USA:s krig i Irak och Syrien

I det uppskruvade säkerhetsläge som rådde efter terrorattentaten i USA den 11 september 2001 och president George W Bushs ”krig mot terrorismen” inledde USA i mars 2003 en attack mot Irak. Som skäl anfördes anklagelser om att den irakiske ledaren Saddam Hussein förfogade över massförstörelsevapen. Det visade sig vara osant men Saddam störtades – och följden blev en långvarig militär närvaro för USA.

Som mest, i slutet av 2007, fanns 170 000 amerikanska soldater i Irak. Ett av Barack Obamas viktigaste vallöften var ett tillbakadragande från Irak och merparten av de amerikanska trupperna lämnade Irak i december 2011. Då hade kriget krävt cirka 4 500 amerikaners liv. En överenskommelse slöts om fortsatt samarbete, bland annat inom säkerhetsfrågor.

USA:s reträtt följdes dock av en allvarlig upptrappning av konflikten i Irak samtidigt som inbördeskrig bröt ut i grannlandet Syrien. Under 2014 när terrorgruppen IS intog stora markområden i de båda länderna och utropade ett ”kalifat” ingrep USA på nytt. Från sommaren bombades mål i norra Irak och från hösten anföll amerikanskt och allierat stridsflyg även IS-mål i Syrien. Det skedde i samarbete med bland annat irakiska regeringstrupper, syriska rebellstyrkor och, inte minst, kurdiska miliser på marken.

Efter Donald Trumps tillträde kom utspel från Vita huset som antydde att det inte längre var ett överordnat mål att få bort president Bashar al-Assad i Syrien. Men två kemvapenattacker 2017 och 2018 ledde till amerikanska flygangrepp mot syriska ställningar.

Under Trump ökade antalet flygbombningar mot IS, en grupp som presidenten utpekat som huvudsakligt säkerhetshot. I striderna särskilt i Syrien deltog en svåröverskådlig samling länder och grupperingar. Under 2017 drevs IS bort från nästan hela det område som extremistgruppen kontrollerat men först i mars 2019 förlorade IS sitt sista fäste. Trump hade redan innan meddelat att de kvarvarande amerikanerna skulle lämna Syrien, vilket fått som följd att försvarsminister James Mattis avgått i protest (se Kalendarium).

USA hade då runt 5 000 soldater i Irak, främst militära rådgivare. När efterträdaren Joe Biden tillkännagav att USA:s stridsinsats skulle avslutas fanns ungefär hälften så många kvar. Samtidigt lovade Biden att USA ska fortsätta att bistå den irakiska regeringen i kampen mot kvarvarande IS-grupperingar, med rådgivning och utbildning. I december 2021 avslutades USA:s stridsinsats i Irak formellt.