Turkiet
Foto: Wikimedia Commons/Dietmar Giljohann

Turkiet

Det stora Turkiet är bron mellan Europa och Asien. Där Medelhavet möter Svarta havet ligger den gamla kulturstaden Istanbul strategiskt i två världsdelar. Större delen av landet tillhör Västasien, men Turkiet räknar sig till Europa. Väntan på EU-medlemskap ser dock ut att bli lång. Turkisk politik präglas av maktkamp mellan den sekulära statsideologin kemalismen och det regerande islamkonservativa partiet AKP. Under 2010-talet har AKP framträtt som allt mer auktoritärt och demokratin har urholkats.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2022

    • Juli

    • Gränslättnader mot Armenien

      Turkiet och Armenien har i förhandlingar enats om att gränsen mellan länderna, som hållits stängd sedan 1990-talet, ska öppnas för medborgare i tredje land. Dessutom ska direktflyg med fraktgods inledas så snart som möjligt. Lastbilar måste i dag göra en omväg via Georgien eller Iran för att passera gränsen.

    • Juni

    • Turkiet öppnar för Sverige och Finland i Nato

      Turkiet har gett upp sitt motstånd mot att släppa in Sverige och Finland som medlemmar i försvarsalliansen Nato. Sverige och Finland har i ett samförståndsavtal lovat att inte stödja den kurdiska gerillan YPG i norra Syrien, som den turkiska regeringen betraktar som en terrorgrupp, och att inte upprätthålla vapenembargo mot Turkiet. Men det återstår fler prövostenar innan Nato utvidgas med fler medlemsländer i Norden, framför allt hur sådana fall ska hanteras där Turkiet anklagar enskilda personer för terrorbrott och begär att de ska utlämnas (se 16 maj 2022). Rättssäkerheten är ett område där Turkiet får återkommande kritik. Sveriges och Finlands önskemål om medlemskap, som uppkommit till följd av att Rysslands krigföring i Ukraina sprider oro i Europa, uppfylls först när parlamenten i alla Natos medlemsländer har godkänt utvidgningen.

    • Regler för sociala medier på väg att snävas in

      Parlamentet snabbehandlar ett lagförslag från regerande AK-partiet som innebär att människor ska kunna fängslas i upp till tre år om de sprider vad som i lagtexten kallas desinformation. Sociala medier och nätsajter kan om lagen antas bli tvungna att lämna ifrån sig uppgifter om vems kontona är, och journalister kan förlora sina presslegitimationer. Sedan 16 journalister nyligen häktades i Diyarbakir, en del av landet som har dominerande kurdisk befolkning, är för närvarande 67 journalister fängslade i Turkiet, enligt mediesajten P24:s räkning. Terrorism (som i fallet i Diyarbakir) och förolämpning mot presidenten är anklagelser som förekommer flitigt i rättsfall. Sajter som Twitter och Facebook är sedan tidigare tvungna att ha representanter i Turkiet som kan bestraffas om inte innehåll som bedöms som förolämpande tas ned inom två dygn.

    • Erdoğan vill bli omvald

      President Erdoğan meddelar, som väntat, att han kommer att ställa upp för omval i presidentvalet 2023. Han avfärdar också spekulationer om ett förtida val till parlamentet. Erdoğan kandiderar för alliansen mellan regeringspartiet AKP och MHP. Parlamentsvalet ska också äga rum 2023.

    • Högsta inflationen sedan före millennieskiftet

      I maj nådde inflationen i Turkiet sin högsta nivå sedan 1998, hela 73,5 procent jämfört med ett år tidigare. I själva verket kan ökningen vara större än så: Både ekonomer och politisk opposition anklagar statistikmyndigheten för att frisera siffrorna för att skydda presidenten, som riskerar att få se sin popularitet minska när priserna stiger. Priserna på transporter och mat hör till dem som stigit mest. Valutan har tappat nästan halva sitt värde under loppet av ett år, viket gör det dyrt att importera varor.

Till kalendariet
127302

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

Varukorg

Totalt 0