Danmark – Ekonomisk översikt

Danmark är ett av världens rikaste länder mätt i bruttonationalprodukt (BNP) per invånare och har ett av världens högsta skattetryck (runt 50 procent av BNP). Ekonomin är i hög grad baserad på utrikeshandel och en omfattande servicesektor.

Den danska ekonomin fungerar väl och stabil ekonomisk tillväxt har länge kunnat kombineras med låg fattigdom, små inkomstklyftor och utbyggd välfärd och sunda statsfinanser. Sysselsättningen är hög och arbetslösheten förhållandevis låg

Eftersom den danska hemmamarknaden är liten och landet saknar de flesta råvaror som industrin behöver, är ekonomin beroende av utrikeshandel, välutbildad arbetskraft, en flexibel arbetsmarknad och en effektiv fysisk och administrativ infrastruktur som gör det attraktivt att bo och investera i Danmark.

Ekonomin domineras av privata och offentliga tjänster. Därefter kommer en modern och väl utbyggd industri. Den traditionella huvudnäringen jordbruket bidrar numera bara med någon procent av BNP.

Efter 1970-talets ogynnsamma ekonomiska utveckling med låg tillväxt, hög arbetslöshet, hög inflation, växande budgetunderskott och stigande utlandsskuld vände den borgerliga regeringen 1982–1993 utvecklingen med hjälp av en god internationell konjunktur och en stram finans- och penningpolitik. Värdet på den danska kronan knöts då till den stabila tyska D-marken, inkomst- och bolagsskatterna sänktes och statens utgifter minskades. Produktionen och exporten ökade, inflationen sjönk och kronans värde steg.

När en socialdemokratiskt ledd regeringen tillträdde 1993 var arbetslösheten fortfarande hög. Till en början stimulerade regeringen den offentliga och den privata konsumtionen men fortsatte sedan att föra en stram ekonomisk politik. De efterföljande regeringarna, såväl Venstre-ledda som socialdemokratiska, fortsatte på samma linje.

Efter millennieskiftet var tillväxten låg men stadig, inflationen förhållandevis måttlig och arbetslösheten liten. Men 2008 och 2009 drabbades ekonomin av den internationella finanskrisen och BNP backade med närmare 6 procent i förhållande till 2007. Först 2016 var BNP tillbaka på 2007 års nivå.

Staten vill inte och kommunerna får inte driva företag. Det finns dock ett antal före detta statliga företag som formellt har blivit aktiebolag, men med staten som aktieägare, inte minst energijätten DONG (Dansk Olie og Naturgas) och DSB (De Danske Statsbaner). Det statliga telebolaget Tele Danmark (nu TDC) privatiserades 1998. Den danska staten sålde 2005 en fjärdedel av Post Danmark och 2009 gick Post Danmark samman med svenska Posten AB och bildade Postnord.

Såväl borgerliga partier som socialdemokraterna har förespråkat att Danmark ska gå med i EU:s valutaunion EMU och ersätta den danska kronan med euron, men det finns ännu inget folkligt stöd för en sådan åtgärd. Danmark har dock bundit kronans värde så tätt till euron att man i praktiken är ett slags EMU-medlem fast utan rösträtt. Den danska centralbanken, Danmarks Nationalbank, har som mål att behålla en låg och stabil inflation.

Under det senaste årtiondet har den ekonomiska tillväxten varit stabil och legat kring mellan 1,5 och 2 procent. Men coronapandemin blev ett avbräck för den goda utvecklingen och lamslog till en början ekonomin när den inleddes 2020. Återhämtningen gick dock relativt snabbt efter det att restriktionerna för att stoppa smittspridningen hade hävts. Det berodde inte minst på att regeringen hade satt in ekonomiskt stöd till företag och hushåll i flera omgångar. Arbetslösheten, som visserligen ökade något under pandemin, höll en förhållandevis låg nivå jämfört med andra europeiska länder vid början av 2020-talet på omkring 5 procent.  Samtidig beräknas närmare fyra femtedelar av alla vuxna upp till 64 år ha ett arbete. En tredjedel av arbetsstyrkan är sysselsatt inom den offentliga sektorn.

På senare tid har det förts en debatt i samhället om svårigheterna för arbetsgivare att få utbildad arbetskraft och vad som kan göras åt detta och hur striktare invandringslagar påverkar situationen. Samtidigt har det visat sig att personer med utländsk bakgrund har svårt att komma ut på arbetsmarknaden.

Vid början av 2022 ledde höjda priser på energi i spåren av den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina i februari samma år till att inflationen steg kraftigt i Danmark efter att under många år legat på en låg nivå. Under 2022 höjdes även räntenivåerna vilket oroade bedömare eftersom många danska hushåll, har höga skulder.

Om våra källor

120403

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer i

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0