Turkiet
Foto: Wikimedia Commons/Dietmar Giljohann

Turkiet

Det stora Turkiet är bron mellan Europa och Asien. Där Medelhavet möter Svarta havet ligger den gamla kulturstaden Istanbul strategiskt i två världsdelar. Större delen av landet tillhör Västasien, men Turkiet räknar sig till Europa. Väntan på EU-medlemskap ser dock ut att bli lång. Turkisk politik präglas av maktkamp mellan den sekulära statsideologin kemalismen och det regerande islamkonservativa partiet AKP. Under 2010-talet har AKP framträtt som allt mer auktoritärt och demokratin har urholkats.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2019

    • November

    • Turkiet deporterar IS-medlemmar

      Turkiet börjar deportera IS-medlemmar till deras hemländer. Bland de första är en tysk, en dansk och en amerikansk jihadist, men det framgår inte om de har gripits i Turkiet eller i Syrien. I samband med att Turkiet aviserade sina planer på deporteringar en vecka tidigare sade landets inrikesminister att Turkiet har närmare 1 200 IS-anhängare i förvar, och att 287 har gripits sedan turkiska styrkor inledde sin senaste offensiv i norra Syrien. Turkiet har kritiserat västländer för att inte ta itu med medborgare som anslutit sig till IS, i synnerhet Storbritannien som fråntagit över 100 jihadister deras brittiska medborgarskap. Frankrike framhåller att det sedan 2014 finns ett avtal med Turkiet, enligt vilket ett antal franska IS-anhängare har skickats hem.

    • Kända intellektuella friges

      Ahmet Altan och Nazlı Ilıcak, båda välkända journalister, friges villkorligt efter tre år i fängelse. Båda greps vid myndigheternas masstillslag efter kuppförsöket 2016 och dömdes mot sitt nekande till långa fängelsestraff anklagade för att ha varit inblandade. Domstolen anser att de istället borde ha fällts för stöd till terrorgrupp, som inte ger lika långt straff som uppror. 

    • Oktober

    • Strider mellan regeringsarméer

      Sex syriska soldater mister livet i konfrontationer mellan Syriens och Turkiets regeringsstyrkor. Striderna är de första mellan regeringsarméerna sedan Turkiet gick till offensiv inne på syriskt område (se 9 oktober och 13 oktober).

    • Erkännande i USA: armenier utsattes för folkmord

      Representanthuset i USA:s kongress röstar för att klassa massmorden på armenier och andra kristna som skedde i Osmanska riket under första världskriget som ett folkmord. Sådana officiella erkännanden har kommit från ett 30-tal länder. Nu liksom tidigare väcker beslutet ilska i Turkiet, som brukar lyfta fram att det fanns både offer och förövare i alla folkgrupper som berördes av händelserna mellan 1915 och 1917. Representanthuset vill också ha sanktioner mot turkiska ledare med anledning av den senaste offensiven in i norra Syrien, och uppmanar president Trump att bestraffa Natolandet Turkiet för beslutet att köpa in ett rysktillverkat robotsystem (se 17 juli 2019). De båda svidande amerikanska besluten levereras på Turkiets nationaldag.

    • Trump upphäver sanktioner

      USA:s president Donald Trump återtar de sanktioner han införde mot Turkiet den 14 oktober. Anledningen till sanktionerna var Turkiets militära offensiv mot kurderna i Syrien, men Trump bedömer att Turkiet nu har uppfyllt en vapenvila som utlovades tre dagar senare. Såväl kongressledamöter som militära ledare i USA kritiserar skarpt Trumps beslut att dra tillbaka de amerikanska styrkor från Syrien som har stött landets kurder. 

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0