Afghanistan – USA:s längsta krig

Kriget i Afghanistan blev det längsta som USA hittills varit inblandat i, nästan exakt 20 år. Amerikansk militär invaderade Afghanistan en månad efter terrordåden mot New York och Washington den 11 september 2001. USA anklagade de islamistiska talibanerna som styrde i Afghanistan för att ha låtit huvudhjärnan bakom attentaten, saudiern Usama bin Ladin, och hans terrornätverk al-Qaida ha en fristad i landet. Med stöd av en allians av Natoländer och talibanfientliga afghanska grupperingar tog USA snart kontroll över större delarna av Afghanistan. Men att också stabilisera landet skulle snart visa sig mycket svårare och 2003 inledde talibanerna ett uppror mot den nya regeringen och de Natoledda styrkorna. Från 2006 gjorde talibanerna stora framryckningar och attentat mot civilbefolkningen blev allt vanligare. Våldet ökade mellan 2007 och 2009. Barack Obama inledde sin presidenttid med att kraftigt öka truppnärvaron i ett försök att slå ut talibanrörelsen. Som mest fanns det 140 000 utländska soldater i landet, varav 100 000 amerikaner. Det var 2011, samma år som bin Ladin dödades i Pakistan (se Kalendarium).

Formellt avslutades krigsinsatsen i slutet av 2014 men flera tusen amerikanska soldater blev kvar i landet liksom andra Natosoldater. Deras uppgift var att utbilda afghansk militär och hjälpa till att bekämpa talibanerna, al-Qaida och, efter hand, även Islamiska staten (IS).

Med Donald Trump introducerades en ny strategi. Antalet amerikanska soldater i landet ökade åter och även här steg antalet utförda flyganfall kraftigt. Samtidigt inleddes lite diskret fredssamtal mellan USA och företrädare för talibanerna, i Qatar. Merparten av samtalen pågick under 2019 och den 29 februari 2020 undertecknades ett fredsavtal mellan USA och talibanerna, som betecknades som historiskt (se Kalendarium). Den afghanska regeringen hölls helt utanför förhandlingarna.

Uppgörelsen var det första steget på väg mot ett slut på kriget. Avtalet omfattade utfästelser om ett amerikanskt tillbakadragande samt arbete mot terrorism och förhandlingar mellan talibanerna och den afghanska regeringen.

USA hade när avtalet ingicks omkring 14 000 soldater i Afghanistan, men de började skickas hem tämligen omgående. I april 2021 tillkännagav den då nytillträdde presidenten Joe Biden att de återstående 2 500 amerikanska soldaterna i Afghanistan skulle vara borta före 20-årsdagen av attentaten i USA, alltså senast den 11 september. Datumet ändrades sedan till den 31 augusti och det höll Biden fast vid trots att talibanerna ryckte fram på bred front när tillbakadragandet inleddes under sommaren. Snart hade extremiströrelsen intagit stora delar av landet, och den 15 augusti föll Kabul. Ett par kaotiska veckor följde då över 150 000 människor, såväl utlänningar som afghaner, evakuerades från Kabuls flygplats. De flesta flögs ut av USA även om många nationer deltog. Den sista augusti lämnade de sista militärerna landet, liksom USA:s ambassadör. Efter att tiotusentals liv gått till spillo, hundratusentals människor drivits på flykt och miljardbelopp spenderats var Afghanistan på många sätt tillbaka där det befann sig 20 år tidigare. Många iakttagare drog paralleller till USA:s snöpliga utträde ur Vietnam i mitten av 1970-talet.

Kriget i Afghanistan beräknas ha krävt över 6 000 amerikaners (soldater och militära entreprenörer) och cirka 170 000 afghaners liv.