Spanien – Ekonomisk översikt

Spanien är eurozonens fjärde största ekonomi. Sedan mitten av 1980-talet har det förvandlats från fattigt jordbruksland till industrination med stor tjänstesektor, främst turism. Efter några år med tillväxt, intensivt byggande och stora bostadslån sprack en bostadsbubbla 2008. Djup kris följde med skyhög arbetslöshet, politiska protester och krislån från EU till banksektorn. Coronakrisen orsakade nästa avbräck, men därefter har Spaniens ekonomi gått bättre än många andra länders.

I Världsbankens kategorisering av världens länder hamnar Spanien i gruppen höginkomstländer (se översikt här).

Spanien är den fjärde största ekonomin i EU och tillväxten är högre än i andra stora ekonomier i EU. En utmaning på senare år är att landet styrs sedan 2023 av en minoritetsregering under premiärminister Pedro Sánchez som inte fått igenom en ny budget. Parlamentet stoppade också 2025 regeringens budgetram, vilket skedde för tredje gången.

Under en borgerlig regering 1996–2004 utvecklades Spanien till tillväxtmotor i EU. Bakom framgången låg privatiseringar, sänkta skatter och minskade offentliga utgifter. Spanien var också den största mottagaren av stöd från EU innan unionen utvidgades till Öst- och Centraleuropa 2004.

Sedan millennieskiftet har ekonomin varit en berg-och-dalbana med inslag som en fastighetsbubbla, bankkris och pandemi samt hög arbetslöshet. Statsstöd och sparpaket har staplats på varandra, men genom kriserna har medlemskapet i EU och valutaunionen tillsammans med turistnäringen utgjort räddningsplankor.

Som medlem i EU omfattas Spanien av de höjda tullar som USA:s president Donald Trump tillkännagav i juli 2025. EU:s tullsats blir 15 procent (läs mer om USA:s tullkrig mot världen här ).

Ekonomin gick på högvarv när en socialistregering tillträdde 2004. Högkonjunkturen drevs delvis av låga räntor efter eurons införande. Ekonomer varnade för en fastighetsbubbla och hushållens höga skuldsättning. Många spanjorer tog lån de egentligen inte hade råd med. Andra investerade i fastigheter för att tjäna på stigande priser. Centralbanken varnade för att byggindustrin var hårt skuldsatt. När fastighetspriserna började falla 2008 avtog byggandet, arbetslösheten steg och hushållens köpkraft försvagades som följd av högre räntor samt dyrare mat och energi. Regeringen försökte stimulera ekonomin med satsningar på infrastruktur och stöd till småföretag, men den internationella finanskrisen förvärrade nedgången.

Fler stimulanser infördes som skattelättnader för småföretag, subventioner för bilköp och stöd till turistsektorn. Men BNP fortsatte sjunka och arbetslösheten ökade. Regeringen gick 2010 över till åtstramningar med sänkta offentliga löner, frysta pensioner och höjda skatter. Arbetsmarknaden reformerades för att göra det lättare att säga upp personal och sänka avgångsvederlag.

I kö för krislån från EU

Budgetunderskottet nådde över 11 procent av BNP och en del statliga tillgångar skulle privatiseras. Efter regeringsskiftet 2011 genomförde den konservativa PP-regeringen ytterligare nedskärningar. Arbetslösheten gick över 24 procent, och 2012 begärde Madrid om lån på uppemot 100 miljarder euro för att rädda banksektorn. Statsskulden steg till 80 procent av BNP och kapitalflykten var omfattande. Skatteintäkterna minskade kraftigt, och flera regioner – däribland Katalonien – tvingades be om stöd från centralregeringen.

Regeringen presenterade nya sparpaket med höjd moms, sänkta pensioner och sänkt a-kassa och planer på en räddningsfond för regionerna. I enlighet med EU-krav skapades en "skräpbank" för att ta hand om osäkra fastighetstillgångar.

Internationella valutafonden (IMF) konstaterade 2013 att Spanien gjort framsteg, även om arbetslösheten var fortsatt mycket hög. En vändning anades i ökad export och stark turism. Följande år växte ekonomin med 1,4 procent, och turismen bidrog till fortsatt återhämtning. Men statsskulden låg kvar på över 100 procent av BNP, den högsta nivån sedan 1990. Budgetunderskottet översteg EU:s regler och nya utmaningar kom i form av Kataloniens politiska kris och covid-19-pandemin. Regeringen fortsatte med stödåtgärder, bland annat sänktes matmomsen 2024 för att dämpa ökade levnadskostnader.

Efter valet 2011 presenterade den konservativa PP-regeringen nya åtstramningar. 2012 överskred arbetslösheten 24 procent. Bland ungdomar var den 51 procent.

Turismen går som tåget

IMF förklarade 2013 att Spanien gjort stora framsteg för att stabilisera ekonomin och få ned budgetunderskottet, men att arbetslösheten på över 26 procent var oacceptabelt hög. Så, efter drygt två år med krympande BNP, kom tecken på en vändning tack vare turismen och växande export, inte minst till Latinamerika.

Ekonomin växte 2014 med 1,4 procent, den högsta siffran sedan krisens början, och flera år till av återhämtning följde, då BNP växte mer än euroländernas genomsnitt på 1,6 procent. Bland förklaringarna fanns lägre oljepriser och att semesterfirarna valt Spanien framför oroliga länder som Egypten och Turkiet. Spanien blev efterhand världens mest besökta land efter Frankrike. IMF framhöll att arbetslösheten fortfarande var orimligt hög, men 2016 hade den för första gången på sex år krupit ned under 20-procentsstrecket.

Statsskulden steg dock till över 100 procent av BNP och Spanien riskerade – men slapp – böter från EU för att inte ha gjort nog mycket för att få ned budgetunderskottet. EU-länderna tillåts ha ett underskott på 3 procent; Spanien hade fått EU:s tillstånd att ha 4,2 procent för 2015 men det steg till över 5 procent. Övergångsregeringen lämnade ett förslag till EU på en budget för 2017 med åtgärder för att få ner underskottet ytterligare. Men EU krävde mer. En politisk kris i Katalonien slog också mot ekonomin, och regeringen tvingades skriva ned tillväxtprognoserna. Coronakrisen 2020 innebar sedan att BNP föll med över 11 procent, samtidigt som underskottet i statsbudgeten steg.

Internationella prisökningar som kopplats till Rysslands invasion i Ukraina från 2022 har märkts även i Spanien. På nyåret 2024 meddelade regeringen att sänkt matmoms på basvaror och en del andra åtgärder som ska dämpa levnadskostnaderna blir kvar ett halvår till.

Men efter pandemin har turismen gått starkt, trots inflation. Under 2025 kom 97 miljoner utländska turister, en ökning med 3,5 procent jämfört med året innan och ett nytt rekord. Turism svarar för 13 procent av landets BNP. Utländska turister betalade drygt 135 miljarder euro under året, också det en stark ökning jämfört med 2024. I delar av landet växer motståndet mot massturismen, exempelvis i Kanarieöarna och Barcelona, då lokalbefolkningen inte har råd att bo kvar när hyror och bostadspriser skenar.

Ungdomsarbetslösheten har förblivit ett problem. Valåret 2023 angavs den till 30 procent i åldersgruppen 16–25 år och regeringen utlovade en storsatsning på IT-utbildning.

I slutet av 2025 varnade ekonomiska samarbetsorganisationen OECD i en rapport att klimatförändringar "hotar" Spaniens ekonomiska tillväxt. Landet har på senare år utsatts för en rad extrema väderhändelser (se även Naturtillgångar, energi och miljö).

Om våra källor