2024

• April

• Turkiet inför sanktioner mot Israel

  9 april

  Turkiet har beslutat att införa sanktioner mot Israel med hänvisning till den krigföring Israel bedriver mot Gazaremsan. 54 olika produkter listas som inte får exporteras till Israel, bland dem cement, stål, jetbränsle och insektsgifter. Turkiet har bett om tillstånd att få använda turkiska flygvapnets fraktplan till att släppa ned nödhjälp till befolkningen i Gaza, men Israel har sagt nej. Turkiet kräver att Israel utlyser omedelbart eldupphör och släpper in tillräckligt med humanitärt bistånd till det palestinska området. Israels utrikesminister Israel Katz aviserar att landet kommer att svara på de turkiska sanktionerna. 

• Mars

• Missnöje med presidenten framkommer i lokala val

  31 mars

  Lokala val runtom i Turkiet resulterar i stora framgångar för oppositionspartier. Bedömare ser valen som den största motgången för president Erdoğan och hans islamistiskt inriktade AKP sedan partiet kom till makten 2002. I storstäder som Istanbul och Ankara utökade oppositionspartiet CHP sin marginal till AKP jämfört med de förra valen 2019. CHP kommer nu att styra 35 av 81 provinshuvudstäder, det prokurdiska partiet DEM vann tio provinshuvudstäder och Nya välfärdspartiet tog hem två. Nya välfärdspartiet (Yeniden Refah Partisi) är ett islamistparti, men inte ett stödparti till AKP. 

• Februari

• Kritik mot Turkiet för övergrepp i norra Syrien

  29 februari

  Turkiet bär ansvar för allvarliga brott mot liv och egendom som sker i norra Syrien, anser Human Rights Watch (HRW). Turkisk militär har det senaste årtiondet genomfört flera offensiver på syriska sidan om gränsen, där stora områden kontrolleras av en kurdiskt ledd förvaltning. I turkiska ögon är de kurdiska organisationerna terrorgrupper. Men det finns också syriska organisationer och miliser som agerar med turkiskt stöd, och de anklagas av HRW för godtyckliga gripanden, försvinnanden, tortyr och andra former av övergrepp som kan utgöra krigsförbrytelser. Turkiet tvingar enligt HRW också flyktingar att återvända att återvända till gränsområdet i Syrien. Människorättsgruppen kräver att Turkiet och dess lydmiliser släpper in oberoende granskare.

• Inflationsbekämpning i fokus inför lokala val

  5 februari

  Inflationen räknad på årsbasis landade på nästan 65 procent i januari, enligt statistikbyrån TUIK. Sedan i juni har centralbanken höjt räntan från 8,5 procent till 45 procent i syfte att ta ned inflationstalen. Det fick effekt, men i januari månad steg inflationen likafullt till 6,7 procent från 2,9 procent i december 2023. Enligt finansminister Mehmet Şimşek var det emellertid en tillfällig motgång. (Prisökningarna skulle kunna ha koppling till att en kraftig höljning av minimilönerna trädde i kraft i januari.) Han räknar med att siffrorna ska se bättre ut framöver. Prisökningarna som gör det dyrt att leva är en viktig fråga inför lokala val i mars, då presidentpartiet AKP hoppas på att vinna tillbaka de större städerna som i dag styrs av den politiska oppositionen.

• Ny centralbankschef, samma räntepolitik

  2 februari

  Centralbankens chef Hafize Gaye Erkan lämnar sin post efter drygt sju månader. Hon tillsattes när presidenten fått kritik för sitt sätt att driva den ekonomiska politiken, med påtryckningar på centralbanken om att hålla låga räntor. Hon drev, uppenbarligen med presidentens goda minne, en mer konventionell linje och räntan höjdes för att motverka inflation, men hon har varit hårt ansatt. Ny chef för centralbanken blir Fatih Karahan som har chefsbakgrund bland annat på amerikanska Amazon. Eftersom Karahan också har arbetat vid USA:s centralbank väntas inga tvära kast i den turkiska räntepolitik som inleddes 2023.