Danmark

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/danmark/

Danmark var under vikingatiden och Kalmarunionen en regional stormakt. I krig med Sverige, England och Tyskland under 1600- och 1800-talen gick dock det mesta av riket förlorat. Det som blev kvar av landet har ändå utvecklats till en betydande jordbruks-, handels- och sjöfartsnation. Industrin är övervägande småskalig, men en handfull företag är världsledande. Danskarna räknas bland världens rikaste, minst korrupta och mest demokratiska, jämställda – och lyckliga – folk.

Geografi och klimat

Kungariket Danmark omfattar förutom själva Danmark också två områden i Nordatlanten med långtgående självstyre: Färöarna och Grönland. Landet omges av Nordsjön i väster, Skagerrak i norr samt Kattegatt och Öresund i öster och Östersjön i söder. Danmark har en kort landgräns mot Tyskland i söder.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 43 094 km2 (2018)
Tid: svensk
Angränsande land/länder: Tyskland
Huvudstad med antal invånare: Köpenhamn 1 200 000 (2011)
Övriga större städer: Århus 250 000, Odense 168 000, Trekantsområdet (Vejle-Fredericia-Kolding-Middelfart) 163 000, Ålborg-Nørresundby 125 000, Esbjerg 72 000 (2011)
Högsta berg: högsta naturliga punkt Möllehöj (171 m ö h)
Viktiga floder: Gudenå
Största sjö: Arresö
Medelnederbörd/månad: 38 mm (jun), 79 mm (nov)
Medeltemperatur/dygn: 16 °C (juli), 0 °C (jan)

Källor

Befolkning och språk

Danskarna är ett urbant folk. Av de 5,7 miljoner invånarna bor nästan en fjärdedel i huvudstaden Köpenhamn medan två tredjedelar lever i andra tätorter med minst 200 invånare. Endast var åttonde dansk bor på landsbygden.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: etniska danskar 90 %, grönländare och färingar 0,3 %, tysktalande 0,3 %, invandrare och deras barn ca 8 %
Antal invånare: 5 769 603 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer: 137 (2017)
Andel invånare i städerna: 87,8 procent (2017)
Nativitet/födelsetal: 10,8 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal: 9,2 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt: 0,7 procent (2017)
Fertilitetsgrad: 1,7 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor: 50,3 procent (2017)
Förväntad livslängd: 81 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor: 83 år (2016)
Förväntad livslängd för män: 79 år (2016)
Språk: danska talas i hela landet; därutöver grönländska, färöiska och tyska

Källor

Religion

I Danmark råder religionsfrihet och det finns ett stort antal olika trossamfund. Drygt tre fjärdedelar av befolkningen tillhör den evangelisk-lutherska statskyrkan, Folkekirken, och betalar kyrkoskatt men går förhållandevis sällan i kyrkan.

Utbildning

Danmark har gamla folkbildningstraditioner. Redan 1814 infördes allmän undervisningsplikt, men inte skolplikt. Det innebär att alla barn måste undervisas. Men om föräldrarna vill kan undervisningen ske hemma förutsatt att den ger samma kunskaper som den allmänna skolan. Mycket få barn undervisas dock i hemmet.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 98,7 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan: 11 (2014)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 13,8 procent (2014)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 13,8 procent (2014)

Källor

Kultur

Kulturlivet i Danmark har en mångfald som möjliggjorts bland annat tack vare stora bidrag från både offentliga organ och privata fonder.

Äldre historia

I dansk jord har arkeologer funnit enstaka spår av människor från mellanistiden för cirka 100 000 år sedan. Efter den senaste istiden cirka 10 000 f Kr började renjägare att dyka upp i området, och då skog några årtusenden senare täckte landet fanns en bofast befolkning bestående av jägare och fiskare.

Modern historia

Även om Danmark inte hade bidragit så mycket till segern över Nazi-Tyskland i andra världskriget accepterades ändå landet, tack vare motståndsrörelsens insatser, som allierat med segrarmakterna. Danmark kunde därmed gå med i FN från organisationens grundande 1945.

Politiskt system

Danmark är en konstitutionell monarki och en parlamentarisk demokrati, det vill säga att styrelseskicket bygger på principen att regeringen måste ha parlamentets förtroende för att kunna regera. Enligt grundlagen, som reviderades 1953, har Danmarks monark den verkställande makten i förening med regeringen samt den lagstiftande makten i förening med parlamentet (folketinget). Men i praktiken ligger den verkställande makten hos regeringen och den lagstiftande makten hos folketinget.

Demokrati och rättigheter

Danmark är en robust demokrati där mänskliga rättigheter överlag respekteras. Men på senare tid har landet fått kritik för hur flyktingar och migranter behandlas.

Aktuell politik

Det borgerliga Venstre tog 2015 över makten efter fyra år med socialdemokratiskt styre. Valet i juni 2019 ledde åter till maktskifte, då socialdemokraternas Mette Fredriksen bildade en minoritetsregering med stöd av tre mittenvänsterpartier. Liksom i många andra europeiska länder har invandrings- och asylpolitiken varit en viktig politisk fråga under senare år. Även klimatfrågan är prioriterad av regeringen.

Fakta – politik

Officiellt namn: Kungariket Danmark
Statsskick: monarki, enhetsstat
Statschef: drottning Margrethe II (1972–)
Regeringschef: statsminister Mette Frederiksen (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Socialdemokratiet 48, Venstre 43, Dansk Folkeparti 16, Radikale Venstre 16, Socialistisk Folkeparti 14, Enhedslisten 13, Konservative Folkeparti 12, Alternativet 5, Nye Borgerlige 4, Liberal Alliance 4 (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Socialdemokratiet 47, Dansk Folkeparti 37, Venstre 34, Enhedslisten 14, Liberal Alliance 13, Alternativet 9, Radikale Venstre 8, Socialistisk Folkeparti 7, Konservative Folkeparti 6 (2015)
Valdeltagande: 84,5 % i folketingsvalet (2019)
Kommande val: folketingsval senast 2023

Källor

Utrikespolitik och försvar

De mest aktuella utrikespolitiska frågorna i Danmark gäller hur långtgående EU-samarbetet ska vara och hur nya säkerhetspolitiska hot, till exempel internationell terrorism, ska bemötas. Rysslands utrikespolitik har under de senaste åren börjat upplevas som problematisk.

Fakta – försvar

Armén: 8 200 man (2017)
Flygvapnet: 2 700 man (2017)
Flottan: 2 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP: 1,2 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 2,2 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Danmark är ett av världens rikaste länder mätt i bruttonationalprodukt (BNP) per invånare och har världens högsta skattetryck (runt 50 procent av BNP). Eftersom den danska hemmamarknaden är liten och landet saknar de flesta råvaror som industrin behöver, är ekonomin i hög grad baserad på utrikeshandel, välutbildad arbetskraft, en flexibel arbetsmarknad och en effektiv fysisk och administrativ infrastruktur som gör det attraktivt att bo och investera i Danmark.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 60 726 US dollar (2018)
Total BNP: 352 058 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt: 1,5 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP: 1,0 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP: 12,6 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP: 65,0 procent (2018)
Inflation: 1,3 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP: 34,3 procent (2018)
Valuta: dansk krona

Källor

Naturtillgångar och energi

Danmark har inga metaller och relativt få andra råvaror i jorden men det finns både olja och naturgas utanför den danska kusten. Landet har länge varit självförsörjande med krita, kalksten, lera, sand, grus och salt.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 2 817 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per person: 5859 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt: 33 498 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 5,9 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 33,2 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Nästan två tredjedelar av Danmarks totala yta utgörs av uppodlad åkermark. Jordbruk har traditionellt varit basen för Danmarks utrikeshandel men har i ekonomisk betydelse för länge sedan passerats av industrin för inte att tala om den enorma servicesektorn. Inte många danskar är medvetna om att sjöfarten tjänar in mer än dubbelt så mycket valuta som jordbruket.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP: 1,0 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk: 62,0 procent (2016)

Källor

Industri

Den danska industrin sysselsätter runt 19 procent av arbetskraften och bidrar med omkring 22 procent av bruttonationalprodukten (BNP).

Arbetsmarknad

Danmark har en stark fackföreningsrörelse. Även om antalet medlemmar har börjat avta är drygt tre av fyra löntagare med i facket. Lönerna fastställs genom kollektiva förhandlingar.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet: 4,8 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet: 9,0 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Liksom övriga Norden har Danmark ett väl utbyggt välfärdssystem med barnbidrag, föräldraledighet, sjukförsäkring, bostadsbidrag, pensioner, arbetslöshetsförsäkring, socialhjälp med mera. De sociala utgifterna motsvarar runt en tredjedel av landets bruttonationalprodukt (BNP). En tredjedel av socialbudgeten går till hälsovård och dylikt, medan två tredjedelar utgörs av olika bidrag.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 4 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade: 0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor: 0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga män: 0,1 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 100,0 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 99,6 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 10,3 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 5 566 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet: 37 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Det viktigaste kan kanske vara att påpeka att danskar och svenskar är mycket lika varandra. Möjligen är danskar i allmänhet förhållandevis informella – såväl i sina kontakter med varandra som i klädsel – även om det skiljer lite beroende på ålder och situation.