Danmark – Kultur

Danmark har ett rikt kulturliv sedan lång till tillbaka. Dess  mångfald med bland annat berömda författare, konstnärer, kompositörer och internationellt erkänd design har möjliggjorts bland annat tack vare stora bidrag från både offentliga organ och privata fonder.

Muséer finns över hela landet och lockar flera miljoner besök om året. De mest besökta museerna ligger med ett undantag i eller nära Köpenhamn. Flaggskeppet är Nationalmuseum med arkeologiska och etnografiska samlingar i världsklass. Två av de finaste konstmuseerna är privata, Ny Carlsbergs Glyptotek och Louisiana, som är landets mest besökta.

De mest framstående danska författarna genom tiderna har ofta skrivit med en gnutta respektlöshet, ironi och ett visst mått av lågmäld saklighet. Några exempel är den dansk-norske Ludvig Holberg (1684–1754), som förutom komedier också skrev filosofiska och historiska verk, den likaledes dansk-norske med Bellman själsbefryndade diktaren Johan Hermann Wessel (1742–1785), den jylländske folklivsskildraren, novellisten och diktaren Steen Steensen Blicher (1782–1848), lyrikern och läkaren Emil Aarestrup (1800–1856), sagoförfattaren H C Andersen (1805–1875), existentialismens fader, filosofen Sören Kierkegaard (1813–1855), realismens roman- och novellförfattare Herman Bang (1857–1912) och Henrik Pontoppidan (1857–1943, Nobelpriset 1917), lyrikern och prosaisten Johannes V Jensen (1873–1950, Nobelpriset 1944) samt den aristokratiska novellförfattarinnan Karen Blixen (1855–1962). Bland nyare författare kan nämnas Halfdan Rasmussen med sina oerhört populära visor och barnrim, den underfundige och folkkäre språkkonstnären Benny Andersen, Klaus Rifbjerg, Suzanne Brøgger, Kirsten Thorup, Ib Michael, Jens Christian Gröndahl, Helle Helle, Carsten Jensen, Leif Davidsen, Hanne-Vibeke Holst, kriminalförfattaren Jussi Adler-Olsen och diktaren Yaya Hassan.

Danmark har ett mångsidigt teater- och musikliv, inklusive en sedan 1940-talet fast rotad jazztradition. Ett stort nytt operahus invigdes i Köpenhamn 2005, och nationalscenen Det Kongelige Teater fick en ny scen 2008. Året därpå öppnades en stor konserthall.

De mest betydande klassiska kompositörerna är D Buxtehude (1637–1707), C E F Weyse (1774–1842), F Kuhlau (1786–1832), J P E Hartmann (1805-1900) och N W Gade (1817–1890) samt inte minst Carl Nielsen (1865–1931) vars symfonier, konserter, kammar- och klavermusik och talrika folkliga sånger fortfarande står för den mest betydelsefulla insatsen i danskt musikliv.

Dansk films stora, klassiska regissör är Carl Theodor Dreyer (1889–1968), men även under senare år har dansk film blomstrat med regissörer som de Oscar-belönade Gabriel Axel, Bille August och Susanne Bier, Guldpalmsvinnaren Lars von Trier, Thomas Vinterberg, Per Fly, Nils Malmros, Lone Scherfig, Niels Arden Oplev, Nikolaj Arcel, Henrik Ruben Genz och Simon Staho.

Dansk bildkonst frodades under 1800-talets första hälft (”guldåldern”) med bildhuggaren Bertel Thorvaldsen (1770–1844) samt målarna C W Eckersberg (1783–1853) och Christian Købke (1810–1848) som de största namnen. Vid 1800-talets slut började en rad förträffliga målare samlas i Skagen för ömsesidig inspiration med Anna och Michael Ancher och PS Krøyer som centrala gestalter. Deras samtida Vilhelm Hammershøi (1864–1916), J F Willumsen (1863–1958) och L A Ring (1854–1933) var nog emellertid periodens största och mest originella målare medan grafikerna och målaren Johannes Larsen (1867–1961) blev känd och älskad för sina bokillustrationer. Från 1900-talets mitt kan särskilt framhållas den så kallade Cobragruppen med abstrakta målare, med Asger Jorn (1914–1973) i spetsen. Bland nutida konstnärer utmärker sig bildhuggaren Jørgen Haugen-Sørensen, målaren Per Kirkeby och multikonstnären Olafur Eliasson.

Dansk arkitektur och design inom möbelkonst, silversmide, porslin, keramik, mode och designade industriprodukter (Georg Jensen, Arne Jacobsen, Lego och Bang & Olufsen) har vunnit internationellt anseende.

Om våra källor

120403

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer i

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0