Turkiet
Det stora Turkiet är bron mellan Europa och Asien. Där Medelhavet möter Svarta havet ligger den gamla kulturstaden Istanbul strategiskt i två världsdelar. Större delen av landet tillhör Västasien, men Turkiet räknar sig till Europa. Väntan på EU-medlemskap ser dock ut att bli lång. Turkisk politik präglas av maktkamp mellan den sekulära statsideologin kemalismen och det regerande islamkonservativa partiet AKP. AKP framträder som allt mer auktoritärt och demokratin har urholkats.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2024
-
Augusti
-
Turkisk-irakisk pakt mot PKK
Turkiet och Irak enas om en militär samarbetspakt mot PKK. Den kurdiska gerillan som söker självständighet från Turkiet har baser i norra Irak, varifrån den angriper mål i Turkiet. Den turkiska militärmakten har också med jämna mellanrum angripit PKK på irakisk mark, senast i en operation som avslutades i juli. Den irakiska regeringen säger att PKK utgör ett säkerhetshot även för Irak och Irakiska Kurdistan och meddelar att man tänker förbjuda rörelsen. Ett gemensamt sambandskontor för pakten ska upprättas i Iraks huvudstad Bagdad.
-
Turkiet blockerar Instagram
Turkiet blockerar miljontals abonnenters tillgång till mobilappen Instagram. Orsaken är oklar, men president Erdoğans kommunikationschef hävdar att Instagram blockerat kondoleansmeddelanden efter Hamasledaren Ismail Haniyas död. Den palestinska militanta rörelsens högste ledare dödades förra månaden i Iran i ett sprängattentat. En turkisk regeringsmedlem framhöll senare att mobilappens ägarbolag Meta inte agerat mot olagliga inlägg om exempelvis vadslagning, narkotika och barnövergrepp. Meta avvisar påståendet och uppger att minst 2 500 inlägg tagits bort under årets första sex månader. Blockeringen av Instagram hävs efter nio dagar. Över 60 procent av Turkiets 85 miljoner invånare beräknas ha ett Instagramkonto.
-
-
Maj
-
Turkisk version av "agentlag" på förslag
Fängelsestraff för journalister och forskare som samarbetar med "utländska intressen" – det är ett lagförslag som förs fram i det turkiska parlamentet. Förslaget har lagts fram av högernationalistiska MHP, som är samarbetsparti till presidentens parti AKP. MHP:s vice ordförande Feti Yildiz har förklarat via sociala medier att det skulle kunna tillämpas på en mängd områden, bland dem försvar, ekonomi, IT, teknik, transporter och hälsovård. En straffskala på upp till sju års fängelse föreslås. Liknande lagändringar har gjorts eller föreslagits i andra länder, särskilt Ryssland och Georgien, och fått skarp kritik från människorättsorganisationer.
-
Arresteringsvåg mot gülenister
Nästan 550 personer som misstänks ha kopplingar till Gülenrörelsen har gripits. I 62 av 81 provinser har det skett gripanden, uppger inrikesministern. Predikanten Fethullah Gülen, som lever i exil i USA, har av president Erdoğan pekats ut som ansvarig för det kuppförsök som genomfördes 2016. Turkiets fängelser har sedan dess fyllts med utpekade Gülenanhängare. Närmare 3 000 personer har dömts till livstids fängelse medan cirka 140 000 har fått sparken eller stängts av från sina jobb. Rörelsen har enligt myndigheter infiltrerat bland annat försvarsmakten och skolväsendet.
-
Staten drar åt svångremmen
Finansminister Mehmet Şimşek offentliggör ett treårigt sparprogram i syfte att bekämpa inflationen, som enligt de senaste månadssiffrorna (i april 2024) låg på nästan 70 procent. Statens utgifter ska skäras ned bland annat genom att nyrekrytering av personal och fordonsköp till offentliga sektorn stoppas. Statens byggande ska också koncentreras till projekt med anknytning till återuppbyggnaden efter jordbävningskatastrofen i februari 2023. Enligt besked som arbetsmarknadsminister Vedat Işıkhan lämnade i april väljer regeringen också att frysa minimilönerna, som brukar höjas i juli.