Belarus – Befolkning och språk

Drygt fyra av fem invånare identifierar sig som belarusier (vitryssar). Av minoritetsgrupperna är ryssarna flest; nästan var tionde invånare är av rysk härkomst. Gränsdragningen mellan belarusier och ryssar är dock vag och det ryska språket används mer än belarusiskan.

Många ryssar tvångskommenderades till Vitryssland (Belarus) under 1940- och 1950-talen, då det blev brist på arbetskraft till följd av att Sovjetunionens ledare Josef Stalin deporterat många vitryssar österut. Under sovjettiden (1920–1991) försökte myndigheterna också aktivt blanda folkslagen i de olika republikerna med varandra.

Vid sidan av ryssarna utgör polacker och ukrainare de största minoritetsgrupperna. Polackerna lever främst i landets västra delar. De har i stor utsträckning behållit sina traditioner och sin katolska religion.

I början av 1900-talet var judarna den näst största etniska gruppen i landet. De dominerade i flera städer. Den nazityska judeutrotningen under andra världskriget samt en påföljande utvandring, som tilltagit efter självständigheten 1991, har gjort att judarna numera är få i Belarus.

Kraftig befolkningsminskning

Sammanlagt beräknas landet ha förlorat minst en fjärdedel av sin befolkning under andra världskriget. Först på 1970-talet låg invånarantalet på samma nivå som före kriget. Sedan Belarus blev självständigt har befolkningen minskat med närmare en miljon, till drygt 9,5 miljoner. Orsaken är ökad dödlighet, lägre födelsetal och utvandring.

Uppemot två miljoner belarusier bor utomlands. De återfinns främst i området för det forna Sovjetunionen, i Polen samt i Västeuropa och Nordamerika.

Belarus har varit relativt förskonat från de etniska motsättningar som präglat många andra före detta sovjetrepubliker. Judar vittnar dock om antisemitism, som har bidragit till den stora utvandringen. Israelisk press har beräknat antalet kvarvarande judar till cirka 20 000, men också noterat att det finns judar bland de mest välbeställda i affärslivet som har gynnats av regimens satsningar på IT-området. 

Enligt uppskattningar finns uppemot 60 000 romer i landet. De utsätts för omfattande diskriminering med begränsad tillgång till utbildning och extremt hög arbetslöshet.

Språk

Belarusiska är liksom ukrainska och ryska ett östslaviskt språk, men det uppvisar stor påverkan av polska som är västslaviskt. De tre östslaviska språken har alla utvecklats ur fornryskan och har stora likheter med varandra. Samtliga skrivs med kyrilliska bokstäver.

Under sovjettiden fick det belarusiska språket efter hand ge plats för ryska, som blev det dominerande språket. Belarusiska förde länge en tynande tillvaro och många intellektuella befarade att språket höll på att dö ut. Det fick dock en renässans under det nationella uppvaknandet i slutet av 1980-talet. Trots att endast 10–20 procent av befolkningen hade belarusiska som modersmål utropades det till landets officiella språk 1990. En satsning gjordes på att införa det som huvudspråk i skolor och offentliga sammanhang. 1995 blev även ryska officiellt språk och då fick belarusiska åter träda tillbaka, trots att det fortsatt hålls kurser i belarusiska runtom i landet.

Landets president Aleksandr Lukasjenko (Aljaksandr Lukasjenka) talar i allmänhet ryska eller ett utbrett blandspråk som kallas trasjanka, men sommaren 2015 levererade han för första gången en del av ett politiskt tal på belarusiska. Det händer att han går över från ryska till belarusiska när han vill understryka att han inte är en marionett som som styrs av den ryska maktborgen Kreml.

Andelen som identifierar sig som belarusier ökade något mellan folkräkningarna 1999 och 2009, och ytterligare ett par procentenheter till 2019, då nästan 84 procent såg sig som belarusier, på bekostnad av alla andra grupper. Samtidigt minskade andelen som angav belarusiska som modersmål eller vardagsspråk. 2019 uppgav drygt 23 procent belarusiska som första språk, medan 70 procent svarade att de är rysktalande.

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0