Danmark – Aktuell politik

Valet 2019 ledde till maktskifte efter fyra år med en borgerlig regering. Socialdemokraternas partiledare Mette Fredriksen bildade då en minoritetsregering med stöd av mittenvänsterpartier. Socialdemokraterna behöll makten efter valet 2022, då ett samarbete ingicks över blockgränserna med Venstre och det nybildade Moderaterna. 

Försöken att komma överens om en regeringskoalition inom det borgerliga blocket efter att det hade lyckats säkra en knapp majoritet i folketinget i valet i juni 2015 misslyckades. Det slutade istället med att Venstres partiledare Lars Løkke Rasmussen bildade en minoritetsregering bestående av enbart Venstre med 34 av 179 folketingsmedlemmar. Den nya regeringen blev därmed tvingad att förhandla fram stöd för sina förslag inför varje omröstning i folketinget, och politiska bedömare gav den små chanser att sitta mandatperioden ut.

Venstre-regeringens första åtgärd blev att efter press från Dansk folkeparti minska det ekonomiska stödet till flyktingar. Det skedde som en följd av att inflödet av flyktingar till Danmark ökat, liksom i övriga Europa. Sommaren 2015 hade omkring 70 000 migranter tagit sig till Danmark, många av dem flydde från det pågående inbördeskriget i Syrien.

Skärpt invandringspolitik

Den 4 januari 2016 införde Sverige ID- och passkontroll mot Danmark i syfte att minska flyktingströmmen in i landet. Kontrollen drabbade främst de drygt 15 000 personer som dagligen pendlade över Öresund mellan hem och arbete. Som svar införde Danmark samma dag tillfälliga stickprovskontroller av resenärers ID-handlingar vid gränsen mot Tyskland. I maj beviljade EU-kommissionen en förlängning av kontrollerna i tills vidare sex månader. Därefter förlängdes gränskontrollerna med jämna mellanrum fram till 2019. Gränskontrollerna ledde till att antalet flyktingar minskade drastiskt: 2016 var antalet asylansökningar drygt 6 000 och 2017 hade antalet ytterligare halverats.

Som en del i regeringens politik för att minska flyktingströmmen till Danmark antog folketinget också i januari 2016 en rad lagar som gjorde det svårare för asylsökande. I stora drag innebar lagändringarna tre saker: det blev svårare att få permanent uppehållstillstånd, familjeföreningar skulle ta längre tid och polisen fick rätt att beslagta värdesaker från asylsökande när värdet överskrider 10 000 danska kronor (gäller inte saker av affektionsvärde som vigselringar). Den rätten utnyttjades för första gången i juni 2016 då polisen beslagtog 79 600 danska kronor från fem iranier som hade stoppats på Kastrup med falska pass och 129 600 danska kronor.

Även socialdemokraterna, som gått mot en mer restriktiv syn på invandring efter det att Mette Frederiksen blev ny partiledare 2015, stödde den kontroversiella så kallade smyckelagen.
Venstres minoritetsregering stärktes i november 2016 då Liberal alliance och Konservative folkeparti efter förhandlingar tog plats bland ministrarna. Därmed fick Danmark en trepartiregering, som dock fortfarande inte hade stöd av en majoritet i folketinget. Regeringsombildningen kunde ske efter det att Venstre lovat att sänka marginalskatten på de högsta inkomsterna med fem procent vid årsskiftet.

I slutet av 2018 briserade en skandal kring landets största bank, Danske Bank, sedan en oberoende undersökning visat att bankkonton i Estland använts för penningtvätt av ett par hundra miljarder euro från ryska medborgare. Rättsprocesser inleddes av danska åklagare mot bankens ledning.

Valet 2019

Valrörelsen inför parlamentsvalet den 5 juni 2019 handlade mycket om hur välfärden i landet skulle kunna förbättras. Men även klimatfrågan var viktig och en del bedömare menade att det var den som blev avgörande för valresultatet. Socialdemokraterna blev största parti med drygt en fjärdedel av rösterna medan statsminister Lars Løkke Rasmussens Venstre kom tvåa. Socialistisk folkeparti och Radikale Venstre, som hade satt frågan om klimatförändringarna i centrum, var de partier som ökade mest, medan klimatskeptiska Dansk folkeparti förlorade över hälften av sina väljare jämfört med förra valet. Partiet tappade väljare både till socialdemokraterna och till två nybildade partier på den yttersta högerkanten, Stram kurs och Nye borgerlige. Endast Nye borgerlige kom in i folketinget.

Experter menade att Dansk folkepartis tillbakagång berodde på att klimatkrisen och hälsovården kommit högre upp på dagordningen för väljarna än invandringspolitiken, som varit Dansk folkepartis profilfråga. Men partiets restriktiva invandringspolitik ser ändå ut att leva kvar eftersom den har anammats av såväl vänster- som högerpartierna. Inte minst Socialdemokratiet anses av forskare ha tagit över Dansk folkepartis flykting- och invandringspolitik. 

En socialdemokratisk minoritetsregering bildas

Efter nära tre veckors överläggningar, de längsta regeringsförhandlingarna sedan 1988, lyckades Frederiksen till slut bilda en minoritetsregering. Med hjälp av stödpartierna i mittenvänsterblocket, Socialistisk folkeparti, Radikale Venstre och Enhedslisten, hade regeringen stöd av en majoritet av ledamöterna i folketinget. I utbyte mot sitt stöd lyckades de tre stödpartierna få igenom en del av sina krav i den regeringsöverenskommelse som ingicks med Frederiksens regering.

Socialdemokratiet, som gått till val på en fortsatt strikt invandringspolitik, gick stödpartierna till mötes genom att bland annat gå med på att åter ta emot kvotflyktingar samt att skrota planer på att placera personer som inte kan utvisas på den isolerade ön Lindholm utanför Sydsjälland. Däremot skulle gränskontrollerna bestå och fokus skulle enligt Frederiksen vara att sända hem invandrare. En av de viktigaste punkterna i regeringsprogrammet var klimatfrågan, där det fattades beslut om att senast 2030 ha minskat utsläppen av växthusgaser med 70 procent jämfört med nivåerna 1990. Regeringen skulle även göra en del sociala satsningar, bland annat för att minska fattigdom bland barn.

Coronapandemin

I slutet av februari 2020 fick Danmark sitt första fall av det nya coronavirus som först upptäckts i Kina i slutet av 2019. För att stoppa smittspridningen agerade landet kraftfullt med att införa regler om social distans och stänga skolor, nöjesinstitutioner, affärer med mera. 

Efter en period med mindre smittspridning upptäcktes i november en muterad variant av coronaviruset bland minkar i landet. Myndigheterna tog till drastiska åtgärder i ett land som är världens största exportör av minkpälsar, och avlivade samtliga över 15 miljoner minkar. Efter att minkarna avlivats uppgav myndigheterna att det muterade viruset inte längre existerade. Det visade sig senare att agerandet stred mot lagen och i november avgick lantbruksministern Mogens Jensen till följd av skandalen. 

Mot slutet av samma år infördes en ny tuff nedstängning av samhället. Det konstaterades att en mutation av coronaviruset som först uppstått i Storbritannien snabbt fått fäste i landet. Under 2021 lyckades Danmark gradvis få bukt med smittspridningen genom bland annat omfattande provtagning och vaccinationer. I  september 2021 öppnades samhället åter, efter ett och ett halvt år med någon form av restriktioner igång. Regeringen ansåg inte längre att covid-19 var en samhällsfarlig sjukdom.  Fyra femtedelar av invånarna hade då fått två vaccindoser mot covid-19. 

Parlamentsvalet 2022

Våren 2022 presenterade en kommission som granskat regeringens agerande under den så kallade minkskandalen under pandemin sin slutrapport. Kritiken var hård och den borgerliga oppositionen ansåg att en riksrättsprocess borde hållas mot statsministern. Två av regeringens tre stödpartier menade att det räckte med en markering mot Mette Frederiksen, men Radikale venstre höll inte med utan krävde att nyval skulle utlysas i samband med att folketinget skulle öppna under hösten. I annat fall skulle regeringen ställas inför en misstroendeomröstning.

Statsminister Frederiksen utlyste därför i början av oktober val till folketinget som skulle äga rum den 1 november. Fredriksen lyfte fram det osäkra säkerhetspolitiska läget till följd av Ukrainakriget, ekonomiska problem med höga energipriser och skyhög inflation som skäl till att hon vill försöka bilda en blocköverskridande regering. 

Valresultatet visade att Mette Frederiksen och hennes socialdemokrater hade fortsatt stöd bland många danskar. Partiet gjorde sitt bästa val på över 20 år och vann ytterligare två mandat i folketinget jämfört med valet 2019.  Det "röda" blocket på vänsterkanten samlade fler mandat i folketinget än det "blå" blocket, där Venstre hade backat med hela 20 platser. Partiet hade tappat många väljare till Moderaterne, som bildats för bara några månader sedan av den förre statsministern och Venstreledaren Lars Løkke Rasmussen och som ville stå utanför blocken.

Efter sex veckor blev det i mitten av december klart att Mette Frederiksen lyckats med sitt mål att bilda en blocköverskridande regering. Högerpartierna Venstre och Moderanterne sade efter långdragna förhandlingar ja till att bilda regering med Socialdemokratiet.

En viktig prioritering för regeringen var bland annat klimatarbetet, där målet är att Danmark ska vara klimatneutralt till 2045, det vill säga inte längre ha någon negativ påverkan på klimatet. Även satsningar på försvaret framhålls som brådskande. Från 2030 ska 2 procent av BNP gå till försvarsutgifter. Dessutom vill den blå-röda regeringen verka för att genom strukturella insatser öka sysselsättningen i landet.

Läs mer om händelseutvecklingen iKalendarium.

LÄSTIPS - läs mer om Danmark i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
När dansk utlänningspolitik straffade sig själv (2021-02-02)

Om våra källor

120403

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer i

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0