Turkiet

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/turkiet/

Det stora Turkiet är bron mellan Europa och Asien. Där Medelhavet möter Svarta havet ligger den gamla kulturstaden Istanbul strategiskt i två världsdelar. Större delen av landet tillhör Västasien, men Turkiet räknar sig till Europa. Väntan på EU-medlemskap ser dock ut att bli lång. Turkisk politik präglas av maktkamp mellan den sekulära statsideologin kemalismen och det regerande islamkonservativa partiet AKP. Under 2010-talet har AKP framträtt som allt mer auktoritärt och demokratin har urholkats.

Geografi och klimat

Turkiet är till ytan något större än Sverige och Norge tillsammans. Landet brukar räknas till Europa trots att det till större delen ligger i Västasien. Den traditionella gränsen mellan kontinenterna går rakt genom storstaden Istanbul.

Yta: 779 452 km2 (2020)
Tid: svensk + 1 timme
Angränsande land/länder: Grekland, Bulgarien, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan (exklaven Nachitjevan), Iran, Irak, Syrien
Huvudstad med antal invånare: Ankara ca 5 504 000 (2018) ¹
Övriga större städer: Istanbul 15 677 000 (2018), Izmir 4 320 000 (2018), Bursa 2 994 000 (2018), Antalya 2 426 000 (2018)
Högsta berg: Ararat (5 137 m ö h)
Viktiga floder: Eufrat, Tigris, Kızılırmak, Büyük Menderes, Sakarya

1. med förstäder

Källor

Befolkning och språk

Turkiets befolkning uppskattades 2017 till över 80 miljoner. Tätast befolkade är Marmararegionen i nordväst, inklusive Istanbul, och kusterna i väster och söder. Inlandet öster om Ankara är glest befolkat.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: turkar upp till 75 %, kurder 18–20 %, araber, greker, armenier och övriga 5–10 %
Antal invånare: 83 429 615 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer: 107 (2018)
Andel invånare i städerna: 74,6 procent (2017)
Nativitet/födelsetal: 16,2 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal: 5,8 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt: 1,5 procent (2018)
Fertilitetsgrad: 2,1 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor: 49,8 procent (2018)
Förväntad livslängd: 77 år (2018)
Förväntad livslängd för kvinnor: 80 år (2018)
Förväntad livslängd för män: 74 år (2018)
Språk: turkiska är officiellt språk ¹

1. kurdiska är största minoritetsspråk

Källor

Religion

Nästan alla turkar är muslimer, även om långtifrån alla är utövande troende. Under den turkiska republiken sedan 1923 har det paradoxala förhållandet rått att staten kontrollerar religionen, trots att religionen officiellt är skild från staten. Och trots att en stor majoritet av befolkningen är religiös betraktades religionsutövandet länge närmast med misstänksamhet av de styrande.

Utbildning

Den turkiska utbildningsnivån är ganska låg i jämförelse med de flesta europeiska länders. För storstadseliten finns det dock skolor och universitet av högsta klass. Den nuvarande regeringen har förlängt skolplikten och storsatsat på nya universitet i områden som tidigare saknat högre utbildning, men anklagas av oppositionen för att öka islams inflytande över undervisningen.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 94,3 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan: 18 (2015)
Läs- och skrivkunnighet: 96,2 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 2,8 procent (2006)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 12,8 procent (2015)

Källor

Kultur

En lång rad kulturer har blomstrat i det område som idag utgör Turkiet, vilket har satt sina spår i en stor rikedom av kulturminnen. Men även det moderna Turkiet har ett starkt kulturliv inom litteratur, konst och musik.

Arbetsmarknad

Den registrerade arbetslösheten i Turkiet pendlar oftast runt 10 procent, men hur arbetsmarknaden verkligen ser ut är svårt att mäta, eftersom det finns en stor informell sektor. Barnarbete förekommer och facklig verksamhet försvåras.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet: 11,9 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet: 21,3 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Turkiet är ett på många sätt ojämlikt samhälle. Inkomstnivåerna ligger långt under dem i Västeuropa. Skillnaderna är också stora inom landet.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 9 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 98,9 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 97,3 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 4,1 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 469 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet: 17 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Överallt i Turkiet påminner bilder och statyer om republikens grundare Kemal Atatürk. Han finns bland annat porträtterad på landets sedlar. Att förolämpa Atatürk är i lag förbjudet. Centrum för personkulten kring landsfadern är hans mausoleum Anıtkabir i Ankara.

Äldre historia

Turkiska folk som trängt in i det gamla bysantinska riket under tidig medeltid skapade på 1300-talet Osmanska riket, som kom att växa till ett av världshistoriens mäktigaste imperier. Men likt alla imperier gick det osmanska väldet så småningom under. Den turkiska republiken, som grundades 1923, har haft en stormig historia med en ständig konflikt mellan demokratiska och auktoritära krafter.

Modern historia

Sedan 1980-talet har Turkiet upplevt en dragkamp mellan de valda ledarna och militären, där politikerna på 2010-talet såg ut att slutligen ha avgått med segern. Landet har moderniserats och sett en dramatisk ekonomisk utveckling, som skapat självförtroende och stolthet för hela nationen. Men omvärldens beundran för den snabba utvecklingen har till stor del övergått i en oro för en allt mer maktfullkomlig politisk ledning.

Politiskt system

Turkiet är en parlamentarisk demokrati, men en demokrati med begränsningar. Landet har ett starkt auktoritärt arv, där militärer och domare ofta satt folkviljan ur spel. Arvet från landsfadern Kemal Atatürk har präglat Turkiet och hans efterföljare, kemalisterna, har värnat om den sekulära stat som skapades ur Osmanska rikets spillror. Först under 2000-talet har den moderna staten i viss mån påverkats av landets muslimska traditioner. 2018 stärktes presidentens makt igen, nu med en islamist på posten.

Demokrati och rättigheter

Turkiet är ömsom tolerant, ömsom strängt. Friheten att välja livsstil är ganska stor, men i politiska sammanhang är gränserna bestämda. För närvarande är det en religiös president som anger tonen, och rättsväsendet och andra myndigheter används till att bestraffa presidentens motståndare och tysta kritiska röster.

Aktuell politik

Den 15 juli 2016 har skrivits in i turkiska historieböcker som en av de mest avgörande dagarna i modern tid. Den kvällen inledde delar av armén och flygvapnet ett försök att störta regeringen. Kuppen slogs ned raskt, men den har fått enorma effekter. Presidenten har stärkt sin makt, tusentals människor har fängslats och tiotusentals har fått sparken från sitt arbete. Men även missnöje med presidenten har börjat ta sig tydliga uttryck.

Fakta – politik

Officiellt namn: Türkiye Cumhuriyeti/ Republiken Turkiet
Statsskick: republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef: Recep Tayyip Erdoğan (2014–) ¹
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) 295, Nationella handlingspartiet (MHP) 49, Republikanska folkpartiet (CHP) 146, Det goda partiet (IP) 43, Folkens demokratiska parti (HDP) 67 (2018) ²
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) 317, Republikanska folkpartiet (CHP) 134, Folkens demokratiska parti (HDP) 59, Nationella handlingspartiet (MHP) 40 (2015)
Valdeltagande: 87 % i president- och parlamentsval 2018; 85,4 % i folkomröstning 2017
Kommande val: parlamentsval 2023, presidentval 2023

1. Premiärministerposten avskaffad 2018.
2. Parlamentet utökat till 600 platser.

Källor

Kurderna

Turkiet har en stor minoritet av kurder – ett folk som också bor i angränsande länder i öst och sydöst. Kurderna talar ett indoeuropeiskt språk som bland annat är släkt med persiska. Deras traditionella bosättningsområden – Kurdistan – sträcker sig från sydöstra Turkiet in i angränsande delar av Iran, Irak, Syrien, och Armenien samt Libanon. Kurdistan är dock inte något exakt avgränsat område och har aldrig utgjort en politisk enhet.

Utrikespolitik och försvar

I två omgångar sedan början av 2000-talet har Turkiets ställning i världen förändrats dramatiskt. Under seklets första decennium sammanföll starkt förbättrad ekonomi med ökad aktivitet av turkiska företag i omvärlden och intensiv diplomatisk verksamhet präglad av stort självförtroende och en ambition till "noll problem med grannarna". Från början av 2010-talet började det gå utför. Konflikter uppstod med nästan alla länder i regionen och alltmer auktoritär politik inom landet har skapat beröringsångest i västvärlden.

Fakta – försvar

Armén: 260 200 man (2017)
Flygvapnet: 50 000 man (2017)
Flottan: 45 600 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP: 2,7 procent (2019)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 7,8 procent (2019)

Källor

Ekonomisk översikt

Turkiet har genomgått en snabb ekonomisk utveckling sedan 1990-talet. Intensiv byggverksamhet har gett stora delar av landet ny profil. Städerna binds samman av nya vägar och den allmänna levnadsstandarden har ökat. Men sedan 2016 har ett mörkt moln lagt sig över landet. Politisk oro med en regering som uppfattas som alltmer auktoritär har fått det folkliga missnöjet att öka och utländska investerare att tveka om nya satsningar.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 9 311 US dollar (2018)
Total BNP: 766 509 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt: 0,9 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP: 5,8 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP: 19,1 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP: 54,3 procent (2018)
Inflation: 15,2 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP: 30,2 procent (2018)
Utlandsskuld: 454 725 miljoner US dollar (2017)
Valuta: lira
Varuexport: 174 599 miljoner US dollar (2018)
Varuimport: 216 412 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans: - 27 252 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP: 51 procent (2018)
Viktigaste exportvaror: kläder, livsmedel, textilier, metallvaror, transportutrustning
Största handelspartner: Tyskland, Ryssland, Kina, USA, Storbritannien, Italien, Frankrike, Irak

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Turkiet har naturtillgångar i form av krom, bor och många andra mineraler. Åtminstone 90 procent av all olja och 98 procent av gasen måste importeras, men gasfynd har gjorts i Svarta havet, där det också tros kunna finnas nog med olja för att täcka landets behov i 50 år.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 1 648 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per person: 2836 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt: 372 725 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 4,7 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 13,4 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Jordbrukets andel av bruttonationalprodukten (BNP) har stadigt krympt sedan 1950-talet och är nu mindre än en tiondel. Ännu sysselsätter näringen drygt en fjärdedel av de förvärvsarbetande.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP: 5,8 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk: 49,8 procent (2016)

Källor

Industri

De flesta industrianläggningar finns i västra Turkiet. Privat tillverkningsindustri med textilier, fordon och elektroniska varor har utvecklats till den mest dynamiska sektorn i ekonomin. Troende muslimska företagsledare i anatoliska landsortsstäder svarar för en stor del av industrins uppsving.