Belarus – Naturtillgångar, energi och miljö

Belarus (Vitryssland) är relativt fattigt på naturtillgångar med undantag för främst torv och pottaska (kaliumkarbonat). För sin energiförsörjning är landet beroende av import av naturgas från Ryssland. Trots att Belarus var ett av de länder som drabbades av kärnkraftsolyckan i Ukraina 1986 har också ett atomkraftverk byggts, med rysk teknik och ryska lån.

Pottaskan används främst i framställning av gödningsämnen och är ett av landets få kommersiellt gångbara mineraler. I övrigt finns små fyndigheter av bland annat brunkol, kalksten, stensalt, sand och lera. Vitryssland har också värdefulla skogar av ek, alm, lönn och bok.

Torven används till uppvärmning, i elkraftverk och vid framställning av kemiska produkter. De belarusiska torvtillgångarna utgjorde mer än 40 procent av det forna Sovjetunionens reserver. Kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl i Ukraina 1986 gjorde emellertid stora delar av torven oanvändbar.

Naturgas står för nästan hela energiförsörjningen. En viss egen utvinning av gas och olja förekommer, men den räcker inte på långa vägar till de egna behoven. Över 90 procent av energin importeras från Ryssland, som gett Belarus förmånliga priser bland annat i utbyte mot att en del av den vinst som Belarus gör på oljeutvinningen skulle tillfalla Ryssland.

2007 fasades subventionerna ut. Gaspriset höjdes rejält vilket ledde till en betalningskris och att den belarusiska regeringen var tvungen att sälja andelar i viktiga energiföretag till ryska företag (se Ekonomisk översikt). Belarus har fortsatt att få relativt billig gas och olja från Ryssland. Världsmarknadspriserna på olja påverkar Belarus på flera sätt: I tider av sjunkande oljepriser har skillnaden mellan Rysslands pris och världsmarknadspriset minskat. När oljepriserna stiger får Belarus större förtjänster av produkter från landets oljebaserade industri. Eftersom Ryssland använder oljeleveranserna som politiskt påtryckningsmedel, har Belarus markerat sitt missnöje genom att börja köpa olja från Norge och Saudiarabien. Lukasjenkos mål är att minst 60 procent av behovet ska täckas genom import från andra länder än Ryssland.

Våren 2019 stördes förbindelserna också av att oljeledningen Druzjba kontaminerades med ämnen som gör oljan svår att raffinera, ett problem även för andra mottagarländer än Belarus. Föroreningen uppstod enligt ryska uppgifter på ryskt område. Ryssland och Belarus enades om en dyr och tidsödande rening av ledningen.

Oljan raffineras och exporteras i huvudsak, medan merparten av gasen används till elproduktion. Import av elektricitet förekommer också. I Belarus finns två oljeraffinaderier.

I avsikt att minska beroendet av energiimport har Belarus byggt ett kärnkraftverk med två reaktorer nära gränsen mot Litauen och Polen. Det har finansierats med hjälp av lån från Ryssland. Bara ett par dagar före presidentvalet 2020 meddelades att den första av reaktorerna laddats med bränsle och driftstart skedde under hösten.

Det allt överskuggande miljöproblemet är följderna av olyckan i Tjernobyl. Hela 70 procent av det radioaktiva nedfallet hamnade i Belarus. Särskilt hårt drabbades de södra och sydöstra delarna. Effekterna på miljön är ännu oöverskådliga. Ungefär en femtedel av landet beräknas vara nedsmutsat; på många håll innehåller grundvatten, jordbruksmark och boskap fortfarande alldeles för höga halter av radioaktivitet. Över två miljoner människor påverkades direkt vid olyckan och flertalet av dem bor fortfarande på nedsmutsad mark.

På FN-organisationen Unescos världsarvslista finns nationalparken Belovezjskaja Pusjtja. Urskogsområdet som delas med Polen är i Sverige mest känt som Białowieża-skogen. Den polska delen klassades som världsarv 1979 och världsarvet utvidgades 1992 med den belarusiska delen.

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0