Turkiet
Foto: Wikimedia Commons/Dietmar Giljohann

Turkiet

Det stora Turkiet är bron mellan Europa och Asien. Där Medelhavet möter Svarta havet ligger den gamla kulturstaden Istanbul strategiskt i två världsdelar. Större delen av landet tillhör Västasien, men Turkiet räknar sig till Europa. Väntan på EU-medlemskap ser dock ut att bli lång. Turkisk politik präglas av maktkamp mellan den sekulära statsideologin kemalismen och det regerande islamkonservativa partiet AKP. Under 2010-talet har AKP framträtt som allt mer auktoritärt och demokratin har urholkats.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2021

    • September

    • Centralbanken sänker räntan

      Efter månader av press från president Erdoğan sänker centralbanken sin styrränta från 19 till 18 procent. Beslutet fattas trots hög inflation: 19,25 procent i augusti. Den turkiska valutan sjunker omedelbart lite i värde. Sedan början av 2021 har liran tappat ungefär 15 procent av sitt värde gentemot USA-dollarn. Presidenten hävdar, i motsats till ekonomer, att inflationen minskar om räntan sänks. Centralbankschefen är den fjärde sedan 2019. Hans företrädare har bytts ut eftersom räntepolitiken inte har anpassats, eller anpassats tillräckligt snabbt, efter presidentens önskemål.

    • Augusti

    • Turkiska anfall i Irak

      Turkiet genomför en räd med drönare mot irakiskt område och åtta personer mister livet. Målet är en klinik i Sinjarprovinsen där fyra av dödsoffren är anställda, medan fyra uppges vara yazidiska krigare. Yazidierna ingår i styrkan 80:e brigaden som har koppling både till kurdgerillan PKK och till milisgrupperingen al-Hashd al-Shaabi, som i sin tur samarbetar med Iraks regeringsarmé. Det är andra gången samma vecka som Turkiet slår till mot samma styrka. Från Iraks nationella säkerhetsråd kommer ett uttalande som, utan att nämna Turkiet eller de berörda styrkorna, protesterar mot att irakisk mark används till inbördes uppgörelser.

    • Dödskrasch vid vattenbombning

      Fem ryska och tre turkiska medborgare omkommer när ett ryskt brandbekämpningsplan störtar nära staden Adana. I norr har antalet dödsoffer för översvämningarna vid Svarta havet stigit till minst 44. Störtfloden kan delvis ha berott på en brusten kraftverksdamm. Dessutom konstaterar man att hus har byggts på olämpliga, riskutsatta platser.

    • Översvämningar vid Svarta havet

      Knappt har sommarens ovanligt omfattande och dödliga skogsbränder i södra Turkiet hunnit släckas innan kustområdet i norr, vid Svarta havet, rapporterar svåra översvämningar. Minst 27 liv har krävts i störtfloder som slår särskilt hårt mot provinsen Kastamonu. Människor måste räddas med helikopter från hustak och hundratals samhällen blir strömlösa. Byggnader och broar har skadats, gator täcks av lera och bilar och andra föremål om följt med travas på hög. Trakten längs Svartahavskusten är bergig och översvämningar nedanför sluttningarna är inte ovanliga sommartid, men läget beskrivs som extremt i år (precis om hettan i söder, se 20 juli).

    • Juli

    • Kurdisk familj mördad i förmodat hatbrott

      Sju medlemmar av en familj överfalls och mördas i sitt hem i en by utanför Konya i centrala Turkiet. Motivet tros vara familjens kurdiska ursprung. Redan i maj skadades två personer när familjen utsattes för brott i hemmet; de har sedan dess anklagat turkiska myndigheter för att inte ta hatbrott på allvar. Den 21 juli miste en kurdisk bonde livet i en by i Konya, den gången uppgav turkiska myndigheter att motivet var en träta om betesmark.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0