politiker, som avpolletterats av president Erdoğan, planerar att lämna regerande AK-partiet och bilda ett utbrytarparti, rapporterar massmedier. Bland de missnöjda finns förre premiärministern Ahmet Davutoğlu och exministrarna Ali Babacan, Mehmet Şimşek, och Nihat Ergün. Partiet ska enligt rapporterna bildas efter lokalvalet den 31 mars och ta sikte mot president- och parlamentsvalen 2023. Ett klent resultat för AKP i kommunvalet skulle ge utbrytarna vind i seglen, inte minst om förre presidenten Abdullah Gül ansluter sig till dem.

  • Fällande domar mot journalister

    19 februari

    I den rättsliga följetongen mellan domstolsväsendet och oppositionstidningen Cumhuriyet fastställs de fällande domarna mot 14 medarbetare. Sex personer, bland dem tecknaren Musa Kart, förväntas nu inställa sig i fängelse. Några, bland dem grävreportern Ahmet Şik och de tidigare cheferna Akın Atalay och Mehmet Sabuncu, kan fortfarande överklaga sina domar. Ett par av de dömda anses av avtjänat sina straff genom den tid de redan varit frihetsberövade (se 16 juli 2018 och 20 september 2018).  Enligt den internationella pressorganisationen IPI är för närvarande 155 journalister och chefer i medieföretag fängslade i Turkiet.

  • Massjakt på Gülenanhängare

    12 februari

    Myndigheter genomför tillslag i hela landet i jakt på drygt 1 100 namngivna personer som pekas ut som anhängare till Gülenrörelsen, som hålls ansvarig för försöket till statskupp 2016 (se 15 januari). Enligt åklagarmyndigheten är 130 av de listade polischefer i aktiv tjänst som anklagas för att ha examensfuskat i syfte att infiltrera poliskåren. 729 personer grips, varav några senare släpps. En vecka senare genomförs nya razzior, byggda på drygt 300 arresteringsorder mot bland andra militärer.

  • Billiga grönsaker – nu som valfläsk?

    11 februari

    Kommunala grönsaksstånd i Istanbul säljer under dagen 300 ton grönsaker. Billigt. Syftet är att pressa ned de priser kunderna tvingas betala till vanliga handlare och butiker. Fler än 50 kommunala stånd ska resas i Istanbul och 15 i Ankara den kommande veckan. Kunden får köpa max tre kilo av exempelvis potatis, lök och tomater. President Erdoğan har förklarat krig mot ”matpristerrorism” – uttalanden som han gjort på valmöten inför lokala val den 31 mars. Oppositionspartierna hävdar att presidenten skyler över sin egen oförmåga att begränsa inflationen, och istället gör handeln till syndabock för prisökningar.

  • Turkisk ilska mot fransk minnesdag

    5 februari

    Frankrike inför en nationell minnesdag för folkmordet på armenierna, deklarerar president Macron som därmed uppfyller ett vallöfte. Datum för den årliga minnesdagen blir den 24 april. Frankrike, som hyser en stor grupp armenier, erkände 2001 händelserna i Osmanska riket under första världskriget som ett folkmord. I Turkiet, som anser att det inte var ett folkmord armenier utsattes för, blir reaktionen på minnesdagen ett skarpt fördömande från presidentkansliet.

  • Januari

  • FN-rapportör synar konsulatsmord

    24 januari

    En utredare med FN-anknytning ska syna mordet på Jamal Khashoggi som begicks på saudiska konsulatet i Istanbul. Agnès Callamard, särskild rapportör till FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i frågor som rör utomrättsliga avrättningar, besöker Turkiet runt månadsskiftet. Men chefen för organisationen Human Rights Watch Kenneth Roth säger att utredningen borde göras av en officiell FN-företrädare med mandat från världsorganisationen som har större auktoritet än rapportören (se 3 januari).

  • Jakt på gülenister utvidgas igen

    15 januari

    I fler än 30 provinser genomför polisen en jakt på 222 utpekade anhängare till predikanten Fethullah Gülen, som lever i exil i USA. Minst 50 av dem är personer i aktiv militär tjänst. Liksom tidigare bottnar tillslagen i att Gülenrörelsen anklagas för kuppförsöket 2016. Justitieminister Abdulhamit Gül har tidigare i januari uppgett att 31 088 personer dömts och/eller fängslats för kopplingar till Gülen (se bland annat 18 december 2018).

  • Trump föreslår buffertzon

    13 januari

    President Trump hotar via Twitter med ekonomisk förödelse om Turkiet angriper de kurdiska styrkorna när USA:s soldater lämnat Syrien. Trump manar samtidigt kurderna att inte provocera Turkiet. I början av året har utrikesminister Pompeo varnat Turkiet för att ”slakta” kurder. Trump vill se en tre mil bred buffertzon mellan turkiska och kurdiska styrkor, men anger inte vem som inrätta den och bevaka den eller var zonen ska vara belägen. Svaret från president Erdoğan blir att Turkiet ska inrätta en säkerhetszon. Men den ska ligga på syriska sidan om gränsen – och regimen i Damaskus jämställer det för sin del med turkisk ockupation. Turkiet har efterfrågat en flygförbudszon utmed gränsen nästan sedan det syriska inbördeskriget började 2011.

  • Ukraina köper attackdrönare

    12 januari

    Ukraina har beslutat köpa sex spanings- och attackdrönare av turkisk tillverkning, rapporterar turkisk press. Drönarna av typen Bayraktar TB2 uppges kunna flyga upp till 685 mil under ett dygn med en last på 55 kilo. Ukrainas president Porosjenko bekräftar avtalet, vars värde i pengar inte offentliggörs.

  • Domstol prövar mord på rysk diplomat

    8 januari

    En rättegång inleds mot 28 personer som anklagas för mordet på Rysslands ambassadör i Ankara (se 19 december 2016). 13 av de misstänkta sitter i häkte. Predikanten Fethullah Gülen, som lever i landsflykt i USA, finns bland de övriga åtalade som prövas i sin frånvaro. Enligt åtalet ska de ha planerat mordet i syfte att skada Turkiets relationer med Ryssland.

  • Rättegång mot anklagade för mord på konsulat

    3 januari

    En rättegång har inletts i Saudiarabien mot personer som anklagas för mordet på fritänkaren Jamal Khashoggi i Istanbul (se 2 oktober, 19 oktober och 5 december 2018). Åklagarmyndigheten begär dödsstraff för fem av elva åtalade, som enligt myndigheterna överträdde sina befogenheter genom att ta livet av Khashoggi när han var under förhör. Turkiets begäran om att 18 misstänkta ska lämnas ut och prövas inför turkisk domstol har avvisats.

• 2018

  • December

  • Yıldırım kandidat i Istanbul

    29 december

    Binali Yıldırım, talman i parlamentet, var premiärminister tills posten avskaffades i somras. Nu vill det styrande AK-partiet se honom som borgmästare i storstaden Istanbul. President Erdoğan, som själv hade borgmästarposten innan han blev regeringschef, nominerar Yıldırım som partiets kandidat infor lokalvalen den 31 mars.

  • Offensiv planeras mot kurder i Syrien

    19 december

    President Trump meddelar att USA:s marktrupper tas hem från Syrien. Det sker samtidigt som Turkiet hotar med en ny offensiv mot den kurdiska YPG-milisen där.  För kurderna är båda beskeden oroväckande. De 2 000 amerikanerna har bistått kurdisk-arabiska styrkor som bekämpar IS, men i praktiken också utgjort skydd för kurder: Både Turkiet och den syriska regimen motsätter sig det självstyre kurderna är i färd med att bygga upp i norra Syrien, men chansen är större att kurderna undgår angrepp så länge det finns amerikaner på plats. USA har också godkänt en stor vapenaffär med Turkiet, som får köpa Patriotrobotar och luftvärnsrobotar (se 21 december 2017 och 3 april 2018).

  • Nästan 2 000 livstidsdömda för kuppförsök

    18 december

    Nästan 2000 personer har dömts till livstids fängelse sedan det misslyckade kuppförsöket i juli 2016, enligt nyhetsbyrån Anatolia. I 956 av 1 934 fall är domen den som har ersatt dödsstraffet: livstid till följd av särskilt försvårande omständigheter (se 19 april, 21 maj och 12 juli). Drygt 3 050 personer har fällts utpekade som anhängare till den landsflyktige Fethullah Gülen, som regeringen i Ankara anklagar för att ha iscensatt kuppen. 1 123 av dessa har fått fängelsestraff av olika längd.

  • USA:s senat: Kronprins bakom mordet

    13 december

    USA:s senat ansluter sig till Turkiets slutsatser: den saudiske kronprinsen pekas ut som ansvarig för mordet på en journalist på saudiska konsulatet i Istanbul (se 10 november). Senaten röstar också för att avsluta det amerikanska stödet till de saudiskt ledda militära insatserna i Jemen. Presidenten kan stoppa senatens beslut genom veto, men röstsiffrorna vittnar om motstånd mot Trumps utrikespolitik. 

  • Arresteringsorder för mord på konsulat

    5 december

    En turkisk domstol utfärdar arresteringsorder för två tidigare nära medarbetare till Saudiarabiens kronprins. Båda anklagas för inblandning i mord på saudiska konsulatet i Istanbul (se 2 oktober, 19 oktober och 15 november). Mordoffret Jamal Khashoggis kvarlevor har ännu inte hittats.

  • Satsningar i Venezuela i sikte

    3 december

    President Erdoğan besöker Venezuela och uttrycker stöd för landets hårt ansatte ledare Nicolás Maduro. Erdoğan kritiserar USA, som upprätthåller sanktioner mot Venezuela. Maduro, vars regim är kris och har misslyckats med att förvalta landets oljereserver så att de ger välstånd, hoppas att Turkiet ska investera i ett gruvområde i södra Venezuela där det finns guld, diamanter och coltan. Affärsförbindelserna mellan länderna ska byggas ut, uppger de två statscheferna.

  • November

  • Åtal mot Gülen för diplomatmord

    23 november

    Åtal väcks mot 38 personer som turkiska myndigheter anklagar för mordet på Rysslands ambassadör Andrej Karlov (se 19 december 2016). Bland de åtalade finns presidentens ärkefiende, den landsflyktige Fethullah Gülen.

  • Erdoğan och Orbán ser gemensam fiende i Soros

    21 november

    President Erdoğan gör som Ungerns premiärminister Victor Orbán: han riktar ett hätskt angrepp mot den judiske affärsmannen och filantropen George Soros. Erdoğan hävdar att Soros finansierade den numer fängslade Osman Kavala (liksom Soros affärsman och filantrop), som dristat sig till att utmana den turkiska ledningen genom att utlysa demonstrationer (se 8 oktober 2018, 18 oktober 2017 och Juni 2013). Soros, som framhåller att konspirationsteorin är falsk, meddelar några dagar senare att hans stiftelse avslutar all sin verksamhet i Turkiet.

  • Fem hotas av dödsstraff för mord på konsulat

    15 november

    Den saudiska åklagarmyndigheten väcker åtal mot elva personer för inblandning i mordet på journalisten Jamal Khashoggi i Istanbul och kommer att begära dödsstraff för fem av dem. Dödsorsaken var en injektion, en överdos lugnande medel, heter det i en kommuniké. Initiativet ska ha tagits av en tidigare chef inom underrättelsetjänsten. Turkiet begär att en internationell utredning ska granska mordet. USA inför sanktioner mot 17 personer.

  • EU vill kunna granska flyktingstöd

    12 november

    Turkiet sörjer enligt ett avtal med EU från 2016 för flyktingar från andra länder så att dessa inte försöker ta sig på farliga vägar till Europa. Men enligt EU:s revisionsrätt, som kontrollerar hur EU:s utgifter används, går det inte att klarlägga att pengarna alltid når rätt personer eftersom Turkiet inte vill uppge mottagarnas namn. ”Vi kan se att pengar går till flyktingar, men vi kan inte se att alla pengar går dit”, säger en av revisorerna. Turkiet hänvisar till integritetsskydd i datasystemen, men EU:s revisorer anser att det kan lösas genom att kontroller utförs av behöriga personer. I Turkiet finns drygt tre miljoner flyktingar från Syrien och 300 000 från Irak.

  • Bevismaterial till flera länder

    10 november

    Turkiet har delat med sig av bandinspelningar från händelserna på saudiska konsulatet när journalisten Jamal Khashoggi mördades den 2 oktober. Den turkiske presidenten bekräftar i ett TV-tal att inspelningar finns och att Saudiarabien, USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland fått ta del av dem. Tidningen Sabah har tidigare rapporterat att bevismaterial nått den amerikanska säkerhetstjänsten CIA.

  • USA efterlyser PKK-ledare

    6 november

    USA utlyser belöningar på upp till fem miljoner dollar till den som kan lämna upplysningar om tre utpekade ledare för den kurdiska gerillan PKK: Murat Karayılan, Cemil Bayık och Duran Kalkan. I Turkiets ledning finns ett starkt missnöje med att USA samarbetar med kurdiska styrkor i Syrien i jakten på IS-jihadister. Sedan 1997 betraktar dock även USA officiellt PKK som en terrorgrupp.

  • Klartecken för oljeaffärer med Iran

    5 november

    Stormakterna Kina, Japan, Indien och Turkiet undantas från USA:s sanktioner som hindrar oljeaffärer med Iran. Sammanlagt åtta länder kan fortsätta köpa olja från Iran utan att riskera amerikansk bestraffning. Två är liksom Turkiet Natoländer: Italien och Grekland. De övriga är USA:s allierade i Asien: Sydkorea och Taiwan. President Trump motiverar undantagen med att han inte vill att världsmarknadspriset på olja ska skena, vilket vore en risk med att skära av all produktion från Iran. 

  • Erdoğan slår vakt om cypriotiska resurser

    4 november

    President Erdoğan varnar internationella energibolag för att delta i olje- och gasprojekt i vattnen utanför Cypern. All utvinning förutsätter godkännande från Turkiet och turkcyprioterna, betonar han. 1974 invaderade turkiska styrkor den nordöstra delen av ön, med turkisk befolkning, som svar på en kupp som syftade till att förena Cypern med Grekland. Turkiska styrkor blev kvar och Cypern har förblivit delat, vilket bland annat försvårar medlemskapsförhandlingar med EU. Bara Turkiet har erkänt den turkcypriotiska republik som upprättades efter invasionen. I februari hindrades ett fartyg från det italienska oljebolaget ENI på sin väg av turkiska krigsfartyg.

  • Syrisk stad patrulleras av turkar och amerikaner

    1 november

    Turkiska och amerikanska styrkor börjar gemensamt patrullera staden Manbij i norra Syrien, tre mil från turkiska gränsen. Manbij har kontrollerats av en kurdisk milis, YPG, som har amerikanskt stöd men ses som terrorister av Turkiet. Den gemensamma patrulleringen går tillbaka på ett avtal som slöts i juni, efter det att Turkiet skaffat sig kontroll över den kurdiska enklaven Afrin och hotat att gå vidare mot Manbij. YPG-soldater har i enlighet med avtalet dragit sig tillbala från Manbij. 

  • Oktober

  • Storflygplats öppnas under pågående bygge

    29 oktober

    President Erdoğan öppnar Istanbuls nya, internationella storflygplats. Ceremonin sker på 95-årsdagen av det moderna Turkiets grundande. Trafiken kommer till följd av byggförseningar och strejker till en början bara att omfatta flygningar till fem destinationer, men den utökas vid nyår. Flygplatsen på Istanbuls europeiska sida ska stå helt färdig först 2028, då ska det finnas sex rullbanor. Minst 30 byggjobbare har mist livet under arbetena som pågått sedan 2015. En mängd arbetare har gripits vid demonstrationer, cirka 20 är fortfarande fängslade.

  • Kronprins svär sig fri från mordansvar

    24 oktober

    Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman uttalar sig för första gången publikt om Jamal Khashoggis död. Han tar avstånd från mordet och säger att de skyldiga ska straffas – men han kommenterar inte hur en sådan händelse skulle ha kunnat inträffa utan hans vetskap. Han hävdar också att han inte tror att förbindelserna mellan Saudiarabien och Turkiet kommer att skadas. President Erdoğan, som har beskrivit Khashoggis död i Istanbul som en komplott, talar i telefon med kronprinsen. Inga eventuella överenskommelser offentliggörs. 

  • MHP ställer upp i borgmästarval

    23 oktober

    Det blir inget samarbete mellan Nationalistpartiet MHP och regeringspartiet AKP inför de lokala valen, säger MHP-ledaren Devlet Bahçeli till partikamrater. I de val som ska hållas den 31 mars 2019 ska bland annat borgmästarposterna i storstäderna Istanbul och Ankara besättas, och Bahçeli förklarar att MHP ställer upp med egna kandidater. I parlamentet fortsätter MHP däremot att rösta med AKP. MHP och AKP gick i allians inför parlaments- och presidentvalen 2018, viket stärkte president Erdoğans läger. Nu uppges MHP vara missnöjt med att AKP inte vill gå med på en amnesti för dömda brottslingar. Det andra nationalistpartet, Det goda partiet som leds av Meral Akşener, är motståndare till Erdoğan.

  • Erdoğan pekar inte ut saudisk makthavare

    23 oktober

    President Erdoğan hävdar att journalisten Jamal Khashoggi utsattes för ett planerat politiskt mord på saudiska konsulatet i Istanbul. Erdoğan kräver att de misstänkta ska prövas inför domstol i Turkiet – men han väljer att inte anklaga den saudiske kronprinsen. Presidenten tar inte heller upp detaljer om mordet som turkiska myndigheter låtit medier ta del av; det framgår ännu inte hur myndigheterna kan veta så mycket om vad som hände inne på konsulatet.

  • Saudisk kronprins ansätts av mordanklagelser

    19 oktober

    Saudiarabiens regering medger att journalisten Jamal Khashoggi mötte döden på saudiska konsulatet i Istanbul. 18 personer grips och två med anknytning till landets mäktige kronprins, som av många utanför Saudiarabien misstänks för att ha beordrat mordet, får sparken. Den förklaring som ges – att det uppstod ett slagsmål med dödlig utgång på konsulatet – övertygar få och motsägs av turkiska uppgifter. Händelsen har lett till en kris för kronprinsen Mohammed bin Salman, som har gett sken av att vilja demokratisera Saudiarabien. Krisen ansätter också USA:s president Trump, som värderar oljeaffärer och saudiskt samarbete mot Iran högt.

  • Skytteldiplomati om förmodad dödstortyr

    16 oktober

    Saudiarabien har överfört utlovade 100 miljoner dollar till USA:s stabiliseringsinsatser i Syrien. Det rapporterar amerikanska medier samtidigt som utrikesminister Mike Pompeo besöker den saudiske kungen och kronprinsen för ett möte om journalisten Jamal Khashoggi, som misstänks ha blivit mördad för sin kritik mot kungahuset (se 2 oktober). Dagen efter besöker Pompeo presidenten i Turkiet, där myndigheter hävdar att Khashoggi torterades till döds och kriminaltekniker genomsöker saudiske konsulns residens. I USA kräver politiker i båda landets stora partier ett tydligare moraliskt agerande gentemot Saudiarabien. 

  • Amerikansk pastor på fri fot

    12 oktober

    Pastorn Andrew Brunson, som har stått anklagad för att ha hjälpt terrorister, släpps. Han får visserligen fällande dom, men straffet anses vara avtjänat i husarrest (se 1 augusti). Brunson återvänder till USA. Hans fall har följts noga av evangelikalt kristna som tillhör president Trumps väljarbas och domen har föregåtts av intensiva förhandlingar mellan USA och Turkiet. Många stötestenar kvarstår, bland annat att Turkiet gör affärer med Iran trots USA:s sanktioner mot Teheran.

  • Saudier misstänks för försvinnande

    10 oktober

    En vecka efter journalisten Jamal Khashoggis försvinnande arbetar turkiska myndigheter med att identifiera 15 resenärer från Saudiarabien, som befann sig på konsulatet i Istanbul när han försvann. Utredarna misstänker att resenärerna var ett mordkommande utsänt av staten och tog med sig bilder från konsulatets övervakningskameror när de lämnade landet. Turkiet, USA och Storbritannien kräver att Saudiarabien förklarar vad som har hänt regimkritikern Khashoggi (se 2 oktober).

  • Turkiet och Kuwait enas om försvarsplan

    10 oktober

    Turkiet och Kuwait skriver under en gemensam försvarsplan för 2019 med det uttalade syftet att öka samordningen på det militära området. Avtalet säger ingenting om att turkiska styrkor ska placeras eller öva i Kuwait, men sådana möjligheter utesluts inte heller. I Kuwaits grannland Saudiarabien rapporteras avtalet väcka ogillande. Saudiarabien och Kuwait är oense om två gemensamma oljefält. Från saudiskt håll hävdas också att Turkiet stöder islamistorganisationen Muslimska brödraskapet, som många av regimerna i Mellanöstern är misstänksamma mot.

  • Kulturarv vid Bosporen till salu

    9 oktober

    Turkiets pressade ekonomi har lett till ökat utbud av eftertraktade fastigheter med sjönära läge i Istanbul. En yalı, en klassisk villa vid Bosporen, kan kosta över en halv miljard kronor och köpare som har de resurserna finns – i Qatar och andra gulfstater. Intresset kan vara förenat med möjligheten att samtidigt bli turkisk medborgare. Ungefär en tiondel av cirka 600 villor vid vattnet är till salu, säger mäklare till AFP. Samtidigt rapporteras att en del av president Erdoğans storslagna infrastrukturprojekt kan komma att bromsas. Det är ett av inslagen i finansminister Albayraks treårsprogram för Turkiets ekonomi (se 20 september).

  • Turkisk-ungersk vänskap

    8 oktober

    President Erdoğan välkomnas med värme under ett statsbesök i Ungern. Premiärminister Viktor Orbán hyllar ”stabiliteten” i Turkiet som avgörande för Europas säkerhet, särskilt ett avtal med EU som bromsar flyktingströmmar. ”Trevligt för Erdoğan att besöka ett EU-land där han inte blir angripen för att kränka mänskliga rättigheter”, säger en kritisk ekonomiprofessor, Tamás Szigetvári, till AFP med syftning på att både Ungerns och Turkiets styrande gjort det svårare att vara regimkritiker.

  • Högsta inflationen sedan 2003

    3 oktober

    I september nådde inflationen i Turkiet nästan 25 procent: konsumentpriserna steg med 24,5 procent jämfört med ett år tidigare, enligt den statliga statistikmyndigheten TUIK. Det är den högsta siffran sedan augusti 2003, och betydligt högre än väntat trots att alla bedömare känt till problemen i den turkiska ekonomin (se 13 september). Finansminister Berat Albayrak säger att nya åtgärder för att bekämpa inflationen ska meddelas inom kort.

  • Saudisk journalist försvinner på konsulat

    2 oktober

    Journalisten Jamal Khashoggi är som uppslukad av jorden efter ett besök på Saudiarabiens konsulat i Istanbul. Khashoggi lever i exil i USA och medarbetar i Washington Post sedan han blivit osams med den mäktige kronprinsen och kritiserat Saudiarabiens krigföring i Jemen. Han uppsökte konsulatet för att få en handling han behövde som privatperson, men har anmälts försvunnen av sin turkiska fästmö. Turkiets UD kallar till sig den saudiske ambassadören för att få en förklaring.

  • Fängelse för Gülenbror

    1 oktober

    Kutbettin Gülen döms till fängelse i tio år och sex månader av en domstol i Izmir. Han är bror till den landsflyktige Fethullah Gülen, som av presidenten beskylls för att ha legat bakom kuppförsöket 2016. Kutbettin Gülen, som greps några månader efter kuppförsöket, stod åtalad för medlemskap i en väpnad terroristorganisation.

  • September

  • Erdoğan och Merkel försöker läka öppna sår

    29 september

    Demonstrationer hålls för och emot president Erdoğan, när han inviger en av Europas största moskéer i Köln som avrundning på ett statsbesök i Tyskland. Turkiet, vars ekonomi har försämrats, vill ha bättre förbindelser med Europas starkaste näringsliv. Tyskland har intresse av att Turkiet förmår och vill hålla sitt avtal med EU om att begränsa flyktingströmmar. Tyskland har kritiserat massgripanden i Turkiet, medan Erdoğan är missnöjd med att Tyskland inte lämnar ut terroranklagade kurder och anhängare till Gülenrörelsen, som han anklagar för ett kuppförsök 2016.

  • Domstol friger oppositionspolitiker

    20 september

    Turkiets högsta appellationsdomstol, känd som Yargitay, beslutar att parlamentsledamoten Enis Berberoğlu (CHP) ska försättas på fri fot. Han dömdes 2017 till 25 års fängelse för att ha läckt hemligstämplat material till tidningen Cumhuriyet, men fick sitt straff sänkt till fem år och tio månader. Enligt Yargitay måste straffet skjutas upp så länge Berberoğlu är invald i parlamentet (se 15 juni 2017).

  • Finansministern varnar för sämre tider

    20 september

    Turkiet har haft tillväxt i sin ekonomi i åratal, med den högsta noteringen plus 7,4 procent 2017. Nu sjunker förväntningarna drastiskt. Under 2018 väntas ekonomin växa med 3,8 procent och för nästa år är prognosen 2,3 procent, meddelar finansminister Berat Albayrak. Finansministern, som är svärson till presidenten, låter förstå att det kan bli aktuellt att ”dra åt svångremmen” och varnar för hög inflation – tvåsiffriga tal ­– även nästa år.

  • Omstridd lyxjumbo gåva från Qatar

    17 september

    Oppositionspartiet CHP har kritiserat president Recep Tayyip Erdoğan för inköpet av en lyxutrustad jumbojet av modell Boeing 747-8. Planet är en gåva till Turkiet från emiren av Qatar, är presidentens svar. Turkiet är ett av de länder som har stött Qatar i en utdragen och kostsam dispyt med grannländer. 

  • Buffertzon ska minska lidande i Idlib

    17 september

    En överenskommelse mellan president Erdoğan och den ryske presidenten Vladimir Putin väcker hopp om att de civila i Idlibprovinsen i Syrien ska undgå en regeringsoffensiv. Vid mötet i Sotji har Erdoğan och Putin har gjort upp om att det ska inrättas en demilitariserad zon, uppemot ett par mil bred, mellan rebellområden och Assadregimens styrkor, som Ryssland stöder.  Turkiska och ryska trupper ska övervaka zonen. Även Turkiet har posteringar i Idlib (se 8 september).

  • Begäran om bön i Hagia Sofia avvisas

    13 september

    Författningsdomstolen avslår en begäran om att den storslagna gamla helgedomen Hagia Sofia i Istanbul åter ska få användas för muslimsk bön. Hagia Sofia byggdes som kyrka när staden hette Konstantinopel, men omvandlades senare till moské och längre fram, på 1900-talet när Turkiet blivit en sekulär stat, till museum. Begäran avslås på formella grunder, vilket tyder på att författningsdomstolen bedömer att den inte har rätt att avgöra frågan. Den organisation som sökt tillstånd hävdar att förbudet mot bön kränker yttrande- och religionsfriheten.

  • Flera beslut för att stärka valutan

    13 september

    Inflationen steg till 18 procent i augusti och den turkiska valutan har fortsatt rasa. Det gör lån och inköp från utlandet dyra. Ekonomer bedömer att lågkonjunktur hotar i slutet av året. Centralbanken agerar nu genom att höja sin viktigaste ränta – priset för ett veckolångt lån från banken – från 17,75 till 24 procent, och det sker trots att presidenten är emot räntehöjningar. En omedelbar följd blir att värdet på den ansatta turkiska valutan stiger med fem procent gentemot dollarn. Samma dag beslutar presidenten genom dekret att fastighetsaffärer framgent måste göras upp i turkiska lira. Både överlåtelser och hyreskontrakt har hittills ofta skett i USA-dollar. I augusti genomförde centralbanken vad ekonomer har beskrivit som en smygräntehöjning, då gjorde centralbanken sin utlåning över natten dyrare för bankerna.

  • Turkisk operation i Assadfäste

    12 september

    Den turkiska säkerhetstjänsten MIT har opererat inne i Syrien och gripit en terrormisstänkt man i staden Latakia, som kontrollerats av Assadregimen under hela inbördeskriget. Mannen anklagas för ett bombdåd 2013 i staden Reyhanlı på turkiska sidan om gränsen som krävde över 50 liv. Turkiet har pekat ut den syriska regimen för dådet. Den syriska regeringen nekar till anklagelserna.

  • Flyganfall efter misslyckat stormaktsmöte

    8 september

    President Erdoğan, som befarar flyktingströmmar mot Turkiet när Assadregimen i Syrien angriper rebellhållna områden, luftar öppet besvikelse mot Ryssland efter ett misslyckat toppmöte i Teheran om konflikten. Erdoğan vill se en vapenvila för att undvika blodbad, men dagen efter mötet utökas de ryska flyganfallen mot Idlib. Regimsidan fäller också tunnbomber.

  • Augusti

  • Växande oro för Turkiets ekonomi

    29 augusti

    Kreditvärderingsinstitutet Moody’s sänker kreditbetyget för 20 turkiska banker. Det betyder att det bedöms som osäkert att låna ut pengar till dem, och därför blir det svårare och dyrare för bankerna att låna upp pengar. Centralbanken lovar att hjälpa bankerna, men finansmarknadernas oro växer över hur regeringen ska klara landets ekonomi. Valutan fortsätter att sjunka i värde. Sedan i januari har lirans värde minskat med 40 procent gentemot dollarn. Därmed blir det allt dyrare för Turkiet att köpa importvaror. Det blir också dyrare för turkiska personer och företag som tagit lån i utländsk valuta att betala för lånen.

  • Turkiskt svar på USA-tullar

    15 augusti

    Genom dekret från presidenten chockhöjs tullarna på en mängd amerikanska varor: bilar, ris, alkohol, tobak och smink. Dagen innan har Erdoğan också talat för en bojkott mot elektronik, till exempel telefoner tillverkade i USA. En begäran om frigivning av den terror-och spionerianklagade pastorn Andrew Brunson, vars rättsfall bidragit till att utlösa handelskonflikten, avslås av domstol i Izmir.

  • Qatar lovar investera i Turkiet

    15 augusti

    Qatar utlovar direktinvesteringar i Turkiet för 15 miljarder dollar. Beskedet lämnas efter möte mellan Qatars regent och den turkiske presidenten i Ankara. Det innebär nästan en dubblering av de qatariska investeringarna i Turkiet och sker trots att Turkiets pressade läge medför risker för investerare.  En separat överenskommelse med Qatar förser den turkiska ekonomin med ett inflöde av dollar. Turkiet är en av Qatars främsta varuleverantörer och har också en liten militärbas i landet.

  • Skärpt konflikt med Trumps USA

    11 augusti

    President Trump dubblar USA:s tullar på stål och aluminium från Turkiet. Beskedet ger Turkiets valuta skjuts brant utför. Under första kvartalet 2018 minskade Turkiets stålexport till USA med hälften jämfört med samma period 2017, och handeln stryps nu i ett läge då liran redan rasar. President Erdoğan manar medborgarna att komma till nationens räddning: ”Om ni har dollar, euro eller guld under kudden, gå till banken och växla in dem mot turkiska lira.”  Inflationen ligger på 16 procent men centralbanken avstår från att bekämpa den med en räntehöjning, eftersom Erdoğan vill hålla räntorna låga. Bankföreträdare luftar oro för en bankkris i Turkiet, som har en tid av kreditexpansion bakom sig. En stor del av lånen har tagits i utländsk valuta, när liran sjunker i värde blir lånen dyrare.

  • Irakier drunknar i Medelhavet

    9 augusti

    Sju irakiska barn och två vuxna drunknar när en migrantbåt sjunker utanför semesterorten Kuşadası på Turkiets västkust, nära ön Samos. Fyra personer överlever. Till nyhetsbyrån Anatolia säger en man som förlorade fru och tre barn att smugglarna inte ville ge dem flytvästar. Människosmugglingen har minskat men inte upphört sedan EU och Turkiet 2016 slöt ett avtal, som säger att Turkiet återtar migranter som når grekiska öar i utbyte mot bland annat finansiellt stöd från EU. Våren 2018 uppgav Iraks regering att närmare 30 000 irakiska flyktingar hade återvänt från Turkiet och Syrien sedan mitten av 2017, delvis en följd av att säkerhetsläget förbättrats på platser där IS drivits bort.

  • Pastor i centrum för träta USA–Turkiet

    1 augusti

    USA inför sanktioner mot Turkiets inrikesminister Süleyman Soylu och justitieminister Abdulhamit Gül med anledning av hur fallet med en fängslad amerikan hanteras. Den evangelikale pastorn Andrew Brunson, som verkat i en liten församling i Izmir, anklagas för samröre med regimkritiska grupper: kurdiska PPK och Gülenrörelsen. New York Times skriver att Brunson en av 20 amerikaner som greps efter kuppförsöket 2016. Enligt BBC har president Erdoğan låtit förstå att han är beredd att utväxla pastorn mot Fethullah Gülen, som befinner sig i exil i USA.

  • Juli

  • Tyskland tar bort sanktioner mot Turkiet

    21 juli

    Enligt den tyska regeringen kommer en begränsning av exportgarantier till Turkiet inte att förnyas. Därtill tar tyska utrikesdepartementet bort en text som varnar tyskar från att resa till Turkiet på grund av risken för att gripas. Förändringarna i den tyska hållningen sker efter att Ankara har hävt undantagstillståndet i landet.

  • Turkiet och Nederländerna återupptar relationer

    20 juli

    Efter att Nederländernas och Turkiets utrikesministrar mötts under Natos toppmöte i Bryssel i mitten av juli beslutar länderna att återuppta de diplomatiska relationerna. Inom kort ska Nederländerna åter ha en ambassadör i Ankara medan den turkiske ambassadören ska vara på plats i Haag. Våren 2017 uppstod en diplomatisk kris mellan länderna (se Mars 2017) efter att Nederländerna nekat turkiska ministrar att hålla valmöten i landet.

  • Undantagstillståndet hävs

    19 juli

    Regeringen häver det landsomfattande undantagstillståndet, som infördes efter det misslyckade kuppförsöket 2016. Under de två år som gått har fler än 107 000 statligt anställda avskedats från sina jobb och drygt 50 000 människor har satts i förvar i väntan på rättegång. Många av dem som förlorat sina jobb anklagas för att stödja den religiöse ledaren Fethullah Gülen, som tidigare var allierad med Erdoğan men som nu lever i exil i USA. Turkiet anklagar Gülen och hans rörelse för att ligga bakom kuppförsöket 2016, då parlamentsbyggnaden bombades med stridsflyg och över 250 människor dödades.

  • Journalist frikänns i spionerimål

    16 juli

    En domstol i Istanbul frikänner Erdem Gül, politisk journalist på oppositionstidningen Cumhuriyet, från anklagelser om spionage. Gül dömdes 2016 till fängelse för att ha avslöjat statshemligheter när Cumhuriyet publicerade hans artikel där turkisk säkerhetstjänst anklagades för att ha försökt leverera vapen till syriska rebeller. Chefredaktören Can Dündar dömdes till fängelse, men befinner sig i Tyskland. Turkiska myndigheter försöker få Dündar utlämnad och framkastar i slutet av 2018 nya anklagelser om att han varit delansvarig för en protestvåg 2013.

  • Turkisk säkerhetstjänst agerar utomlands

    12 juli

    Säkerhetstjänsten MIT har gripit två motståndare till president Erdoğan, den ene i Azerbajdzjan och den andre i Ukraina. Båda har förts till hemlandet utpekade som anhängare till Gülenrörelsen som anklagas för kuppförsöket mot presidenten 2016, rapporterar nyhetsbyrån Anatolia. När MIT genomförde en sådan aktion i Kosovo i mars ledde det till en ledningskris i Kosovo. I april uppgav turkiska myndigheter att 80 gülenister hämtats hem på liknande sätt. Det har också skett från länder i Afrika.

  • Livstidsdomar för kuppanklagade

    12 juli

    Blodiga sammanstötningar som inträffade på en bro över Bosporen under kuppförsöket den 15 juli 2016 leder till livstidsdomar. Nyhetsbyrån Anatolia rapporterar att 72 personer döms till livstid för omstörtande verksamhet medan tolv andra får livstid för mord på presidentens kampanjgeneral och dennes 16-årige son. I samma domstol i Silivri utanför Istanbul döms 27 åtalade till långa fängelsestraff för medhjälp. Enligt åtalen dödades 34 civila och sju kuppmakare på bron. Fortfarande pågår mängder av rättsfall runtom i landet.

  • Gruvchefer fällda för brandkatastrof

    11 juli

    Fem gruvchefer döms till fängelsestraff på upp till 22 år för den värsta gruvkatastrofen i turkisk historia. Av 800 arbetare som blev instängda vid branden i Somagruvan 2014 fick 301 sätta livet till förgiftade av gaser. Utöver de högsta cheferna döms nio av 51 åtalade till fängelse i upp till elva år. Bland de 37 övriga, som frikänns av domstolen i staden Akhisar, finns gruvbolagets ordförande.

  • President med nya superkrafter

    9 juli

    President Erdoğan inleder sin andra mandatperiod, nu med större befogenheter än någon turkisk ledare haft sedan andra världskriget. En ny regering presenteras samma dag, utan premiärminister och med färre fackministrar och departement. En mängd kommittéer med ansvar för olika ämnesområden ska i fortsättningen rapportera direkt till presidenten. Utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu får behålla jobbet, men Erdoğan utser sin svärson Berat Albayrak till finansminister. Det oroar finansmarknaden och väcker farhågor för att presidentstyret kommer att präglas av nepotism, svågerpolitik.

  • Järnvägsunderhåll ifrågasatt efter olycka

    8 juli

    Ett tåg med omkring 360 passagerare spårar ur på väg västerifrån till Istanbul. 24 personer mister livet och flera hundra behöver sjukhusvård. En orsak till urspårningen kan vara att ymniga regn underminerat järnvägen. Vissa partier av rälsen har enligt tidningen Hürriyet svävat i luften till följd av erosionen, men enligt myndigheter har banan inspekterats senast i april.

  • Hundratals utpekade grips

    6 juli

    En ny arresteringsvåg offentliggörs: ytterligare nästan 350 personer, varav 271 militärer, ska gripas på order av åklagare. Alla anklagas för samröre med predikanten Fethullah Gülens rörelse, skriver nyhetsbyrån Anatolia. Åtgärder mot utpekade gülenister har lett till stränga straff för militärer (se April 2018). Två dagar senare kungörs att fler än 18 600 statsanställda – poliser, militärer och akademiker – får sparken, utöver de 110 000 som förlorat sina jobb med stöd av undantagslagar sedan kuppförsöket 2016. 

  • Fängelse för regimkritiska journalister

    6 juli

    En domstol meddelar fleråriga straff för sex journalister på tidningen Zaman, som stött presidentens rival Fethullah Gülen. Tidningen stängdes efter att Gülen getts skulden för kuppförsöket i juli 2016. En av de fällda, varav merparten förblir på fri fot med reseförbud, är Şahin Alpay (Se Mars 2018).

  • Inflationen på väg mot höga tal

    3 juli

    Inflationen är uppe i över 15 procent för första gången sedan 2003. Enligt statistikmyndigheten hade konsumentpriserna i juni stigit med nästan 15,4 procent jämfört med samma månad förra året. Det ökar pressen på regeringen att vidta åtgärder för att stärka landets ekonomi. Det väntas också leda till att centralbanken höjer räntorna. På papperet är centralbanken oberoende, men president Erdoğan har återkommande irriterat marknaderna med att kräva att räntorna hålls låga.

  • Juni

  • Känd journalist frigiven

    27 juni

    Journalisten Mehmet Altan har frigetts efter nästan två år i fängelse, uppger pressfrihetsorganisationen P24. Altan greps i september 2016 anklagad för inblandning i kuppförsöket mot presidenten. Han förblev frihetsberövad trots att författningsdomstolen i januari i år beslöt att han skulle släppas. Enligt P24 är omkring 180 journalister ännu fängslade, de flesta gripna med stöd av undantagstillstånd.

  • Prokurdiskt parti klarar spärr

    25 juni

    Enligt resultat kända dagen efter president- och parlamentsvalen behåller president Erdoğan och hans AK-parti majoritet i parlamentet tack vare allianspartnern MHP:s överraskande valframgång. Prokurdiska HDP når nästan 12 procent av rösterna och klarar därmed tioprocentsspärren till parlamentet. Oppositionen ifrågasätter både inslag i valen och statliga mediers rapportering om dem.

  • Erdoğan vinner presidentvalet

    24 juni

    President Erdoğan utropar seger i presidentvalet redan på valdagen. Enligt nyhetsbyrån Anatolia har han fått 52,5 procent av rösterna mot 30,7 procent för den främste motkandidaten Muharrem Ince när nästan alla röster räknats, medan prokurdiska HDP:s Selahattin Demirtaş nått 8,4 procent och Meral Akşener 7,3 procent. Under den kommande mandatperioden (fem år) växer presidentens makt i enlighet med författningsändringar som godkändes i en folkomröstning förra året. Bland annat får presidenten rätt att ingripa i rättssystemet och att utlysa undantagstillstånd.

  • Erdoğan utmanas av CHP-kandidat

    20 juni

    Sex kandidater ställer upp i presidentvalet den 24 juni. President Erdoğan ser ut att möta oväntat starkt motstånd från Muharrem Ince från Republikanska folkpartiet (CHP), som anses ha gjort bra ifrån sig under valrörelsen. För att vinna utan en andra valomgång måste en kandidat nå mer än 50 procent av rösterna.  Samma dag hålls även val till parlamentet, där 600 ledamöter ska utses, 50 fler än i valet 2015. För första gången får partier även bilda allianser, vilket kan göra det lättare för fler partier att nå upp till de 10 procent av rösterna som krävs för att komma in i parlamentet. Två allianser deltar, en mellan det styrande AKP och Nationella handlingspartiet (MHP) och en mellan fyra oppositionspartier (se 6 maj). Läs mer om valet och kandidaterna i Utrikesmagasinet: Godtyckligheten härskande princip i Erdoğans Turkiet

  • Fyra döda i valrelaterat våld

    14 juni

    Fyra människor dödas i samband med att AKP-politikern Ibrahim Halil Yıldız besöker den huvudsakligen kurdiska staden Suruç i södra Turkiet under sin kampanj inför valet den 24 juni. Enligt den statliga nyhetsbyrån Anatolia  angrips Yıldız och hans följe av militanta butiksägare och anhängare av det kurdiska partiet HDP. Oppositionskällor hävdar att  Yıldız livvakter öppnar eld sedan han fått ett fientligt mottagande. Åtta eller nio personer ska också ha skadats och 19 personer grips, bland andra en valkandidat från HDP. Bland dödsoffren finns Ibrahim Halil Yıldız bror.

  • Hög tillväxt i överhettad ekonomi

    11 juni

    Den turkiska ekonomin växer med över sju procent under årets första kvartal, enligt officiell statistik. Ekonomer pekar samtidigt på flera problem, som hög inflation (över tolv procent) och ett växande underskott i bytesbalansen. De varnar för risken att tillväxttakten kommer att mattas av under de kommande kvartalen. Trots att det turkiska centralbanken höjde räntan i maj leder de höga inflationssiffrorna till ett kursfall för liran gentemot euron.

  • Turkiet kritiserar Österrikes planer på utvisning av imamer

    8 juni

    Turkiet kritiserar att Österrike överväger att utvisa upp till 60 turkiska imamer och deras familjer samt stänga sju moskéer. Imamerna anklagas för att ha tagit emot pengar från utländska makter. Den österrikiska regeringen menar att åtgärderna vidtas för att bekämpa "politisk islam".  Ibrahim Kalın, talesperson för president Erdoğan, kallar agerandet "rasistiskt" och "antimuslimskt". Relationerna mellan länderna  var sedan tidigare ansträngda. Den österrikiske förbundskanslern Sebastian Kurz motsätter sig ett turkiskt EU-medlemskap.

  • HDP-stöd oklar faktor inför valen

    7 juni

    Opinionsmätningar inför president- och parlamentsvalen den 24 juni tyder på att president Erdoğan blir omvald, men först efter en andra valomgång i juli. Hos mätinstitutet Gezici, som intervjuat 6 811 personer, får Erdoğan knappt 49 procent av rösterna. Främste motkandidaten Muharrem Ince når knappt 26 procent och Meral Akşener drygt 14 procent, medan prokurdiska HDP:s kandidat Selahattin Demirtaş får drygt 10 procent. Mätningarna ger olika besked om huruvida partiet HDP kommer att klara tioprocentsspärren till parlamentet.

  • Maj

  • Riksbanken rensar i räntedjungeln

    28 maj

    Centralbanken offentliggör en förenkling av räntepolitiken i syfte att dämpa lirans fall och skingra farhågor för att Turkiets ekonomi försämras. De senaste årens starka tillväxt har setts som ett trumfkort för president Erdoğan inte minst inför president- och parlamentsvalen den 24 juni, men valutan har fallit i värde på sistone, med 13 procent bara under den senaste månaden. De nya reglerna, som gör reporäntan till styrränta, träder i kraft den 1 juni. Reporäntan är det "pris" centralbanken tillämpar gentemot bankföretag vid lån eller placeringar i centralbanken.

  • Stränga livstidsdomar för kuppanklagade

    21 maj

    En domstol i Izmirprovinsen dömer 104 militärer till livstids fängelse på anklagelser om inblandning i kuppförsöket 2016. De döms enligt en paragraf som ger strängare straff än livstid i allmänhet; livstidsstraff byggt på försvårande omständigheter ersatte dödsstraffet när det avskaffades. Totalt har 280 militärer hittills ställts inför rätta för misstankar om brott vid resningen. Drygt 50 har enligt nyhetsbyrån Anatolia dömts till fängelse i mellan sju och 20 år. 

  • Erdoğan samlar toppmöte mot Israel

    18 maj

    Efter protestvåren i Gazaremsan då sammanlagt omkring 100 palestinier skjutits ihjäl av israeliska armén, jämför president Erdoğan Israels behandling av palestinier med nazisternas förföljelser av judar. Ett toppmöte i samarbetsorganisationen Islamiska konferensen (OIC) i Istanbul uppmanar till inrättandet av en internationell fredsbevarande styrka för att skydda palestinierna. Ett halvår tidigare, också i Istanbul, fördömde OIC USA:s erkännande av Israels kontroll över Jerusalem.

  • Vass kritik mot Israel

    16 maj

    Turkiet framför skarp kritik mot att israeliska armén beskjutit demonstranter i Gazaremsan med skarpa skott; omkring 60 personer har skjutits ihjäl när protester vid Gazas gräns kulminerat i samband med Israels officiella 70-årsfirande. President Erdoğan använder ord som ”statsterrorism” och ”folkmord”. De diplomatiska förbindelserna mellan Turkiet och Israel surnar, med hemskickade diplomater som följd.

  • Fyra oppositionspartier i allians

    6 maj

    I parlamentsvalet den 24 juni ställer oppositionspartierna Republikanska folkpartiet (CHP), Det goda partiet (IYI), Lyckopartiet (SP) och Demokratiska partiet (DP) upp som Allians för nationen. Syftet är att bjuda motstånd mot styrande AKP och dess samarbetspartner Nationella handlingspartiet (MHP). I presidentvalet som hålls samma dag har tre av de fyra oppositionspartierna egna kandidater. Prokurdiska HDP står utanför båda allianserna.

  • Islamiseringsmotståndare utmanar Erdoğan

    4 maj

    Muharrem Ince, politikerveteran och motståndare till att staten islamiseras, nomineras som oppositionspartiet CHP:s kandidat i presidentvalet den 24 juni. Enligt BBC planerar CHP att ta stöd av partier på högerkanten för att öka chansen att besegra sittande presidenten Erdoğan. Regeringspartiet AKP uppger att flera partier står bakom Erdoğan: förutom AKP främst nationalistiska MHP, men också ett ultranationalistiskt parti, BBP.

  • Fängslad blir presidentkandidat

    2 maj

    Selahattin Demirtaş blir det prokurdiska partiet HDP:s kandidat i presidentvalet den 24 juni, trots att han hålls fängslad. Han greps i efterdyningarna av kuppförsöket 2016, liksom andra kurdiska politiker anklagad för samröre med förbjudna PKK. Under Demirtaş ledning kom HDP in i parlamentet vid valet 2015. Mellan fyra andra oppositionspartier pågår diskussioner om samarbete som skulle kunna innebära en allvarlig utmaning mot president Erdoğan.

  • April

  • Fällande domar i pressfrihetsmål

    25 april

    13 journalister vid oppositionstidningen Cumhuriyet fälls av en domstol utanför Istanbul, som finner att de bistått olagliga organisationer som av myndigheter betecknas som terrorgrupper. Bland de fällda finns chefredaktören Murat Sabuncu, tecknaren Musa Kart och kolumnisten Kadri Gürsel. De hotas av fängelsestraff men är på fri fot i väntan på prövning i högre rätt. Tre åtalade frias av domstolen.

  • Livstids fängelse för Erdoğanförsvarares död

    19 april

    Sergeanten Ömer Halisdemir sköt under kuppnatten 2016 ihjäl en av de personer som tros ha lett resningen mot president Erdoğan och blev sedan själv dödad av personer som deltog i kuppförsöket. Nu har 18 personer dömts till livstids fängelse för sergeantens död i Ankara. Ömer Halisdemir har fått hjältestatus efter sin död. Offentliga platser bär hans namn och barn namnges efter honom, skriver nyhetsbyrån Anatolia.

  • Prokurdiska parlamentariker bestraffas

    19 april

    Ytterligare två ledamöter från det prokurdiska partiet HDP berövas sina platser i parlamentet med hänvisning till att de dömts för brott: Osman Baydemir för att ha förolämpat en polis och Selma Irmak för terrorpropaganda. Nio HDP-parlamentariker är just nu fängslade och elva har stängts av från parlamentet. Turkiska myndigheter anklagar HDP för att ha koppling till PKK-gerillan. HDP förnekar anklagelserna. HDP-ledamöter tågar ut ur kammaren den 20 april, när parlamentet godkänner det nya datumet för val. 386 av 550 ledamöter röstar ja.

  • Erdoğan skyndar på val som bekräftar presidentstyre

    18 april

    President- och parlamentsval ska hållas den 24 juni 2018, meddelar president Erdoğan i ett TV-tal. Därmed tidigareläggs valen ett och ett halvt år, från planerade november 2019. Genom snara val uppnår Erdoğan flera fördelar: Valen hålls medan Turkiet har god ekonomi, vilket kan gynna presidenten och hans parti. Datumet vingklipper också en rival till Erdoğan: förra inrikesministern Meral Akşener har bildat ett nytt parti, men partiet har existerat kort tid. Sist men inte minst innebär valet att författningsändringar som ger presidenten utökad makt kommer att tillämpas tidigare än de skulle ha gjort annars. De befogenheter Erdoğan har genom undantagstillstånd alltsedan kuppförsöket 2016 blir normaltillstånd när presidentstyre införs efter valet.

  • Fler får sparken i försvaret

    18 april

    Försvarsmakten kommer att avskeda ytterligare närmare 3 000 anställda, rapporterar nyhetsbyrån Anatolia. De berörda har kopplingar till Gülenrörelsen hävdas det i ett uttalande från försvarsminister Nurettin Canikli. Hittills har 8 568 försvarsanställda, bland dem 150 generaler, förlorat sina jobb i de utrensningar som pågått sedan kuppförsöket 2016. Predikanten Fethullah Gülen, i exil i USA, förnekar fortsatt anklagelser om att hans rörelse skulle ha varit inblandad i kuppen.

  • Afghanska migranter flygs hem

    8 april

    Turkiet har börjat flyga hem migranter till Afghanistan från staden Erzurum i öster. Nyhetsbyrån Dogan rapporterar att cirka 3 000 afghaner transporteras till hemlandet från trakten. Enligt uppgifter i Turkiet har nästan 18 000 afghaner tagit sig in i landet illegalt de tre senaste månaderna i hopp om att kunna ta sig vidare till andra länder.

  • Fartygsolycka belyser Bosporenrisk

    7 april

    Farorna med den täta fartygstrafiken genom Bosporen bekräftas när ett Maltaflaggat lastfartyg ränner in i ett av de gamla sommarresidensen vid det smala sundet som skiljer Europa från Asien. En sådan trävilla, ofta med praktfull snickarglädje, kallas yalı. Nobelpristagaren Orhan Pamuk har skildrat de intagande trävillorna – och en tidigare olycka – i en bok om Istanbul. 42|000 fartyg gick genom Bosporen 2017.

  • Tätt samarbete med Ryssland

    3 april

    President Vladimir Putin är på besök i Ankara, där han och värden Recep Tayyip Erdoğan knyter allt närmare band. De dryftar byggstarten för Turkiets första kärnkraftverk Akkuyu, som ryska Rosatom uppför i Mersin på sydkusten vid Medelhavet, och Turkiets köp av ryska luftvärnsrobotar, en affär som oroar allierade inom Nato. Kraftverket ska när det står färdigt sörja för tio procent av det turkiska energibehovet. De två länderna bygger också en gasledning som ska underlätta rysk gasexport via Svarta havet, förbi Ukraina.

  • Mars

  • Migrantsmuggling bakom busstragedi

    29 mars

    Minst 17 personer dör i en bussolycka på motorvägen mellan Iğdır och Kars. Bussen, som enligt nyhetsbyrån Anatolia är proppfull med migranter från Iran, Afghanistan och Pakistan, börjar brinna. Guvernören beskriver människosmuggling genom Iğdır som ”frekvent”.

  • Gülenister hemskickade från Kosovo

    29 mars

    Kosovo lämnar ut sex turkiska medborgare med anknytning till Gülenrörelsen, som Turkiet anklagar för kuppförsöket 2016. Kosovos premiärminister Ramush Haradinaj hävdar att han inte informerades om deportationen, som skedde i samarbete mellan Kosovos och Turkiets underrättelsetjänster. Haradinaj uppmanar både inrikesministern och spionchefen att avgå. Många länder har sagt nej när utpekade begärts utlämnade,  men Turkiets säkerhetstjänst har enligt Bekir Bozdağ, vice premiärminister, lyckats få hem 80 misstänkta Gülenanhängare från 18 länder. 

  • Skarp kritik från EU-toppmöte

    23 mars

    EU:s stats-och regeringschefer fördömer Turkiets agerande mot Grekland och Cypern. Den 2 mars greps två grekiska soldater som hade tagit sig in i ett militärskyddsområde i Edirne i norr, men Turkiet har inte avgjort vad som ska hända med soldaterna. Turkiet hindrar samtidigt, med marinfartyg, olje- och gasprospektering i östra Medelhavet som godkänts av Cyperns internationellt erkända regering, som är grekcypriotisk. Bakom Turkiets agerande anas ett fall med åtta turkiska militärer som flydde till Grekland i samband med kuppförsöket 2016. Grekland har hittills vägrat att lämna ut dem.

  • Ny lag reglerar internet

    22 mars

    En ny lag ger etermediemyndigheten RTUK makt att stoppa sändningar via internet. För att få rätt att sprida innehåll via internet måste de ansvariga för plattformen ansöka om tillstånd hos RTUK. Lagens kritiker framhåller enligt nyhetsbyrån AFP att det kan innebära att nätjättar som Netflix och Youtube stoppas. De skulle också kunna tvingas att exempelvis avlägsna innehåll som misshagar Turkiets styrande.

  • Livvakter slipper åtal i USA

    22 mars

    Amerikanska myndigheter har lagt ned brottsutredningarna mot elva av president Erdoğans livvakter som anklagats för att ha gett sig på demonstranter i Washington 2017, då Erdoğan var på besök hos president Trump. I fyra fall lades målen ned precis före ett USA-besök av premiärminister Yıldırım i november, i sju fall ströks målen dagen före en amerikansk utrikesministervisit hos Erdoğan i Ankara, noterar AFP.

  • Fälls för kränkning av skribenter

    20 mars

    Europadomstolen för mänskliga rättigheter fäller Turkiet för att ha kränkt journalisterna Şahin Alpays och Mehmet Altans rättigheter. Turkiet ska också betala 21 500 euro till var och en av dem. Kolumnisten Alpay sitter i husarrest i väntan på dom medan Altan, som också är ekonomiprofessor, har dömts till livstids fängelse. Båda anklagas för kopplingar till Gülenrörelsen som hålls ansvarig för kuppförsöket 2016. Turkiet har ratificerat Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och förbundit sig att följa domstolens utslag.

  • Turkisk ilska mot FN-rapport

    20 mars

    I en FN-rapport pekas turkiska regeringen ut som ansvarig för kränkningar mot hundratusentals människor under undantagstillståndet som infördes efter kuppförsöket 2016. Såväl dödsfall som tortyr tas upp.  Zeid Ra'ad Al Hussein, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, lyfter bland annat fram att 160 000 människor gripits och 152 000 offentliganställda avskedats. Regeringen i Ankara avfärdar rapporten som ”ensidig” och ”oacceptabel”.

  • Besvärligt läge efter Afrins fall

    19 mars

    Närmare 100 000 människor är på flykt till följd av striderna i Afrin, beräknar FN. En befälhavare hos rebellerna, allierade med Turkiet och nu anklagade för plundring, uppger att flera personer har gripits och att styrkorna har inrättat vägspärrar för att hitta stöldgods. Även från Ankara utlovas utredning av anklagelserna. Syriens utrikesdepartement betecknar det turkiskt ledda maktövertagandet i Afrin som olagligt och kräver att styrkorna lämnar syriskt territorium. Striderna har enligt SOHR krävt fler än 1 500 liv hos de kurdiska stridande som försvarat Afrin.

  • Avgörande i Afrin

    18 mars

    Inte fullt två månader efter att Turkiets offensiv mot Afrin inleddes har turkiska styrkor och deras syriska rebellallierade pressat den kurdiska YPG-milisen på reträtt och tagit kontroll över staden. Omkring 250 000 civila är på flykt, enligt SOHR, och nyhetsbyrån AFP rapporterar att rebeller plundrar butiker och bostäder. Afrins största sjukhus har ett par dagar tidigare träffas av turkiskt bombardemang. SOHR uppger att 16 civila dödas enbart i den händelsen, bland dem två gravida kvinnor. Turkiska Röda halvmånen bekräftar händelsen men anger inget dödstal.

  • Författare i husarrest

    16 mars

    Författaren Şahin Alpay, som greps efter kuppförsöket 2016, överförs till husarrest efter beslut av domstol. Författningsdomstolen har stött hans begäran om frigivning, men beslutet följs inte av brottmålsdomstolen; det finns ett mål till där han står anklagad för brott.

  • Turkiskt plan i krasch i Iran

    11 mars

    Ett turkiskt privatplan störtar i Zagrosbergen i Iran, av oklar anledning. De elva personerna ombord omkommer. Alla, även besättningen, var kvinnor och Bombardierplanet tillhörde en turkisk industriägare. Sällskapet hade varit på möhippa i Förenade arabemiraten. Piloterna var erfarna, rapporterar tidningen Hürriyet: en av dem hade varit stridspilot, den andra hade arbetat för Turkish Airlines.

  • Fria i väntan på dom

    9 mars

    Tidningen Cumhuriyets chefredaktör Murat Sabuncu och undersökande reportern Ahmet Şık, som båda varit frihetsberövade i över ett år, försätts på fri fot i väntan på dom medan tidningsföretagets ordförande Akın Atalay är kvar i häkte. Flera journalister med anknytning till tidningen anklagas för terrorrelaterade brott, bland dem tecknaren Musa Kart och kolumnisten Kadri Gürsel, som släpptes förra året men fortfarande står under åtal. Förre chefredaktören Can Dündar, som också hotas av ett långt fängelsestraff, befinner sig i Tyskland.

  • Stora risker i lån till Turkiet

    8 mars

    Värderingsinstitutet Moody’s sänker Turkiets kreditbetyg ytterligare, från Ba2 till Ba1; nivåer som brukar kallas skräpstatus. Det finns flera omständigheter bakom bedömningen att turkiska staten kan få svårt att betala sina lån, trots att den ekonomiska tillväxten är god. Moody’s nämner risk för terrordåd, osäkerhet kring hur de offentliga institutionerna fungerar, massgripanden av offentliganställda och Turkiets militära inblandning i Syrien.

  • Förberedelser för närstrider i Afrin

    2 mars

    Turkiets samlade förluster i syriska Afrin har stigit till minst 40, sedan åtta soldater bekräftats stupade på en enda dag. Inom ramen för ”Operation olivkvist” har nu också 600 man ur specialstyrkor förts till området. Det tyder på att Turkiet räknar med närstrider i stadsmiljö. SOHR återger uppgifter om att 141 civila mist livet hittills, bland dem 27 barn.

  • Öcalansläkting fängelsedömd

    1 mars

    Dilek Öcalan, brorsdotter till den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan, döms till två och ett halvt års fängelse för spridning av terrorpropaganda. Hon har suttit i parlamentet sedan 2015 som företrädare för det prokurdiska partiet HDP. Nio av HPD:s parlamentariker avtjänar fängelsestraff, anklagade för koppling till PKK. De nekar till terroranklagelser.

  • Kända artister stoppas i etermedier

    1 mars

    Etermediebolaget TRT medger från att det finns en lista på 208 sånger som inte får spelas i etern. Listan gjordes upp 2016 och förbudet motiveras med att melodierna förmedlar dåliga ideal till barn och unga, uppmuntrar bruk av alkohol och tobak eller sprider terrorpropaganda. Bland låtarna, både turkiska och kurdiska, finns inspelningar med kända artister som Demet Akalın, Sıla och Bengü.

  • Stopp för Armenien-normalisering

    1 mars

    Armeniens president Serzj Sargsyan stoppar genom dekret en process tänkt att leda till normaliserade diplomatiska förbindelser med Turkiet. Förhandlingar inleddes 2009 och två nyckelavtal har mejslats fram med hjälp av Ryssland, USA och Frankrike, men avtalen har inte godkänts av parlamenten i Armenien och Turkiet.

  • Februari

  • Stränga straff för övergrepp mot unga

    27 februari

    En skolvaktmästare döms till 572 ås fängelse för att ha förgripit sig sexuellt på 18 pojkar, rapporterar flera medier. Skolan där han arbetade i flera år erbjuder religiös undervisning för tonåringar. Före domen i Adıyamanprovinsen i söder har ett par andra övergreppsfall väckt stor upprördhet. Människorättsaktivister uppger att antalet fall som uppdagats och nått domstolarna har stigit brant under en tioårsperiod. Regeringen har tillsatt en kommission som ska föreslå åtgärder och överväger dessutom att införa kemisk kastrering, som hittills har stoppats av domstolsväsendet.

  • Syrienkurdisk ledare gripen

    24 februari

    Salih Muslim, tidigare ordförande i det Syrienkurdiska partiet PYD, grips på turkisk begäran på ett hotell i Prag. Turkiet, som anklagar honom för terrordåd, säger att han kommer att begäras utlämnad, och reagerar med missnöje när han släpps efter ett par dagar. PYD är YPG-milisens politiska gren. Enligt Tjeckiens utrikesminister fanns ingen koppling till två fall där tjeckiska medborgare hålls fängslade i Turkiet anklagade för att ha stridit med YPG.

  • Armenienbeslut spär på osämja

    22 februari

    Nederländernas parlament beslutar, med bara tre röster emot, att erkänna massmorden på armenier i Osmanska riket 1915 som folkmord. Turkiet reagerar med skarp kritik. Från turkisk sida hävdar man att det inte var fråga om någon systematisk kampanj riktad mot armenier, och att armenier överdriver antalet människor som dödades. Turkiet lyfter fram att också turkiska civila drabbades hårt i händelserna under första världskriget. Hittills har fler än 20 länder officiellt anslutit sig till bedömningen att armenierna utsattes för folkmord. Sedan turkiska politiker stoppades från att hålla valmöten i Nederländerna våren 2017 är relationerna mellan de två Natoländerna spända och de ansträngs nu ännu mer.

  • Trögt för turkisk offensiv

    20 februari

    Efter en månads offensiv mot Afrin i Syrien är Turkiets president ganska ensam om att beskriva ”Operation olivkvist” som en framgång. Enligt SOHR har 25 byar intagits. Syriska armén kommer enligt den statliga nyhetsbyrån Sana att gå in i Afrin för att stoppa turkisk militär; i så fall ansträngs även Turkiets förbindelser med Ryssland som backar upp Assadregimen.

  • En går fri, sex får livstid

    16 februari

    Deniz Yücel, korrespondent för den tyska tidningen Die Welt och fängslad i Turkiet sedan ett år, har blivit frigiven, uppger hans arbetsgivare. När han greps anklagades han för att sprida terrorpropaganda. Fallet har bidragit till ansträngda relationer mellan Tyskland och Turkiet. Samma dag döms de tre välkända skribenterna Nazlı Ilıcak, Mehmet Altan och Ahmet Altan till livstids fängelse för omstörtande verksamhet liksom polisutbildaren Şükrü Tuğrul Özşengül, tidningen Zamans direktör Yakup Şimşek och layoutaren Fevzi Yazıcı. Enligt nyhetsbyrån Anatolia har alla sex pekats ut som anhängare till den landsflyktige presidentrivalen Fethullah Gülen.

  • Stigande dödstal i Afrin

    12 februari

    Offensiven mot Afrin har hittills krävt 31 turkiska soldaters liv och 143 har sårats, meddelar armén. SOHR rapporterar andras förluster: 152 dödade kurdiska stridande, 165 bland syriska rebeller lierade med Turkiet och minst 74 civila. Ingen av uppgifterna kan bekräftas av oberoende källor. Ankaras borgmästare berättar att gatan där USA:s ambassad ligger ska döpas om efter offensiven, till ”Olivkvistavenyn”. Det sker trots eller just därför att offensiven ogillas av USA, som samarbetar med kurder i Syrien; Turkiets militära agerande skapar spänningar i förbindelserna med andra Nato-länder.  

  • Nya HDP-ledare, nya misstankar

    11 februari

    Pervin Buldan väljs till ny ledare för det prokurdiska partiet HDP, hon delar ledarskapet med Sezai Temelli. Bara en dag senare får hon veta att hon är misstänkt för spridning av ”terrorpropaganda”; det handlar bland annat om kritik mot Afrinoffensiven. Två dagar efter ledarbytet grips Buldans företrädare Serpil Kemalbay och hålls i häkte en vecka, tills hon släpps med bland annat reserestriktioner . Inrikesdepartementet uppger att 474 personer har gripits på liknande misstankar. HDP har nya ledare därför att Selahattin Demirtaş, som brukar tillskrivas äran för att partiet nått ut även till icke-kurdiska väljare, hålls fängslad sedan 2016 anklagad för anknytning till PKK-gerillan.

  • Högt pris för Syrieninsats

    10 februari

    Elva turkiska soldater mister livet, varav två när en helikopter skjuts ned. Det är Turkiets hittills största manskapsförlust under Afrinoffensiven mot kurdiska styrkor i norra Syrien. Premiärminister Binali Yıldırım kallar de stupade martyrer.

  • Skarp kritik från EU

    8 februari

    EU-parlamentet uppmanar Turkiet att upphäva undantagslagarna som infördes efter kuppförsöket 2016. De används enligt EU-parlamentarikerna till att ”försvaga rättsstaten”, ”kväva legitim och fredlig opposition” och tysta den fria pressen. I resolutionen fördöms också hundratals gripanden av personer som kritiserat offensiven mot Afrin i Syrien.

  • Turkisk närvaro i Idlib

    5 februari

    Turkisk militär inrättar sin fjärde postering i Idlibprovinsen i nordvästra Syrien, där jihadistgruppen Hay’at Tahrir al-Sham har fästen. Jihadistgruppen säger sig ha skjutit ned ett ryskt stridsflygplan den 3 februari och Ryssland väntar sig enligt ryska medier att få hjälp med att återfinna pilotens kvarlevor. Turkiets agerande går tillbaka på Syriensamtal i Astana där man enades med Ryssland och Iran om att inrätta zoner för att trappa ned kriget i Idlib, staden Homs, Daraa i söder och stor-Damaskus.

  • Toppmöte i Vatikanen

    5 februari

    President Erdoğan tas emot i Vatikanen av påve Franciskus, det första turkiska ledarbesöket hos katolska kyrkans högste ledare på nästan 60 år. Italiensk polis har förbjudit demonstrationer, men en kurdisk skara lyckas protestera mot Afrinoffensiven. När påven besökte Istanbul 2014 lyfte han fram att muslimer utsätts för hat och hot i världen, men 2016, i Armenien, upprörde Franciskus Turkiet genom att beteckna osmanska styrkors mord på armeniska kristna under första världskriget som folkmord.

  • Turkiska soldater dödas

    3 februari

    Fem turkiska soldater mister livet när en stridsvagn beskjuts under insatsen i enklaven Afrin i Syrien. Det är Turkiets största förlust sedan offensiven mot kurdisk milis inleddes. 

  • Amnestychef kvar i häkte

    1 februari

    En domstol i Istanbul beslutar, efter flera nya turer i fallet, att Amnesty Internationals Turkietchef Taner Kılıç  ska hållas fortsatt fängslad. Han greps sommaren 2017 och anklagas för att ha koppling till presidentens landsflyktige rival Fethullah Gülen. Amnesty avvisar anklagelserna som grundlösa.

  • Januari

  • Öppna protester mot offensiv

    30 januari

    Turkiets största läkarförbund TTB med 83 000 medlemmar har sedan offensiven mot den kurdiska enklaven Afrin i Syrien inleddes ställt sig bakom ett fredsupprop. Presidenten har kallat läkarna ”terroristälskare”, åklagare har inlett en utredning och elva ledande medlemmar av organisationen har gripits. De släpps några dagar in i februari men får veta att de sätts under övervakning. Även tidigare ministrar, författare och skådespelare har i ett öppet brev undertecknat av 170 personer krävt att offensiven avslutas.

  • Offensiv prövar vänskapen inom Nato

    24 januari

    Fem dagar efter att Turkiet inlett en militär offensiv på syriskt område, mot kurdiska styrkor som USA stöder, talas presidenterna Erdoğan och Trump vid per telefon. Samtalet bekräftar att de två stora Natoländerna har motsatta intressen: Trump manar Erdoğan att trappa ned insatsen i Syrien, Erdoğan säger att USA ska sluta stödja kurdisk gerilla.

  • Skidresenärer i bussolycka

    20 januari

    Bristande trafiksäkerhet hamnar i fokus när en buss full med familjer på väg på vinterlov kraschar med elva dödsoffer och 46 skadade som följd. Bussen kom från Ankara och skulle till skidorten Uludağ nära Bursa i nordväst, knappt 20 mil från Istanbul. Officiell statistik som återges av AFP talar om 7 300 dödsoffer i trafiken 2016.

  • Turkisk offensiv mot YPG i Syrien

    19 januari

    Turkiet inleder en offensiv från Hatayprovinsen mot kurdmilisen YPG i Afrin i norra Syrien. Artilleribeskjutning följs av flyganfall och efter par dagar av markstyrkor med pansarfordon. Turkiet öppnar därmed en ny front i Syrien, där Natoländerna Turkiet och USA har olika intressen; USA stöder YPG:s insatser mot IS-jihadister. YPG kontrollerar en del av gränsen även öster om Afrin och Turkiets premiärminister säger att ett mål är att inrätta en tre mil bred buffertzon vid gränsen. 

  • Behandling av gravida unga synas

    18 januari

    Uppgifter om att ett sjukhus i Istanbul mörkat 115 graviditeter hos flickor under 18 år ska synas, meddelar två ministerier. Många av flickorna kommer från Syrien och Turkiet har anklagats för att se mellan fingrarna med att flyktingkrisen lett till att flickor gifts bort för tidigt. Skandalen, först rapporterad i tidningen Hürriyet, har lett till protester via sociala medier. Frågan är känslig också mot bakgrund av att religionsmyndigheten Diyanet har vacklat i sin syn på barnäktenskap.

  • Undantagslagar förlängs

    17 januari

    Nationella säkerhetsrådet rekommenderar att undantagstillståndet förlängs för sjätte gången; att förslaget blir godkänt i parlamentet uppfattas som en formalitet. Undantagstillståndet infördes några dagar efter kuppförsöket 2016 och lägger grunden för såväl drygt 55 000 gripanden som avskedandet av över 140|000 offentliganställda, hittills.

  • Istanbulkanal presenteras

    15 januari

    Detaljerna offentliggörs i planerna på en ny kanal mellan Marmarasjön och Svarta havet.  Kanalen ska bli 4,5 mil lång och avlasta Bosporen som farled. Kanalens södra mynning placeras i Küçükçekmece på den västra, europeiska sidan av Marmarasjön. Med stadsutveckling och logistik vid kanalen inräknade blir det Turkiets hittills dyraste infrastrukturprojekt, säger transport- och kommunikationsminister Ahmet Arslan. Turkiet kommer att kunna ta betalt för passage genom kanalen, medan trafik genom sund som Bosporen är gratis enligt internationella konventioner.

  • Friade från kuppmisstankar

    12 januari

    Fler än 1 800 avstängda offentliganställda får tillbaka sina jobb, eftersom man dragit slutsatsen att de inte var inblandade i försöket till statskupp 2016. Misstankarna var relaterade till en app som ska ha använts av kuppmakarna, men myndigheter säger sig senare ha kommit fram till att många laddat ner appen ovetande. 

  • Skribenter kvar i häkte

    11 januari

    Trots att författningsdomstolen kommit fram till att författarna Şahin Alpay och Mehmet Altan ska friges beslutar en brottmålsdomstol i Istanbul att hålla kvar dem i häkte. Båda greps i kölvattnet av kuppförsöket 2016 och har pekats ut som anhängare till den landsflyktige Fethullah Gülen. Statsvetaren Alpay har varit kolumnist i den Gülenvänliga tidningen Zaman, som stängts av myndigheter, medan Altan skrivit böcker om turkisk politik. Även Altans bror Ahmet, författare och journalist, är frihetsberövad. Enligt sajten P24 sitter 151 journalister fängslade, merparten gripna efter kuppförsöket.

  • Asyl till turkisk helikopterpilot upphävs

    8 januari

    En appellationsdomstol i Aten upphäver tillfälligt den politiska asyl som grekiska myndigheter i december 2017 beviljade en helikopterpilot som förde sju turkiska militärer till Grekland efter det turkiska kuppförsöket i juli 2016. Turkiet har begärt piloten och de sju militärerna utlämnade. Grekiska myndigheter ansåg att pilotens mänskliga rättigheter skulle vara i fara vid en utlämning och att det inte fanns bevis för att mannen varit inblandad i kuppförsöket, men beslutet överklagades av grekiska regeringen och fallet ska åter upp i domstol den 15 februari 2018.

  • Frostigt möte mellan Erdoğan och Macron

    5 januari

    President Erdoğan överlägger i Paris med Frankrikes president Emmanuel Macron. Men de förhoppningar Erdoğan kan ha haft om att tina upp de frostiga relationerna med EU infrias inte. Macron föreslår att Turkiet ska nöja sig med en "lösare relation till EU" än medlemskap. Vid en gemensam presskonferens kritiserar Macron fängslandet av journalister i Turkiet och betonar att "en demokrati måste respektera rättsstatens principer".  

  • Inrikesdepartementet avskedar borgmästare

    5 januari

    Oppositionen kritiserar inrikesdepartementets beslut att avskeda Murat Hazinedar, borgmästare i Beşiktaş, en central del av Istanbul, som de menar saknar grund. Hazinedar, som tillhör Republikanska folkpartiet (CHP), anklagas för att tillhöra Gülenrörelsen. 

  • Långt fängelsestraff för HDP-politiker

    4 januari

    Idris Baluken från det prokurdiska partiet HDP döms till 16 år och 8 månaders fängelse för terroristrelaterade brott. Han greps först i november 2016, för att sedan släppas fri några månader senare. Baluken och flera av hans partikamrater anklagas för att ha band till den kurdiska gerillan PKK. Samtliga av dem förnekar att det ligger något i anklagelserna.

  • Turkisk bankir fälld för sanktionsbrott

    3 januari

    En amerikansk domstol fäller en turkisk bankman för att ha hjälpt Iran att kringgå amerikanska sanktioner. Mehmet Hakan Atilla arbetar för Halkbank, som till stor del ägs av turkiska staten. Han fälls på fem av sex åtalspunkter, dock inte för penningtvätt.  Turkiska regeringen kritiserar domen och anser att den utgör inblandning i Turkiets inre angelägenheter. Turkiska ministrar anklagar domstolen för att ha anknytning till predikanten Fethullah Gülen, som Ankara hävdar låg bakom kuppförsöket 2016. Atillas straff meddelas i maj: 32 månaders fängelse.

• 2017

  • December

  • Turkisk kritik av grekiskt asylbeslut

    30 december

    Turkiet kritiserar grekiska myndigheters beslut att bevilja politisk asyl till en helikopterpilot som förde sju turkiska  militärer till Grekland efter det turkiska kuppförsöket i juli 2016. Frågan har skapat spänningar mellan Turkiet och Grekland. President Erdoğan har begärt att mannen och de sju militärerna ska utlämnas till Turkiet. Asylbeslutet har fattats av grekiska myndigheter som menar att mannens mänskliga rättigheter skulle vara i fara vid en utlämning till Turkiet. En grekisk domare säger att det inte finns några bevis för att helikopterpiloten hade varit inblandad i kuppförsöket. Den grekiske premiärministern Alexis Tsipras säger att  asylbeslutet borde upphävas och att den grekiska regeringen ska överklaga ärendet till appellationsdomstolen.

  • Våldsdekret får häftig kritik

    24 december

    Regeringen utfärdar ett dekret som går ut på att människor som skyddat staten med våld i samband med kuppförsöket i juli 2016 kan slippa straff, dessutom ger beslutet straffrihet i liknande framtida situationer. Dekretet möts av en flodvåg av kritik från bland andra oppositionspartier och advokater, som befarar att det kommer att släppa lös gatuvåld och brutala hämndaktioner. 

  • Platser efter avskedade ska fyllas

    24 december

    Ytterligare 2 756 militärer, akademiker och andra anställda i offentliga sektorn förlorar sina jobb, utpekade för kopplingar till terrorism. 17 inrättningar, bland dem två tidningar, tvingas stänga. Men samma dag meddelar regeringen att 110 000 personer ska nyanställas under 2018. Sedan kuppförsöket 2016 har fler än 140 000 avskedats och 55 000 gripits, vanligen anklagade för att ha anknytning till Gülenrörelsen.

  • Köp av ryska robotar färdigförhandlat

    21 december

    Ryssland uppger att detaljerna i Turkiets köp av luftvärnsrobotar är klara. Leveranser av systemet ska börja i slutet av 2019. Vapenaffären, värderad till två miljarder dollar, bedöms vara Natolandet Turkiets hittills mest betydelsefulla med ett land utanför den västliga militäralliansen.

  • Förarlösa tåg i Istanbul

    15 december

    Istanbuls första förarlösa tunnelbanelinje invigs av president Erdoğan, som tidigare bland annat varit borgmästare i staden. Linjen löper på den asiatiska sidan om Bosporen, som under Erdoğans tid som makthavare bland annat har försetts med en ny bro och två tunnlar under sundet. Stora satsningar på infrastruktur fortsätter, bland annat ska Istanbuls tredje flygplats snart stå färdig.

  • Gator byter namn

    14 december

    Nästan 200 gator i Istanbul ska byta namn, rapporterar nyhetsbyrån Anatolia. Namn försvinner som på något sätt kan föra tankarna till presidentens rival Fethullah Gülen, utpekad som kuppmakare, eller till hans verksamhet. Gatorna får nya namn efter personer som blev hjältar när kuppförsöket 2016 slogs ned. 

  • Maning till stöd för palestinier

    13 december

    Ledare för medlemsländer i Islamiska konferensen (OIC), samlade till möte i Turkiet, uppmanar världens länder att erkänna Jerusalem som Palestinas huvudstad. Maningen på turkiskt initiativ är ett svar på beskedet från Donald Trump att USA erkänner Jerusalem som Israels huvudstad och ska börja förbereda en flytt av sin ambassad från Tel Aviv. Inför OIC bekräftar president Mahmud Abbas palestiniernas ståndpunkt att USA inte längre kan agera fredsmäklare med trovärdighet.

  • Partiledare hårt ansatta

    7 december

    En domstol beslutar att ledaren för det prokurdiska partiet HDP, Selahattin Demirtaş som greps 2016, ska hållas kvar i häkte. Även oppositionspartiet CHP:s ledare Kemal Kılıçdaroğlu har problem med rättsväsendet: åklagare utreder anklagelser om att han förolämpat och förtalat presidenten och dennes närmaste krets.

  • Missnöje med Jerusalemplaner

    6 december

    Beskedet att USA erkänner Jerusalem som Israels huvudstad och ska flytta sin ambassad dit väcker protester. På senare år har Turkiet mestadels haft goda relationer med Israel men president Erdoğan hotar nu att frysa de diplomatiska förbindelserna. Jerusalemfrågan, Israels makt över de heliga platserna, är en "röd linje" för muslimer,  har Erdoğan deklarerat.  

  • Arresteringsorder mot amerikan

    1 december

    En arresteringsorder utfärdas mot amerikanen Graham Fuller, som tidigare varit chef inom en del av underrättelsetjänsten CIA. Fuller har i en tidningsintervju medgett att han skrivit ett rekommendationsbrev för Fethullah Gülen, som av president Erdoğan anklagas för kuppförsöket 2016. Brevet ska ha skrivits när Gülen sökte uppehållstillstånd i USA. Turkiet kräver sedan länge att få Gülen utlämnad.

  • November

  • Statlig bank i sanktionshärva

    29 november

    I amerikansk domstol vittnar en känd turkiskiransk guldhandlare, som gripits på väg till Disney World i Florida, om att han betalat mutor på ministernivå i Turkiet. Korruptionsskandalen avslöjades i Turkiet  2013 och ledde till avgångar, men efterspelet i USA handlar om att det förekom brott mot USA:s sanktioner mot Iran och att sanktionerna kringgicks med hjälp av statliga turkiska Halkbank. Rättegången väcker missnöje i Turkiet som inom några dagar meddelar att guldhandlaren och 22 närstående får sina tillgångar beslagtagna inom ramen för en pågående utredning.

  • Utrensning i militära led

    29 november

    28 soldater döms till livstids fängelse anklagade för att ha försökt ta över en flygplats i den asiatiska delen av Istanbul under kuppförsöket 2016. Samtidigt rapporteras razzior i 49 städer efter 360 efterlysta personer, de flesta militärer, som pekas ut som anhängare till president Erdoğans rival exilledaren Fethullah Gülen.

  • Migranter hölls fångna

    28 november

    I Istanbul befriar polisen 57 migranter från Pakistan som ska ha hållits fångna av människosmugglare och i vissa fall torterats. Som port till Europa drar staden till sig mängder av migranter som riskerar att utsättas för övergrepp.

  • Amnestychef i häkte

    22 november

    En domstol i Istanbul beslutar att människorättsorganisationen Amnesty Internationals Turkietchef ska hållas fortsatt häktad. Amnestyföreträdaren greps i juni och anklagas för att ha kopplingar till exilledaren Fethullah Gülen, som president Erdoğan ser som ansvarig för kuppförsöket i juli 2016.

  • EU minskar sitt stöd

    18 november

    I en överenskommelse om nästa EU-budget ingår minskat stöd till Turkiet och frysning av en del som beviljats tidigare. EU oroas av de stränga åtgärder som vidtagits i Turkiet sedan den misslyckade kuppen 2016, bland annat massavskedanden av statsanställda. Bland uppskattningsvis 50 000 gripna sedan kuppförsöket finns också EU-medborgare.

  • Natoursäkt till Turkiet

    17 november

    Militäralliansen Nato ber medlemslandet Turkiet om ursäkt. Vid en övning i norska Stavanger har företrädare för turkiska staten framställts som fiender, vilket fått Turkiet att ta hem sina 40 deltagare från övningen.

  • Transportkorridor inrättas

    15 november

    Turkiet är ett av fem länder som enas om att inrätta en transportkorridor mellan Europa (Istanbul) och Afghanistan. De tre övriga länderna är Georgien, Azerbajdzjan och Turkmenistan. De kallar sitt samarbete, som bland annat handlar om tullregler, för Lapis lazuli-korridoren, döpt efter en värdefull blå sten.

  • Tyskar kvar i fängelse

    4 november

    En tysk medborgare som suttit fängslad i Turkiet friges men får inte lämna landet. En vecka tidigare har den tyske människorättsaktivisten Peter Steudtner och den svenske IT-konsulten Ali Gharavi släppts och fått åka hem. När de greps anklagades de för terrorbrott. Kvar i fängelse finns nio tyskar, och dubbelt medborgarskap kan komplicera situationen. Turkiets och Tysklands utrikesministrar träffas i Antalya för möten som kallas informella samtal.

  • Religiösa vigslar lagfästa

    3 november

    President Erdoğan skriver under en omstridd lag som ger statsanställda religiösa företrädare rätt att förrätta och registrera vigslar. Kritiker anser att beslutet underminerar Turkiets sekulära författning.

  • Borgmästare byts ut

    2 november

    Den ene efter den andre av borgmästarna i storstäder har avgått på begäran av president Erdoğan. Val ska hållas 2019 och Erdoğan vill enligt rapporterna öka regeringspartiet AKP:s popularitet genom att föryngra ledarskiktet. Först avgick Kadir Topbaş i Istanbul, men även Ankaras borgmästare Melih Gökçek och Recep Altepe i industristaden Bursa hör till dem som fått gå. I folkomröstningen i april om att utöka presidentens makt vann nejsidan i både Ankara och Istanbul.

  • Oktober

  • 25 livstidsdomar för kuppförsöket

    27 oktober

    En domstol dömer 25 personer till fängelse på livstid för deltagande i kuppförsöket i juli 2016. Bland dem finns en före detta befälhavare för kustbevakningen. Tre personer som stått åtalade i samma rättegång frikänns.

  • Ex-minister bildar nytt parti

    25 oktober

    Förra inrikesministern Meral Akşener bildar ett nytt oppositionsparti och väntas utmana president Erdoğan i presidentvalet 2019. Akşener uteslöts ur nationalistpartiet MHP i september 2016 efter att ha misslyckats med att störta partiledaren Bahçeli, som enligt henne gav alltför starkt stöd åt Erdoğan. Hon var inrikesminister under drygt ett halvår 1996–1997. Det nya partiet får namnet Iyi parti (Det goda partiet) och tros kunna locka till sig medlemmar av såväl MHP som CHP och regerande AKP som oroas av att Erdoğan samlat nästan total makt hos sig själv.

  • Människorättsaktivister inför rätta

    25 oktober

    I Istanbul inleds rättegången mot elva människorättsaktivister, bland dem Amnesty Internationals två högsta ledare i Turkiet. Bland de åtalade finns också svenske Ali Gharavi och en tysk medborgare. Alla greps i samband med en kurs som Amnesty arrangerade i juli. De anklagas för medlemskap i en terrororganisation och riskerar upp till 15 års fängelse. Åtalen har väckt stor internationell uppmärksamhet och mötts av starka protester från omvärlden. Kort efter det att rättegången startat ger domstolen order om att åtta av de åtalade, bland dem svensken och tysken, ska friges mot borgen. De utländska medborgarna sägs ha rätt att lämna landet.

  • EU minskar stödet

    19 oktober

    Europeiska rådet enas om att en del av de 4,4 miljarder euro som Turkiet utlovats för medlemskapsförhandlingar mellan 2014 och 2020 ska strykas. Rådets ordförande Donald Tusk förklarar det med de "besvärliga" förhållandena i Turkiet för närvarande. EU markerar sitt missnöje med utvecklingen i Turkiet men stänger inte dörren för att framtida medlemskap. 

  • Prästers vigselrätt upprör vänstern

    19 oktober

    Ett beslut av parlamentet att låta en del statsanställda religiösa ledare förrätta vigslar upprör de vänsterbetonade oppositionspartierna CHP och HDP. Tidigare har bara kommunala tjänstemän haft rätt att viga par. Vänsterpartierna befarar att den nya lagen ska urholka de sekulära värden som är fastlagda i den turkiska författningen och bana väg för officiella barnäktenskap, eftersom islamisk tradition säger att en flicka är giftasvuxen när hon nått puberteten. CHP ämnar överklaga lagen till Författningsdomstolen.

  • Ledande aktivist gripen

    18 oktober

    Turkisk polis griper Osman Kavala, ordförande för människorättsorganisationen Anadolu Kültür som arbetar för att minska motsättningarna inom det turkiska samhället genom insatser på kulturområdet. Organisationen har också försökt främja bättre relationer mellan Turkiet och Armenien. Polisen gör även husrannsakan i Anadolu Kültürs kontor i Istanbul. I februari 2019, när Kavala ännu hållas fängslad anklagad för omstörtande verksamhet, begär åklagare att han (och 15 andra personer) ska dömas till livstids fängelse.

  • Turkisk trupp in i Syrien

    13 oktober

    Ett hundratal turkiska soldater och 30 pansarfordon går in i Idlibprovinsen i nordvästra Syrien, som kontrolleras av jihadistmilis. Det kan bli aktuellt med förstärkningar inom de kommande dagarna, säger militärledningen. Den syriska kurdiska gerillan YPG hävdar att Turkiets främsta skäl att gå in i Syrien är att belägra grannregionen Afrin, som till största delen kontrolleras av YPG.

  • Amerikansk tidnings reporter döms till fängelse

    10 oktober

    En reporter för den amerikanska tidningen Wall Street Journal döms till fängelse i två år och en månad. Enligt domstolen var en nyhetsartikel 2015 om strider mellan turkiska säkerhetsstyrkor och kurdisk gerilla att betrakta som propaganda för förbjudna PKK. Reportern, som har dubbelt turkiskt och finländskt medborgarskap, döms i sin frånvaro.

  • Diplomatisk konflikt med USA

    10 oktober

    En snabbt eskalerad diplomatisk konflikt mellan Turkiet och USA når en ny topp när president Erdoğan säger att han inte längre erkänner USA:s ambassadör som landets representant. Konflikten började när turkisk polis några dagar tidigare grep en lokalanställd vid USA:s konsulat i Istanbul som anklagades för kopplingar till Gülenrörelsen. USA svarade med att sluta utfärda besöksviseringar till turkar, varpå Turkiet slutade ge inresetillstånd för amerikanska medborgare. USA framförde också tvivel på säkerhetsarrangemangen kring de amerikanska beskickningarna i Turkiet. Efter några dagars upptrappad retorik säger Erdoğan att alla turkiska ämbetsmän ska bojkotta den amerikanske ambassadörens planerade avskedsvisiter när han inom kort avslutar sitt uppdrag i landet.

  • Havelpriset till fängslad turkisk domare

    9 oktober

    Europarådets parlamentariska församling beslutar att ge 2017 års Vaclav Havel-pris till den turkiske domaren Murat Arslan. Han sitter fängslad sedan oktober 2016 för misstankar om kopplingar till Gülenrörelsen. Han var fram till dess ordförande för domarnas och åklagarnas samarbetsorganisation Yarsav. Det turkiska utrikesdepartementet säger att det är "oacceptabelt att under pågående juridisk process ge ett människorättspris till en terrormisstänkt person".

  • Ny massrättegång mot ex-militärer

    9 oktober

    143 före detta militärer, varav 30 officerare, ställs inför rätta i Istanbul för att ha deltagit i sammanstötningar på en av broarna över Bosporen under kuppnatten i juli 2016. Bland åtalspunkterna finns mord och försök att störta parlamentet och regeringen. De som eventuellt fälls riskerar upp till 37 livstidsstraff.

  • Kritik mot odemokratiska dekret

    6 oktober

    Venedigkommissionen – Europarådets expertgrupp för författningsärenden – kritiserar Turkiets regering för att avsätta folkvalda borgmästare och ersätta dem med statligt utnämnda tjänstemän. Kommissionen betonar att de kommunala myndigheterna utgör en av demokratins grunder och att nyckeln till allmänhetens deltagande i den demokratiska processen är att de lokala ledarna är valda direkt av folket. Venedigkommissionen uppmanar regeringen att inte fatta beslut som rör kommunernas ledning som inte föregåtts av en parlamentarisk debatt, och att införa bestämmelser om att avsatta borgmästare ska få tillbaka sina uppdrag om de inte fälls av domstol. Kommissionens oro gäller främst den kurdiskt dominerade delen av landet.

  • Departementsanställda ska gripas

    5 oktober

    Turkiska åklagare utfärdar arresteringsorder för 133 anställda vid finans- och arbetsmarknadsdepartementen. Misstankarna mot personerna uppges vara grundade på att de ska ha haft tillgång till mobilappen ByLock för krypterade meddelanden, som enligt turkiska myndigheter ska ha använts av dem som planerade kuppförsöket 2016.

  • Kurdisk gerilla dödas i turistområde

    5 oktober

    Turkiska säkerhetsstyrkor skjuter ihjäl fem påstådda medlemmar av kurdiska PKK i provinsen Muğla vid Medelhavskusten i sydväst, där några av Turkiets populäraste turistorter ligger.

  • 34 livstidsdomar

    4 oktober

    34 före detta militärer döms till livstids fängelse för att ha planerat att försöka döda president Erdoğan på ett hotell vid den egeiska kusten i samband med kuppförsöket i juli 2016. Samtliga döms till vardera fyra livstidsstraff. En tidigare brigadgeneral utpekas som ledare för gruppen.

  • September

  • Tidningen Zamans anställda inför rätta

    18 september

    31 före detta anställda vid de Gülenvänliga tidningarna Zaman och Daily Zaman ställs inför rätta i Istanbul. De är åtalade för att ha försökt störta regeringen och för att ha varit medlemmar av en väpnad terroristorganisation. Om de fälls riskerar de flerfaldiga livstidsstraff. Bland de åtalade är den kände krönikören och statsvetaren Şahin Alpay, som levde i Sverige på 1980-talet.

  • Oppositionsledarens advokat grips

    15 september

    Turkisk polis griper Celal Çelik, juridiskt ombud för oppositionsledaren Kemal Kılıçdaroğlu, för påstådda kopplingar till güleniströrelsen. Çelik var tidigare verksam som domare vid Högsta appellationsdomstolen men avgick från den posten 2011 i protest mot gülenisternas ökade inflytande över rättsväsendet.

  • Turkiet köper ryskt luftvärn

    13 september

    Turkiet skriver kontrakt om att köpa luftvärnsrobotar från Ryssland. Ordern beräknas vara värd omkring 2,5 miljarder amerikanska dollar. Genom köpet bryter Turkiet traditionen inom Nato att använda vapen som fungerar tekniskt tillsammans med vad som används i de andra medlemsländerna. Skiftet till rysk utrustning kan ses som en markering mot Nato, sedan USA och Tyskland dragit bort sina Patriotrobotar från den turkisk-syriska gränsen 2015. President Erdoğan avfärdar västländernas oro med att Turkiet sköter sin egen säkerhet.

  • 99 "terrorister" dödas

    10 september

    Turkiska armén säger att den under de senaste två veckorna dödat 99 kurdiska "terrorister" i attacker mot gerilla i sydost. Bland de dödade uppges finnas en högt uppsatt medlem av PKK. Armén säger sig också ha beslagtagit stora mängder vapen, ammunition och sprängämnen.

  • "Antiturkisk" oppositionspolitiker undersöks

    8 september

    Chefsåklagaren i Ankara inleder en förundersökning mot CHP-parlamentarikern Sezgin Tanrıkulu. Han misstänks ha "svartmålat turkiska republikens anda" genom att anklaga armén för att ha dödat civila i den kurdiska delen av landet med hjälp av en drönare. Att "svartmåla turkiskheten" kan ge upp till två års fängelse.

  • Krisen med Tyskland allt djupare

    1 september

    Sedan ytterligare två tyska medborgare gripits i Turkiet på misstankar om inblandning i kuppförsöket 2016 säger den tyska förbundskanslern Merkel att det kan vara dags att se över landets förbindelser med Turkiet. Att under rådande omständigheter fortsätta att förhandla med Turkiet om EU-medlemskap vore direkt olämpligt, säger hon. Tolv tyskar, varav fyra med dubbelt medborgarskap, sitter för närvarande i turkiska häkten av politiska skäl.

    Ett par dagar senare höjer Merkel tonläget ytterligare. I en TV-debatt inför det tyska valet säger hon att hon ska föreslå de andra EU-ledarna att det är dags att avbryta medlemskapsförhandlingarna med Turkiet och att det är uppenbart att Turkiet inte bör få bli medlem av Europeiska unionen. Tyskland ska också enligt Merkel överväga att begränsa de ekonomiska kontakterna med Turkiet. Talespersoner för den turkiska regeringen anklagar tyska politiker för att hemfalla åt populism och säger att ett avbrott i förhandlingarna vore "en attack mot Europas grundläggande principer".

  • Augusti

  • Juncker: Turkiet på väg bort från EU

    29 augusti

    EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker säger att Turkiet har sig självt att skylla för att landets medlemskapsförhandlingar med EU har stannat av. Han säger att Turkiet går med raska kliv bort från EU och att det är upp till Erdoğan att formellt förklara förhandlingarna avbrutna. Han tillägger att han misstänker att Erdoğan hoppas att EU ska avbryta förhandlingarna för att han ska få någon att skylla på. "Men den fällan tänker vi inte gå i", säger Juncker. I mer än ett halvår har det stått klart att EU inte tänker öppna något nytt förhandlingskapitel så länge Turkiet fängslar eller avskedar regeringskritiker.

  • Erdoğans livvakter åtalas i USA

    29 augusti

    19 personer, varav 15 livvakter för president Erdoğan, åtalas i USA för våld mot demonstranter i Washington. Händelsen inträffade i samband med att Erdoğan besökte sin kollega Trump i maj, när livvakterna och civila anhängare till den turkiske presidenten angrep och misshandlade personer som protesterade mot besöket. Film från händelsen visar hur livvakterna bland annat slår ned demonstranter och sparkar på dem medan de ligger på marken. Flera av livvakterna struntar i amerikanska polisers försök att få dem att sluta. En film som offentliggjorts visar också hur Erdoğan tycks ge livvakterna order om att angripa demonstranterna och hur han sedan ser på medan det sker. Turkiska UD hävdar att åtalen är "partiska". President Erdoğan beskriver dem som ett "skandalöst" exempel på hur den amerikanska rättvisan fungerar.

  • "Rättvisekongress" utmanar Erdoğan

    26 augusti

    I Çanakkale i västra Turkiet inleder CHP-ledaren Kılıçdaroğlu en fyra dagar lång "rättvisekongress" för att uppmärksamma vad han kallar förbrytelser under Erdoğans ledning. Oppositionsledaren säger att det är hans plikt att kämpa för rättvisa för dem som lider under "tyrannen" Erdoğan och den "civila kupp" han anklagar presidenten för att ha genomfört. 

  • Hundratals fler avskedas

    25 augusti

    Ytterligare över 900 offentligt anställda tjänstemän avskedas. De har arbetat vid universitet, regeringskanslier, statliga myndigheter och försvaret. Samtidigt antas genom dekret en lag som kräver presidentens tillstånd för att underrättelsetjänsten MIT:s chef ska kunna bli föremål för rättslig utredning eller kallas som vittne i en rättegång. Genom ytterligare ett dekret stängs den kurdiska nyhetsbyrån Dihaber och två tidningar baserade i Diyarbakır. Sedan kuppförsöket i juli 2016 har omkring 130 medieorganisationer förbjudits och omkring 150 journalister gripits.

  • Tyskland skärper tonen

    21 augusti

    Tysklands utrikesminister Sigmar Gabriel säger att Europa bör stödja "den demokratiskt sinnade majoriteten" av turkar som inte står på Erdoğans sida. I tidskriften Der Spiegel föreslår han att turkiska grupper i Tyskland som motsätter sig Erdoğan får ekonomiskt stöd så att de kan motarbeta turkiska regeringens försök att påverka opinionen bland turkar i landet genom satellitkanaler och predikningar i moskéer som stöds av den turkiska regeringen. Några dagar senare säger Gabriel att det är helt otänkbart att Turkiet kan bli medlem av EU så länge landet leds av Erdoğan.

  • Utlämningskrav upprör Tyskland

    20 augusti

    En författare med dubbelt turkiskt och tyskt medborgarskap grips i Spanien på turkisk begäran genom Interpol. Han friges efter ett dygn men hålls kvar i landet medan spanska myndigheter tar ställning till Turkiets krav på att få honom utlämnad. Tysklands förbundskansler Merkel kritiserar Turkiets regering för att "missbruka" det internationella polissamarbetet av politiska skäl. Liknande kritik har förts fram av svenska debattörer sedan en svensk-turkisk författare gripits i Spanien på turkisk begäran. Sedan det misslyckade kuppförsöket i Turkiet i juli 2016 har närmare 9 000 turkar sökt asyl i Tyskland, vilket är en klar ökning jämfört med tidigare år. Bland dem är som alltid personer som flytt undan konflikten i landets kurdiska delar, men det senaste året har det uppstått en helt ny kategori av politiska flyktingar bestående av diplomater, militärer, akademiker, konstnärer, journalister och politiska aktivister som är emot regeringen. Så många högutbildade turkar har nu lämnat landet att Turkiet anses vara på väg att drabbas av en kompetensflykt.

  • Erdoğan gör inlägg i tyska valrörelsen

    18 augusti

    President Erdoğan uppmanar turkar bosatta i Tyskland att inte rösta på något av regeringspartierna i förbundsdagsvalet i september, eftersom de är "fiender till Turkiet". Förbundskansler Angela Merkel och utrikesminister Sigmar Gabriel reagerar med ursinne och säger att Tyskland inte kan tolerera sådan inblandning i landets affärer. På det svarar Erdoğan att Gabriel borde veta sin plats och att han inte kan tala till Turkiets president på det sättet.

  • Klädkod för åtalade

    5 augusti

    President Erdoğan bestämmer att personer som ställs inför rätta för misstänkt delaktighet i 2016 års statskupp och terrorism ska bära bruna kläder. "Kuppmakare" ska ha brun overall medan "terrorister" ska bära brun kavaj och bruna byxor. Presidenten har upprörts av att se åtalade i T-tröjor med trotsiga budskap på bröstet.

  • Regeringen lovar mediecensur om Kina

    3 augusti

    I samband med ett möte med sin kinesiske kollega Wang Yi säger utrikesminister Çavuşoğlu att den turkiska regeringen tänker sätta stopp för alla medieuppgifter som kritiserar Kina. Han säger att Turkiet är lika angeläget om att slå vakt om Kinas säkerhet som om sin egen. Länderna har gemensamt intresse av att motarbeta islamisk terrorism. Çavuşoğlu preciserar inte hur kritik av Kina ska stoppas.

  • Hundratals inför rätta för kuppförsöket

    1 augusti

    I en domstol utanför Ankara inleds rättegången mot flera hundra personer som anklagas för delaktighet i kuppförsöket 2016. Sammanlagt är 486 åtalade, varav 461 har suttit i häkte en längre tid. 41 av dem förs in i rättsalen en och en under kraftig polisbevakning, medan åskådare högljutt kräver dödsstraff för dem. När försvarsadvokaterna försöker göra sig hörda buas de ut av anhöriga till dem som dödades under kuppnatten. De åtalade anklagas för att ha lett kuppförsöket från en flygbas utanför Ankara som myndigheterna betraktar som kuppmakarnas högkvarter.

  • Juli

  • Kurdisk protestkampanj

    25 juli

    Det pro-kurdiska partiet HDP utlyser en tre månader lång protestkampanj mot regeringens massgripanden, som lett till att stora delar av partiledningen hamnat i fängelse. Aktionerna ska pågå till den 4 november, som är årsdagen av gripandena av HDP:s två ordförande Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ.

  • Rättegång mot Cumhuriyets personal

    24 juli

    17 anställda vid den oppositionella sekulära tidningen Cumhuriyet ställs inför rätta i Istanbul. Elva av dem har redan suttit i fängelse sedan hösten 2016 utan dom, vilket undantagstillståndet möjliggjort. De övriga är i landsflykt och rannsakas i sin frånvaro. Bland de åtalade är tidningen chefredaktör Murat Sabuncu, kolumnisten Kadri Gürsel, satirtecknaren Musa Kart och styrelseordföranden Akın Atalay. De anklagas för samröre med tre terroristklassade organisationer: kurdiska PKK, vänsterextrema DHKP-C och  güleniströrelsen. Tidningen är dock känd för att ha varit motståndare till alla tre rörelserna.

  • Tyskland skärper tonen

    20 juli

    Tyskland slår tillbaka mot Turkiet med ekonomiska hot. Utrikesminister Sigmar Gabriel säger att regeringen ska se över de statliga garantierna för investeringar i Turkiet och avråder tyska företag från att satsa pengar där. Tyskland överväger också enligt Gabriel att inte längre ställa sig bakom flödet av EU-pengar till medlemsaspiranten Turkiet. Han varnar också tyska medborgare att staten inte kan garantera deras säkerhet om de turistar i Turkiet så länge där pågår "slumpmässiga" massgripanden. En talesman för den turkiske presidenten fördömer Gabriels uttalanden som "oacceptabla" och "politiskt ansvarslösa".

  • Regeringen ombildas

    19 juli

    Premiärminister Yıldırım ombildar regeringen. 15 ministrar får behålla sina uppdrag, bland dem de som främst ansvarat för ekonomin, medan fem nya personer tas in i regeringen och sex ministrar får byta departement.

  • Ny kursplan utan Darwin

    18 juli

    När kursplanerna för det kommande läsåret offentliggörs är Darwins evolutionslära struken. Utbildningsminister Ismet Yılmaz säger att evolutionsläran är "över elevernas nivå" och att de kan vänta med den tills de kommer till universitetet. Talespersoner för oppositionspartiet CHP och lärarfacket säger att den ändrade kursplanen är ett hot mot den sekulära staten och utbildningens vetenskapliga grund.

  • Förvärrad kris med Tyskland

    18 juli

    Turkiets redan ansträngda relationer med Tyskland försämras sedan en tysk medborgare häktats för påstådd terroristverksamhet. Den häktade mannen deltog i ett seminarium med anknytning till människorättsfrågor. Bland fem andra som häktats i samma fall är Amnesty Internationals turkiska chef och en svensk aktivist. Både svenska och tyska utrikesdepartementen kritiserar häktningarna och kräver förklaringar.

  • Undantagslagar förlängs

    17 juli

    Parlamentet röstar för att förlänga undantagstillståndet med ytterligare tre månader. 

  • Massmöten på årsdagen av kuppförsöket

    15 juli

    Runt om i landet genomförs massmöten på årsdagen av det misslyckades kuppförsöket 2016. I ett tal inför hundratusentals människor invid den bro över Bosporen som kuppmakarna hade spärrat av säger president Erdoğan än en gång att han är redo att återinföra dödsstraff, och han hotar att "hugga huvudet av förrädare". Presidenten deltar också i ett extra möte i parlamentet, där även oppositionsledaren Kılıçdaroğlu talar. Denne anklagar rättsväsendet för att ha rört sig utanför lagens ramar under det senaste året, när över 50 000 människor fängslats, de flesta hittills utan rättegång. Lagom till årsdagen avskedas ytterligare över 7 000 poliser, offentliganställda och akademiker.

  • "Rättvisemöte" utmanar presidenten

    9 juli

    Flera hundra tusen människor deltar på ett protesmöte mot president Erdoğan på ett torg i den asiatiska delen av Istanbul, där oppositionsledaren Kemal Kılıçdaroğlu avslutar sin 25 dagar långa fotvandring från Ankara, en sträcka på 45 mil. Den långa "rättvisemarschen" har genomförts i protest mot att en av oppositionspartiet CHP:s parlamentsledamöter dömts till 25 års fängelse för att ha läckt hemliga uppgifter till en tidning. Ju närmare Istanbul deltagarna kommit, desto fler har anslutit sig till demonstrationen som vuxit till en kraftfull manifestation mot upplevda orättvisor i det turkiska samhället under undantagstillståndet som rått i snart ett år.

  • Nästan 1 000 företag konfiskerade efter kuppförsöket

    7 juli

    Sedan kuppförsöket i juli 2016 har turkiska staten konfiskerat 965 företag med misstänkta kopplingar till Gülenrörelsen, säger vice premiärminister Nurettin Canikli. Företagen har över 46 000 anställda, en omsättning på omkring motsvarande 90 miljarder kronor och en årsförsäljning på omkring 50 miljarder kronor. Gripandena av misstänkta gülenister fortsätter. Senast har tio människorättsaktivister, bland dem Amnesty Internationals Turkietchef, gripits.

  • Folkomröstningen till Europadomstolen

    4 juli

    Oppositionspartiet CHP lämnar in en begäran till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna att granska den turkiska folkomröstningen i april om ökad presidentmakt. CHP hänvisar till att en rad oegentligheter ska ha förekommit. Ärendet går till Europadomstolen sedan det turkiska domstolsväsendet har avvisat protesterna.

  • Juni

  • Livstidsdomar efter kuppförsöket

    15 juni

    En domstol i Ankara dömer 23 personer till livstids fängelse för delaktighet i kuppförsöket sommaren 2016. En person döms till tolv års fängelse medan två soldater frias i domslutet, det första som meddelas i huvudstaden efter kuppförsöket.

  • FN-kritik mot fängelsedom för domare

    15 juni

    FN kritiserar Turkiet sedan en högt uppsatt domare kopplad till FN:s rättsliga instans MICT (Mechanism for International Criminal Tribunals) dömts till 7,5 års fängelse. Domaren Aydın Sefa Akay som anklagas för samröre med den terrorstämplade Gülenrörelsen greps i september 2016 och har inte fått lämna landet sedan dess. Han arbetar normalt med ett MICT-mål i Haag som rör krigsförbrytelser i Rwanda, men som lamslagits av hans frånvaro.

  • Oppositionsledare inleder protestmarsch

    15 juni

    CHP-ledaren Kemal Kılıçdaroğlu inleder en närmare 50 mil lång protestmarsch från Ankara till Istanbul, tillsammans med tusentals deltagare. Demonstranterna protesterar mot fängelsedomen dagen innan mot CHP-ledamoten Enis Berberoğlu. Första dagen går demonstranterna knappt två mil på fem timmar. President Erdoğan hotar med rättsliga åtgärder mot protesten, men Kılıçdaroğlu insisterar på att marschen ska genomföras.

  • Långt fängelsestraff för CHP-parlamentariker

    14 juni

    Parlamentsledamoten Enis Berberoğlu döms till 25 års fängelse för att ha läckt hemligstämplat material till tidningen Cumhuriyet. Målet gäller bilder som uppgavs visa hur turkisk underrättelsetjänst smugglade vapen över gränsen till Syrien och ska ha överlämnats till Cumhuriyets dåvarande chefredaktör Can Dündar 2015 (se Kalendarium). Berberoğlu är den första CHP-parlamentariker som gripits efter kuppförsöket. Han får så småningom en ny rättslig prövning och döms i februari 2018 till fem år och tio månaders fängelse.

  • Turkisk trupp redo för Qatar

    8 juni

    En lag som ger Turkiet möjlighet att stationera en militär styrka i Qatar undertecknas av president Erdoğan efter att snabbt ha drivits igenom i parlamentet. Turkiet ställer upp till försvar för Qatar som blivit isolerat i stora delar av arabvärlden efter anklagelser om att stödja sunnitiska terroriströrelser. Turkiet förbereder sig för att sända marksoldater såväl som stridsflyg och örlogsfartyg till landet i Persiska viken.

  • Tyskland lämnar turkisk bas

    7 juni

    Tyskland regering beslutar att dra bort sin militära styrka på drygt 250 man från Incirlikbasen i södra Turkiet, sedan Turkiet under en tid vägrat låta tyska parlamentsledamöter besöka soldaterna. Konflikten bottnar bland annat i turkisk ilska över att Tyskland gett politisk asyl åt turkiska medborgare som misstänkts för kopplingar till Gülenrörelsen. 

  • Amnestys ordförande grips

    6 juni

    Amnesty Internationals ordförande i Turkiet, Taner Kılıç, grips tillsammans med 22 andra personer i Izmir. De misstänks för samröre med Gülenrörelsen. Åtal väcks mot Kılıç några dagar senare.

  • Regeringsrådgivare gripen

    3 juni

    Premiärministerns närmaste rådgivare Birol Erdem grips på misstankar för kopplingar till Gülenrörelsen. Även hans hustru grips. Erdem är en av de högst uppsatta som dragits med i den oavbrutet pågående utrensningen av misstänkta gülenister. Tidigare har bland andra presidentens högste militäre rådgivare fastnat i nätet.

  • Maj

  • Misstänkta kuppledare inför rätta

    22 maj

    Över 200 personer som utpekats som hjärnorna bakom 2016 års kuppförsök ställs inför rätta i Istanbul. De allra flesta är höga officerare.

  • Erdoğan tillbaka i partiledningen

    21 maj

    President Erdoğan väljs på nytt till ordförande för regeringspartiet AKP vid en extrainkallad kongress. Det är första gången sedan 1950 som Turkiets statschef samtidigt kunnat vara partiledare. Han meddelar samtidigt att det undantagstillstånd som infördes efter kuppförsöket i juli 2016 ska vara i kraft "tills landet nått välstånd och fred". Regeln ger presidenten och regeringen rätt att styra genom dekret utan att invänta parlamentets godkännande.

  • Kurdparti väljer ny ledare

    21 maj

    Det pro-kurdiska partiet HDP väljer Serpil Kemalbay till ny ledare. Hon ersätter den fängslade Figen Yüksekdağ, som fråntagits sin parlamentsplats av myndigheterna.

  • Turkiet vill ha bort amerikansk diplomat

    18 maj

    Regeringen kräver att USA:s sändebud till kampen mot IS avskedas. Orsaken är att han enligt Turkiet stöder den syrisk-kurdiska gerillan YPG. Regeringen hotar att på eget bevåg gå till offensiv mot USA:s kurdiska allierade om YPG anfaller turkiska mål.

  • Ny kris i tyska relationerna

    16 maj

    De redan ansträngda relationerna mellan Turkiet och Tyskland försämras ytterligare sedan tyska myndigheter beviljat politisk asyl åt turkiska medborgare som begärts utlämnade för misstänkt delaktighet i kuppförsöket i juli 2016. Turkiet svarar med att vägra att släppa in tyska parlamentsledamöter på flygbasen Incirlik nära syriska gränsen, där omkring 250 tyska soldater är stationerade. Premiärminister Yıldırım säger att tyska regeringen måste välja mellan turkiska regeringen och "kuppmakarna".

  • Domare döms ut

    5 maj

    Den högsta rättsmyndigheten (HSYK) avskedar ytterligare 107 domare och åklagare som anklagas för att vara anhängare till Gülenrörelsen. HSYK meddelar att de även ska gripas. Enligt det nya presidentsystemet som nyligen antagits genom en folkomröstning ska HSYK också refomeras och antalet ledamöter minskas från 22 till 13, av vilka sju ska utses av parlamentet och sex direkt eller indirekt av presidenten. Kritikerna befarar att presidenten ska få direkt kontroll över rättsväsendet, medan de som förespråkar ändringen anser att den ska effektivisera rättssystemet.

  • Wikipedia förbjuds

    5 maj

    En statlig mediemyndighet förbjuder det internationella digitala uppslagsverket Wikipedia med motiveringen att sajten vägrat ta bort vad som enligt myndigheterna är falska uppgifter om förbindelser mellan turkiska staten och terrorgrupper. Förbudet bekräftas av en domstol, och Wikipedias överklagande avvisas av en högre instans.

  • Presidenten tillbaka i partiet

    2 maj

    President Erdoğan återfår sitt medlemskap i regeringspartiet AKP efter nära tre år formellt vid sidan av partipolitiken. Det är det första påtagliga resultatet av de grundlagsändringar som nyligen antagits. Han väntas återta ordförandeskapet vid en extra partikongress den 21 maj.

  • FN-kritik mot utrensningar

    1 maj

    Inom loppet av några dagar grips över 1 000 personer vid räder runt om i landet, fler än 9 000 poliser stängs av från sina tjänster och nästan 4 000 andra statligt anställda avskedas, bland dem över 1 000 som arbetat vid justitiedepartementet och över 1 000 försvarsanställda. Samtliga misstänks för kopplingar till Gülenrörelsen. FN:s människorättskommissarie Zeid Ra'ad Al Hussein säger att det är "högst osannolikt" att turkiska myndigheter har följt sina egna lagar vid de massutrensningar som pågått sedan det misslyckade kuppförsöket i juli 2016. Zeid oroas också av att undantagstillståndet har förlängts och säger att det råder en "skräckstämning" i Turkiet. 

  • April

  • Fängelse för klagomål

    26 april

    En kvinna som ringt till ett pratprogram på en turkisk TV-kanal och klagat över arméns insats i den kurdiska delen av landet döms till fängelse i ett år och tre månader. Hon fälls för "terrorpropaganda". 

  • Ny rättslig granskning av Turkiet

    25 april

    Europarådets parlamentariska församling (Pace) beslutar att återuppta övervakningen av det turkiska rättsväsendet och respekten för de mänskliga rättigheterna. Landet stod under övervakning fram till 2004, när Europarådet bedömde att tillräckliga framsteg hade skett. Det är första gången som ett land sätts under ny övervakning, som bland annat innebär att två rapportörer regelbundet ska besöka landet och att Pace ska ha återkommande debatter om läget i Turkiet. 

  • Räder mot kurder i grannländerna

    25 april

    Turkiskt flyg dödar minst 26 kurdiska milismän i räder inne i Irak och Syrien. Den syrisk-kurdiska YPG-gerillan och peshmergastyrkan i norra Irak har båda ett nära samarbete med USA i kampen mot IS. Attackerna i nordöstra Syrien riktas bland annat mot ett kurdiskt mediecenter. 

  • Protester avslås

    20 april

    Valmyndigheten avvisar kraven på att ogiltigförklara folkomröstningen, men CHP säger att partiet står fast vid sina protester. Justitieministern säger att Författningsdomstolen inte kommer att behandla några överklaganden och att det inte är någon mening med att protestera till Europadomstolen, eftersom den enligt regeringen inte har någon överhöghet över det turkiska rättsväsendet. 

  • Kurdparti överklagar

    19 april

    Det pro-kurdiska partiet HDP lämnar in en officiell protest till valmyndigheten. Partiet anför en rad skäl till varför det anser att folkomröstningen bör ogiltigförklaras. Valkampanjen bedrevs under undantagstillstånd med partiets ledare i häkte, HDP vägrades på många platser ha observatörer i vallokalerna och statliga pengar användes för ja-kampanjen. Dessutom anser HDP att beslutet att godkänna ostämplade röstsedlar och kuvert gör det omöjligt att avgöra hur många ogiltiga röster som har räknats. 

  • EU vill se "öppen" utredning

    18 april

    EU-kommissionen uppmanar de turkiska myndigheterna att utreda anklagelserna om oegentligheter under folkomröstningen och att göra det så att allmänheten bereds insyn i arbetet. Turkiska advokatsamfundet anser att valkommissionens beslut att acceptera ostämplade röstsedlar och kuvert var ett brott mot bestämmelserna och försvårade registreringen av röster, vilket kan ha påverkat resultatet. Oppositionspartiet CHP hävdar att det förekommit överträdelser mot reglerna i nästan 11 000 vallokaler. 

  • "Ja" till stärkt presidentmakt

    16 april

    Ja-sidan vinner folkomröstningen med preliminärt 51,41 procent av rösterna. Stödet för att ge presidenten nästan oinskränkt makt är som starkast på den anatoliska landsbygden, medan nej-sidan vinner i storstäderna Istanbul, Ankara och Izmir, liksom i den kurdiska delen av landet. Oppositionspartierna CHP och HDP hävdar att det förekommit oegentligheter, bland annat att röster har räknats trots att röstsedlarna inte varit korrekt stämplade. CHP beslutar att överklaga hela folkomröstningen och vid behov gå ända till Författningsdomstolen för att få omröstningen ogiltigförklarad. EU-kommissionen vädjar till Erdoğan att respektera den jämna utgången av valet och att "söka bredast möjliga nationella samförstånd", med tanke på de vittgående befogenheter som de kommande författningstilläggen ger honom. Regeringen säger att nästa parlaments- och presidentval ska genomföras som planerat 2019, vilket betyder att de flesta förändringarna inte träder i kraft förrän då. OSSE:s och Europarådets gemensamma observatörsgrupp säger att förutsättningarna för folkomröstningen varit ytterst orättvisa, eftersom ja-sidan haft så stort övertag i offentligheten och att nej-sidan försvagats av att många på officiell nivå jämställt kritikerna med terrorister. Observatörerna påpekar också, med hänvisning till de ostämplade röstsedlarna, att reglerna ändrades under valdagens gång och att det regelverk som är anpassat till parlamentsval visat sig otillräckligt vid denna folkomröstning. Observatörerna kritiserar vad de beskriver som missbruk av statliga resurser och säger att folkomröstningen inte levt upp till internationella normer. Reaktionerna inom EU är försiktiga men flera regeringar vädjar till den turkiska ledningen att respektera den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Erdoğan avfärdar kritiken och säger åt observatörerna att "veta sin plats". Härnäst kan det bli en folkomröstning om EU-förhandlingarna, säger han, och om parlamentet röstar för att återinföra dödsstraffet kommer han att skriva under en sådan lag.

  • "Jihadister" grips före folkomröstning

    14 april

    Två dagar före den historiska folkomröstningen om ny författning med stärkt presidentmakt uppger säkerhetstjänsten att den gripit fem misstänkta medlemmar av Islamiska staten som ska ha planerat en "sensationell" attack i Istanbul. Några dagar tidigare har 19 misstänkta IS-medlemmar gripits i Izmir för planer på sabotage mot folkomröstningen. Opinionsmätningarna antyder ett mycket jämnt valresultat, men mätningarna möts med viss skepsis. Ja-sidan, som vill ge presidenten närmast oinskränkt makt, har haft en total dominans i medierna och i gatumiljöerna. 

  • Kurdisk kampanjsång förbjuds

    4 april

    En distriktsdomstol i södra Turkiet förbjuder det pro-kurdiska partiet HDP:s ampanjsång inför folkomröstningen om ny författning. Sången "Bejin na" (Säg nej) anklagas för att sprida hatpropaganda. Förbudet gäller i hela landet. Valrörelsen har präglats av ett starkt övertag för ja-sidan, som vill stärka presidentens makt, och stora svårigheter för motståndarna att föra ut sina argument. 

  • Mars

  • Spionerianklagelser mot Turkiet

    31 mars

    Uppgifter om hur turkiska myndigheter spionerar på turkar bosatta i andra länder kommer allt tätare. I Tyskland inleder åklagare en brottsundersökning mot en representant för den turkiska religiösa myndigheten Diyanet som misstänks samla in uppgifter om anhängare till Gülenrörelsen. Spionerianklagelser mot turkiska representanter som står AKP nära kommer från en rad länder världen över, bland annat Sverige. Uppmaningar till angiveri mot Gülenanhängare sägs vara vanliga. 

  • Syrisk offensiv slut

    29 mars

    Regeringen meddelar att den militära offensiven i norra Syrien, som gått under namnet "Eufrats sköld", har avslutats efter åtta månader (se Augusti 2016). Offensivens mål har varit att driva bort IS från områdena väster om floden Eufrat. Det är oklart om de turkiska soldaterna tas hem från Syrien eller om de ska sättas in någon annanstans i landet. Turkiet är angeläget om att få delta i offensiven mot IS "huvudstad" Raqqa, men kräver att USA:s allierade syrisk-kurdiska milis YPG hålls utanför den striden. 

  • Inga fler valmöten i Tyskland

    21 mars

    Regeringspartiet AKP beslutar att inställa alla planerade valmöten i Tyskland. Ingen motivering ges, men beskedet kommer efter det att bland andra nära medarbetare till förbundskansler Merkel sagt att Erdoğan inte är välkommen till Tyskland och att tyska staten inte är intresserad av att sätta in tusentals poliser för att skydda en man som så djupt har förolämpat landet.

  • Häftiga utfall mot Tyskland

    19 mars

    Turkiets försvarsminister antyder att Tyskland kan ha varit inblandat i kuppförsöket i juli 2016. Anklagelsen kommer efter det att chefen för det tyska utrikesspionaget i en tidningsintervju sagt sig tvivla på de turkiska "bevisen" för att Gülenrörelsen låg bakom kuppförsöket. I Ankara får den tyske ambassadören ta emot en protest mot att pro-kurdiska demonstranter i Frankfurt tillåtits visa upp PKK:s partisymboler. President Erdoğan anklagar förbundskansler Merkel personligen för att bete sig som en nazist. En regeringstalesman i Berlin säger att Tyskland inte vill sänka sig till Erdoğans nivå, men att hans utfall är oacceptabla och att det är den turkiska regeringens sak att se till att inte ländernas relationer skadas långsiktigt. 

  • "Korståg mot islam"

    16 mars

    Erdoğan kritiserar EU-domstolen för att bedriva ett korståg mot islam, sedan domstolen fastslagit att företag har rätt att förbjuda anställda att bära "politiska, filosofiska eller religiösa" symboler, däribland muslimsk huvudduk. 

  • Ordkriget trappas upp

    15 mars

    Erdoğan fortsätter sina utfall mot EU-länder och deras ledare och jämför behandlingen av icke-européer i EU idag med hur judarna behandlades under andra världskriget. "Fascismens anda löper amok på Europas gator", säger han bland annat. Talesmän för EU säger att den turkiske presidenten tappat kontakten med verkligheten och att hans ordval och kritik passar illa för ett land som säger sig vilja bli medlem av EU. Ett stort antal västeuropeiska konton på mikrobloggen Twitter hackas av aktivister som bland annat förser dem med hakkors. Pro-turkiska krafter misstänks. 

  • EU varnar Erdoğan

    13 mars

    EU-kommissionen manar president Erdoğan att "undvika överdrivna uttalanden och åtgärder som riskerar att ytterligare förvärra situationen". Samtidigt överlämnar turkiska UD två formella protester till Nederländernas sändebud, medan regeringen i Haag uppmanar nederländska medborgare i Turkiet att "vara på sin vakt". Danmarks regering ber Turkiets premiärminister Yıldırım att skjuta upp ett planerat besök senare i månaden. Samtidigt säger EU-kommissionen att om de föreslagna turkiska författningsändringarna godkänns i folkomröstningen i april kommer den nya grundlagen att granskas och värderas av EU, med tanke på Turkiets ansökan om medlemskap i unionen. Venedigkommissionen, Europarådets expertkommitté för författningsfrågor, säger att de föreslagna ändringarna innebär ett "farligt steg tillbaka för demokratin". Turkiets regering avfärdar kritiken som partisk och osaklig och säger att Venedigkommissionen blivit politiserad och fläckat ned sitt anseende. 

  • Konflikt med Nederländerna

    12 mars

    Turkiet hamnar i en allvarlig diplomatisk konflikt med Nederländerna, sedan myndigheterna där vägrat släppa in utrikesminister Çavuşoğlu, som skulle ha hållit valmöte i Rotterdam, och utvisat den turkiska familjeministern till Tyskland. Behandlingen av utrikesministern var en reaktion mot att turkiska regeringen hotat Nederländerna med någon form av ekonomiskt straff om han inte tilläts träffa turkiska väljare i Rotterdam. President Erdoğan, som tidigare anklagat tyska myndigheter för att bete sig som nazister, beskriver nu den nederländska regeringen i liknande ordalag. Den nederländske ambassadören i Ankara, som tillfälligt är på semester, får besked att han inte är välkommen tillbaka. I Istanbul tar sig demonstranter in på Nederländernas konsulat och byter ut landets flagga mot en turkisk. I Rotterdam driver polisen bort demonstranter utanför det turkiska konsulatet med vattenkanoner och hundar. Turkiets regering hotar att straffa Nederländerna på alla sätt tills man får en ursäkt. Erdoğan säger att Nederländerna ska tvingas betala "ett högt pris" för sitt agerande. 

  • Hård kritik från FN

    10 mars

    FN:s människorättsavdelning anklagar de turkiska säkerhetsstyrkorna för grova brott mot de mänskliga rättigheterna i jakten på militanta kurder i den sydöstra delen av landet mellan juli 2015 och december 2016. Enligt rapporten fördrevs uppemot en halv miljon människor från sina hem och stor materiell förödelse vållades, och detta utan att enligt FN en enda persons ställts till svars. Omkring 2 000 människor dödades, varav cirka 800 tillhörande säkerhetsstyrkorna. Bland de övriga 1 200 kan det enligt FN ha funnits en del som deltagit i aktioner mot staten. Turkiets regering avvisar "den så kallade rapporten" som enligt den är baserad på "påståenden från illasinnade kretsar". 

  • "Antiterroristaktion"

    6 mars

    Turkiska säkerhetsstyrkor inleder den största "antiterroristaktionen " på flera år i den sydöstra delen av landet. Omkring 7 000 gendarmer och 600 specialsoldater med understöd av stridsvagnar och helikoptrar går in i ett disktrikt i provinsen Diyarbakır. Utegångsförbud införs i 18 byar. Syftet är att "neutralisera" medlemmar av PKK. 

  • Turkisk ilska mot Tyskland

    5 mars

    President Erdoğan riktar ett skarpt utfall mot Tyskland, sedan flera tyska städer vägrat ge turkiska ministrar tillstånd att hålla valmöten där inför folkomröstningen om att stärka presidentens makt. Han säger att tyska staten beter sig ungefär som nazisterna. Samtidigt säger Nederländernas regering att den motsätter sig turkiska planer på ett valmöte i Rotterdam. Österrikes förbundskansler Christian Kern uppmanar hela EU att gemensamt förbjuda turkiska valmöten. Han vill också att Turkiets medlemskapsförhandlingar ska avbrytas som svar på att Erdoğan "undergräver de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska rättigheterna". En talesperson för förbundskansler Merkel beskriver jämförelsen med nazitiden som "absurd" och manar till vett och sans. Ordföranden för Turkiska riksförbundet i Tyskland medger att Erdoğan gått för långt. 

  • Februari

  • Massrättegång inleds

    28 februari

    Omkring 330 personer ställs inför rätta i närheten av Ankara i den hittills största rättegången som rör kuppförsöket 2016. Omkring 240 av dem sitter redan i häkte. De anklagas för mord och mordförsök samt försök att störta regeringen och upplösa parlamentet. De riskerar flerfaldiga livstidsstraff. 

  • Tysk korrespondent häktas

    27 februari

    En domstol häktar en korrespondent för den tyska tidningen Die Welt som anklagas för att sprida terrorpropaganda och uppvigla till hat. Anklagelserna gäller uppgifter om att ett mejlkonto tillhörigt den turkiske energiministern, tillika svärson till president Erdoğan, ska ha hackats. Dataintrången ska ha avslöjat försök av regeringen att ta kontroll över medieföretag och manipulera opinionen genom att sprida falska uppgifter på sociala medier. Tysklands förbundskansler Angela Merkel vädjar till de turkiska myndigheterna att betänka vikten av pressfrihet i demokratiska samhällen.

  • Turkisk ilska mot Österrike

    27 februari

    Turkiets regering kritiserar Österrike för "ansvarslöst" uppträdande gentemot Turkiet, sedan Österrikes utrikesminister sagt att president Erdoğan inte är välkommen att bedriva valkampanj i Turkiet. Enligt den österrikiska regeringen skulle detta öka spänningarna i landet och försvåra integrationen av de 360 000 turkiskt bördiga invånarna i Österrike. En turkisk UD-talesman säger att de österrikiska myndigheterna är fördomsfulla och överskrider sina befogenheter. 

  • Kvinnliga soldater får bära sjal

    22 februari

    Försvarsdepartementet ger order om att kvinnliga militära befäl i stabsbefattningar får bära islamisk huvudduk, förutsatt att den har samma färg som uniformen och inte döljer något av ansiktet. Tidigare under AKP:s styre har sjalförbudet upphävts vid skolor och universitet, i politiska församlingar och inom polisen.

  • Kurdledare straffas

    21 februari

    Det pro-kurdiska partiet HDP:s ledare Selahattin Demirtaş döms till fängelse i fem månader för att ha skändat turkiska staten och dess institutioner. I ett annat rättsärende, där han anklagas för kopplingar till PKK och för att ha spritt terrorpropaganda, riskerar han fängelse i upp till 142 år. Hans medordförande för HDP, Figen Yüksekdağ, fråntas samtidigt sin plats i parlamentet med hänvisning till att en dom 2013 för terrorpropaganda vunnit laga kraft. 

  • Rättegång för mordplaner mot presidenten

    20 februari

    47 personer, de flesta soldater, ställs inför rätta i Muğla i sydväst för att ha försökt döda president Erdoğan under kuppförsöket i juli 2016. Åklagarna yrkar på livstids fängelse för samtliga. 

  • Hundratals kurder grips

    14 februari

    Mer än 600 personer som misstänks för kopplingar till den terroriststämplade kurdiska PKK-gerillan grips under två dagars polisräder, uppger statliga medier. Det lagliga pro-kurdiska partiet HDP säger att 5 000 av dess medlemmar har gripits efter kuppförsöket mot regeringen i juli 2016. 

  • Allt klart för folkomröstning

    10 februari

    President Erdoğan skriver under lagförslaget om författningsändringar som ger honom själv kraftigt ökad makt. Därmed är det klart att förslaget ska underställas en folkomröstning, som ska hållas den 16 april. 

  • Soldater dödade i Syrien

    9 februari

    Tre turkiska soldater dödas i norra Syrien i ett felriktat ryskt flyganfall. Rysslands president Putin beklagar misstaget i ett telefonsamtal med Erdoğan och de uppges enas om att förbättra samordningen mellan sina respektive militära insatser. 

  • Massgripanden av misstänkta islamister

    5 februari

    I det hittills största tillslaget i Turkiet mot misstänkta medlemmar av den islamistiska terrorsekten IS grips över 750 personer runt om i landet. Bland de gripna finns såväl turkar som utlänningar. 

  • Januari

  • Gülen inför rätta, och 269 andra

    30 januari

    En rättegång inleds mot den islamiske ledaren Fethullah Gülen och 269 andra personer som anklagas för att ha legat bakom kuppförsöket i juli 2016. Av de åtalade har 152 suttit i häkte sedan kuppförsöket. Bland dem är en rad höga militärer. Gülen själv rannsakas i sin frånvaro. Han bor i USA, vars rättsväsen hittills inte hörsammat Turkiets krav på en utlämning. 

  • Grekland utlämnar inte soldater

    26 januari

    Åtta turkiska officerare som flydde i helikopter till Grekland i samband med det misslyckade kuppförsöket i juli 2016 kommer inte att utlämnas. Grekland högsta domstol bedömer att de inte skulle få en rättvis rättegång i hemlandet och ger order om att de ska försättas på fri fot. De åtta officerarna har hittills nekats politisk asyl i Grekland men deras överklaganden håller på att behandlas. Turkiets regering säger att den ska se över sina relationer med Grekland och överväger att säga upp avtalet med EU om att ta tillbaka migranter från Grekland. Justitiedepartementet överlämnar en ny begäran om att få de åtta officerarna utlämnade och hävdar att domstolsbeslutet hade politiskt motiv. 

  • Syriska samtal under turkisk ledning

    23 januari

    Tillsammans med Ryssland och Iran står Turkiet som arrangör av syriska fredsförhandlingar som inleds i Kazakstans huvudstad Astana.

  • Parlamentet godkänner författningsändringar

    21 januari

    Parlamentet godkänner i en avgörande omröstning 18 förslag till ändringar av författningen som bland annat syftar till att stärka presidentens makt. Om förslagen även godkänns i en folkomröstning under våren får presidenten bland annat befogenhet att styra genom dekret, utlysa undantagstillstånd, tillsätta alla ministrar och högre statliga ämbetsmän samt att upplösa parlamentet. Posten som premiärminister avskaffas och ersätts med en vicepresident. Presidenten behöver inte längre stå vid sidan av partipolitiken, vilket kan ge den nuvarande statschefen Erdoğan rätt att återta ledningen för regeringspartiet AKP. Den långa debatten i parlamentet har varit hätsk och vid några tillfällen lett till handgripligheter. Det prokurdiska HDP, som har flera av sina ledamöter i fängelse, har bojkottat debatten och det ledande oppositionspartiet CHP säger att det ska föra en intensiv kampanj mot ändringarna inför folkomröstningen, som sannolikt sker i början av april. President- och parlamentsval planeras till 2019, då Erdoğan kan ställa upp till omval för ytterligare fem år, varefter han kan väljas om ännu en gång och teoretiskt behålla makten ända till 2029. 

  • Långa straff begärs för kurdledare

    17 januari

    Åklagarna i rättegången mot HDP-ledarna Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ yrkar på fängelse i upp till 142 respektive 83 år för bland annat medlemskap i en terroristorganisation och spridande av hatpropaganda. De hålls också ansvariga för att pro-kurdiska protester hösten 2014 mot Turkiets inblandning i Syrien urartade i våld med många dödsoffer. 

  • Fler än 8 000 till avskedas

    7 januari

    Nästan 8 400 statsanställda avskedas och ett 80-tal föreningar stängs, bland dem indrottsklubbar, i en ny omgång utrensningar efter kuppförsöket i juli 2016. Bland de avskedade finns poliser, anställda vid justitiedepartementet, tjänstemän inom vården och hundratals andra. Samtidigt beslutar regeringen att turkar som lever utomlands kan bli fråntagna sina medborgarskap om de vägrar att låta sig förhöras av personal som utreder kuppförsöket. 

  • 380 affärsmän ska gripas

    5 januari

    Arresteringsorder utfärdas mot 380 affärsmän som anklagas för att ha gett ekonomiskt stöd åt Gülenrörelsen. Åklagare ska också ha begärt att få göra husrannsakan i deras bostäder. 

  • Första domarna efter kuppförsöket

    5 januari

    Två arméofficerare döms till livstids fängelse. De döms för brott mot författningen efter att ha medverkat i kuppförsöket i juli 2016. Det är de två första domarna som avkunnas i vad som kommer att bli den största rättsprocessen i landets historia. 

  • Undantagslagar förlängs

    3 januari

    Parlamentet förlänger det undantagstillstånd som infördes efter kuppförsöket i juli 2016. Nu är det i kraft till den 19 april.

  • Terrorattack mot nyårsfest

    1 januari

    Det nya året är bara en timme gammalt när en person skjuter ihjäl 39 människor och skadar närmare 70 på en populär nattklubb i Istanbul. 27 av offren är utländska medborgare, de flesta från arabiska länder men också en israelisk kvinna. Efter ett dygn tar Islamiska staten på sig dådet. Det är första gången den islamistiska extremiströrelsen tagit på sig ett större attentat inne i Turkiet. Enligt uttalandet är attentatet hämnd för Turkiets krigföring mot IS i Syrien, där turkiska styrkor just nu försöker inta den IS-kontrollerade staden al-Bab. Gärningsmannen som grips efter drygt två veckor beskrivs som en 34-årig uzbek som fått terroristutbildning i Afghanistan. Han erkänner och säger enligt lokala medier att han fått order från IS i Syrien om att utföra en attack.

• 2016

  • December

  • Turkiet garant för syrisk vapenvila

    30 december

    En vapenvila inleds i Syrien efter medling av Turkiet och Ryssland och båda länderna ställer sig som garanter för att avtalet ska respekteras. USA har inte varit delaktigt i förhandlingarna. 

  • Poliser inför rätta

    27 december

    29 poliser ställs inför rätta i Istanbul i den första större rättegången mot misstänkta för delaktighet i sommarens misslyckade kuppförsök. 21 av dem riskerar upp till trefaldigt livstidsstraff medan de övriga kan dömas till högst 15 års fängelse. Samtliga är åtalade för att ha vägrat att bevaka president Erdoğans bostad i Istanbul under kuppnatten. 

  • Rysslands ambassadör mördad

    19 december

    Rysslands ambassadör Andrej Karlov skjuts ihjäl vid ett besök på en fotoutställning i Ankara. En man som ropar "Glöm inte Aleppo! Glöm inte Syrien!" skjuter ambassadören i ryggen. Flera andra besökare ska också ha skadats i skottlossningen inne i galleriet. Mördaren, en 22-årig polis, skjuts själv ihjäl av specialpoliser. Rysslands och Turkiets regeringar kommer snabbt överens om att inte låta mordet påverka relationerna mellan länderna, som förbättras under året och lett till visst samarbete kring kriget i Syrien. Turkiska regeringen hävdar att Gülenrörelsen låg bakom attentatet. 

  • Kurder beskylls för attack mot soldater

    17 december

    14 soldater dödas och över 50 människor skadas vid ett självmordsattentat mot en militärbuss i staden Kayseri. Regeringen säger att allt tyder på att PKK låg bakom attacken. I vad som tycks ha varit hämndattacker angrips 20 HDP-kontor runt om i landet. Flera kontor bränns ned, andra blir beskjutna. Polisen griper nio personer misstänkta för delaktighet i attentaten mot HDP. Några dagar senare tar kurdiska TAK på sig attacken mot soldaterna. 

  • Ekonomisk kräftgång

    13 december

    Officiell statistik visar att BNP minskade med 1,8 procent under årets tredje kvartal, jämfört med samma period 2015. Konsumenternas utgifter minskade med 3,2 procent och exporten av varor och tjänster med 7 procent. Det är den första nedgången för ekonomin sedan 2009. Rapporten är ett av de tydligaste tecknen hittills på att den politiska instabiliteten efter kuppförsöket i juli har minskat invånarnas tro på framtiden.

  • Terrordåd i Istanbul

    10 december

    44 människor dödas och 166 skadas i vad som tycks vara två samordnade sprängdåd utanför en fotbollsarena i Istanbul. Attentaten – en bilbomb följd av en självmordsexplosion – är riktade mot poliser som just bevakat en match i högsta fotbollsligan. Minst 30 av dödsoffren är poliser. Regeringen anklagar PKK för attentaten och svär på att hämnas. Liksom vid flera tidigare liknande attentat är det den obskyra kurdiska organisationen TAK som tar på sig dådet. Myndigheterna svarar med att gripa över 200 personer vid räder i ett stort antal städer. En stor del av de gripna uppges vara medlemmar av eller sympatisörer till HDP. Dessutom angriper turkiskt flyg vad som beskrivs som gerillamål i norra Irak. 

  • Nytt grundlagsförslag klart

    10 december

    Regerande AKP överlämnar ett förslag till parlamentet om 21 ändringar av landets författning. Den största ändringen är att landet övergår från en parlamentarisk demokrati till ett system med stark presidentmakt. Det är tills vidare oklart om posten som premiärminister ska avskaffas. Enligt förslaget ska presidenten kunna utse en eller flera vicepresidenter. Förslaget bygger på att AKP får stöd i parlamentet av minst 14 ledamöter för det nationalistiska partiet MHP. Både CHP och HDP är starkt emot förslaget, som av CHP-ledaren Kılıçdaroğlu beskrivs som "ett regimskifte, inte ett systemskifte". Om parlamentet röstar igenom förslaget blir det folkomröstning i frågan, troligen under våren 2017.

  • Hård expertkritik

    9 december

    Europarådets författningsexperter, Venedigkommissionen, skriver i en rapport att avskedandena av statlig personal efter kuppförsöket i juli strider både mot den turkiska författningen och mot folkrätten. Avskedandena kännetecknas enligt experterna av en hög grad av slumpmässighet och de kollektiva bestraffningarna har gjort att enskilda individer inte fått sina fall prövade. Samtidigt beslutar den europeiska samarbetsorganisationen för domare och åklagare (ENCJ) att utesluta Turkiet med motiveringen att det turkiska rättsväsendet inte längre är oberoende av regeringen. 

  • November

  • Sexfaldiga livstidsstraff yrkas för kuppmakare

    29 november

    Åklagare har begärt sex gångers livstidsstraff för 47 misstänkta kuppmakare, av vilka 44 sitter i häkte. Bland brotten de misstänks för är försök att mörda presidenten. Rättegången ska genomföras i staden Muğla i sydväst, i den provins där presidenten bodde på ett hotell den natt när kuppförsöket inleddes. Erdoğan har hävdat att han lämnade hotellet bara 15 minuter innan soldaterna kom för att döda honom. Det är oklart när rättegången börjar. 

  • Lärare får tillbaka sina arbeten

    25 november

    Omkring 6 000 lärare som blev avstängda från sina tjänster efter kuppförsöket har fått återgå till sina arbeten, säger utbildningsdepartementet. Det är drygt hälften av dem som togs ur tjänst efter den 15 juli.

  • EU-parlamentet vill stoppa förhandlingar

    24 november

    EU-parlamentet röstar med en stor majoritet för att frysa förhandlingarna med Turkiet om medlemskap i unionen på grund av turkiska regeringens "oproportionerliga" reaktion på sommarens kuppförsök. Beslutet är mest symboliskt, eftersom förhandlingarna har stått närmast stilla i åratal och ingen ändå tror att Turkiet ska kunna bli medlem ännu på åtskilliga år. Turkiska regeringen avfärdar omröstningen som "totalt värdelös". 

  • Rättegång mot Gülen

    22 november

    En rättegång mot Fethullah Gülen och 72 andra personer som anklagas för att ha försökt störta den turkiska regeringen inleds i Istanbul. De flesta åtalade rannsakas i sin frånvaro. Åtalen gäller händelser som inträffade före kuppförsöket i juli. 

  • 15 000 till avskedade

    22 november

    Ytterligare fler än 15 000 offentligt anställda avskedas som ett led i utrensningarna efter sommarens kuppförsök. Bland dem som mister sina anställningar finns allt från soldater och poliser till skatteinspektörer och barnmorskor. Sammanlagt har fler än 125 000 personer avskedats eller stängts av sedan juli. Omkring 36 000 sitter i häkte i väntan på rättegång. Enligt president Erdoğan är utrensningarna långtifrån avslutade. Samtidigt stängs 375 institutioner och föreningar, bland dem organisationer som arbetar för minoriteters rättigheter, juristförbund och kvinnogrupper. Dessutom stängs 18 välgörenhetsorganisationer och 9 medieföretag. Samtidigt grips direktören för Silivrifängelset utanför Istanbul och ytterligare 19 anställda där. Många av dem som gripits i utredningarna hålls i Silivri. 

  • Protester leder till stoppad barnsexlag

    22 november

    Tusentals människor protesterar i Istanbul mot ett lagförslag från regeringen om att män som fängslats för att ha haft sex med minderåriga ska kunna friges om samlaget genomförts "utan våld eller hot" och om de går med på att gifta sig med offret. Regeringen hävdar att lagen inte syftar till att godkänna våldtäkter, men bland andra FN:s barnfond Unicef säger sig vara "djupt oroad" av förslaget, som preliminärt godkänts av parlamentet. Efter protesterna beslutar ett parlamentsutskott att tills vidare dra tillbaka förslaget. Det kan dock komma att läggas fram igen efter omarbetning. 

  • Mest kritiska EU-rapporten hittills

    9 november

    Årets rapport från EU-kommissionen om läget för Turkiets närmande till unionen är den hittills mest kritiska. Den slår fast att möjligheten till turkiskt medlemskap hänger på en skör tråd på grund av regeringens agerande efter sommarens kuppförsök. "Demokrati, rättsväsendets oberoende och pressfriheten är inte förhandlingsbara", säger utvidgningskommissionären Johannes Hahn och uppmanar Turkiet att stå fast vid EU:s grundläggande krav. 

  • EU slår tillbaka

    8 november

    EU-kommissionen riktar en skarp maning till den turkiska regeringen att återuppta en politisk dialog med oppositionen, slå vakt om den parlamentariska demokratin, respektera de mänskliga rättigheterna, rättsstatens principer, de grundläggande friheterna och rättvisa rättegångar – krav som ställs på ett kandidatland. Att betrakta PKK som en terroristgrupp är fullt rimligt, men att gripa parlamentsledamöter från ett lagligt parti polariserar samhället, säger kommissionen. 

  • "Ömtålig relation till EU"

    7 november

    Turkiets EU-minister Ömer Çelik kallar till sig alla EU-länders ambassadörer och varnar dem för att förhållandet mellan Turkiet och Europeiska unionen befinner sig i en ömtålig fas. Han kritiserar vad han ser som rasistiska argument från EU:s sida 

  • Nio anställda vid Cumhuriyet häktas

    5 november

    Nio anställda vid den regeringskritiska tidningen Cymhuriyet häktas, bland dem chefredaktören, en satirtecknare och en krönikör som är känd för sitt motstånd mot president Erdoğan. Två av dem som gripits friges utan att anklagelser riktas mot dem och två andra försätts på fri fot med hänvisning till deras ålder.

  • Kurdledare gripna

    4 november

    Polisen griper tolv av HDP:s parlamentsledamöter, bland dem de båda partiledarna Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ. De anklagas för att ha spritt terrorpropaganda och för att inte ha inställt sig till förhör hos åklagare. De häktas och åtalas tillsammans med sju av de andra. HDP säger i ett uttalande att myndigheternas avsikt är att krossa partiet och att detta är slutet för demokratin i Turkiet. HDP uppmanar omvärlden att reagera mot "Erdoğan-regimens kupp". Partiet meddelar senare att det avbryter sitt arbete i parlamentet. Dagen efteråt grips ytterligare nio ledande medlemmar av HDP i sydprovinsen Adana. 

  • Oktober

  • Fortsatta massavskedanden

    29 oktober

    Ytterligare över 10 000 regeringsanställda avskedas, de flesta från utbildnings-, justitie- och hälsovårdsdepartementen. Dessutom stängs ytterligare 15 tidningar och andra medier som främst rapporterat från den kurdiskt dominerade delen av landet. Regeringen tar också ifrån universiteten rätten att utnämna rektorer. De ska hädanefter utses av presidenten bland kandidater som nominerats av myndigheten för högre utbildning, YÖK. 

  • Diplomater söker asyl

    24 oktober

    Inrikesdepartementet i Tyskland säger att 35 turkiska medborgare med diplomatpass har ansökt om politisk asyl i Tyskland efter kuppförsöket i juli. Det rör sig om såväl diplomater som familjemedlemmar.

  • Utrensningarna fortsätter

    14 oktober

    Under oktober har över 12 000 poliser och mer än 500 poliser stängts av i väntan på utredning. Arresteringsorder har utfärdats för 215 polisbefäl och drygt 230 militärer har avskedats. Nu avskedas också 109 militära domare och polisen genomför razzior vid Kassationsdomstolen, landets högsta appellationsdomstol, samt vid den högsta administrativa domstolen, Statsrådet. Även andra domstolsbyggnader genomsöks. Polisen har order att gripa 189 domare och åklagare som misstänks för kopplingar till Gülenrörelsen. Underrättelsetjänsten ska ha pekat ut 56 000 personer som användare av en mobilapp med vars hjälp gülenister påstås ha spritt information om försöken att undergräva staten och ta makten. 

  • Avtal med Ryssland om gasledning

    10 oktober

    Rysslands president Putin besöker Turkiet som ett led i normaliseringen av relationerna mellan länderna. Han säger att Ryssland och Turkiet nu är redo att återuppta samarbetet på alla områden. Under besöket skriver han och Erdoğan under ett avtal om att bygga en gasledning under Svarta havet, kallad Turkstream. 

  • Bilbomb dödar 18

    9 oktober

    18 människor dödas när en bil fullastad med sprängämnen detoneras av en självmordsbombare i sydostprovinsen Hakkari, säger regeringen. Åtta av dödsoffren är civila. Dessutom skadas ytterligare tio soldater och 16 civila i explosionen som av myndigheterna skylls på PKK. 

  • September

  • Kurdiska TV-stationer stängs

    28 september

    Turkiska myndigheter stänger tio helt eller delvis kurdiskspråkiga TV-kanaler, bland andra den första kurdiska kanalen för barnprogram. 

  • 32 000 häktade

    28 september

    Justitieminister Bekir Bozdağ säger att 32 000 misstänkta medlemmar av Gülenrörelse har omhäktats. Efter kuppförsöket i juli har hittills 70 000 gripna blivit utredda. "Processen fortsätter", säger ministern. 

  • "Global kamp mot Gülen"

    20 september

    President Erdoğan manar i ett tal i FN:s generalförsamling hela världen att ingripa mot Fethullah Gülen och hans "terroriströrelse".

  • Borgmästare byts ut

    11 september

    De folkvalda borgmästarna i 28 städer avskedas och ersätts med statligt utnämnda administratörer. De flesta anklagas för samröre med PKK, de övriga utpekas som gülenister. Nära hälften av dem grips av polis. De flesta avskedandena sker i den kurdiskt dominerade delen av landet.

  • Miljarder till syriska flyktingar

    8 september

    EU-kommissionen anslår 348 miljoner euro, motsvarande cirka 3,3 miljarder kronor, i humanitärt stöd till syriska flyktingar i Turkiet. Pengarna ska användas av FN:s livsmedelsprogram WFP i samarbete med turkiska Röda halvmånen. Summan är en del av de 3 miljarder euro som EU lovat Turkiet mot att turkiska regeringen i gengäld hindrar flyktingar att fortsätta till EU-länder. Det beräknas finnas omkring 2,75 miljoner syriska flyktingar i Turkiet och merparten lever utanför de läger som byggts upp i gränstrakterna. 

  • "Gränsen rensad från IS"

    4 september

    Regeringen säger att turkiska styrkor i samarbete med syriska rebeller har drivit bort IS från alla ställningar invid den turkiska gränsen. Därmed har IS enligt regeringen inte längre möjlighet att föra in rekryter eller förnödenheter till Syrien från Turkiet. Syriska källor bekräftar uppgiften. 

  • Ny turkisk front i Syrien

    3 september

    Ytterligare minst 20 turkiska stridsvagnar, fem trupptransportfordon, lastbilar och andra pansarfordon kör in i Syrien från den turkiska gränsstaden Kilis. Därmed öppnas en ny turkisk front mot IS och kurdiska YPG.

  • Över 40 dödade

    2 september

    Armén säger att 27 medlemmar av PKK dödats och över 30 skadats i flyganfall och markstrider i provinsen Hakkari. Samtidigt säger lokala myndigheter och nyhetsbyrån Anadolu att sammanlagt 13 soldater och en regeringsanställd kurdisk byvakt dödats och uppemot 30 soldater skadats i strider i tre provinser i sydöstra Turkiet. 

  • Augusti

  • Turkiskt flyg dödar kurder i Syrien

    28 augusti

    Minst 40 människor dödas i turkiska flygräder mot byar i norra Syrien. Armén talar om dödade kurdiska "terrorister", medan lokala talespersoner beskriver offren som civila kurder. Enligt regeringen är avsikten med attackerna i norra Syrien att hindra kurdiska YPG att skapa en korridor genom hela landet, från irakiska gränsen till Medelhavet.

  • Tredje Bosporenbron invigd

    26 augusti

    President Erdoğan inviger den tredje bron över Bosporen, placerad nära sundets norra utlopp i Svarta havet. Den 1 408 meter långa bron, uppkallad efter en osmansk sultan från 1500-talet, är en av världens största hängbroar. Bygget har kostat runt 25 miljarder kronor och betraktas som ett led i presidentens strävan att skriva in sig i historieböckerna. Det har kritiserats av miljöaktivister för att ett större skogsområde försvann under arbetet. 

  • Självmordsattentat mot poliser

    26 augusti

    Elva polisbefäl dödas och 78 människor skadas när en lastbil körs fram till en polisstation i staden Cizre invid den syriska gränsen och en större sprängladdning detoneras. Myndigheterna misstänker PKK för attentatet och senare tar gerillan på sig det. 

  • Turkiska trupper in i Syrien

    24 augusti

    Efter en dags beskjutning över gränsen från båda sidor rullar ett tiotal turkiska stridsvagnar in i Syrien. En elitstyrka rapporteras också köra in i Syrien, liksom syriska rebeller som stöds av Turkiet. Invasionsstyrkorna får flygunderstöd. IS rapporteras retirera från Jarablus, men president Erdoğan säger att insatsen är lika mycket riktad mot den syrisk-kurdiska gerillan YPG som mot IS. Samtidigt kommer USA:s vicepresident Joe Biden till Turkiet för att försöka minska spänningen mellan de båda allierade länderna. Relationerna dem emellan har försämrats både av olika syn på kriget i Syrien och inställningen till Gülenrörelsen och utvecklingen i Turkiet efter kuppförsöket i juli. 

  • Terrordåd mot bröllopsfest

    20 augusti

    57 människor dödas, varav 34 barn, när en självmordsbombare angriper en bröllopsfest i Gaziantep i sydöstra Turkiet, sex mil från gränsen till Syrien. President Erdoğan säger att IS sannolikt ligger bakom attacken. Närmare 70 människor skadas också, varav ett tiotal allvarligt. De flesta bröllopsgäster var kurder. Enligt tidningen Hürriyet är sprängladdningen konstruerad på samma sätt som vid tidigare attentat mot kurder i Suruç och Ankara 2015. 

  • Relationerna till Israel normaliseras

    19 augusti

    Parlamentet godkänner ett avtal som regeringen slutit om att återupprätta normala relationer med Israel, sex år efter det att israeliska soldater bordade det turkiska fartyget Mavi Marmara och sköt ihjäl nio turkiska medborgare. Ytterligare en turk avled senare av sina skador (se även Utrikespolitik och försvar). Avtalet slöts i slutet av juni men ratificeringen fördröjdes av kuppförsöket den 15 juli. Enligt avtalet ska Israel betala ett skadestånd på 20 miljoner US dollar för militärräden mot Mavi Marmara som var på väg mot Gaza. Det blir inga rättsliga följder för israeler inblandade i attacken. 

  • Kurdisk upptrappning

    18 augusti

    Minst tio människor dödas och långt över 200 skadas i tre sprängattentat i östliga provinser. PKK tar på sig det enskilt allvarligaste attentatet riktas mot polishögkvarteret i staden Elazığ. Den fyra våningar höga byggnaden nästan totalförstörs. President Erdoğan anklagar PKK och Gülenrörelsen för att gemensamt ha legat bakom attentaten. 

  • 38 000 fångar friges

    17 augusti

    Justitieminister Bekir Bozdağ säger att 38 000 fångar ska friges villkorligt för att lämna plats åt de tusentals som gripits under utrensningarna efter kuppförsöket. De gäller bara personer fängslade före den 1 juli 2016, och inte personer som dömts för mord, terrorism eller brott mot statens säkerhet. De turkiska fängelserna hyser 26 000 fler fångar än de egentligen har plats för. 

  • Räder mot företag

    16 augusti

    Polisen i Istanbul genomför samordnade räder mot 44 företag som anklagas för att ha finansierat Gülenrörelsens verksamhet. Åklagare utfärdar häktningsorder för sammanlagt 120 direktörer. Ett par dagar senare fortsätter räderna mot ett par hundra företag i 18 provinser. Regeringen beordrar att 187 affärsmäns tillgångar ska beslagtas. 

  • Internationell kritik mot lag om sex med barn

    15 augusti

    Ett beslut av Författningsdomstolen att stryka en lag som betecknat alla sexuella kontakter med barn under 15 år som övergrepp väcker kritik inom landet och internationellt. Författningsdomstolen godkänner en invändning från en lägre instans om att barn mellan 12 och 15 år är stora nog att förstå innebörden av sexuellt umgänge, och att det därför är fel att jämföra en 14-åring med till exempel en 4-åring. Flera turkiska barnrättsorganisationer reagerar mot vad de befarar ska leda till att pedofiler ska kunna gå ostraffade. Turkiska utrikesdepartementet kallar till sig ambassadörerna för Sverige och Österrike för att protestera mot uppgifter i dessa länder att Turkiet beslutat tillåta sex med barn. Kritiken mot Sverige grundas på en Twitterkommentar från utrikesminister Margot Wallström. 

  • Gülen begärs utlämnad

    14 augusti

    Åklagarmyndigheten i Istanbul sänder en formell begäran till USA att lämna ut Fethullah Gülen, rapporterar TV-kanalen CNN Türk. Brevet ska ha vidarebefordrats av turkiska utrikesdepartementet. 

  • Diplomater på flykt

    12 augusti

    Turkiska myndigheter efterspanar 32 diplomater i utlandstjänst som vägrat lyda order om att resa hem och som i flera fall har flytt till andra länder än där de var stationerade. Sammanlagt kallades 208 turkiska diplomater hem efter kuppförsöket. 

  • Turkisk-ryskt toppmöte

    9 augusti

    President Erdoğan träffar sin ryske kollega Vladimir Putin i S:t Petersburg. Efter det att Erdoğan i slutet av juni bad om ursäkt för nedskjutningen av ett ryskt stridsplan har relationerna mellan länderna snabbt förbättrats, inte minst sedan Ryssland betydligt snabbare än EU eller USA tagit avstånd från kuppförsöket i Turkiet. Till skillnad från ledarna i väst har Putin inte heller haft invändningar mot utrensningarna i Turkiet. De båda enas om att försöka gjuta nytt liv i relationerna. Ett närmande mellan Turkiet och Ryssland bedöms gynna båda länderna, både ekonomiskt och politiskt, men ses med viss oro i väst. Turkiska ledare gör närmast dagliga utfall mot EU, USA och Nato som de anklagar för att svika en allierad i en svår stund. 

  • Miljonmöte till stöd för regeringen

    7 augusti

    Minst en miljon människor samlas i Istanbul till ett solidaritetsmöte för regeringen och president Erdoğan. Ledarna för oppositionspartierna CHP och MHP deltar också i mötet för att visa nationell enighet mot dem som låg bakom kuppförsöket, medan pro-kurdiska HDP inte har bjudits in. HDP har konsekvent hållits utanför alla gemensamma manifestationer efter kuppförsöket. 

  • Jagland samtycker till utrensningarna

    3 augusti

    Europarådets generalsekreterare Thorbjørn Jagland säger vid ett besök i Turkiet att Europas regeringar inte fullt ut har förstått de utmaningar som Turkiet varit utsatt för genom gülenisternas infiltration. Till skillnad från de flesta politiska ledare i EU säger han sig ha full förståelse för att utrensningarna är nödvändiga men inskärper att de förstås måste genomföras enligt folkrättens principer och de mänskliga rättigheterna. 

  • "Väst" anklagas för stöd till kuppmakare

    2 augusti

    President Erdoğan säger i sitt hittills skarpaste utfall mot omvärlden att kuppförsöket skedde enligt ett "manuskript som skrivits utomlands". Han döljer inte att han syftar på USA och andra västländer.

  • Juli

  • 35 PKK-medlemmar uppges dödade

    30 juli

    Armén säger att den dödat 35 medlemmar av PKK-gerillan sedan de försökt storma en bas i sydostprovinsen Hakkari. De flesta ska ha dödats i en flygattack. Samma dag dödas åtta soldater när PKK angriper en armépostering vid en väg i samma område. 25 soldater uppges såras i strider i trakten. 

  • 67 000 hittills utrensade

    28 juli

    Knappt två veckor efter kuppförsöket har enligt regeringen nästan 16 000 människor gripits efter kuppförsöket och över 51 000 avskedats. Värst drabbad är utbildningssektorn, där nästan 43 000 personer har förlorat sina arbeten. Inom försvarsmakten har 149 generaler och amiraler avskedats, liksom över 1 500 andra officerare. Hundratals anställda vid samtliga regeringsdepartement har avskedats. Ordförandena för EU-ländernas högsta domstolar säger i ett gemensamt uttalande att massavskedandena av domare och åklagare är ett hot mot rättsväsendets oberoende och därmed mot respekten för de mänskliga rättigheterna och de medborgerliga friheterna. Amnesty International och andra människorättsorganisationer slår larm om utbredd tortyr och omänsklig behandling av personer som gripits för delaktighet i kuppförsöket. 

  • Tillslag mot medier

    27 juli

    Efter att först ha dragit in sändningslicenserna för 24 radio- eller TV-kanaler som anklagats för att stå Gülenrörelsen nära samt utfärdat arresteringsorder för närmare 100 journalister kommer order om att sammanlagt 131 medieorganisationer ska stängas, bland dem 45 dagstidningar, 23 radiostationer, 16-TV-kanaler. tre nyhetsbyråer samt tiotals tidskrifts och förlag. Bland de stängda tidningarna finns Zaman, Today's Zaman och Taraf, som legat bakom många avslöjanden om korruption inom statsledningen. De flesta förbjudna medier anses inte ha anknytning till Gülenrörelsen utan tycks bli stängda enbart för att de kritiserat regeringen. 

  • Fler skolor och stiftelser stängs

    23 juli

    Antalet skolor som stängts efter kuppförsöket anges vara över 1 000. Dessutom beslutar regeringen att upplösa 1 229 frivilligorganisationer och stiftelser som misstänks ha kontakter med Gülenrörelsen. Bland dem finns 19 fackförbund, 15 universitet och 35 sjukhus och vårdkliniker. Regeringen beslutar att gripna personer kan hållas i häkte i upp till 30 dagar innan en åklagare måste ta ställning till eventuellt åtal. Normalt måste detta ske inom fyra dagar. 

  • Undantagstillstånd

    21 juli

    Nationella säkerhetsrådet beslutar att införa undantagstillstånd, som enligt Erdoğan gör det möjligt att "snabbt undanröja alla element inom den terroristorganisation som varit inblandad i kuppförsöket". Myndigheterna upphäver också Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. 

  • Cirka 35 000 utrensade

    19 juni

    Tre dagar efter kuppförsöket säger regeringen att runt 35 000 personer i offentliga tjänster har avskedats eller blivit avstängda från sina arbeten. Det rör sig om militärer, polisbefäl, domare och åklagare, lärare och andra anställda inom utbildningsväsendet, och anställda inom förvaltningen. Mer än tre miljoner offentligt anställda tjänstemän förbjuds ta ut semester i år. 

  • Ökad oro i EU

    18 juli

    Ett uttalande från Erdoğan om att återinföra dödsstraffet föranleder såväl EU-kommissionen som den tyska regeringen att konstatera att det skulle leda till att landets medlemskapsförhandlingar med EU avbryts. Dödsstraffet avskaffades 2004 som en eftergift åt EU för att få börja medlemskapsförhandla. 

  • Militärt kuppförsök slås ned

    16 juli

    Sent på kvällen den 15 juli inleder delar av armén ett försök att avsätta regeringen och ta makten. Stridsvagnar beskjuter parlamentet i Ankara och attackhelikoptrar anfaller säkerhetstjänstens högkvarter i huvudstaden. Ett stridsplan fäller bomber som slår när alldeles intill presidentpalatset. Både i Ankara och Istanbul tar soldater kontroll över viktiga knutpunkter. Via det statliga TV-bolaget TRT meddelar kuppledarna att de tagit makten och utlyst undantagstillstånd och utegångsförbud. De anklagar regeringen för att ha urholkat demokratin och det sekulära statsskicket. Under nattens gång får regeringstrogna soldater steg för steg kontroll över läget, samtidigt som tusentals regeringsanhängare ger sig ut på gatorna för att visa sitt stöd för de folkvalda ledarna. Flertalet kuppsoldater kapitulerar. President Erdoğan beskriver upproret som en "Gudagåva" som ger regeringen tillfälle att rensa ut illojala militärer. Han anklagar Gülenrörelsen för att ligga bakom revolten, vilket Gülen genast förnekar. Under kuppförsöket rapporteras 232 människor ha dödats och 1 541 ha skadats. En våg av massgripanden inleds omedelbart. 

  • Juni

  • Terrorattack mot storflygplats

    28 juni

    45 människor dödas och mer än 230 skadas när tre självmordsbombare går till angrepp mot Atatürkfygplatsen i Istanbul, en av Europas största flygplatser. Myndigheterna säger att tillvägagångssättet tyder på att angriparna kan ha tillhört terrorrörelsen IS. De uppges ha identifierats som medborgare i Ryssland, Uzbekistan respektive Kirgizistan. Under de följande dagarna grips ett trettiotal personer misstänkta för delaktighet i attentatet. De flesta beskrivs som utländska sympatisörer till IS. 

  • Valmyndighet stoppar partikongress

    27 juni

    Valmyndigheten i en stadsdel i Ankara förbjuder medlemmar av nationalistpartiet MHP att hålla en extra partikongress för att avsätta ledaren Devlet Bahçeli. Oppositionella inom partiet vill byta ut honom mot någon som de tror kan locka fler väljare till partiet och bättre stå emot regeringens försök att få stöd av MHP för att driva igenom en ny författning med starkare presidentmakt. 

  • Sprängattentat i turistområde

    7 juni

    Sju polismän och fyra civilpersoner dödas när en bilbomb exploderar i centrala Istanbul, nära flera av stadens viktigaste turistmål. Sprängladdningen detonerar när en buss med kravallpoliser kör förbi den parkerade bil där bomben placerats. En av Istanbuls mest berömda moskéer rapporteras ha skadats i explosionen. Det är tills vidare oklart vilka som ligger bakom attacken, men efter ett par dagar tar den obskyra kurdiska gruppen TAK på sig den och säger att turister inte ska kunna känna sig trygga någonstans i Turkiet. 

  • Diplomatisk konflikt med Tyskland

    2 juni

    Turkiet fördömer ett beslut av den tyska förbundsdagen att beskriva massdödandet av armenier och andra kristna minoriteter i Osmanska riket under första världskriget som ett folkmord (se även April 2015). Regeringen kallar hem den turkiske ambassadören från Berlin för "konsultationer". President Erdoğan säger att förbundsdagens beslut kommer att "allvarligt påverka" förbindelserna mellan länderna. Kort därpå riktas dödshot mot elva tyska parlamentsledamöter av turkisk börd som röstat för resolutionen. Alla får polisskydd dygnet runt och avråds från att besöka Turkiet. Dödshoten sammanfaller med att president Erdoğan anklagar dem för att stödja PKK och kräver att blodprov ska avgöra deras turkiska identitet. 

  • Maj

  • Gülenrörelsen terrorklassas officiellt

    30 maj

    Regeringen beslutar att formellt terroriststämpla den islamiska rörelse som leds av Fethullah Gülen. I praktiken har staten länge beskrivit och behandlat Gülens anhängare som terrorister, men nu placeras rörelsen juridiskt på samma nivå som kurdiska PKK. 

  • Yıldırım tar över som regeringschef

    22 maj

    Som väntat väljer regeringspartiet AKP Binali Yıldırım till ny partiledare på en extra kongress. Han är den ende kandidaten och får efter valet genast i uppdrag att bilda en ny regering. Han säger att hans främsta uppgift är att driva igenom en ny författning med stark presidentmakt. Höga källor inom AKP medger att Turkiet redan "de facto" har ett presidentsystem, trots att det formellt strider mot den gällande författningen. De flesta tunga ministrar från den förra regeringen behåller sina uppdrag. Den största ändringen är att EU-ministern Vulkan Bozkır, som medverkade till flyktingavtalet med EU, får lämna plats för AKP:s talesman Ömer Çelik. 

  • Parlamentsledamöter kan åtalas och uteslutas

    20 maj

    Parlamentet röstar med god marginal för att upphäva ledamöternas juridiska immunitet. 376 av de 550 ledamöterna röstar för en lag om att ledamöter som begått brott ska kunna åtalas och fråntas sina platser i parlamentet. Lagen gäller formellt alla brottsliga ledamöter utan undantag men anses specialskriven för att regeringen ska kunna ställa medlemmar av pro-kurdiska HDP inför rätta för förment samröre med terrorstämplade PKK. Sammanlagt är 138 ledamöter från olika partier utpekade som brottslingar. President Erdoğan hyllar omröstningen som en historisk händelse och undertecknar lagen ett par veckor senare. HDP har betraktats som det största hindret för honom att driva igenom en ny författning som är tänkt att ge honom vittgående maktbefogenheter. 

  • Fängelse för Dündar och Gül

    6 maj

    De två framstående journalister som friats för spioneri men som stått fortsatt åtalade för att ha avslöjat statshemligheter döms till fleråriga fängelsestraff. Can Dündar, chefredaktör på Cumhuriyet, får 5 år och 10 månaders fängelse medan tidningens Ankarachef Erdem Gül döms till 5 år. Dündar och Gül, som försattes på fri fot redan i februari, förblir fria i väntan på att deras överklaganden ska behandlas. I augusti meddelar Dündar som då befinner sig i utlandet att han inte tänker återvända hem eftersom han inte litar på rättsväsendet. 

  • Regeringschefen avgår

    5 maj

    Rykten om oenighet mellan president Erdoğan och premiärminister Ahmet Davutoğlu når sin kulmen när det meddelas att Davutoğlu kommer att avgå som ledare för AKP vid en extra partikongress den 22 maj. Därmed kommer Davutoğlu också att lämna posten som regeringschef. Davutoğlu som alltid har varit obrottsligt lojal mot Erdoğan säger att det inte är hans val att avgå men att det blivit en nödvändighet. Han klargör också att han aldrig någonsin kommer att kritisera president Erdoğan. Davutoğlu ämnar fortsätta som parlamentsledamot för AKP när han avgår som regeringschef. 

  • Knytnävar mot lagförslag

    2 maj

    Ett jätteslagsmål utbryter i parlamentet när grundlagskommittén sammanträder för att diskutera ett regeringsförslag som går ut på att beröva parlamentsledamöterna deras åtalsimmunitet. Förslaget syftar till att göra det möjligt att åtala kurdiska parlamentariker för samröre med PKK. Vid slagsmålet som betraktas som det värsta i parlamentets historia slåss ledamöter från AKP och det kurdiska partiet HDP med vattenflaskor och knytnävar. En del ledamöter ställer sig på bord för att kunna sparka eller hoppa på motståndarna. 

  • April

  • Kolumnister fängslade

    28 april

    Två framträdande kolumnister från den regeringskritiska tidningen Cumhuriyet döms till två års fängelse för att de illustrerat sina krönikor med en satirteckning av profeten Muhammed som tidigare publicerats av den franska tidskriften Charlie Hebdo. De hade bland annat åtalats för att ha ”kränkt religiösa ideal”. 

  • Största rättsfallet kollapsar

    21 april

    Den högsta appellationsdomstolen underkänner domarna mot 275 personer som fällts för kuppförsök genom det nätverk som kallats Ergenekon (se Modern historia). Bland dem som frias finns en rad höga officerare, journalister, jurister och akademiker. De dömdes 2013 till långa fängelsestraff men efterhand har en rad rättegångsfel, tvivelaktiga bevis och tecken på politisk styrning av processen avslöjats. Fallet sågs som den islamistbaserade regeringens slutliga seger i maktkampen mot det sekulära etablissemanget som dominerat Turkiet sedan republikens grundande. 

  • Ännu en rättegång om Hrant Dink

    19 april

    En rättegång inleds mot 34 personer som är åtalade för koppling till mordet på den armenisk-turkiske journalisten Hrant Dink (se Januari 2007). Bland de åtalade finns den förre och den nuvarande chefen för polisens underrättelseavdelning, Istanbuls förre polischef samt förre chefen för polisens underrättelseavdelning i Istanbul. De åtalade anklagas för bland annat medverkan i ett brottsligt nätverk. Några av de åtalade har anklagats för att 2013 ha varit med om att läcka uppgifter om den korruptionshärva som hade förgreningar ända upp i dåvarande premiärministern Erdoğans inre krets, vilket leder till spekulationer om att rättegången mot dem nu är ett led i en politisk uppgörelse. Författningsdomstolen slog 2014 fast att mordet aldrig blivit tillräckligt utrett. En ung man som erkänt att han avfyrade de dödande skotten samt en man som ska ha beordrat mordet hade tidigare dömts till långa fängelsestraff, men Dinks familj och många med dem har hävdade att polis och åklagare aldrig gått till botten med vilka de ytterst ansvariga var. 

  • Massgripanden av gülenister

    18 april

    Ett hundratal personer grips i ett stort polistillslag, huvudsakligen i Istanbul, mot misstänkta anhängare till den religiösa Gülenrörelsen. De anklagas för medhjälp till finansiering av en "terrororganisation". Omkring hälften av de gripna har arbetat på Bank Asya, som hade band till Gülenrörelsen tills den övertogs av staten 2015. I början av månaden greps 68 misstänkta gülenister.

  • Kritik från EU-parlamentet

    14 april

    EU-parlamentet antar en resolution med skarp kritik mot den turkiska regeringens "minskade respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer". Turkiets EU-minister Volkan Bozkır avfärdar resolutionen som "värdelös" eftersom den också innehåller en hänvisning till "folkmordet" på armenier 1915. President Erdoğan har nyligen sagt att EU inte ska försöka lära Turkiet demokrati. 

  • Mars

  • Hårda strider i sydost

    27 mars

    Ett 30-tal människor, både utpekade PKK-medlemmar och soldater, dödas enligt militära källor under ett par dagars strider i sydost. Enligt president Erdoğan har säkerhetsstyrkorna dödat 5 300 väpnade kurder sedan vapenvilan bröts i juli 2015. 

  • Självmordsbomb i Istanbul

    19 mars

    Fyra människor dödas och 36 skadas i ett självmordsattentat intill den populäraste gågatan i centrala Istanbul. Tre av dödsoffren är israeliska turister, varav två även har medborgarskap i USA, och den fjärde är iranier. Tolv av de skadade är också utländska medborgare. Myndigheterna säger sig identifiera gärningsmannen som turkisk medlem av Islamiska staten (IS). 

  • Flyktinguppgörelse med EU

    18 mars

    Turkiet och EU sluter avtal om att alla flyktingar och migranter som anländer till Grekland från och med den 20 mars ska återsändas till Turkiet. För varje syrisk flykting som sänds tillbaka ska en syrier som redan befinner sig i Turkiet få en ny hemvist i ett EU-land inom Schengenområdet. Tanken är att möjligheten att få komma direkt till ett EU-land ska få syrier att avstå från de farliga båtresorna över Egeiska havet. Uppgörelsen beskrivs som tillfällig och maximalt 72 000 flyktingar ska få komma till EU. Återförandet ska ske med hjälp av FN:s flyktingkommissariat UNHCR och finansieras av EU. Turkiet garanteras 3 miljarder euro för att ta hand om flyktingarna med chans till ytterligare 3 miljarder fram till slutet av 2018. Turkiet garanterar att alla flyktingar som återsänds dit ska behandlas enligt folkrättsliga regler och inte skickas tillbaka till sina hemländer. Uppgörelsen omfattar inte de närmare 60 000 flyktingar som redan befinner sig i Grekland utan att kunna ta sig vidare norrut. EU går inte Turkiet till mötes på alla punkter. Visumfrihet till EU för turkiska medborgare kan bara beviljas om Turkiet uppfyller 72 specifika krav och förhandlingar om EU-medlemskap ska bara inledas för ett enda nytt "kapitel", om budgetfrågor. Cypern vägrar godkänna ett turkiskt närmande till unionen så länge Turkiet inte erkänner den grekcypriotiska regeringen och släpper in cypriotiska fartyg i turkiska hamnar. Hur fördelningen av flyktingar inom EU ska genomföras framgår inte av avtalet. Av de 160 000 flyktingar i Grekland och Italien som EU redan lovat att ta hand om har inte ens 1 000 tagits emot i andra länder. 

  • Ny självmordsattack i Ankara

    13 mars

    Minst 37 människor dödas och 120 skadas när en eller två självmordsbombare detonerar en bil fylld med sprängmedel invid en busshållplats i centrala Ankara. Kort efter attentatet, som är det tredje allvarliga dådet i Ankara på fem månader, angriper turkiskt flyg PKK:s ställningar i norra Irak. TAK tar efter några dagar på sig attentatet, precis som gruppen gjorde efter det tidigare terrordådet i Ankara den 17 februari. TAK talar även denna gång om hämnd för turkiska arméns attacker i sydost. 

  • Största tidningen konfiskeras

    4 mars

    En domstol ger order om att mediegruppen Feza ska ställas under tvångsförvaltning. Feza äger landets största tidning Zaman, med en daglig upplaga på över 600 000 exemplar, den engelskspråkiga editionen Today's Zaman och nyhetsbyrån Cihan. Gruppen står den religiösa Gülenrörelsen nära och har utgjort ett av få återstående regeringskritiska medier i Turkiet. Domstolen motiverar inte övertagandet, som innebär att alla chefer avskedas och att staten tillsätter nya företagsledningar. Polis tar kontroll över redaktionslokalerna efter att ha drivit bort hundratals demonstranter med tårgas och vattenkanoner. Det statliga övertagandet får hård kritik av den turkiska oppositionen, internationella medieorganisationer och västliga regeringar.

  • Februari

  • Terrorattentat skylls på kurder

    17 februari

    Minst 28 människor dödas och över 60 skadas när en självmordsbombare detonerar en sprängladdning bredvid bussar med militär personal i närheten av parlamentet i Ankara. Regeringen skyller attentatet på den syriska kurdmilisen YPG i samarbete med PKK och lovar att skoningslöst slå tillbaka. YPG förnekar inblandning i attentatet, men turkiskt flyg attackerar PKK-baser i norra Irak som svar på terrordådet. Dagen efter attentatet i Ankara dödas sex turkiska soldater i ett sprängattentat i den sydöstra delen av landet. En organisation kallad Kurdistans frihetsfalkar (TAK) tar på sig attentatet som hämnd för arméns attacker i sydost, men regeringen avfärdar uppgiften. 

  • Avhopp från grundlagskommission

    17 februari

    Det största oppositionspartiet CHP lämnar den kommission som ska utforma en ny författning. Nationalistiska MHP säger att om inte CHP är med tänker det också hoppa av. Orsaken till avhoppen är AKP-regeringens försök att stärka presidentämbetets makt, vilket är en hjärtefråga för Erdoğan. Tidigare försök att skriva om författningen har stupat på samma fråga.

  • Syriska kurder beskjuts

    12 februari

    Trots protester från såväl landets västliga allierade som Ryssland beskjuter turkiskt artilleri den syriska kurdiska gerillan YPG för att hindra den att inta staden Azaz vid turkiska gränsen. Turkiska regeringen fruktar att YPG ska stärka sitt grepp om regionen och i praktiken upprätta ett autonomt område. Beskjutningen pågår oavbrutet i flera dagar. Regeringen är "chockad" över uttalanden i Washington som beskrivit Turkiet och YPG som allierade på samma nivå.

  • FN kräver utredning av MR-brott

    1 februari

    FN uppmanar Turkiet att utreda om soldater i den kurdiskt dominerade delen av landet har skjutit ihjäl obeväpnade civila. En film som lagts ut på internet tycks visa hur soldater i staden Cizre öppnar eld mot en grupp civila som drar en kärra lastad med lik medan de håller upp vita flaggor. I en rapport från Human Rights Watch nyligen har hård kritik riktats mot den snabbt minskade respekten för de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Organisationen skriver i en rapport att presidenten och regeringen försöker undanröja alla krafter i samhället som kan balansera deras makt. Enligt HRW:s talesperson gör sammanbrottet för fredsprocessen med kurderna, tillslagen mot medierna och avsaknaden av ett oberoende rättsväsen att framtiden ser mörk ut för Turkiet. HRW kritiserar också EU för att strunta i det allvarliga människorättsläget i Turkiet i hopp om hjälp med att bromsa flyktingströmmen till Europa. 

  • Januari

  • Presidenten stämmer oppositionsledaren

    18 januari

    President Erdoğan stämmer oppositionsledaren Kılıçdaroğlu för förtal, sedan denne kallat presidenten en "ynklig diktator". 2015 stämde presidenten oppositionsledaren sedan han känt sig kränkt av att Kılıçdaroğlu sagt att det nya presidentpalatset hade "toalettsitsar av guld". 

  • Kurdiska politiker gripna

    16 januari

    Bland dem som gripits i sydöstra Turkiet under tillslagen mot PKK finns 18 folkvalda borgmästare och nästan 50 fullmäktigeledamöter för HDP. Borgmästaren i storstaden Van döms till fängelse i 15 år för medlemskap i PKK. 

  • Terrordåd av PKK

    14 januari

    I staden Çınar i sydost dödas sex människor, varav tre barn, när en lastbil fylld med sprängämnen detoneras vid en polisstation. PKK misstänks för attentatet. President Erdoğan säger att kampen mot PKK nu ska trappas upp. Ett par dagar senare säger dock premiärminister Davutoğlu att de militära insatserna "närmar sig slutet". 

  • Akademiker protesterar mot arméns våld

    14 januari

    Över 1 200 akademiker vid 90 turkiska universitet vädjar till regeringen att avbryta de väpnade räderna mot misstänkta PKK-medlemmar i landets sydöstra provinser och att återuppta fredsprocessen. En brottsutredning inleds genast mot undertecknarna av det öppna brevet, som också fått stöd av tiotals utländska intellektuella. I en gryningsräd mot universitetet i Kocaeli, öster om Istanbul, grips 14 personer och ytterligare sju efterspanas. Ett antal universitetsanställda i andra städer hotas med avsked. EU fördömer gripandena som "extremt oroande". Över 600 journalister ställer sig bakom ett upprop till stöd för de kritiserade akademikerna. President Erdoğan hotar akademikerna med att de får betala ett högt pris för att ha "fallit i förräderiets fallgrop". 

  • Terrorattentat i Istanbuls centrum

    12 januari

    Tolv tyska turister dödas i vad som tros vara ett självmordsattentat i turistområdet Sultanahmet i Istanbul, nära den berömda Blå moskén och Hagia Sofia. Misstankarna riktas mot Islamiska staten (IS). Regeringen säger att gärningsmannen identifierats som en person som nyligen kommit till landet från Syrien. Dagarna efter attentatet grips minst sju personer. Turkiska markstyrkor går också till angrepp mot IS-ställningar i Syrien och Irak, nära turkiska gränsen.  2021 döms fyra personer till livstids fängelse för dådet.

• 2015

  • December

  • HDP utesluts från författningsarbete

    Premiärminister Davutoğlu säger att HDP inte får vara med i planerade samtal mellan parlamentets partier om en ny författning. Han hänvisar till att det pro-kurdiska partiets "respektlösa" uttalanden gjort det omöjligt som förhandlingspartner.

  • Undantagstillstånd i sydost

    Undantagstillstånd införs i delar av den kurdiskt dominerade regionen efter det att sammanstötningar i Diyarbakır och provinsen Mardin mellan polis och demonstranter krävt minst sju liv. Inom loppet av en vecka uppger sig turkiska säkerhetsstyrkor döda över 100 militanta kurder. Enligt turkiska medier har omkring 10 000 soldater och poliser stationerats i städerna Cizre och Silopi, där konflikten är som mest akut. President Erdoğan säger att staten ska "utplåna" PKK. HDP-ledaren Selahattin Demirtaş uppmanar befolkningen att göra "hedervärt motstånd".

  • Twitter bötfälls

    Turkiska staten bötfäller mikrobloggen Twitter för att den vägrat ta bort material som enligt staten försvarar terrorverksamhet. Twitter beordras böta motsvarande drygt 50 000 euro. Turkiska myndigheter har länge varit kritiska mot att meddelanden som hyllat den kurdiska PKK-gerillan kunnat spridas via Twitter.

  • Stämningsansökan i USA mot Gülen

    På uppdrag av turkiska regeringen lämnar en brittisk advokatfirma in en stämningsansökan mot Fethullah Gülen vid en domstol i USA. Enligt stämningen har den landsflyktige religiöse ledaren gjort sig skyldig till människorättsbrott genom att beordra anhängare inom det turkiska rättsväsendet att bland annat förfalska bevis för korruption mot högt uppsatta turkiska politiker. Det är det första rättsärendet mot Gülen utanför Turkiet. I sitt forna hemland är han föremål för flera processer, inklusive att ha försökt störta regeringen.

  • November

  • EU lovar miljarder för hjälp att stoppa flyktingarna

    EU lovar Turkiet 3 miljarder euro "tills vidare", mot att landet anstränger sig att bromsa strömmen av flyktingar till Europa. Turkiet får också löfte om nystart i förhandlingarna om medlemskap i unionen och att få delta i två toppmöten med EU:s ledare varje år. Uppgörelsen sker mot bakgrund av en ökande desperation inom EU över tillströmningen av främst syriska flyktingar som tidigare uppehållit sig i Turkiet. Samtidigt råder en utbredd skepsis inom unionen inför ett närmande till Turkiet, där respekten för de mänskliga rättigheterna och mediefriheten har försämrats dramatiskt sedan några år.

  • Redaktörer åtalas för spioneri

    Chefredaktören Can Dündar och Ankarachefen Erdem Gül vid tidningen Cumhuriyet grips och åtalas för spioneri, sedan tidningen hävdat att turkiska staten sålt vapen till extremiströrelsen IS i Syrien. Tidningen har publicerat bilder av vad som sägs visa hur säkerhetsstyrkor hittar vapen på lastbilar vid syriska gränsen, på väg in i islamistkontrollerat område. Enligt tidningen tillhörde bilarna säkerhetstjänsten MIT. Åtalen leder till stora protester i Istanbul och fördöms av den turkiska oppositionen. Även EU och USA säger sig vara djupt oroade av gripandena.

  • Ny regering klar

    En ny turkisk regering tillträder, liksom tidigare med Ahmet Davutoğlu som premiärminister.

  • Turkiet skjuter ned ryskt stridsflygplan

    24 november

    Turkiska försvaret skjuter ned ett ryskt stridsflygplan som det hävdar kränkt turkiskt luftrum vid syriska gränsen. Nedskjutningen betraktas som en av de allvarligaste incidenterna mellan ett Natoland och Ryssland på ett halvt sekel. Flera dagar av hätskt ordkrig följer mellan de turkiska och ryska ledningarna. Rysslands president Putin ger order om ekonomiska sanktioner mot Turkiet. Ryska charterresor till Turkiet stoppas, försäljning av turistresor till Turkiet förbjuds och import av en rad turkiska varor stoppas. Turkiska företags och personers möjlighet att bedriva affärsverksamhet i Ryssland begränsas. Dessutom säger Ryssland upp ett avtal med Turkiet om visumfria resor för ländernas medborgare. (24/11)

  • Kampen mot regeringens fiender fortsätter

    Mindre än ett dygn efter valet grips 44 misstänkta anhängare till Fethullah Gülen i polisrazzior i 18 provinser. Bland de gripna är tre före detta provinsguvernörer och storstaden Izmirs förre vice polischef. Turkiskt stridsflyg genomför också nya räder mot PKK i sydöstra Turkiet och norra Irak. I markstrider nära irakiska gränsen rapporteras 15 gerillamedlemmar, två soldater och en civilperson dödas. Staten tar också över förvaltningen av 19 Gülenanknutna företag, en stiftelse och ett fackförbund med anknytning till holdingbolaget Kaynak, som står Gülenrörelsen nära. Nyligen har staten också tvångsövertagit en bank och ett medieföretag med kopplingar till Gülenrörelsen, som av regeringen och domstolar beskrivs som en terrororganisation.

  • AKP segrar stort i parlamentsval, men inte tillräckligt

    Trots hård internationell och inhemsk kritik mot ett allt mer auktoritärt styre segrar AKP överlägset i nyvalet till parlamentet och får omkring hälften av rösterna. Därmed tar partiet tillbaka den absoluta majoritet av parlamentets platser som gör att det på nytt kan bilda regering på egen hand (se Juni 2017). Sekulära CHP får omkring en fjärdedel av rösterna. Både pro-kurdiska HDP och nationalistiska MHP backar men klarar 10-procentsspärren och blir kvar i parlamentet. Mandatfördelningen ger AKP 317 platser (upp från 258 i juni), CHP 134 (132), HDP 59 (80) och MHP 40 (80). Siffrorna antyder att regeringen och presidenten lyckats i sin strävan att skrämma bort väljare från HDP och locka till sig nationalistiska väljare från kurdfientliga MHP. AKP får dock inte så stor majoritet att partiet kan driva igenom en författningsändring och ge president Erdoğan utökad makt, vilket han länge eftersträvat. OSSE riktar i en rapport efter valet svidande kritik mot valkampanjen som beskrivs som präglad av orättvisa förhållanden och fruktan (1/11)

  • Oktober

  • Kritisk EU-rapport hemlighålls

    Också bara några dagar före valet rapporterar nyhetsbyrån Reuters att en tills vidare hemligstämplad EU-rapport om Turkiet riktar stark kritik mot hur rättssamhället håller på att urholkas, yttrandefriheten inskränks och den politiska styrningen av domstolarna ökar. Publicerandet har fördröjts med anledning av valet men en kopia har läckts till Reuters. EU-kommissionen uppges också antyda kritik av president Erdoğan personligen för försök till maktutövning som inte stöds av författningen.

  • Polisräder mot Gülenanknutna företag

    Bara fyra dagar före parlamentsvalet genomför polis razzior mot 22 företag med kopplingar till Gülenrörelsen, däribland tidningar och TV-stationer. Staten tar över förvaltningen av bolagen och tillsätter nya chefer. EU kommenterar att räderna mot massmedierna är särskilt oroväckande och vädjar till den turkiska regeringen att respektera mediefriheten.

  • Samarbete EU-Turkiet om flyktinghantering

    EU säger att unionen kommit överens med Turkiet om ett samarbete för att bromsa flyktingströmmen från Turkiet till Europa. Enligt avtalet skulle Turkiet lova att försöka sätta stopp för människosmuggling, samarbeta med de europeiska gränsmyndigheterna och hindra syrier att ta sig till Europa via Turkiet. I utbyte skulle visumkraven till EU lindras för turkiska medborgare och Turkiet skulle få ett inte närmare specificerat ekonomiskt stöd för att ta hand om flyktingarna i landet. Men strax efter det att avtalet meddelats i Bryssel säger turkiska regeringen att EU erbjudit på tok för lite pengar och att EU inte tar Turkiets medlemsansökan på allvar. Vid ett besök i Istanbul antyder Tysklands förbundskansler Merkel att Turkiets medlemskapsförhandlingar kan påskyndas om landet hjälper till med att bromsa flyktingströmmen. Cyperns regering meddelar dock snabbt att dess veto mot turkiskt medlemskap ligger fast så länge det finns turkisk militär i norra Cypern.

  • Terrorattack mot fredsdemonstration

    10 oktober

    Turkiet skakas av ett terrordåd som beskrivs som det värsta i modern tid. Runt 100 människor dödas och 250 skadas när två självmordsbombare slår till i samband med att folk samlats inför en fredsdemonstration i Ankara. Protesten, organiserad av vänstergrupper, skulle rikta sig mot det pågående kriget mot PKK. IS misstänks ligga bakom det. PKK säger strax efter attentatet i Ankara att man utlyser en vapenvila. (10/10)

  • September

  • Stödmanifestation för kriget mot PKK

    Över 100 000 människor deltar i en manifestation i Istanbul till stöd för turkiska statens krig mot PKK, som av regeringen beskrivs som en "kamp mot terrorn". Huvudtalare är president Erdoğan, som ger manifestationen drag av valmöte inför nyvalet till parlamentet den 1 november.

  • Tillslag mot kritiska medier

    Åklagare inleder en utredning mot den stora mediegruppen Doğan som anklagas för "terroristpropaganda" för sitt sätt att bevaka den väpnade konflikten mellan säkerhetsstyrkorna och PKK. Doğan äger bland annat tidningen Hürriyet och TV-kanalen CNN Türk. En dag tidigare genomför polisen en räd mot tidskriften Nokta sedan den publicerat ett satiriskt bildmontage där president Erdoğan tar en "selfie", ett foto av sig själv, under en soldatbegravning. Hela upplagan av tidskriften beslagtas på order av en åklagare. Tre utländska journalister, två britter och en nederländska, utvisas också efter anklagelser för samröre med PKK sedan de rapporterat från striderna i sydöstra Turkiet.

  • Civila kurder dödas i strider

    Minst ett 30-tal människor har enligt regeringskällor dödats i samband med strider mellan regeringsstyrkor och PKK i staden Cizre i sydöstra Turkiet. Enligt HDP har 20 civila mist livet. En del bedömare menar att AKP-regeringens militära offensiv mot PKK-sympatisörer i staden ska ses som en hämnd för att 85 procent av Cizres invånare röstade på HDP i valet i juni. En grupp bestående av HDP:s ledare Selahattin Demirtaş och flera parlamentsledamöter ska ha hindrats av polis från att ta sig in i staden. HDP-delegationen har som mål att rikta uppmärksamhet mot situationen i området. Efter nio dagar hävs det utegångsförbud som rått i Cizre medan armén jagat "terrorister" i staden.

  • Attacker mot kurdparti

    Flera av det pro-kurdiska partiet HDP:s lokaler attackeras på olika håll i landet. Rapporter kommer om att regeringsvänliga aktivister satt eld på såväl HDP-kontoret i Ankara som det i Alanya. Även tidningen Hürriyets lokaler i Istanbul utsätts för stenkastning sedan kritik framförts om att president Erdoğan blivit felciterad i tidningen.

  • Augusti

  • Nyval utlyses

    24 augusti

    President Erdoğan utlyser nyval till den 1 november. Regeringsförhandlingarna har tidigare strandad då AKP och kemalistiska CHP inte kunnat enas om villkoren för regeringssamarbete och nationalistiska MHP vägrar att stödja en fortsatt AKP-ledd minoritetsregering utan att få igenom sina krav. Pro-kurdiska vänsterpartiet HDP har förklarat sig redo att delta, trots att presidenten anklagar partiet för att ta order från PKK som staten ligger i krig med. Erdoğan har hela tiden antagits vilja ha ett nyval i hopp om landet ska kunna återgå till enpartistyre. Efter några dagar godkänner presidenten en provisorisk regering som ska leda landet fram till nyvalet. I den ingår två företrädare för HDP, men de hoppar av efter drygt tre veckor. (24/8)

  • Juli

  • Armén slår till mot både IS och PKK

    Två dagar efter attentatet i Suruç bombar turkiskt flyg för första gången IS-baser i Syrien. Under återstoden av månaden grips runt 1 000 i polisrazzior i hela landet, riktade mot både PKK och IS. Turkisk militär anfaller både IS och PKK ställningar med artilleribeskjutning över gränsen till såväl Syrien som Irak. Regeringen ger den USA-ledda alliansen rätt att använda turkiska flygbaser.

  • Terrordåd mot kurdiskt kulturcenter

    20 juli

    Minst 32 människor dödas och ett 100-tal skadas i ett självmordsattentat utanför ett kulturcenter i staden Suruç, en mil från syriska gränsen, mitt emot den syrisk-kurdiska staden Kobane. IS säger sig ligga bakom dådet som utlöser protester i flera turkiska städer mot vad demonstranterna, huvudsakligen kurder, ser som turkiska statens släpphänthet gentemot IS. (20/7)

  • PKK avbryter vapenvila

    PKK uppges formellt avbryta den vapenvila som officiellt rått sedan mars 2013. Beskedet överlämnas till en kurdisk nyhetsbyrå av paraplyorganisationen KCK som anklagar turkiska staten för att ha utnyttjat vapenvilan till att bygga militärposteringar, vägar med militära syften och fördämningar som "syftar till ett kulturellt folkmord". PKK hotar via KCK att angripa alla dammbyggen i sydöstra Turkiet.

  • Regeringsbildande förhalas

    Först drygt en månad efter parlamentsvalet ger president Erdoğan premiärminister Davutoğlu i uppdrag att försöka bilda ny regering. Oppositionen har kritiserat presidenten för att förhala regeringsbildandet för att försöka slå vakt om AKP:s maktställning så länge som möjligt. Men inget av de övriga partierna har antytt någon vilja att ingå i en koalitionsregering. En del spekulerar kring att Erdoğan och AKP i själva verket gärna ser att det blir nyval. En regering måste bildas inom 45 dagar.

  • Juni

  • Relativt dåligt val för AKP

    7 juni

    Efter en orolig upptakt till parlamentsvalet avlöper valdagen förhållandevis lugnt. När resultatet kommer visar det sig att AKP backar rejält och får endast 41 procent av rösterna (317 mandat) och förlorar den majoritet av rösterna som partiet har haft sedan 2007. Därmed sätts stopp för Erdoğans planer på att införa presidentstyre och själv fortsätta att styra landet på obestämd tid. HDP får 13 procent (80 mandat), medan CHP får 25 procent (132 mandat) och MHP 16 procent (80 mandat). (7/6)

  • April

  • Konflikt om massdödandet av armenier 1915

    Omvärldens beskrivning av massdödandet av armenier och andra kristna i Osmanska riket som ”folkmord” väcker kraftfulla protester i Turkiet. Regeringen överlämnar en protest till Vatikanstaten för att påven Franciskus använt ordet och kallar hem sin ambassadör för ”konsultationer”. Strax därpå antar EU-parlamentet en resolution som uppmanar Turkiets regering att erkänna massdödandet 1915 som ett folkmord, varpå regeringen anklagar EU för att försöka ”skriva om historien” och för rasism, eftersom de muslimska turkarnas lidande under första världskriget inte beaktas. President Erdoğan fördömer Frankrikes, Tysklands och Rysslands ledare för att de "gett stöd åt armeniska lögner".

  • Oppositionsledaren bötfälls

    Oppositionsledaren Kemal Kılıçdaroğlu döms att böta 10 000 lira, drygt 33 000 kronor, för att ha förolämpat nuvarande presidenten Erdoğan i ett tal 2013. Erdoğans advokater hade yrkat på ett tio gånger så högt belopp.

  • Mars

  • Dömda officerare i ”Operation slägga” frias helt

    En domstol frikänner samtliga 298 militära officerare som tidigare dömts för delaktighet i ett kuppförsök 2003, "Operation slägga" (se September 2012). De var tidigare dömda till långa fängelsestraff, men Författningsdomstolen underkände senare de bevis som åklagarna lagt fram. Ärendet fick en ny vändning efter brytningen mellan det regerande partiet AKP och den milt islamistiska Gülenrörelsen. Rättegången beskrevs i efterhand som manipulerad av anhängare till Gülenrörelsen. AKP hade stor nytta av den inflytelserika rörelsen för att komma till makten och därefter kunna minska militärens och den statliga byråkratins makt, men efter korruptionsanklagelser mot regeringen 2013 har AKP slagit tillbaka.

  • Polisen får ökade befogenheter

    Parlamentet antar ett stort antal lagar som stärker polisens befogenheter att ingripa mot demonstranter och att använda skjutvapen mot civila. Bland annat får polisen även hålla personer gripna i upp till två dygn utan åklagares godkännande. Demonstranter som till exempel bär något slags vapen, maskerar ansiktet eller ropar förbjudna slagord kan dömas till upp till fem års fängelse. Debatten om lagförslagen har varit mycket hätsk och utlöst slagsmål i parlamentet. Oppositionen anklagar regeringen för att föra Turkiet ett steg mot att bli en polisstat. Stark kritik kommer senare också från Europarådet.

  • Januari

  • Oenighet inom AKP om korruptionsanklagelser

    Parlamentet, starkt dominerat av regeringspartiet AKP, röstar som väntat för att lägga ned fallen med fyra korruptionsmisstänkta före detta ministrar. Men tiotals medlemmar av AKP går oväntat emot partilinjen och röstar för att ex-ministrarna skulle ställas inför rätta. Minst 48 AKP-medlemmar vill åtala förre EU-ministern Egemen Bağış. Röstresultaten antyder en oväntad spricka inom partiet inför parlamentsvalet senare under året.

  • Vänsterextremistiska attentat

    Den förbjudna vänsterextrema rörelsen Folkets revolutionära befrielsefront/parti (DHKP-C) tar på sig två attentat i centrala Istanbul. En polisman dödas och en skadas när en kvinnlig självmordsbombare detonerar en sprängladdning inne på en polisstation mitt i turistområdet nära Blå moskén. Attentatet sägs vara hämnd för att en 15-årig pojke dödats under protester mot regeringen 2013. Några medlemmar av rörelsen försöker också detonera en handgranat utanför den byggnad där president Erdoğan tidigare hade sitt kontor.

  • Korruption inom regeringen tystas ned

    Ett parlamentariskt utskott beslutar att fyra korruptionsmisstänkta före detta ministrar inte ska åtalas inför Författningsdomstolen. Beslutet följer helt partilinjerna. Samtliga representanter för regerande AKP friar männen, medan samtliga representanter för oppositionen vill åtala dem. Alla framträdande medlemmar av AKP sluter nu upp bakom president Erdoğans uppfattning att korruptionsanklagelserna mot regeringen var ett försök till statskupp.

• 2014

  • December

  • Tillslag mot Gülenrörelsen

    President Erdoğan beordrar en ny kampanj mot Gülenrörelsen. Omedelbart efter hans signal gör polisen razzior runt om i landet och griper 27 personer, bland dem chefredaktören för den stora tidningen Zaman, styrelseordföranden för TV-bolaget Samanyolu, två före detta polischefer, en TV-producent, en regissör och flera manusförfattare. Gripandena fördöms av bland annat EU. Men president Erdoğan uppmanar EU att sköta sina egna affärer och hävdar att räderna varit nödvändiga svar på "fiendens smutsiga komplott". Enligt Erdoğan försöker Gülenrörelsen upprätta en parallell statsstruktur via polisen, domstolarna och andra statliga institutioner, med hjälp av sitt inflytande över medierna.

  • November

  • Nytt presidentpalats omstritt

    Landets nya presidentpalats i utkanten av Ankara väcker stort rabalder efter att ha byggts färdigt till en kostnad av motsvarande 615 miljoner USA-dollar, nästan dubbelt så mycket som beräknat. Enligt finansministern kostar presidentens nya flygplan 185 miljoner dollar. Kritiker anser att palatsets 1 000 rum, på en yta på 200 000 kvadratmeter, uttrycker ett växande storhetsvansinne hos president Erdoğan. Dessutom kritiseras storbygget för att ha uppförts i ett känsligt naturområde. När palatset började byggas var det tänkt att användas av premiärministern, som då var Erdoğan, men när han bytte titel bytte även palatset innehavare.

  • Oktober

  • Inga åtal mot korruptionsmisstänkta

    Åklagare lägger ned åtalen mot 53 personer som misstänkts för delaktighet i den stora korruptionshärva med kopplingar till regeringen som avslöjades i december 2013. Bland dem som släpps är två söner till tidigare ministrar.

  • PKK-soldaterna tillbaka i Turkiet

    PKK-ledaren Cemal Bayık säger att de gerillasoldater som hade dragits tillbaka till baserna i Kandilbergen i Irak nu har återvänt till Turkiet. I en tysk radiointervju hotar han att avbryta vapenvilan med turkiska staten om regeringen fortsätter att stå passiv inför IS offensiv mot kurderna i Syrien.

  • Många döda i kurdiska protester

    Kurder protesterar mot att armén inte ingripit för att skydda de syriska kurder som hotas av IS, och demonstranter drabbar samman med kravallpolis i en rad turkiska städer. I flera städer utlyses utegångsförbud och militärer patrullerar gatorna. I Istanbul grips närmare 100 personer och tiotals människor skadas, bland dem åtta polismän. Efter fyra dagars oroligheter rapporteras dödssiffran vara uppe i 31 människor. Åtskilliga av dödsoffren ska ha skett i sammandrabbningar mellan kurder och personer som sympatiserar med IS. Representanter för USA och Iran rapporteras försöka övertala Turkiet att ansluta sig till den internationella alliansen som bekämpar islamistsekten i Syrien och Irak.

  • Militära tillslag mot IS godkänns

    Parlamentet godkänner att Turkiet ingriper militärt mot Islamiska staten (IS) i Syrien och Irak. Parlamentet ger också klartecken till andra stater att sända soldater in i de båda länderna via turkisk mark. Beslutet innebär dock inte automatiskt att Turkiet verkligen ger sig in i kriget. Premiärminister Davutoğlu säger att "vi ska göra allt vi kan" för att förhindra att den kurdiskt dominerade syriska staden Kobane, nära turkiska gränsen, faller i IS händer. Islamisterna rapporteras stå bara någon kilometer från staden.

  • September

  • Skolflickor får bära huvudduk

    Regeringen upphäver förbudet för skolflickor från årskurs fem och uppåt att bära huvudduk. Tidigare har sjalförbudet upphävts för universitetsstudenter och offentligt anställda. Enligt islamisk tradition kan flickor börja dölja håret när de kommit in i puberteten.

  • Kurder flyr från Syrien

    Inom loppet av ett par dygn flyr fler än 130 000 syrier, de allra flesta kurder, in i Turkiet undan en IS-offensiv i norra Syrien. Flyktingarna berättar om hur kurder dödats av den extremistiska sunnimilisen. Minst 64 kurdiska byar ska ha intagits av IS, som försöker erövra den strategiskt viktiga kurdiska staden Kobane (Ayn al-Arab). PKK-gerillan uppmanar turkiska kurder att ta till vapen för att skydda Kobane. Över 300 hörsammar kallelsen och ger sig in i Syrien, säger Syriska observatoriet för mänskliga rättigheter. Tillsammans med arabiska miliser rapporteras kurdiska styrkor ha bromsat IS framryckning.

  • Augusti

  • Davutoğlu blir premiärminister

    AKP:s verkställande utskott nominerar utrikesminister Ahmet Davutoğlu som ny partiordförande och premiärminister. Oppositionen kritiserar valet och säger att Davutoğlu är ämnad att bli en marionett åt Erdoğan, som tros komma att tänja på författningens ramar för att behålla makten över regeringsarbetet. Den 28 augusti tillträder Erdoğan och Davutoğlu sina nya befattningar. Oppositionens ledamöter lämnar parlamentet när Erdoğan svärs in.

  • Erdoğan väljs till president

    Som väntat vinner Erdoğan presidentvalet redan i första omgången, fast med knappare marginal än opinionsmätningarna spått. Han får knappt 52 procent av rösterna, mot drygt 38 procent för CHP:s och MHP:s gemensamma kandidat Ekmeleddin İhsanoğlu och knappt 10 procent för kurdiska HDP:s Selahattin Demirtaş. Efter drygt elva år som en mycket stark och profilerad premiärminister övertar nu Erdoğan den formellt mindre inflytelserika posten som statschef, men han har inte gjort någon hemlighet av att han vill ändra presidentämbetets roll efter amerikansk förebild. Ännu så länge finns det dock inget stöd i författningen för en direkt beslutsfattande president. Observatörerna från OSSE påpekar att valrörelsen har genomförts under demokratiska former men att Erdoğans ställning gett honom påtagliga fördelar gentemot konkurrenterna och att han favoriserats kraftigt av medierna. Ledningen för EU gratulerar Erdoğan till segern och uttrycker sin förhoppning att han ska "slå vakt om den försonande roll som den nya ställningen fordrar och sträva efter att omsluta alla samhällsgrupper, trosriktningar, känslor, åsikter och livsstilar i det turkiska samhället".

  • Juli

  • Ny fredsprocess godkänns av parlamentet

    Parlamentet godkänner ett förslag från regeringen om att återuppta fredsprocessen med kurderna. Bland annat garanteras straffrihet för personer som deltar i samtal med PKK-gerillan. Sådan juridisk immunitet har länge efterfrågats av kurdiska politiker som fruktat att kunna bli åtalade i efterhand om de politiska vindarna börjar blåsa i en annan riktning. Den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan rapporteras beskriva de nya lagarna som "en historisk utveckling". Några dagar senare träder lagarna i kraft efter att ha undertecknats av president Gül.

  • Juni

  • Livstids fängelse för kuppledare

    Två av ledarna för den blodiga militärkuppen 1980, förre presidenten Kenan Evren och förre flygvapenchefen Tahsin Şahinkaya, döms till livstids fängelse. De greps 2012 och har inte kunnat vara på plats under den långa rättegången på grund av sviktande hälsa. De är idag 96 respektive 89 år.

  • Turkar kidnappas av islamister i norra Irak

    I samband med islamiströrelsen Isis invasion av norra Irak kidnappar islamisterna 80 turkiska medborgare. 49 av dem är anställda vid Turkiets generalkonsulat i Mosul. Bland de bortförda finns generalkonsuln. Övriga kidnappade är säkerhetspersonal, lastbilsförare och även barn. De 31 lastbilsförarna släpps i juli och de 49 övriga först efter drygt tre månader. Turkiska myndigheter ger ytterst vaga uppgifter om omständigheterna kring frigivningarna men säger att ingen lösesumma har överlämnats till islamisterna.

  • Maj

  • Protester efter svår gruvolycka

    Tusentals demonstranter drabbar samman med polis i landets tre största städer sedan en gruvolycka i västra Turkiet krävt 301 liv. Landets fyra största fackförbund genomför en endagsstrejk i protest mot bristande säkerhet i gruvorna. Premiärminister Erdoğan får ett bryskt mottagande när han besöker olycksplatsen och rör upp känslorna genom att hänvisa till att lika många dog i gruvolyckor i Storbritannien på 1800-talet. Efter hård kritik mot de ansvariga väcks åtal för vållande till annans död mot åtta av dem, däribland företaget VD. Enligt FN-organet ILO hade Turkiet flest arbetsplatsolyckor i Europa och det tredje högsta antalet i världen 2012. Mellan 2002 och 2012 omkom över 1 000 turkiska gruvarbetare.

  • April

  • Brottsutredning mot Gülen

    Åklagare inleder en förundersökning om brott mot Fethullah Gülen. Den islamiske ledaren misstänks för att försöka störta regeringen och leda en kriminell organisation. Premiärminister Erdoğan säger att han ska begära Gülen utlämnad från USA.

  • Mars

  • AKP stärks i lokalval

    Lokalvalen blir en stor framgång för AKP, trots alla korruptionsanklagelser mot regeringspartiet. AKP får drygt 45 procent av rösterna och segrar bland annat i megastäderna Istanbul och Ankara, i Ankara dock så hårfint att konkurrenten CHP begär omräkning av rösterna, vilket emellertid avslås av valnämnden. Analytiker förklarar AKP:s storseger med att väljarna helt förknippar det senaste årtiondets höjda levnadsstandard med Erdoğans politik och att de konservativa, religiösa massor som partiet vilar på inte berörs särskilt mycket av ingripanden mot sociala medier eller tillslag mot miljödemonstranter.

  • Regeringen blockerar sociala medier

    Regeringen låter stänga mikrobloggen Twitter, sedan den enligt Erdoğan vägrat åtlyda domstolsorder att ta bort vissa länkar. Stängningen sker timmarna efter det att premiärministern hotat att "utplåna" bloggen, som tillsammans med andra sociala nätverk använts för anonyma avslöjanden om den stora korruptionshärva där Erdoğan själv utpekats som inblandad.  Efter två veckor slår Författningsdomstolen fast att stängningen strider mot den grundlagsskyddade yttrandefriheten och individens rättigheter, och dagen därpå hävs blockeringen. Premiärministern säger att han tänker "sätta dit" Twitter för skatteflykt i stället.

  • Erdoğans telefonsamtal läcks till internet

    Erdoğan medger att det är han som talar på ett inspelat telefonsamtal som läckts till medier. På bandet hörs han instruera justitieministern att påskynda en rättsprocess mot en företagsledare som framträtt som en av regeringens hårdaste kritiker. Premiärministern säger att det är helt i sin ordning att justitieministern håller uppsikt över en rättsprocess, medan företagsledaren betraktar samtalet som exempel på hur regeringen lägger sig i rättsväsendets arbete. Under en tid har ett stort antal påstådda inspelningar av Erdoğans telefonsamtal offentliggjorts. De flesta samtalen har tyckts bekräfta att premiärministern, hans anhöriga och medarbetare varit djupt indragna i den påstådda muthärvan. Erdoğan har hävdat att banden är förfalskade.

  • Februari

  • Specialdomstolar avskaffas efter gülenistinfiltration

    Parlamentet avskaffar de specialdomstolar som rannsakat och dömt hundratals militärer och andra som anklagats för försök till statskupp. AKP-regeringen anser att dessa domstolar är så infiltrerade av Gülenrörelsen att de utgör ett hot mot regeringen. Beslutet kan medföra att rättegångarna görs om vid vanliga brottmålsdomstolar.

  • Skärpt kontroll av internet

    Parlamentet antar en lag som ger telekommunikationsmyndigheten rätt att utan domstolsbeslut blockera internetsidor som anses göra intrång i personers privatliv eller vars innehåll betraktas som kränkande. Internetoperatörer tvingas också spara dokumentation av alla internetanvändares aktiviteter på nätet i två år och överlämna uppgifterna till myndigheterna på begäran, utan att underrätta dem som berörs. Turkiet är redan ett av de länder i världen som har hårdast restriktioner för internettrafiken och parlamentsbeslutet får hård kritik från EU, som anser att landet nu tar ett steg tillbaka "i ett redan kvävande medieklimat".

  • Januari

  • Akutvården politiseras

    En lag träder i kraft som förbjuder läkare att ge akutvård utan myndigheternas tillstånd. Kritiker befarar att lagen syftar till att hindra demonstranter som skadats av poliser att få vård. Läkare som trotsar förbudet riskerar upp till tre års fängelse och mer än 6 miljoner kronor i böter.

  • Hundratals poliser avskedas

    350 poliser i Ankara avskedas eller omplaceras genom ett regeringsdekret som offentliggörs vid midnatt natten till den 7 januari. Bland dem finns chefer för rotlarna för ekonomisk brottslighet, smuggling, nätbrottslighet och organiserad brottslighet. Sammanlagt har 560 poliser fråntagits sina uppgifter enbart i huvudstaden under de senaste veckorna. Dagen efteråt avskedas vice rikspolischefen samt polischeferna i 16 av landets provinser, däribland i flera av landets största städer. Inte långt därefter omplaceras 20 åklagare, bland dem chefsåklagaren i Istanbul. Samtliga omplacerade har utrett ärenden som betraktats som känsliga för regeringen. Regeringen inleder också en rättslig utredning om flera högt uppsatta åklagare som arbetat med den stora korruptionshärvan.

• 2013

  • December

  • AKP-medlemmar hoppar av

    På kort tid lämnar fem av AKP:s parlamentsledamöter partiet i protest mot korruptionsskandalen och partiledningens "arrogans". Bland avhopparna är en tidigare kulturminister och förre landslagsspelaren i fotboll Hakan Şükür.

  • Regeringen försöker bromsa polisens arbete

    Ett regeringsdekret om att poliser inte får påbörja utredningar utan godkännande från sina högsta chefer blockeras av det så kallade statsrådet, landets högsta administrativa domstol, som säger att ordern strider mot den författningsenliga maktdelningsprincipen. En åklagare som arbetat med korruptionshärvan avlägsnas från utredningen sedan han klagat på att polisen inte gjort de gripanden som han gett order om. Riksåklagaren förklarar omplaceringen med att åklagaren läckt information till medierna.

  • Skandal fäller ministrar

    De tre ministrar vars söner misstänkts i korruptionshärvan avgår. En av dem, miljöministern Erdoğan Bayraktar, säger att de flesta av de påstått olagliga projekt han anklagats för att ha legat bakom hade godkänts på direkt order från premiärministern. Han uppmanar premiärministern att själv avgå. Denne svarar i stället med en stor regeringsombildning med tio nya ministrar. En av dem som avskedas är EU-ministern Egemen Bağış som också utpekats för korruption.

  • Regeringen slår tillbaka mot korruptionsavslöjanden

    Minst 50 personer grips i polisrazzior för misstänkt korruption i samband med offentliga anbud på stora bygg- och anläggningsprojekt och olaglig överföring av pengar till Iran. Bland de gripna är flera ledande personer inom näringslivet och tre söner till ministrar i AKP-regeringen. Gripandena följs av omfattande utrensningar på hög nivå ur poliskåren. Bland de över 100 polischefer som avskedas eller omplaceras är chefen för Istanbulpolisen och de ansvariga för insatser mot ekonomisk brottslighet, organiserad brottslighet och smuggling. Premiärminister Erdoğan anklagar dem för maktmissbruk och säger att razziorna varit ett led i en smutskastningskampanj mot regeringen. Han säger också att de som legat bakom gripandena försökt skapa "en stat i staten", vilket tolkas som ett förtäckt angrepp på Gülenrörelsen (se Religion och Modern historia). Korruptionsskandalen framstår snart som den värsta krisen hittills för AKP-regeringen och tolkas som en skärpt maktkamp mellan regeringen och Gülenrörelsen, som anses ha ett betydande stöd inom poliskåren och domstolarna. Krisen blottar också sprickor inom partiledningen med interna krav på att Erdoğan ska avskeda korruptionsmisstänkta ministrar. Åklagare uppmanar parlamentet att upphäva den juridiska immuniteten för fyra ministrar, bland dem ekonomiministern och EU-ministern. Några dagar efter massgripandena väcks åtal mot 24 personer, bland dem två ministersöner, en azerbajdzjansk affärsman och VD för statsägda Halkbank (Folkbanken).

  • Migranter till EU kan tas tillbaka

    Turkiet skriver under ett avtal med EU om att ta tillbaka migranter som tagit sig in i Europeiska unionen olagligt från Turkiet. Turkiet och EU beslutar samtidigt att inleda förhandlingar om att turkiska medborgare ska kunna besöka EU-länder utan visum.

  • November

  • Diplomatisk konflikt med Egypten

    Turkiets ambassadör i Kairo utvisas sedan premiärminister Erdoğan ännu en gång kritiserat militärens maktövertagande i Egypten och klappjakten på islamister. Turkiet svarar med att förklara det egyptiska sändebudet i Ankara persona non grata.

  • Arbetet med ny författning bryter samman

    Det parlamentariska utskott som i två år arbetat med en ny författning ger upp försöken. Representanterna för de fyra partierna har bara lyckats enas om cirka 60 artiklar, inte ens hälften av vad en författning skulle innehålla. Åsiktsskiljaktigheterna i det turkiska samhället är så starka att politikerna till exempel inte kunnat komma överens om hur turkiskt medborgarskap ska definieras eller hur religionsfriheten ska skyddas. Därmed ser AKP-regeringen inte ut att kunna infria ett av sina viktigaste löften från valrörelsen 2011.

  • Livstid för kommunistiska journalister

    Sex journalister döms till livstids fängelse för medlemskap i Marxist-leninistiska kommunistpartiet (MLKP). Bland dem är Fusun Erdoğan, som leder kurdiskspråkiga Özgür Radio. Han har redan suttit i häkte sedan 2006. Europeiska journalistfederation fördömer de "absurda" utslagen och beskriver dem som ett uttryck för turkiska regeringens krav på total samhällskontroll.

  • Oktober

  • EU går med på att återuppta medlemskapsförhandlingarna med Turkiet efter ett tre år långt avbrott. Tills vidare begränsas förhandlingarna till det kapitel i EU:s regelverk som rör regional utveckling.

  • 20 000 fängslas enligt terrorlagar under fyra år

    Justitiedepartementet avslöjar att 20 000 människor fängslats med hänvisning till landets antiterrorlagar under de senaste fyra åren, varav 8 000 enbart under de senaste tolv månaderna. De flesta har inte gjort sig skyldiga till våldsbrott. En betydande del av de dömda är kurder, ofta medlemmar av det lagliga partiet BDP.

  • Huvudduk och skägg tillåts, trohetsed slopas

    Förbudet för kvinnliga offentligt anställda att bära islamisk huvudduk avskaffas med omedelbar verkan. Manliga offentligt anställda tillåts odla skägg. Förbuden kvarstår för domare, åklagare, poliser och militärer. Samtidigt avskaffas trohetseden till turkiska nationen som inlett alla skoldagar sedan 1930-talet.

  • September

  • Kurdiska vapenvilan allt bräckligare

    PKK-ledaren Cemal Bayık meddelar att den kurdiska gerillan har avbrutit sin reträtt från turkisk mark som reaktion på att turkiska staten enligt honom inte levt upp till sina åtaganden enligt vapenvilan som gällt sedan början av året. Uttalandet bekräftas några dagar senare i en officiell kommuniké, i vilken PKK dock lovar att fortsätta iaktta vapenvila. I kommunikén kritiseras framför allt att regeringen och parlamentet ännu inte reformerat strafflagar och vallagar, beviljat kurder rätt till utbildning på sitt eget språk eller skapat någon form av regionalt självstyre för de kurdiska delarna av landet.

  • Ny rättegång mot militärer

    Bara några veckor efter de många fällande domarna i Ergenekon-affären inleds rättegången mot 102 före detta militärer som anklagas för att ha störtat Turkiets första islamistiskt ledda regering 1997. Den oblodiga kuppen mot dåvarande premiärministern Necmettin Erbakan har beskrivits som "den postmoderna kuppen". En militär maktdemonstration och ett hotfullt formulerat ultimatum pressade Erbakan att avgå. Den huvudåtalade är dåvarande försvarschefen general Hakkı Karadayı, för vilken åklagarna yrkar på livstids fängelse.

  • Augusti

  • Hundratals dömda för sammansvärjning

    Efter en flera år lång massrättegång faller domarna i den så kallade Ergenekon-affären om en nationalistisk, sekulär sammansvärjning för att avsätta AKP-regeringen. Av de 275 som stått inför rätta frikänns bara 21. Förre generalstabschefen general Ilker Başbuğ döms till livstids fängelse (han friges dock i mars 2014 på order av Författningsdomstolen som finner att hans rättigheter åsidosatts). Livstids fängelse utdöms för fler militärer samt för den kände vänsterpolitikern Doğu Perinçek och journalisten Tuncay Özkan. Tre parlamentsledamöter för det största oppositionspartiet CHP döms till mellan 12 och 35 år i fängelse. Oppositionen och oberoende analytiker, både i Turkiet och internationellt, ser rättegången delvis som politiskt påverkad av AKP:s vilja att sätta armén och hårdföra kemalister på plats.

  • Juli

  • Journalister sparkas för rapportering om protester

    Turkiska journalistförbundet säger att minst 72 journalister har antingen avskedats, tvingats ta tjänstledigt eller pressats att säga upp sig sedan protesterna mot regeringen började för sex veckor sedan. De stora turkiska mediebolagen ägs i många fall av stora företagsgrupper med ekonomiska band till regeringen, och sedan protesterna mot regeringen bröt ut har det riktats allt mer kritik mot självcensur i pressen. Tusentals människor har känt sig hänvisade till sociala medier som Facebook och Twitter för att skaffa sig en bild av händelserna.

  • Fredsprocessen hotas

    PKK anklagar turkiska regeringen för att avsiktligt försöka få fredsprocessen att spåra ur. Den kurdiska gerillan kritiserar armén för att den fortsätter att bygga nya militärförläggningar i de kurdiska områdena och låter regeringstrogna PKK-fientliga kurdiska miliser vara verksamma i regionen.

  • Militärens politiska makt begränsas

    Parlamentet antar en lag som ytterligare begränsar militärens inflytande över politiken. Försvarsmakten har alltid formellt haft till uppgift att "bevara republiken Turkiet", vilket ansetts berättiga militära maktövertaganden i kristider. Nu ändras lagen till att arméns huvudsakliga uppgift är att försvara Turkiet mot hot från utlandet.

  • Nya ledare för PKK

    PKK möblerar om i sin ledning. Murat Karayılan, som betraktats som relativt moderat, avsätts som ordförande och ersätts av Cemal Bayık och Bese Hozat. Den senare har lett PKK:s kvinnoförbund. Personskiftet tros signalera en hårdare attityd från PKK, som uttryckt skepsis om turkiska statens goda vilja att fortsätta fredsprocessen.

  • Juni

  • Våld mot demonstranter får EU att tveka

    EU skjuter upp den planerade omstarten för Turkiets medlemskapsförhandlingar i minst fyra månader som en följd av de hårda insatserna mot demonstranter och aggressiva uttalanden från regeringens sida mot såväl oppositionen som omvärlden. Tills vidare väntar EU på en rapport i oktober om huruvida Turkiet uppfyllt kraven för att få fortsätta förhandlingarna.

  • Polisen stormar demonstrantläger i Istanbul

    Demonstranter har sedan slutet av maj protesterat mot planer på att bebygga Geziparken i centrum av Istanbul. Protesterna spred sig snabbt till flera städer, däribland huvudstaden Ankara. Kravaller har brutit ut på flera håll. Fyra personer har dödats i oroligheterna. Över 5 000 demonstranter och 600 poliser har skadats och uppemot 1 000 personer har gripits. Premiärminister Erdoğan intar en hård linje och säger att planerna på att omforma parken ligger fast. Efter mer än två veckors demonstrationer vid Taksimtorget i Istanbul stormar kravallpolis parken med tårgas och vattenkanoner och river det tältläger som byggts upp där. Regeringen säger att de som fortsätter att demonstrera kommer att betraktas som terrorister eller terroristsympatisörer.

  • Maj

  • PKK inleder reträtt från turkisk mark

    I enlighet med ett tidigare besked inleder PKK-gerillan formellt en reträtt från turkisk mark den 8 maj. Processen väntas pågå i flera månader, och först efter det att alla samlats i Irak kan det bli möjligt att börja diskutera en vapennedläggelse, säger PKK-ledningen. I praktiken sägs de cirka 2 000 gerillasoldaterna inne i Turkiet ha rört sig i riktning mot Irak, huvudsakligen nattetid, i flera veckor.

  • April

  • Utlänningslag garanterar asylrätt

    Parlamentet antar en utlänningslag som ger flyktingar möjlighet att söka asyl på samma villkor som i EU-länder. Lagen stadgar att utlänningar inte kan sändas tillbaka till länder där de riskerar tortyr, omänsklig behandling eller kränkande straff, eller riskerar förföljelse på grund av ras, religion eller medlemskap i viss organisation. EU-kommissionen välkomnar beslutet.

  • "Kloka personer" ska främja freden

    Regeringen utser 63 "kloka personer", representerande landets sju regioner, som genom olika initiativ ska försöka främja fredsprocessen mellan staten och kurderna. Bland de 63 finns representanter för näringslivet, kulturpersonligheter, akademiker, människorättsaktivister, journalister och andra. De förmodas delta i offentliga debatter, hålla kontakt med medier och diskutera fredsarbete med människor på gräsrotsnivå.

  • Mars

  • PKK-ledaren utropar vapenvila

    Den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan utropar vapenvila och uppmanar sina gerillasoldater att lämna turkiskt territorium. I ett meddelande som läses upp i samband med det kurdiska nyåret talar Öcalan om "en ny era... när vapnen ska tystna och idéerna och politiken ska tala".

  • Februari

  • Politiker får tala kurdiska offentligt

    Förbudet för politiska partier att använda andra språk än turkiska i sin verksamhet slopas, sedan konstitutionsdomstolen funnit att det stred mot Turkiets författning. Det blir nu tillåtet att tala kurdiska på partimöten och att till exempel sprida affischer och flygblad på kurdiska. Kort efter detta meddelar regeringen att det blir fritt fram för imamer att använda kurdiska i predikningarna i landets moskéer. Även arabiska blir ett tillåtet språk i moskéerna.

  • Vänsterextremistiskt attentat mot USA:s ambassad

    En vakt och gärningsmannen dödas vid ett sprängattentat mot USA:s ambassad i Ankara. Den förbjudna vänsterextremistiska organisationen DHKP-C tar på sig dådet och utsätts för en klappjakt från polisens sida. Ett par veckor efter attentatet genomför polisen razzior i 28 provinser samtidigt i jakt på 167 utpekade personer.

  • Januari

  • Högsta förvaltningsdomstolen river upp förbudet för kvinnliga advokater att bära huvudduk under domstolsförhandlingar. Redan nästa dag infinner sig advokaten Şule Dağlı Gökkılıç iförd muslimsk slöja i en domstol i Istanbul.

  • Parlamentet antar en lag som tillåter kurder att tala sitt eget språk i domstolar. Staten ska stå för kostnaderna för tolkning. Med den nya lagen går staten den kurdiska befolkningen till mötes på en viktig punkt. Det högernationalistiska partiet MHP motsätter sig högljutt lagen.

  • Kurdiska aktivister mördas i Paris

    Tre kvinnliga kurdiska aktivister hittas ihjälskjutna i det kurdiska informationscentret i Paris. Vilka som ligger bakom morden är okänt, men det förmodas röra sig om ett försök att störa de pågående fredsförhandlingarna. En av de dödade kvinnorna, Sakine Cansız, beskrivs som en av grundarna av PKK. Franska utredare bedömer att morden är en intern uppgörelse inom PKK. En kurdisk man från Turkiet grips av fransk polis och delges misstanke för mord och terrorism. Han ska ha arbetat som chaufför åt Cansız.

• 2012

  • December

  • Dialog med PKK bekräftas

    En regeringstalesman bekräftar att säkerhetstjänsten har en dialog med den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan om att få gerillan att lägga ned vapnen.

  • Nato godkänner robotar längs syriska gränsen

    Nato ger klartecken till att placera ut Patriotrobotar längs Turkiets gräns mot Syrien. Robotarna ska skydda Turkiet från eventuella attacker från den syriska regimen. Nato betonar att utplacerandet sker enbart i försvarssyfte.

  • November

  • FN-kritik mot antiterrorlag

    FN:s människorättskommitté säger att den antiterrorlag från 1991 som Turkiet använder för att häkta politiska aktivister, jurister och journalister är så vag och otydlig att den på flera punkter inte lever upp till folkrättens krav på rättssäkerhet.

  • Oktober

  • Hård EU-kritik mot Turkiet

    Turkiet får svidande kritik i EU:s årliga rapport för stora brister i yttrande- och församlingsfriheten, långa häktningstider och utdragna rättsprocesser samt den fortsatta frånvaron av en politisk lösning på den kurdiska frågan.

  • September

  • Hundratals militärer fängslas

    331 pensionerade eller aktiva militärer döms till långa fängelsestraff för inblandning i "Operation slägga", påstådda planer på att 2003 störta regeringen genom att provocera fram en militärkupp (se Januari 2010). Tre före detta generaler döms till 20 års fängelse och flera andra höga militärer till 16–18 år. De flesta döms till 13 år. Bara 34 åtalade frikänns.

  • Arméoffensiv mot PKK i sydost

    Enligt guvernören av sydostprovinsen Hakkâri har armén dödat 75 medlemmar av PKK under en veckolång offensiv i områden nära gränsen mot Irak och Syrien. Fyra armésoldater uppges ha dödats.

  • Juli

  • Oljeimport från irakiska Kurdistan

    Turkiet börjar importera råolja direkt från den självstyrande kurdiska regionen i norra Irak. Regeringen i Bagdad betecknar handeln som olaglig och säger att den kan skada relationerna mellan länderna.

  • Rättegång mot 295 kurder

    I Istanbul inleds en rättegång mot 205 personer som anklagas för medlemskap i Kurdistans samhällsunion (KCK), en paraplyorganisation som anses stå förbjudna PKK nära. Bland de åtalade är den kände publicisten Ragıp Zarakolu. De åtalade riskerar långa fängelsestraff för samröre med terrorister.

  • Juni

  • Syrien skjuter ned turkiskt plan

    De redan spända relationerna till Syrien försämras ytterligare när ett turkiskt jaktplan skjuts ned av syriskt luftvärn. Turkiet hävdar att planet befann sig i internationellt luftrum när det sköts ned och får starkt diplomatiskt stöd av såväl Nato som EU. Premiärminister Erdoğan beskriver nedskjutningen som en fientlig handling och turkiska armén förstärker sin bevakning av gränsen mot Syrien.

  • Maj

  • Ledande kurdisk politiker fängslas

    Den kurdiska politikern Leyla Zana döms till tio års fängelse för att i en rad offentliga anföranden fyra år tidigare ha uttryckt sig på ett sätt som domstolen i Diyarbakır tolkar som att hon inte betraktar PKK som en terroristorganisation och att hon erkänner den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan som kurdiska folkets ledare. Hon hade tidigare dömts för samma uttalanden, men det utslaget underkändes av Högsta appellationsdomstolen med hänvisning till att hon inte fått tillräckliga möjligheter att försvara sig.

  • Försök att få fart på EU-förhandlingar

    I mitten av månaden gör Turkiet och EU ett formellt försök att ge ny fart åt Turkiets förhandlingar om medlemskap i unionen. Förhandlingarna har i princip legat nere i ett par år, men nu ska Turkiet och EU-kommissionen bilda åtta arbetsgrupper med ansvar för var sitt specifikt kapitel för inträdesvillkoren. Genom dessa grupper ska Turkiet få aktivt stöd för snabbare anpassning till EU:s regelverk. Arbetsgrupperna ska enligt EU ses som ett komplement till de formella medlemskapsförhandlingarna.

  • Försök görs att skriva ny författning

    Efter ett halvårs förberedelser inleder en parlamentarisk kommission det konkreta arbetet med att skriva en ny författning, den första i turkiska republikens historia som inte tillkommer genom direktiv från militären. Alla fyra partier som är representerade i parlamentet deltar i processen.

  • Mars

  • Förre ÖB inför rätta

    Förre överbefälhavaren general Ilker Başbuğ ställs inför rätta för inblandning i försök att avsätta AKP-regeringen.

• 2011

  • December

  • Civila kurder dödas i flygräd

    34 civila kurder dödas i en flygräd vid byn Uludere nära irakiska gränsen. Regeringen tvingas medge att försvarsmakten felaktigt trott att männen var PKK-medlemmar.

  • November

  • Kurders död på 1930-talet beklagas

    Premiärminister Erdoğan ber om förlåtelse för att nästan 14 000 kurder dödades under turkiska militärens försök att krossa ett uppror mellan 1936 och 1939. Uttalandet ses delvis som en försonande gest mot den kurdiska befolkningen men också som ett sätt att lägga skulden på det nuvarande oppositionspartiet CHP, som var vid makten då.

  • Oktober

  • 24 armésoldater dödas

    24 turkiska soldater dödas av PKK nära irakiska gränsen, arméns svåraste förluster sedan 1990-talet.

  • Juli

  • Hela militärledningen avgår

    Alla medlemmar av försvarsmaktens högsta ledning, generalstaben, avgår kollektivt i protest mot gripandena av höga officerare. Regeringen accepterar avgångarna och president Gül utser deras efterträdare. Aldrig förr har en civil turkisk regering utnämnt de högsta cheferna för de väpnade styrkorna.

  • Juni

  • PKK:s vapenvila slut

    PKK:s vapenvila avbryts. Den har pågått med kortare avbrott sedan april 2009.

  • Syrier flyr till Turkiet

    Oroligheter i grannlandet Syrien leder till att tusentals människor flyr in i Turkiet. Regeringen i Ankara har hittills månat om goda relationer med den syriska regimen men kräver nu demokratiska reformer.

  • Tredje raka valsegern för AKP

    Regeringspartiet AKP vinner en betryggande seger i parlamentsvalet. Premiärminister Erdoğan inleder sin tredje mandatperiod.

  • Mars

  • Journalister anklagas för nationalistkomplott

    Ett stort antal journalister och andra skribenter grips för misstänkt inblandning i Ergenekon-affären. Flera åtalas. De anklagas inte för sina skriverier, utan för planering av statskupp, medlemskap i terrorgrupp och hatbrott.

• 2010

  • September

  • Folket godkänner grundlagsändringar

    I en folkomröstning godkänns en rad författningsändringar, bland annat att öka parlamentets inflytande över armén och rättsväsendet. Kritiker ser det som ett försök av regeringen att tillsätta välvilligt inställda domare. EU välkomnar dock ändringarna som ett viktigt led i Turkiets anpassning till Europeiska unionens krav. En indirekt följd av folkomröstningen, och av Författningsdomstolens minskade prestige, är att förbudet för kvinnor att dölja sitt hår på universiteten i tysthet upphävs under hösten utan att några lagar ändras.

  • Juli

  • Nära 200 åtal för nationalistkomplott

    Åtal väcks mot 196 personer, däribland både aktiva och pensionerade officerare, för medverkan i organisationen Ergenekon som ska ha haft planer på att störta regeringen (se även Oktober 2008).

  • Maj

  • Byte av oppositionsledare

    Ledaren för CHP Deniz Baykal avgår efter en sexskandal. Han efterträds av Kemal Kılıçdaroğlu, som i sitt första tal som ledare för CHP inte ens nämner ordet sekularism, föregångarens hjärtefråga.

  • Turkiska aktivister dödas av Israel

    Relationerna till Israel försämras drastiskt sedan nio turkiska pro-palestinska aktivister dödats i en israelisk kommandoräd mot en fartygsflotta som försökt bryta blockaden av Gazaremsan. En tionde aktivist avlider senare av sina skador.

  • Januari

  • Militära kupplaner avslöjas

    Tidningen Taraf avslöjar att militären haft en hemlig plan 2003, kallad Operation Balyoz (”slägga”), tänkt att bereda väg för ett militärt maktövertagande. Militära talesmän hävdade att det bara handlat om scenarier inför övningar. I februari grips uppemot 70 officerare misstänkta för delaktighet och 33 av dem åtalas för planer på att ha försökt avsätta regeringen.

• 2009

  • December

  • Bakslag för kurdiska initiativet

    Regeringens "kurdiska initiativ" hotas av att Författningsdomstolen förbjuder det kurddominerade partiet DTP för påstådda förbindelser med gerillan PKK. Två av dess ledande företrädare, Ahmet Türk och Aysel Tuğluk, bannlyses från politiken i fem år. De övriga parlamentsledamöterna går över till det nya Freds- och demokratipartiet (BDP).

  • Augusti

  • Regeringen lovar fred med kurderna

    Erdoğan håller ett känsloladdat tal i parlamentet om en lösning på det kurdiska problemet. Ej närmare beskrivna reformer ställs i utsikt. Regeringen säger sig vilja dra in så stora delar av det kurdiska samhället som möjligt i sin ”demokratiska öppning".

  • April

  • PKK utlyser vapenvila

    Den kurdiska PKK-gerillan utlyser ensidig vapenvila och säger sig vilja ge regeringen tillfälle att lösa konflikten politiskt. PKK tros vara stärkt av DTP:s framgångar i lokalvalen i mars.

• 2008

  • Oktober

  • Rättegång börjar mot påstådd nationalistisk komplott

    86 personer ställs inför rätta för medlemskap i den ultranationalistiska rörelsen Ergenekon, som anklagas för att ha försökt driva fram en militärkupp mot regeringen.

  • Juli

  • Regerande AKP ytterst nära att förbjudas

    Med minsta möjliga marginal avslår Författningsdomstolen en begäran att regeringspartiet AKP ska förbjudas för brott mot landets icke-religiösa styresskick.

• 2007

  • Oktober

  • Folkomröstning godkänner direktval av president

    I en folkomröstning godkänns regeringens förslag att presidenten i fortsättningen ska utses i allmänna val, inte som hittills väljas av parlamentet. Mandatperioden ska förkortas från sju till fem år, med möjlighet till ett omval.

  • Augusti

  • AKP:s kandidat blir president

    Utrikesminister Abdullah Gül väljs till president sedan parlamentet och författningsdomstolen under våren stoppat hans kandidatur.

  • Januari

  • Mord på journalist väcker uppseende

    Journalisten Hrant Dink mördas. Han är redaktör för den armenisk- och turkiskspråkiga veckotidningen Agos och en talesman för den lilla armeniska minoriteten i Turkiet. Mordet väcker stor upprördhet i landet och internationellt.