Turkiet
Foto: Wikimedia Commons/Dietmar Giljohann

Turkiet

Det stora Turkiet är bron mellan Europa och Asien. Där Medelhavet möter Svarta havet ligger den gamla kulturstaden Istanbul strategiskt i två världsdelar. Större delen av landet tillhör Västasien, men Turkiet räknar sig till Europa. Väntan på EU-medlemskap ser dock ut att bli lång. Turkisk politik präglas av maktkamp mellan den sekulära statsideologin kemalismen och det regerande islamkonservativa partiet AKP. Under 2010-talet har AKP framträtt som allt mer auktoritärt och demokratin har urholkats.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2020

    • Augusti

    • Jakt på energikällor i havet trappas upp

      Turkiet inleder två veckors prospektering efter gas med forskningsfartyget Oruç Reis invid den grekiska ön Kastellorizo nära turkiska sydkusten. Det är ett beslut som ökar spänningarna i östra Medelhavsregionen. Flera länder gör anspråk på havsområden där det finns utsikter att hitta gas. Prospekteringsfartygets uppdrag bromsades i juli för att ge utrymme för förhandlingar med Grekland och Tyskland, som för tillfället är EU:s ordförandeland. Men efter beskedet att Grekland och Egypten ska inrätta en gemensam ekonomisk zon i östra Medelhavet sätts prospekteringen i gång. Turkiet har för sin del slutit avtal med Libyens regering i Tripoli om framtida energikällor i havet (se 9 december 2019).

    • Juli

    • Lagen skärps mot sociala medier

      Parlamentet antar en ny lag ger regeringen större kontroll över sociala medier. Bakom lagtexten står regerande AKP och samarbetspartiet MHP. Mediejättar som Twitter och Facebook måste nu hålla sig med personal i Turkiet, annars riskerar de att få uppemot 90 procent av sitt material blockerat. Domstolsorder om att innehåll ska plockas bort måste följas inom ett dygn, annars hotar dryga böter. Servrar med turkiska användares data måste förvaras i Turkiet. Syftet är att få stopp på "förolämpningar och trakasserier", säger Özlem Zengin (AKP). Enligt Twitters senaste "insynsrapport", för första halvåret 2019, begärde Turkiet (som toppade listan) över 6 000 gånger att innehåll skulle tas bort.

    • Klockringning i protest mot moskébeslut

      President Erdoğan deltar själv som böneledare i samband med den första fredagsbönen sedan sevärdheten Hagia Sofia (Aya Sofia) i Istanbul åter blev moské (se 10 juli). Grekland låter landets kyrkklockor ringa i protest och flagga på halv stång. Grekisk-ortodoxa grupper finns bland dem som demonstrerar. Bakom det datum som den turkiske presidenten valt, den 24 juli, skymtar ett mer politiskt än religiöst motiv: missnöje med de gränser Turkiet har sedan Osmanska riket föll samman. Gränserna, som innebar stora turkiska landavträdelser, fastställdes i Lausannefördraget den 24 juli 1923.

    • Spänt mellan Egypten och Turkiet

      Egypten kan komma att ta till militära aktioner kopplade till de inbördes strider som pågår i Libyen. Parlamentet röstar för att tillåta truppinsatser utomlands och "bekämpning av utländska terrorister längs en västlig front". Beslutet bottnar i att den egyptiska statsledningen stöder krigsherren Khalifa Haftar i östra Libyen, vars styrkor den senaste tiden har pressats tillbaka efter att ha varit nära att inta huvudstaden Tripoli. Eftersom Haftars motståndare, regeringen i Tripoli, stöds av Turkiet innebär läget också att motsättningar mellan Egypten och Turkiet skärps ( se 14 januari).

    • Dom mot Die Welt-journalist

      Journalisten Deniz Yücel döms, utan att vara på plats, till nästan tre års fängelse på anklagelser om att ha spritt militant kurdisk propaganda. Han lever i exil i Tyskland efter att som korrespondent för tidningen Die Welt ha dragit på sig turkiska myndigheters missnöje redan tidigare (se 16 februari 2018). Han hade då bland annat rapporterat att Berat Albayrak, minister och svärson till presidenten, fått sitt e-postkonto hackat.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0