Turkiet
Foto: Wikimedia Commons/Dietmar Giljohann

Turkiet

Det stora Turkiet är bron mellan Europa och Asien. Där Medelhavet möter Svarta havet ligger den gamla kulturstaden Istanbul strategiskt i två världsdelar. Större delen av landet tillhör Västasien, men Turkiet räknar sig till Europa. Väntan på EU-medlemskap ser dock ut att bli lång. Turkisk politik präglas av maktkamp mellan den sekulära statsideologin kemalismen och det regerande islamkonservativa partiet AKP. AKP framträder som allt mer auktoritärt och demokratin har urholkats.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2023

    • Januari

    • Koranbränning följs av protester

      Utanför Turkiets ambassad i Stockholm bränner högerextremisten Rasmus Paludan ett exemplar av Koranen. Sveriges ambassadör i Ankara kallas för andra gången på en vecka till turkiska UD. Aktionen fördöms av Turkiets regering, som anför att det borde betraktas som ett hatbrott att bränna islams heliga skrift och därför vara ett lagbrott. Presidenten låter snart förstå att händelsen får konsekvenser för Sveriges ansökan om medlemskap i Nato, en fråga som kan avgöras av Turkiet. Protester mot koranbränningen förekommer i en lång rad muslimska länder. Från lärosätet al-Azhar i Kairo, som har en ledande roll i den sunnimuslimska världen, kommer en uppmaning till bojkott mot produkter från Sverige. 

    • Erdoğan flaggar för val i maj

      President Erdoğan låter förstå att de val som enligt tidigare planer ska äga rum i mitten av juni kommer att tidigareläggas till den 14 maj. Det gör han genom att hålla ett anförande med drag av valtal där han hänvisar till fria val som hölls den 14 maj 1950, och några dagar senare ger han bestämt besked om datumet. Parlaments- och presidentval i år väntas bli jämna. Genom att tidigarelägga valdagen kan presidenten kanske lyckas utnyttja att hans motståndare är splittrade; oppositionspartier försöker enas bakom en gemensam presidentkandidat men det går trögt. De senaste åren har allvarliga utmanare till Erdoğan gått på motgångar i domstolar och medier som inte hyllar presidenten har tystats. 

    • Turkisk ilska över protest i Sverige

      Turkiet klagar via Sveriges ambassadör i Ankara sedan en docka föreställande president Erdoğan hängts upp av prokurdiska aktivister utanför Stockholms stadshus (en anspelning på den italienske fascistledaren Mussolini och hur liket behandlades sedan han avrättats i slutet av andra världskriget). I turkiska uttalanden sägs att Sverige inte tar i med kraft mot terrorgrupper. Svenska ministrar uttrycker irritation och hävdar att syftet med protesten är att sabotera Sveriges ansökan om medlemskap i Nato, där Turkiets regering har avgörandet i sin hand. Åklagarmyndigheten i Sverige väljer att inte inleda förundersökning eftersom protesten inte bedöms utgöra förtal. Talespersoner för aktivisterna hänvisar till yttrandefriheten i Sverige.

    • Palmepris till turkisk aktivist

      Eren Keskin från Turkiet är en av tre kvinnor som delar årets Olof Palmepris. Narges Mohammadi från Iran och Marta Chumalo från Ukraina är de andra. Alla tre belönas för sina ansträngningar att förbättra kvinnors villkor. Eren Keskin har tidigare fått Anna Lindh-priset.

    • Partistöd till prokurdiskt parti blockeras

      Författningsdomstolen stryper partistödet för det prokurdiska partiet HDP, som är det näst största oppositionspartiet i Turkiets parlament. HDP hotas också av upplösning till följd av en åklagarbegäran som bygger på anklagelser om terrorism. Människorättsorganisationer som Human Rights Watch anser att president Erdoğan använder sig av domstolarna för att oskadliggöra motståndare, rivaler och kritiker inför de val till parlamentet och presidentposten som ska hållas i juni (se 14 december 2022 och 29 december 2022). HDP förnekar att partiet har formella förbindelser med den förbjudna PKK-gerillan.

Till kalendariet
127302

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

Varukorg

Totalt 0