Belarus – Religion

Den belarusiska ortodoxa kyrkan är landets största samfund och har enligt religionslagen från 2002 en särställning i samhället. Katolicismen, islam, judendomen och den lutherska tron erkänns som ”traditionella religioner”.

I folkräkningen 2019 beskrev sig inte fullt hälften av befolkningen som ortodoxt kristna, medan cirka 7 procent svarade att de är katoliker. Övriga samfund är små. Vid sammanställningen av folkräkningen noterades drygt 40 procent av invånarna som icke-troende, men det är en beräkning som gjordes på oklart underlag. Religionsfrihet råder enligt grundlagen men den är i verkligheten begränsad. Religiös verksamhet som strider mot Belarus suveränitet är förbjuden. Religiösa minoriteter, däribland Jehovas vittnen, har nekats att registrera sig.

Belarus har under historiens lopp ofta varit skådeplats för konflikter mellan den östliga ortodoxa och den västliga katolska kyrkan, som omväxlande har haft dominerande inflytande i landet.

Under Lublinunionen (se Äldre historia) från 1500-talets mitt till 1700-talets slut övergick landets adel till katolicismen. 1596 instiftades den unierade kyrkan, också kallad den grekisk-katolska kyrkan. Denna kyrka erkänner påven som högste andlige ledare men har behållit den ortodoxa gudstjänstordningen och använder kyrkslaviska som gudstjänstspråk.

Många ortodoxa belarusiska bönder tvingades konvertera till denna form av katolicism, som under 250 år var den dominerande religiösa riktningen för en stor del av befolkningen. Några vägrade, vilket ledde till omfattande förföljelser av ortodoxa. När den unierade kyrkan förbjöds av den ryske tsaren 1839 återgick belarusierna till den rysk-ortodoxa kyrkan.

Under kommunismen på 1900-talet upplöstes många församlingar och religiösa ledare förföljdes, mördades eller gick i landsflykt. Värst drabbades katolikerna på grund av sina kontakter med Polen och med påven, men också den ortodoxa kyrkan motarbetades.

Judar i Belarus utsattes för förföljelse både från Sovjetunionen och från nazismen. Närmare 90 procent av landets judar mördades under Förintelsen. Idag beräknar judiska organisationer att det finns mellan 10 000 och 25 000 judar i landet. Församlingarna tillhör olika inriktningar inom judendomen.

I samband med 1980-talets reformpolitik i Sovjetunionen upplevde Belarus ett religiöst uppsving. 1990 grundades en belarusisk ortodox kyrka som en gren av den rysk-ortodoxa kyrkan. Även den unierade kyrkan och andra samfund återupptog sina aktiviteter.

Lagen kräver att religiösa grupper registrerar sig hos myndigheterna, med namn på alla medlemmar, och söker myndigheternas godkännande till exempel för spridande av religiös litteratur. Församlingar måste ha minst 20 medlemmar för att få hålla gudstjänster, även i hemmet. Utlänningar tillåts inte leda samfund.

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0