Tyskland – Aktuell politik

Bara några månader efter att Olaf Scholz hade tagit över som förbundskansler efter Angela Merkel ställdes han och regeringen inför den största krisen i Europa på årtionden. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 tvingade fram en radikal omsvängning av tysk politik på flera viktiga områden. De tre omaka regeringspartierna – SPD, De gröna och FDP – var eniga om förändringarna men så småningom började samarbetet att gnissla allt mer.

När Angela Merkel avgick i december 2021 hade hon varit förbundskansler sedan 2005. Under hennes regeringstid hade den tyska ekonomin vuxit sig allt starkare och exporten ökat i raketfart. Men landet hade också gått igenom stora prövningar under euro- och finanskrisen, flyktingkrisen (se Modern historia) och inte minst coronapandemin, som Angela Merkel kallade den värsta krisen sedan andra världskriget. För många tyskar hade Angela Merkel blivit en landsmoder, som fått smeknamnet ”mutti”, och hon mötte stor respekt även i omvärlden.

En del bedömare tyckte sig se att Olaf Scholz, partiledare för socialdemokratiska SPD och finansminister i den federala regeringen, tidigt försökte vinna poäng genom att framställa sig själv som en ny Merkel när kampen om att bli hennes efterträdare startade inför förbundsdagsvalet 2021. Det framhölls att de båda erfarna politikerna hade flera likheter i sin ledarstil och att de i själva verket inte stod så långt ifrån varandra ideologiskt (Merkel hade fört kristdemokraterna, CDU, mer mot den politiska mitten medan Scholz stod till höger inom SDP).

Supervalåret 2021

Supervalåret”, som 2021 kallades, inleddes i skuggan av coronapandemin med delstatsvalen i Baden-Württemberg och Rheinland-Pfalz i mars. Det gick dåligt för kristdemokraterna i bägge valen, vilket sågs som ett dåligt omen för partiets chanser att behålla regeringsmakten i det federala valet i september samma år. Opinionssiffrorna för CDU hade dalat från 40 procent i juni 2020 till omkring 33 procent. Det kanske främsta skälet till tappet var tyskarnas missnöje med svårigheterna att stoppa spridningen av coronaviruset trots månader av nedstängning (se Modern historia). Regeringen kritiserades också för att vaccinationerna av befolkningen gick trögt.

Kristdemokraterna hade dessutom skakats av korruptionsskandaler under våren, bland annat hade två partimedlemmar kritiserats efter att ha tjänat stora pengar på försäljning av munskydd i början av coronakrisen. Skandalerna ledde till att tre partiledamöter tvingades lämna sina poster i förbundsdagen. 

Det pågick även en intern maktkamp mellan CDU:s nye partiledare Armin Laschet och det bayerska systerpartiet CSU:s populära ordförande Markus Söder om vem som skulle bli kristdemokraternas kandidat till förbundskanslerposten.  Till slut erövrade Armin Laschet den eftertraktade nomineringen. Processen gick betydligt smidigare för De gröna som utsåg den ena av partiets två ordförande, AnnaLena Baerbock, till förbundskanslerkandidat. 

I valet till förbundsdagen den 26 september 2021 gick SPD framåt något jämfört med valet 2017, medan resultatet för CDU/CSU blev det sämsta någonsin (se Kalendarium). Efter valet hölls formella samtal mellan SPD, De gröna och FDP om ett regeringssamarbete.

En regering med inbyggda motsättningar

I december samma år tillträdde så en ny trepartiregering med SPD:s Olaf Scholz som förbundskansler, Annalena Baerbock från De gröna som utrikesminister och hennes språkrörskollega Robert Habeck, som minister för ekonomi och miljöfrågor. Christian Linder från FDP fick ansvaret för finansministerposten.

Det är första gången som de tre partierna regerar tillsammans på federal nivå under efterkrigstiden. FDP har suttit i regeringar med såväl kristdemokraterna som SPD men inte med De gröna. De ideologiska skillnaderna i den så kallade trafikljuskoalitionen, som regeringen har döpts till efter de partifärger som finns representerade, är stora.  Det nyliberala, företagsvänliga FDP förordar låga skatter och finansminister Christian Linder är angelägen om att begränsa budgetunderskott och statsskuld. SPD liksom De gröna betonar social rättvisa och jämlikhet liksom hållbarhetstänkande samt att stoppa klimatförändringarna.  De vill att staten ska ha en stark roll och kan tänka sig höjda skatter.

Det har med andra ord varit bäddat för slitningar i regeringssamarbetet, även om trepartikoalitionen också har kunnat enas om att driva igenom radikala förändringar. Meningsskiljaktigheter har emellertid kommit till uttryck vid flera tillfällen, inte minst i samband med budgetförhandlingar. En särskilt besvärlig kris uppstod i november 2023 kring budgeten för nästkommande år sedan författningsdomstolen underkänt regeringens försök att använda överblivna lånemedel från pandeminfonden till klimatåtgärder. Därmed saknades nära 200 miljoner kronor i budgeten för 2024. De tre regeringspartierna hade olika åsikter om hur underskottet skulle täckas. Förbundskansler Scholz ville att den lagstadgade gränsen för skuldsättningen (se Ekonomi) åter skulle sättas på undantag, något som skett under de senaste tre åren med hänvisning till pandemin och senare energikrisen. Men FDP vägrade. En kompromiss nåddes till slut som innebar ett skuldtak i budgeten för 2024 samt vissa nedskärningar, bland annat av satsningar på klimatomställning.

Ukrainakrisen

Olaf Scholz anade knappast, när han tillträdde som ny förbundskansler, att han snart skulle ställas inför den värsta krisen i Europa på årtionden. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 kom att ställa mycket som setts som vedertaget i tysk politik på ända.

På kort tid behövde energipolitiken läggas om; från att ha varit beroende av rysk gas tvingades Tyskland nu hitta andra sätt att klara energiförsörjningen. Den nya gasledningen Nord Stream 2 som skulle förse landet med rysk gas, togs inte i bruk (och utsattes i september samma år dessutom för sabotage). Användningen av kol för att producera el fick åter ökas, trots trepartiregeringens storstilade klimatåtaganden (se Naturtillgångar, energi och miljö). Beslutet satt långt inne för De gröna, men än svårare för partiet som har sina rötter i den tyska anti-kärnkraftsrörelsen, blev det att gå med på att de tre kvarvarande kärnkraftverken som skulle lagts ned 2022 fick fortsätta att vara i drift till april 2023. Här fick partiet dock se sig överkört av Olaf Scholz som tog till en särskild paragraf i grundlagen för att driva igenom sitt beslut. Enligt denna sällan använda rättighet har förbundskanslern sista ordet i en viss fråga om det finns meningsskiljaktigheter inom regeringen.

Omsvängningarna i energipolitiken i kombination med att bland annat en ny terminal för flytande naturgas byggdes i rekordfart bidrog till att Olaf Scholz och hans regering lyckades klara landet genom energikrisen under vintern.

Det ryska anfallskriget i Ukraina har även medfört en stor förändring jämfört med den tidigare försiktiga hållning som präglat landets försvars- och utrikespolitik efter andra världskriget. Det har beslutats om nya satsningar på försvaret och Tyskland har blivit ett av de länder som skickar mest vapen till Ukraina (se Utrikespolitik och försvar).

Den ryska invasionen av Ukraina har också inneburit en omvärdering av synen på Ryssland och den politik gentemot landet som varit rådande sedan årtionden tillbaka (se Utrikespolitik och försvar). Särskilt Scholz SDP har tvingats göra upp med den tidigare östpolitiken som byggde på nära relationer med Ryssland. Sanktionerna mot Ryssland och regeringens nya inställning till landet har dock även mötts av protester bland en del tyskar, bland annat i de östra delarna av landet.

I spåren av kriget har också migrationsfrågan på nytt hamnat i fokus i samband med att Tyskland tagit emot över en miljon flyktingar från Ukraina.

Protester och minskat stöd för Scholz

Energikrisen och ökande inflation i spåren av Rysslands krig i Ukraina har haft en negativ påverkan på de tyska hushållen. I takt med att levnadsvillkoren försämrats för många har missnöjet bland befolkningen ökat. När regeringen tillkännagav att subventioner till jordbruket skulle minskas för att uppfylla kraven på nedskärningar av budgeten för 2024 utlöste det ett ramaskri bland landets bönder. Massdemonstrationer hölls i Berlin i början av 2024 och flera större städer och regeringen tvingades att delvis ge vika. Samtidigt krävde många yrkesgrupper höjda löner och bättre villkor och en storstrejk organiserades av lokförare.

Väljarnas stöd för trepartiregeringens politik har dalat och opinionsmätningar visade att bara omkring en femtedel av väljarna hade förtroende för förbundskansler Olaf Scholz. Det var det lägsta stödet för en kansler sedan 1997.

Kritiken mot regeringspartierna har gynnat högernationalistiska AFD, som har vunnit framgångar i delstatsval och låg på andra plats i opinionsmätningar i början av 2024.  

 

Läs mer om den löpande utvecklingen i Kalendarium.

 

Om våra källor

LÄSTIPS – läs mer om Tyskland i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Arvet efter Merkel står på spel när CDU väljer ny ledare (2021-01-07)
Skadskjutet CSU skapar osäkerhet i tysk politik (2018-10-18)

 

136157

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0