Tyskland

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/tyskland/

Tyskland sträcker sig från Nordsjön och Östersjön i norr till Alperna i söder. Tyskland är med sina över 80 miljoner invånare Europas största nation och har en av världens starkaste ekonomier. Den tyska regeringen är tongivande i EU och Tysklands inflytande växer även globalt.

Geografi och klimat

Tyskland sträcker sig från Nordsjön och Östersjön i norr till Alperna i söder och är till ytan något större än Finland. Inom detta område kan man grovt urskilja tre olika landskapstyper: nordtyska låglandet, mellantyska berglandet och alpområdet.

Den tyska delen av Alperna inskränker sig till tre mindre områden med bergstoppar på 2 000–3 000 meter. Längre norrut sänker sig alplandskapet gradvis ner mot floden Donau och övergår i mellantyska berglandet med mindre bergskedjor och dalgångar.

Det nordtyska låglandet kännetecknas av moräner, smältvattendalar, grusplatåer, småsjöar och hedar. Utefter kusten finns skyddsdammar för att förhindra översvämningar. Innanför utbreder sig bördig träskmark.

Tyskland ligger i övergångsområdet mellan västeuropeiskt kustklimat och centraleuropeiskt inlandsklimat. Nordsjö- och Östersjökusterna har milda vintrar.

Ju längre mot söder och öster man kommer desto större blir temperaturskillnaderna mellan sommar och vinter. Den varmaste trakten under sommaren är den lågt belägna övre Rhendalen. Kallast är det i Alperna.

Fuktiga västliga vindar från Atlanten dominerar och det regnar ofta i norr och nordväst; mest under sommaren.

Östersjökusten är, liksom Nordsjökusten, sönderskuren av djupt inträngande vikar. Delar av kusten är flack med sandiga stränder, men där finns också klippor och kalkstensbranter.

Hela Tyskland genomkorsas av floder. De största är Donau, Rhen och Elbe. Floderna Oder och Neisse utgör i öster gräns mot Polen. I landets sydvästra hörn följer Rhen gränsen mot Schweiz och Frankrike. Den största insjön, Bodensjön, delas mellan Tyskland, Schweiz och Österrike. Största ö är Rügen i Östersjön, med populära badstränder och färjetrafik mellan Sassnitz och bland annat Sverige.

Om våra källor

Fakta – Geografi och klimat

Yta
357 000 km2 (2020)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Danmark, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Frankrike, Schweiz, Österrike, Tjeckien, Polen
Huvudstad med antal invånare
Berlin 3 460 000 (2011)
Övriga större städer
Hamburg 1 790 000, München 1 350 000, Köln 1 010 000, Frankfurt am Main 670 000, Stuttgart 606 000 (2011)
Högsta berg
Zugspitze (2962 m ö h)
Viktiga floder
Rhen, Elbe, Donau, Main, Weser
Största sjö
Bodensjön
Medelnederbörd/månad
Berlin 74 mm (juli), 33 mm (april)
Medeltemperatur/dygn
Berlin 19 °C (juli), 0 °C (jan)

Källor

Befolkning och språk

Det tyska folket har uppstått ur ett antal olika germanska folkgrupper: franker, saxare, bayrare, schwaber, rhenländare, pfalzare med flera. Tyskland är, näst Ryssland, Europas folkrikaste stat men invånarna är ojämnt fördelade.

De mest tätbefolkade landsdelarna finns i väst och i söder: Ruhrområdet, Rhen-Main-området kring Frankfurt, Rhen-Neckar-området vid Mannheim och Ludwigshafen, regionen kring Stuttgart samt övriga storstadsområden. I det som tidigare var Västtyskland är befolkningstätheten omkring dubbelt så hög som i före detta Östtyskland (DDR). Sedan den tyska återföreningen 1990 har delstaterna i öst, Berlin ej inräknat, förlorat cirka 2 miljoner invånare. Många, framför allt unga människor, har flyttat västerut, samtidigt som barnafödandet minskat.

Födelsetalen är låga i dagens Tyskland. Den tyska statistikbyrån beräknar att befolkningen kommer att ha minskat med mellan 11 miljoner och 15 miljoner år 2060 jämfört med idag.

Samtidigt växer andelen äldre i befolkningen medan invånare i arbetsför ålder blir färre. Under de senaste åren har befolkningen vuxit enbart tack vare invandring. Västtyskland tog under åren närmast efter andra världskriget emot många invandrare från forna tyska områden i Östeuropa och från DDR. Under åren med Berlinmuren 1961–1991 (se Modern historia) upphörde flyktingströmmen österifrån nästan, för att efter murens fall växa dramatiskt.

En femtedel av befolkningen (17 miljoner invånare) hade invandrarbakgrund år 2015. Av dessa hade nära en tredjedel sitt ursprung i den omfattande arbetskraftsinvandringen under 1950–1960-talen från Turkiet, före detta Jugoslavien och Sydeuropa. Även till DDR invandrade arbetare men här främst från socialistiska länder som Kuba, Vietnam, Angola med flera länder.

Senare har medlemsländer i EU och kandidatländer fortsatt att stå för en stor andel av invandringen till Tyskland, på senare år särskilt Polen. I början av 1990-talet skedde en kraftig ökning av antalet asylsökande. Många av dem flydde från kriget i tidigare Jugoslavien. År 2015 nåddes en ny topp då nära 900 000 flyktingar kom till Tyskland. Drygt en tredjedel av dem flydde från inbördeskrigets Syrien och en tredjedel kom från länderna på västra Balkan. Det höga flyktingmottagandet gav upphov till en omfattande debatt och växande främlingsfientliga stämningar. En ny rörelse, Pegida, ordnade 2014–2015 protestdemonstrationer i Dresden mot invandringen och den påstådda ”islamiseringen” av landet.

Antalet människor som ansökte om asyl minskade mot slutet av 2010-talet; år 2018 uppgick asylansökningarna till närmare 186 000. Minskningen berodde enligt  regeringen främst på de kortare handläggningstiderna av migrantärenden, snabbare och fler deportationer av asylsökande som fått avslag i kombination med bland annat EU:s flyktingöverenskommelse med Turkiet (se Aktuell politik).

Medan invandrade etniska tyskar automatiskt har rätt till medborgarskap ställs andra invandrare inför flera krav – däribland att ha bott i landet i minst åtta år och tala mycket god tyska – för att få bli tyska medborgare.

Förutom den stora gruppen invandrare från olika länder finns det fyra erkända nationella minoriteter: omkring 50 000 danskar i de nordligaste delarna av Schleswig-Holstein, cirka 60 000 friser längs Nordsjöns kust och på öarna, 60 000 sorber, ett västslaviskt folk, i delstaterna Sachsen och Brandenburg samt omkring 70000 sinter (romer).

Om våra källor

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
tyskar 91 %, turkar ca 4 %, övriga invandrare ca 4 % 1
Antal invånare
83 132 799 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
237 (2018)
Andel invånare i städerna
77,3 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
9,3 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
11,2 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,4 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,5 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,8 procent (2017)
Förväntad livslängd
81 år (2018)
Förväntad livslängd för kvinnor
83 år (2018)
Förväntad livslängd för män
79 år (2018)
Språk
tyska är officiellt språk 2
1. små grupper av friser, danskar, sorber och sinter (romer)
2. danska, frisiska, sorbiska och romani är minoritetsspråk

Källor

Religion

Runt två tredjedelar av tyskarna tillhör kristna samfund. Protestanterna och katolikerna är ungefär lika många. Protestanterna finns främst i norra och östra Tyskland medan katolikerna i huvudsak lever i de södra och västra delarna.

I det kommunistiska tidigare Östtyskland (DDR) fungerade den protestantiska evangeliska kyrkan som ett viktigt forum för oppositionen mot enpartistaten.

Genom invandring har islam blivit den näst största religionen i Tyskland. 2015 bodde mellan 4 miljoner och 4,5 miljoner muslimer i landet, cirka 5 procent av befolkningen.

Före 1933 levde drygt en halv miljon judar i Tyskland. Efter Hitlers och Nazitysklands utrotningspolitik återstod bara omkring 35 000. Den tyska regeringen förklarade 1990 att ett obegränsat antal judar från tidigare sovjetrepubliker var välkomna till Tyskland, och de senaste åren har många judar invandrat från öst. Beräkningarna av antalet judar varierade vid mitten av 2010-talet från 100 000 till 250 000. Myndigheterna har under de senaste åren rapporterat om trakasserier av judar och attacker och vandalisering av synagogor, som främst extremhögern uppges ligga bakom, men även till viss del vissa yngre muslimska män. Även de antimuslimska stämningarna i landet har ökat.

Om våra källor

Utbildning

De tyska delstaterna bestämmer själva i undervisningsfrågor, med undantag för den praktiska yrkesutbildningen. Skolväsendet uppvisar därför stora regionala skillnader när det gäller läroplaner, examina och skolformer. Det finns få privatskolor.

Skolplikten börjar vid sex års ålder och omfattar tolv år. De fyra första åren är skolan lika för alla. Därefter avgör betygen, eventuellt ihop med föräldrarnas önskemål, vilket av tre alternativ som ska väljas: en femårig allmän skola (Hauptschule) med fokus på baskunskaper, som följs av tre år på yrkesskola varvade med lärlingsplatser på företag; en sexårig realskola (Realschule), som ger kvalifikation för vidare studier inom bland annat teknik och administration, eller ett högskoleförberedande gymnasium. De gymnasister, och elever med goda resultat i Haupt- och Realschule, som vill fortsätta till högre utbildning genomgår därefter skriftliga och muntliga prov för studentexamen (das Abitur). Ett fjärde utbildningsalternativ finns sedan 1980-talet särskilt i delstater som styrs av socialdemokrater; en sammanhållen enhetsskola (Gesamtschule) med inslag från alla tre utbildningslinjerna. I dessa skolor pågår vanligen undervisningen hela dagen till skillnad från i många andra skolor som endast har lektioner på förmiddagen. Elever som inte når målen i undervisningen kan behöva gå om ett skolår.

Nära hälften av alla elever väljer en yrkesförberedande utbildning som kombinerar skola och arbetspraktik. Det finns också i Tyskland en lång tradition av ett lärlingssystem och det är till exempel möjligt att lära sig vårdyrken och sjukgymnastik genom att göra praktik istället för att skaffa en formell utbildning.

Högre studier bedrivs vid universitet och högskolor inriktade på teknik, handel med mera. Även ungdomar med examen från Hauptschule och Realschule kan söka till vissa högskolor. Tysklands äldsta universitet grundades i Heidelberg 1386. 

Om våra källor

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
98,8 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
12 (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
4,8 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
11,0 procent (2015)

Källor

Kultur

Regionalismen, som är ett av grunddragen i tysk historia, märks tydligt inom kulturlivet. Det finns ingen självskriven kulturmetropol utan många kulturella centrum, som har byggts upp under århundradenas lopp. Inte heller bedriver förbundsregeringen någon central kulturpolitik. Kulturdepartement finns endast på delstatsnivå.

Tysk musik, litteratur och filosofi har frambragt en mängd betydande verk som påverkat den kulturella utvecklingen också i andra länder. I slutet av 1700-talet gjorde berömda författare som Johann Wolfgang Goethe och Friedrich Schiller staden Weimar till ett kulturcentrum. Den tyska romantiken under 1800-talets första hälft hade sina centra i Jena och Heidelberg varifrån impulser utgick till resten av Europa. Till 1800-talets stora diktare hörde Heinrich Heine och vid seklets slut Rainer Maria Rilke, som fick stort inflytande på den moderna lyriken. Under 1900-talets början blev Thomas Mann, som fick Nobelpriset 1929 för romanen Buddenbrooks, och Herman Hesse de stora namnen inom romankonsten. Författaren Erich Maria Remarque gav i På västfronten intet nytt en osminkad skildring av krigets verklighet. Dramatikern Bertold Brecht hade stora framgångar med bland annat Tolvskillingsoperan. Andra kända namn är Heinrich Böll, Christa Wolf och Günter Grass. Den rumänsk-tyska författaren Herta Müller fick Nobelpriset i litteratur 2009. Under de senaste åren har författare som Judith Hermann, Daniel Kehlmann, Felicitas Hoppe och Juli Zeh blivit populära i Sverige.

Adolf Hitlers makttillträde 1933 ledde till massflykt av kulturpersonligheter från Tyskland. Efter krigsslutet 1945 började en ny generation västtyska författare göra upp med sitt lands förflutna. Till de mest kända hör Heinrich Böll och Günter Grass, som båda har fått Nobelpriset för sina romaner.

Tyskland har gamla musiktraditioner som överlevt in i vår tid, till exempel Dresdner Staatskapelle från 1548 och Leipzigs Thomaskör med anor från 1200-talet. Den klassiska musiktraditionen hålls vid liv genom årliga musikfestspel, som Beethoven- Bach- och Mozartveckorna samt Wagnerfestspelen i Bayreuth. I början av 1900-talet förnyade tonsättare som Arnold Schönberg, Alban Berg och Anton Webern den klassiska musiktraditionen genom tolvtonstekniken, men denna förbjöds under nazisttiden. Efter krigsslutet återtog Västtyskland sin plats som musikaliskt centrum. Inom populärmusiken har sångerskan Ute Lemper blivit ett världsnamn.

Efter andra världskrigets slut hamnade de främsta tyska scenerna i Östberlin, bland annat Deutsches Theater, Komische Oper, Volksbühne samt Berliner Ensemble, där Bertolt Brecht var konstnärlig ledare 1949-1956. I Västberlin inrättades bland annat Deutsche Oper och Schaubühne. När Berlin återförenades 1989 fick staden därmed ovanligt många betydande kulturinrättningar.

DDR-regeringen (Östtyskland) satsade stora resurser på kultur men satte samtidigt snäva gränser för kulturlivet. Diktare, dramatiker, målare och andra konstnärer tvingades medverka i den politiska propagandan. Åtskilliga kulturarbetare valde att lämna DDR. Andra ville stanna och verka för större konstnärlig frihet men utvisades, som visdiktaren Wolf Biermann.

Inom den tyska filmen skapades uppmärksammade verk redan på 1920-talet med expressionister som Robert Wiene och F W Murnau samt Fritz Lang bland annat med den mörka framtidsvisionen Metropolis. Ernst Lubitsch var känd som regissör redan 1922 då han flyttade till USA. Leni Riefenstahls dokumentärfilmer under nazisttiden byggde på en teknik och estetik som påverkat senare filmskapare. Filmen fick en ny storhetstid på 1970-talet med namn som Werner Herzog, Volker Schlöndorff, Wim Wenders, Margarethe von Trotta och Rainer Werner Fassbinder. Bland prisbelönta filmskapare under senare år kan nämnas Florian Henckel von Donnersmark, Oscarsbelönad 2007 för De andras liv, och Fatih Akin, Guldbjörnenbelönad 2004 för Mot väggen. 

Om våra källor

Äldre historia

Tysklands utseende och omfång har skiftat genom historien. År 962 grundades det tysk-romerska riket, på 1600-talet splittrades Tyskland i hundratals feodalstater, och på 1800-talet grundades Tyska riket. Tysklands förlust i första världskriget ledde till bitterhet och revanschlystnad, vilket banade väg för nazistpartiet och Adolf Hitlers maktövertagande 1933. Hitler utlöste andra världskriget 1939. Det sex år långa kriget kostade 40–50 miljoner människor livet och lade Tyskland i ruiner. Under kriget kulminerade judeförföljelsen i förintelsen av sex miljoner judar.

Tyskland har genom historien varit indelat i en mängd mer eller mindre självständiga stater, och kartbilden har varierat från århundrade till århundrade.

De äldsta städerna (Trier, Köln och Augsburg) anlades på romartiden under de första seklen efter Kristi födelse. Från 400-talet trängdes romarna tillbaka av germanska folk, däribland frankerna. När frankerriket delades 843 bildades det östfrankiska riket. Därmed lades grunden för dagens Tyskland.

Det östfrankiska riket bestod av olika stamhertigdömen. 962 lät kung Otto den store kröna sig till kejsare av det tysk-romerska riket, som omfattade kungariken, furstendömen, biskopsstift och fria städer i stora delar av Centraleuropa. Där ingick bland annat Österrike och Norditalien. De olika furstarna styrde självständigt, och kejsarens makt var begränsad. Under långa perioder var riksenheten endast en formalitet. En särskild roll spelade kurfurstarna, som från 1200-talet tillskansade sig rätten att välja rikets kejsare eller kung. Från 1438 fram till rikets upplösning 1806 kom kejsarkronan att nästan utan avbrott tillhöra huset Habsburg, som hade sin bas i Österrike.

När det tysk-romerska riket grundades sträckte sig de tyska områdena ungefär till floderna Elbe och Saale i öster, men från 1100-talet började områden längre österut att koloniseras på bland annat slaviska folks bekostnad. Norra Baltikum och Ostpreussen, som inte ingick i riket, behärskades från 1200-talet av Tyska ordens riddare.

Lübeck och andra tyska städer blev under 1200-talet centrum för handeln i Nordeuropa. De bildade handelsförbundet Hansan, som hade sin storhetstid under 1300-talet.

Reformationen under 1500-talet ledde till religiösa och sociala strider. En resning mot kejsaren 1618 blev inledningen till det trettioåriga kriget, som ödelade stora delar av Tyskland. Runt en tredjedel av Tysklands befolkning dog under kriget. Efter Westfaliska freden 1648 var Tyskland splittrat i närmare 400 feodalstater med egna lagar, mynt, mått och viktenheter. Kejsarens makt var bruten och Tyskland kom aldrig att utvecklas till en nationalstat likt Frankrike och Storbritannien. Den politiska utvecklingen kom att styras av enskilda stater som Bayern, Brandenburg, Sachsen och Österrike. Brandenburg var kärnområde i kungariket Preussen, som bildades 1701 och utvecklades till en stormakt under Fredrik den Store (1740–1786).

I slutet av 1700-talet drogs tyskarna in i Napoleonkrigen. Frankrike ockuperade Tyskland och det tysk-romerska riket upphörde formellt 1806. Habsburgkejsaren antog istället titeln kejsare av Österrike. 1815 bildades Tyska förbundet av 38 suveräna stater, bland annat kungarikena Bayern, Hannover, Preussen, Sachsen och Württemberg samt kejsardömet Österrike.

1866 lät den preussiske ministerpresidenten Otto von Bismarck upplösa Tyska förbundet. Istället bildades 1867 Nordtyska förbundet under preussisk ledning. Efter den tyska segern i det fransk-tyska kriget 1870–1871 grundades Tyska riket, och Preussens kung Wilhelm I utropades till kejsare.

Preussen förblev ända fram till Adolf Hitlers maktövertagande 1933 den dominerande tyska staten. Bismarck, som 1871 utnämnts till rikskansler (regeringschef), var Tysklands mest inflytelserika politiker fram till 1890. Under kejsar Wilhelm II skedde i slutet av 1800-talet en kraftig upprustning till sjöss. Tyskland hade redan tidigare kontinentens starkaste marktrupper.

Motsättningarna med de europeiska grannländerna utmynnade i första världskriget (1914–1918). Trots sin militära styrka förlorade Tyskland kraftmätningen. Efter nederlaget påtvingades Tyskland hårda fredsvillkor i form av landavträdelser och krigsskadestånd, som skapade en grogrund för bitterhet och revanschlystnad hos många tyskar. Nederlaget medförde också att kejsaren tvingades abdikera 1918.

I augusti 1919 antogs i staden Weimar en ny författning som gjorde Tyskland till en parlamentarisk förbundsrepublik. Weimar­republiken (1919–1933) kännetecknades av stor partisplittring och svag regeringsmakt. De politiska och ekonomiska kriserna, bland annat den ekonomiska depressionen 1929–1930, banade väg för nazistpartiets valframgångar och Hitlers Tredje riket.

Hitler utnämndes till rikskansler i januari 1933. Han satte Weimarförfattningen ur spel och förbjöd alla partier utom det nazistiska. Statsmakten ställdes under partiets kontroll. Nazisterna spelade på tyskarnas sårade nationella stolthet och odlade myten om den germanska (”ariska”) rasens överlägsenhet. Politiska motståndare förföljdes och judarna utsattes för hetskampanjer. 1935 fråntogs judarna sina medborgerliga rättigheter. Samtidigt återinfördes allmän värnplikt i strid med fredsfördraget från 1919. Nazistregimen satsade allt på en tysk upprustning.

Försöken att skapa ”Lebensraum” (livsrum) åt tyskarna genom erövring av andra delar av Europa utlöste det andra världskriget 1939. Det sex år långa kriget kostade mellan 40 miljoner och 50 miljoner människor livet och Tyskland lades i ruiner.

Under kriget kulminerade judeförföljelserna i det som brukar kallas Förintelsen. Nazisterna ville av rasideologiska skäl utrota alla judar och iscensatte ett gigantiskt folkmord med närmast industriella metoder. Från alla av nazisterna ockuperade områden forslades judar till stora förintelseläger i Polen där de avrättades i gaskammare. Det förekom också massmord på judar i andra former i de områden som Tyskland invaderade. Sammanlagt beräknas sex miljoner judar, en kvarts miljon romer, 150 000 fysiskt och mentalt handikappade och många andra civilpersoner ha dödats av nazistregimen. Till detta kommer bland annat två till tre miljoner sovjetiska krigsfångar och uppemot två miljoner etniska polacker.

Om våra källor

Modern historia

Efter Nazitysklands nederlag i andra världskriget 1945 delades Tyskland och Berlin i fyra ockupationszoner. Av de amerikanska, brittiska och franska zonerna bildades 1949 Västtyskland, medan den sovjetiska ockupationszonen blev Östtyskland. Västtyskland blev demokratiskt och ekonomiskt framgångsrikt, men Östtyskland stagnerade i politiskt förtryck. Miljontals östtyskar flydde västerut, innan Berlinmuren byggdes 1961. Det östtyska systemet vittrade gradvis sönder, och folkliga krav på frihet ledde till att Berlinmuren öppnades 1989. Ett år senare återförenades de två staterna i ett enat Tyskland.

Efter nederlaget i andra världskriget 1945 delades Tyskland och Berlin i fyra ockupationszoner. Områdena öster om floderna Oder och Neisse ställdes under polsk respektive sovjetisk förvaltning och den tyska befolkningen – sammanlagt flera miljoner människor – fördrevs därifrån.

Av de amerikanska, brittiska och franska zonerna bildades 1949 Förbundsrepubliken Tyskland (BRD) eller Västtyskland. Den sovjetiska ockupationszonen blev Tyska demokratiska republiken (DDR) eller Östtyskland. I Berlin behölls formellt de fyra zonerna, men i praktiken fungerade Västberlin som en västtysk delstat och Östberlin utropades till östtysk huvudstad.

Under det kalla kriget mellan supermakterna USA och Sovjetunionen från 1950-talet och framåt knöts de båda tyska staterna allt fastare till var sitt maktblock. Västtyskland blev en marknadsekonomisk demokrati. Östtyskland inlemmades i det kommunistiska Östeuropa.

I Västtyskland dominerade de kristdemokratiska partierna (CDU/CSU) det politiska livet under två decennier. Konrad Adenauer (förbundskansler 1949–1963) och Ludwig Erhard (förbundskansler 1963–1966) strävade efter att stärka det västeuropeiska samarbetet och Västtysklands band till USA.

I april 1951 bildade Västtyskland, Frankrike, Italien och Beneluxländerna (Belgien, Nederländerna och Luxemburg) Europeiska kol- och stålgemenskapen. Syftet var att genom gemensam kontroll över medlemsländernas kol- och stålindustrier och därmed över eventuell upprustning göra det omöjligt för de gamla arvfienderna Frankrike och Tyskland att gå i krig. Västtyskland var 1957 också med om att bilda Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC), som utvecklades till EU.

Västtyskland gick med i den västliga försvarsalliansen Nato 1955 och i Västeuropeiska unionen, en försvarsorganisation med ursprung i en fransk-brittisk pakt mot Tyskland.

Under Adenauereran växte Västtyskland från en sönderbombad förlorare till en ekonomisk stormakt. Förutsättningarna för ”det tyska undret” var bland annat ekonomisk hjälp från USA, den så kallade Marshallhjälpen, tillgång på billig arbetskraft, nyuppbyggd industri samt en valutareform 1948. En stram finanspolitik lade grunden till en exportorienterad ekonomi.

Östtyskland knyts till Sovjetunionen

DDR hade en betydligt svårare ekonomisk start. Sovjetunionen lade beslag på befintliga industrier och tog ut skadestånd ur produktionen när denna väl kommit i gång. Östra Tyskland tilläts inte ta emot Marshallhjälp.

Medan Västtyskland sade sig representera hela det Tyskland som existerat före Hitlers annektering av Österrike 1938, betraktade sig DDR som en obefläckad nybildning, ”den första tyska arbetar- och bondestaten”. Denna var bunden till Sovjetunionen i ett ”oåterkalleligt vänskapsförbund”, som innebar att den östtyska handlingsfriheten var ytterst begränsad. 1950 inträdde DDR i den östliga ekonomiska samarbetsorganisationen SEV (Comecon) och 1955 i Warszawapaktens försvarssamarbete.

Omvandlingen av den östtyska ekonomin efter sovjetisk modell innebar att staten tog kontrollen över industri och hantverk samt att jordbruket kollektiviserades. Flerårsplaner gjordes upp med riktlinjer för produktion, priser, löner, finanser och utrikeshandel. Det ekonomiska utfallet blev emellertid en besvikelse. Både industri- och jordbruksproduktionen gick tillbaka med betydande varubrist som följd. Höga produktionskvoter och allt strängare arbetsnormer ledde i juni 1953 till strejker och upplopp. Missnöjesyttringarna började i Östberlin men spreds till andra städer. De slogs ned av sovjetisk militär. Under 1960-talet stabiliserades den östtyska ekonomin och DDR-medborgarna fick det bättre under några år.

Utöver den ekonomiska centraliseringen vidtogs politiska och polisiära åtgärder för att befästa kommunistpartiets maktmonopol i DDR. Skolorna fick i uppdrag att fostra medborgare för det kommunistiska uppbyggnadsarbetet. Förvaltningen fylldes med partitroget folk. Det byggdes upp en omfattande kontrollapparat för alla sidor av samhällslivet och såväl massmedierna som kulturlivet ställdes i propagandans tjänst.

Invånarna visade vad de tyckte genom att ”rösta med fötterna”. Minst 2,6 miljoner östtyskar beräknas ha flytt västerut innan Berlinmuren i stort sett stoppade denna utvandring. Muren började byggas den 13 augusti 1961 och därefter var östtyskarna instängda. Fram till murens fall 1989 miste omkring 200 personer livet i flyktförsök vid muren.

Avtal mellan Väst- och Östtyskland

I Västtyskland övergick regeringsmakten 1969 till socialdemokraterna (SPD) och det liberala partiet (FDP). Den nye förbundskanslern Willy Brandt fullföljde den politik för avspänning i relationerna med östra Europa som hade inletts under den ”stora koalitionen” mellan CDU/CSU och SPD 1966–1969.

De första formella samtalen mellan Väst- och Östtyskland hölls 1970. Samma år slöts ett icke-angreppsavtal med Sovjetunionen och ett fördrag med Polen, där Västtyskland erkände Oder-Neisse-linjen som Polens västgräns. Förbindelserna med övriga kommuniststater reglerades också. 1971 undertecknades fyrmaktsfördraget om Berlin, som underlättade västtyska kommunikationer med Västberlin. Grundfördraget mellan Väst- och Östtyskland 1972 innebar i praktiken ett västtyskt erkännande av DDR. Genom fördraget öppnades vägen för de båda tyska staternas inträde i FN 1973.

Östtysklands partichef Walter Ulbricht hade tvingats avgå 1971 därför att han trotsat Sovjetledningens önskan att DDR skulle närma sig väst i linje med avspänningspolitiken. Efterträdaren Erich Honecker följde Sovjetunionens önskan i fråga om relationerna till Västtyskland, men inom landet förde han en hårdför politik som gick ut på att minimera medborgarnas kontakter västerut. Under Honeckers 18 år vid makten kom också ekonomin alltmer att försämras.

Willy Brandt avgick som förbundskansler 1974 sedan det visat sig att en av hans närmaste rådgivare var östtysk agent. Trots avtalen med DDR och Sovjetunionen kom spänningarna att tillta under efterträdaren Helmut Schmidts regeringstid, särskilt efter beslutet 1979 att låta Nato stationera kärnvapenbestyckade medeldistansraketer i Västtyskland. Beslutet bidrog till att alternativa rörelser, bland annat De gröna, fick luft under vingarna. Under andra hälften av 1970-talet begick dessutom den extrema vänstergruppen Röda arméfraktionen (Baader-Meinhof-ligan) en mängd terrordåd i Västtyskland.

Efter 13 års SPD-styre övertogs regeringsmakten av kristdemokraten Helmut Kohl 1982 sedan FDP beslutat att bilda koalition med CDU/CSU.

I DDR hölls också val med jämna mellanrum, men där kunde de röstberättigade inte välja mellan olika regeringsalternativ. Partierna vid sidan av kommunistpartiet förde en skugglik tillvaro som regimens stödpartier. Vid valen fick väljarna säga ja eller nej till enhetslistor upprättade av kommunistpartiet. Mandatfördelningen i parlamentet (folkkammaren) var fast.

Berlinmurens fall

När Sovjetledaren Michail Gorbatjov genomförde sin reform­politik från mitten av 1980-talet fortsatte DDR i gamla hjulspår. Men DDR-systemet råkade i gungning under sommaren och hösten 1989, då tusentals östtyskar som tagit sig in på västtyska ambassader i flera östeuropeiska länder fick resa till Västtyskland och ännu fler kunde ta sig västerut via Ungern, som slopat utresekontrollen. Samtidigt hölls stora demonstrationer i DDR med krav på demokratiska reformer.

Honecker tvingades avgå i oktober. Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren och i december gav kommunistpartiet upp sitt maktmonopol.

DDR:s första och sista fria parlamentsval, som hölls den 18 mars 1990, blev en seger kristdemokratiska och liberala partier som förespråkade en snabb återförening. Även den västtyska regeringen måste skynda på återföreningen, eftersom utvandringen från DDR fortsatte.

I februari 1990 kom utrikesministrarna från andra världskrigets fyra segrarmakter överens med sina tyska kolleger om att börja förhandla om ett tyskt enande. I juli 1990 gick Sovjetunionens ledare Gorbatjov med på att tyskarna själva skulle få avgöra sin allianstillhörighet, samtidigt som Tyskland lovade att bidra till finansieringen av den sovjetiska truppreträtten från DDR. Vid slutmötet den 12 september 1990 undertecknade Sovjetunionen, USA, Frankrike och Storbritannien samt de två tyska staterna ett fördrag som i praktiken ersatte det fredsfördrag som aldrig slöts efter andra världskriget.

Natten till den 3 oktober 1990 upphörde DDR att existera och uppgick i Förbundsrepubliken Tyskland. Återföreningen innebar slutet för segrarmakternas rättigheter i hela Tyskland. Andra världskrigets förlorare Tyskland återfick sin fulla suveränitet.

Återföreningen gav CDU/CSU och Helmut Kohl vind i seglen inför de första alltyska valen som hölls i december 1990. CDU/CSU blev största parti, medan SPD gjorde sitt sämsta val på över 30 år. Raset tillskrevs bland annat partiets avvaktande hållning till återföreningen.

Ekonomiska problem

Efterhand började ett växande missnöje med återföreningen göra sig gällande. Högt ställda förväntningar i öst byttes i besvikelse över ekonomiska umbäranden som följde omställningen från planekonomi till marknadsekonomi. Många olönsamma företag lades ned. De sociala problem som följde på den höga arbetslösheten ledde bland annat till stigande kriminalitet och ökad främlingsfientlighet.

Samtidigt pågick en uppgörelse med dem som gjort sig skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter och andra övergrepp under kommunisttiden. I östtyska säkerhetstjänsten Stasis arkiv påträffades dokument som avslöjade att framträdande östtyska politiker, tjänstemän och kyrkoföreträdare hade samarbetat med säkerhetstjänsten. Till dem som ställdes inför rätta hörde Honecker, Stasichefen Erich Mielke och spionchefen Markus Wolf. Honecker var dock för sjuk för rättegång och avled i exil i Chile 1994. Två år senare dömdes Honeckers efterträdare Egon Krenz till 6,5 års fängelse som en av de politiskt ansvariga för dödandet av flyktingar längs muren mot Västtyskland.

Tysklands ekonomiska situation blev allt mer ansträngd efter återföreningen och regeringen tvingades inleda en åtstramningspolitik. De stora överföringarna av resurser till östra Tyskland, som bland annat finansierades av en särskild ”solidaritetsskatt”, blev efterhand impopulära bland de tidigare västtyskarna. Det starkt minskade stödet för Helmut Kohl bland besvikna väljare i öster bidrog till att hans parti efter 16 år förlorade makten vid förbundsdagsvalet 1998.

Ny förbundskansler blev socialdemokraten Gerhard Schröder, vars parti SPD bildade regering tillsammans med De gröna. Schröder inledde en tuff budgetsanering med nedskärningar i välfärdssystemet och skatte­sänkningar. Samtidigt höjdes energiskatterna och 2001 bestämdes att kärnkraften skulle avvecklas.

Åtstramningspolitiken ledde till nederlag för SPD i flera delstatsval. Samtidigt råkade oppositionen i kris sedan avslöjanden om olagliga kampanjbidrag till CDU ledde till Helmut Kohls avgång 1999 som partiledare. Han efterträddes av östtyska Angela Merkel.

I förbundsdagsvalet 2002 fick regeringen fortsatt förtroende, men svag ekonomisk tillväxt och växande arbetslöshet ledde till att SPD:s opinionsstöd föll och återigen förlorade partiet flera delstatsval. För att få igenom sitt reformpaket Agenda 2010, med bland annat sämre anställningstrygghet och minskade socialbidrag, fick Schröder hota med att avgå. Motgångarna i delstatsvalen fortsatte och våren 2005 förlorade SPD även i Nordrhein-Westfalen, efter nästan 40 år vid makten där. Förbundskansler Schröder såg valresultatet som en misstroendeförklaring, och nyval till förbundsdagen utlystes till i september, ett år tidigare än planerat.

Angela Merkel blir förbundskansler

Trots att opinionsundersökningarna före valet visade på en stor borgerlig seger fick CDU/CSU endast något fler röster än SPD. I brist på alternativa regeringspartner fick de bägge partierna till slut hålla till godo med varandra, och en gemensam ny stor koalition bildades. Förbundskansler blev Angela Merkel, som därmed blev Tysklands första kvinnliga regeringschef. Schröder valde att lämna politiken. Ny partiledare för SPD blev Kurt Beck.

Koalitionsregeringen antog ett program för bättre budgetbalans med bl a höjd moms, högre skatt för höginkomsttagare och sänkt företagsskatt. En sjukförsäkringsreform blev en utdragen stridsfråga. SPD förlorade opinionsmässigt på regeringssamarbetet och väljare gick över till vänstern (se Politiskt system), vilket ledde till interna stridigheter och så småningom till att Beck fick avgå som partiledare. Den tidigare SPD-ledaren Franz Müntefering återinsattes på posten hösten 2008.

SPD:s låga väljarstöd höll dock i sig även i valet till förbundsdagen i september 2009. Medan Merkels CDU gick framåt med några mandat, gjorde SPD sitt sämsta val sedan andra världskriget. Müntefering valde att avgå som SPD-ledare och istället tog Sigmar Gabriel över rodret. CDU/CSU inledde regeringsförhandlingar med FDP. Partierna var snart överens om att bilda en koalitionsregering och Angela Merkel utsågs åter till förbundskansler. Vicekansler och utrikesminister blev Guido Westerwelle från FDP. Trots en del spänningar mellan regeringspartierna lyckades de enas kring en stram budgetpolitik med kraftiga besparingar inom den offentliga sektorn.

Eurokrisen

I början av 2010 satte Greklands svåra ekonomiska situation hård press på den tyska regeringen. Merkel befarade att de tyska väljarna skulle straffa hennes parti CDU om regeringen tillät tyska mångmiljardlån till det näst intill statsbankrutta Grekland. Men i maj samma år lovade regeringen att stå för en femtedel av euroländernas och Internationella valutafondens (IMF) nödlån till Grekland. Beslutet väckte starkt kritik från många tyskar. Några dagar senare led CDU och FDP ett tungt valnederlag i Nordrhein-Westfalen, där de förlorade makten till vänsteroppositionen. Det innebar också att regeringskoalitionen förlorade sin majoritet i förbundsrådet (parlamentets övre kammare; se Politiskt system) och tvingades till överenskommelser med oppositionen för att få igenom viktiga politiska förslag.

Men regeringen fortsatte ändå att verka för att undsätta krisdrabbade euroländer vid början av 2010-talet och fick bland annat stöd i förbundsdagen för stödpaket till det skulddrabbade Grekland, EU:s finanspakt om förstärkt ekonomisk styrning i eurozonen och för att stärka EU:s krisfond. Tiotusentals tyskar anmälde dock finanspakten och krisfonden till den tyska författningsdomstolen, som kom fram till att dessa inte stred mot grundlagen, men att ett tak skulle sättas för tyska bidrag till krisfonden.

Även regeringens beslut hösten 2010 att senarelägga den planerade kärnkraftsavvecklingen till 2034 ledde till folkliga protester och sjunkande stöd för regeringen. Redan ett halvår senare, efter kärnkraftskatastrofen i Japan i början av 2011, gjorde regeringen en helomvändning och beslöt att alla reaktorer ska stängas 2022.

Det var en personlig motgång för Merkel när Christian Wulff tvingades avgå som president i början av 2012 efter korruptionsanklagelser som han senare friades från. Merkel hade lagt ned mycket kraft på att stödja Wulffs kandidatur till presidentposten efter det att en annan CDU-politiker, Horst Köhler valt att avgå som president 2010. Köhler kom att ifrågasättas efter ett kontroversiellt uttalande om att militära insatser kan bli nödvändiga för att försvara tyska ekonomiska intressen (se Utrikespolitik och försvar). I mars 2012 valdes den partipolitiskt oberoende östtyska pastorn och medborgarrättskämpen Joachim Gauck till ny president.

Valet 2013

Förbundskansler Angela Merkels popularitet bland tyskarna var kristdemokraternas största trumfkort inför förbundsdagsvalet i september 2013. Merkel kunde dessutom som ett bevis på regeringens framgång visa på Tysklands goda ekonomi, i en tid då många andra europeiska länder kämpade med tunga skuldbördor och andra problem efter eurokrisen.

Valet blev en seger för Merkel och CDU/CSU som fick cirka 42 procent av rösterna och 311 av 631 mandat, vilket nästan räckte för att partiet skulle få egen majoritet i förbunds­dagen. Det var kristdemokraternas bästa val på över två decennier. SPD ökade också sitt väljarstöd och fick 26 procent av rösterna, medan De gröna och Vänstern båda gick tillbaka till drygt 8 procent vardera.

För  kristdemokraternas partner FDP gick det betydligt sämre; partiet röstades för första gången i dess historia ur förbundsdagen. Merkel vände sig därför till social­demokratiska SPD och beslut fattades om att bilda en ny stor koalition. I den nya koalitionen blev Angela Merkel förbundskansler med SPD:s ledare Sigmar Gabriel som vice regeringschef och näringsminister.

Med 4,7 procent av rösterna var det nybildade, eurokritiska och populistiska partiet Alternativ för Tyskland (AFD) nära att  ta sig förbi femprocentsspärren till förbundsdagen. I valet till EU-parlamentet i maj 2014 fick det sju platser och samma höst blev det invalt i tre delstatsparlament. AFD lockade med sin borgerliga konservatism främst röster från kristdemokraterna. Många drivande medlemmar inom AFD var tidigare CDU-medlemmar som lämnat CDU av missnöje med den vänsterorientering av politiken som Merkel stått för under senare år, bland annat genom ett nej till kärnkraft och ökade sociala bidrag. Det fanns också bland en del tyskar ett fortsatt pyrande motstånd till eurosamarbetet och en ilska över att tyska skattebetalares pengar användes till att undsätta skuldsatta länder som hade levt över sina tillgångar. Dessa stämningar gynnade AFD.

Om våra källor

Politiskt system

Den västtyska grundlagen trädde i kraft den 23 maj 1949. Den 3 oktober 1990 anslöt sig Östtyskland (DDR) till denna författning. Tyskland blev därigenom återigen en stat. 2006 gjordes betydande tillägg i författningen för att ändra maktfördelningen mellan den federala nivån och delstaterna (die Länder).

Tysklands statschef är förbundspresidenten, som väljs på fem år av förbundsförsamlingen, det vill säga ledamöterna i Tysklands förbundsdag (se nedan) och lika många medlemmar utsedda av delstaternas folkrepresentationer. Förbundspresidenten, som kan väljas om en gång, har i huvudsak representativa uppgifter.

Det federala tyska parlamentet består av två kamrar: förbundsdagen och förbundsrådet. Förbundsdagens ledamöter utses vart fjärde år i direkta val genom en kombination av majoritetsval av individuella kandidater och proportionella val mellan partierna. Varje väljare har därför två röster. För att komma in i förbundsdagen måste ett parti få över fem procent av alla röster eller vinna minst tre så kallade direktmandat i majoritetsvalen. Systemet innebär att det varierar hur många ledamöter förbundsdagen har; efter valet 2013 var antalet 631. Det är enligt grundlagen svårt att upplösa förbundsdagen i förtid och det har bara skett två gånger, senast 2005. Rösträttsåldern är 18 år.

Regeringschefen, förbundskanslern, väljs av förbundsdagen och är ansvarig inför denna. Hon/han utser sedan själv medlemmarna i sin regering. Förbundsdagen kan avsätta kanslern genom ett ”konstruktivt misstroendevotum”, vilket innebär att det måste finnas en majoritet för en ny förbundskansler.

Förbundsrådet ska tillvarata delstaternas intressen gentemot centralregeringen och det har medbestämmanderätt i det federala lagstiftningsarbetet. Rådet består av 69 representanter från alla delstatsregeringarna, som skickar mellan tre och sex ledamöter, beroende på antalet invånare. Ledamöterna är bundna av sina regeringars ställningstaganden, och deras mandatperioder sammanhänger med delstatsvalen, som hålls vart fjärde eller femte år beroende på delstat. Ett maktskifte i en delstat innebär att förbundsrådets sammansättning ändras. Det kan innebära att förbundsrådet periodvis har en annan politisk majoritet än förbundsdagen vilket ibland har försvårat regeringens arbete. 2006 gjordes drygt ett 20-tal ändringar i författningen som innebar att antalet lagförslag som kräver rådets godkännande minskade betydligt; ännu tar emellertid rådet ställning till omkring hälften av alla lagförslag. I utbyte fick delstaterna större autonomi bland annat inom skolpolitiken och miljöskyddet och i frågan om butikernas öppettider.

Den tyska federalismen bygger på en lång tradition. De 16 delstaterna, varav Bremen, Berlin och Hamburg är stadsstater, har en hög grad av inre självstyre. De har egna författningar, parlament och regeringar. Delstaterna lagstiftar själva om bland annat kulturpolitik, utbildning, polisväsen, mediepolitik och socialhjälp. De större delstaterna är uppdelade i distrikt, län (Landkreise) och kommuner (Gemeinden).

Genom det enhetsfördrag som reglerade den tyska återföreningen blev Berlin på nytt huvudstad i Tyskland. Sommaren 1999 flyttade parlament och regering från Bonn till Berlin. Några federala ministerier och avdelningar inom dem som flyttat blev dock kvar i Bonn.

Rättsväsen 

En federal författningsdomstol i Karlsruhe övervakar lagstiftningen. Den är yttersta instans i konflikter mellan olika författningsorgan eller mellan centralmakten och delstaterna, och den kan pröva huruvida lagar som stiftas strider mot grundlagen. Den fungerar också som besvärsinstans för dem som anser att den offentliga makten har kränkt grundlagsfästa rättigheter. Författningsdomstolen har i flera fall dragits in i den politiska beslutsprocessen genom att den har fått pröva om kontroversiella beslut är författningsenliga. Det finns även författningsdomstolar i varje delstat.

Den högsta allmänna domstolen är den federala Bundesgerichtshof, och under den finns appellationsdomstolar. De lägre instanserna är domstolar på delstatsnivå. Tyskland har även flera specialdomstolar.

Politiska partier

Sedan återföreningen har regeringsmakten växlat mellan kristdemokraterna och socialdemokraterna, men tidvis har de också samregerat. När De gröna och Vänstern under 2000-talet tog plats i förbundsdagen och delstatsparlament minskade stödet för de större partierna.

Kristdemokraterna består egentligen av två partier, Kristdemokratiska unionen (Christlich-Demokratische Union, CDU) och Kristsociala unionen (Christlich-Soziale Union, CSU). CSU finns bara i Bayern, CDU i övriga delstater. De bildar en gemensam fraktion i förbundsdagen. I partierna förenas värdekonservativa uppfattningar med idén om en ”social marknadsekonomi”: en fri marknad i kombination med en statlig välfärdspolitik. CSU är mer konservativt och skeptiskt till EU än CDU. Angela Merkel var partiledare för CDU i 18 år, men efter nederlag i   viktiga delstatsval hösten 2018 beslöt hon att inte ställa upp för omval vid partikongressen i december.  Istället utsågs Annegret Kramp-Karrenbauer till ny CDU-ledare. Horst Seehofer är ordförande för CSU sedan 2008.

Det efter andra världskriget nybildade Socialdemokratiska partiet (Sozial­demokratische Partei Deutschlands, SPD) övergav sin bindning till marxismen 1959 och togs för första gången med i en regering 1966. Partiet började i slutet av 1990-talet röra sig mot den politiska mitten, och efter några år övergavs partiet av delar av den starka vänsterfalangen. Många som vill återgå till traditionell vänsterpolitik finns dock kvar. Partiets ordförande 1964–1987, Willy Brandt, inledde som förbundskansler försöken att skapa bättre relationer till länderna inom kommunistblocket i Östeuropa. Sedan 2009 leds partiet av Sigmar Gabriel.

Kristdemokraterna och socialdemokraterna bildade en gemensam regeringe efter förbundsdagsvalet 2013, en ”stor koalition”, något som prövats på federal nivå två gånger tidigare: 1966–1969 och 2005–2009. 

Medlemmar av SPD:s radikala vänsterfalang och fackliga ledare som uteslutits ur partiet bildade i början av 2005 Valalternativet arbete och social rättvisa (Wasg). Efterföljaren till det östtyska kommunistpartiet hette fram till juli 2005 Partiet för demokratisk socialism (PDS). Inför förbundsdagsvalet på hösten samma år hade partiet bytt namn till Vänsterpartiet/PDS och en valallians bildades med Wasg. De två partierna gick i juni 2007 samman under namnet Vänstern (Die Linke).

Fria demokratiska partiet (Freie Demokratische Partei, FDP) är ett liberalt, företagsvänligt parti av traditionellt slag. Det har ofta suttit i regeringsställning i koalition med antingen CDU/CSU eller SPD. Partiet försvagades åren efter den tyska återföreningen men gjorde ett rekordval 2009. Partiet åkte ur förbundsdagen i valet 2013, men återkom på nytt efter valet 2017.

Förbund 90/De gröna (Bündnis 90/Die Grünen) bildades 1993 genom en sammanslagning av De gröna i väst och Förbund 90. De gröna uppstod som ett pacifistiskt miljöparti 1980 medan Förbund 90 hade grundats 1990 av flera oppositionsgrupper i öst som ledde den fredliga revolutionen i Östtyskland. År 1998 togs partiet med i Schröders rödgröna regeringskoalition. Under 2010-talet har det ingått i delstatsregeringar främst med socialdemokraterna men även med kristdemokrater med flera.

Vid mitten av 2010-talet seglade ett nybildat missnöjesparti upp som ett allvarligt hot mot de etablerade stora partierna. Alternativ för Tyskland (Alternative für Deutschland, AFD) hade bildats 2013 i protest mot eurosamarbetet och de finansiella räddningsaktionerna mot Grekland. Partiet fick ett kraftigt uppsving när det i samband med de stora flyktingströmmarna till Tyskland började profilera sig som ett invandrings- och islamfientligt parti. Hösten 2016 var det representerat i över hälften av delstaternas parlament och i valet till förbundsdagen 2017 blev partiet det tredje största.

De invandringsfientliga, högernationella partierna Republikanerna (Die Republikaner), Tyska folkunionen (Deutsche Volksunion, DVU) och Nationella demokratiska partiet (Nationale Partei Deutschland, NPD) har förlorat i betydelse under senare år. Efter det tyska enandet var NPD främst aktivt i östra Tyskland och blev invalt i delstatsparlament till följd av valsamverkan med DVU. NPD har beskrivits av den tyska säkerhetspolisen som rasistiskt och antisemitiskt.  2003 gjordes ett misslyckat försök att i författningsdomstolen förbjuda partiet. 2011 kom det fram att en nynazistisk grupp hade genomfört ett tiotal mord, bombattacker och bankrån under en längre period utan att det uppdagats. En av medlemmarna hade tidigare varit medlem i NPD. 2013 lämnade inrikesministrar från alla delstater in en ny ansökan om att förbjuda NPD till författningsdomstolen, som våren 2016 inledde en rättsprocess.

Piratpartiet (Piratenpartei) bildades 2006 inspirerat av det svenska systerpartiet med fokus på upphovsrättsfrågor och nya medier. Partiet har varit representerat i delstatsparlament men inte valts in i förbundsdagen. 

 

Om våra källor

Demokrati och rättigheter

Tyskland räknas som en av de mest utvecklade demokratierna i världen. Medborgerliga och politiska rättigheter skyddas i grundlagen och respekteras även i praktiken. Medierna har en oberoende ställning och kan verka fritt, liksom domstolarna i landet medan föreningslivet blomstrar.

De allmänna valen som hålls vart fjärde år anses av bedömare vara fria från påverkan och korrekt och rättvist genomförda. Vallagarna är rättvisa och opartiska och det råder allmän rösträtt från 18 års ålder. Omkring åtta miljoner av invånarna i Tyskland har dock inte rätt att rösta, trots att de bor i landet sedan länge, eftersom de inte är tyska medborgare. För att bli medborgare måste man säga upp sitt medborgarskap i sitt hemland. Omkring 8 procent av ledamöterna i förbundsdagen hade invandrarbakgrund efter valet 2017. Samtidigt hade andelen kvinnor i parlamentet sjunkit till 30,9 procent, vilket var den lägsta nivån sedan 1998.

Landets många partier kan verka utan hinder och även civilsamhället spelar en viktig roll i samhället och har många medlemmar i befolkningen.
Det finns skydd i författningen som införts mot bakgrund av Tysklands nazistiska förflutna och ska förhindra att en liknande utveckling skulle kunna upprepas. Det är möjligt att förbjuda organisationer som anses hota demokratin. Det gäller även politiska partier. Det har inte hänt sedan 1956 att något parti har blivit förbjudet
Det råder mötes- och demonstrationsfrihet, men ansökningar om att få demonstrera kan avslås om det anses hota allmän säkerhet eller om det är förbjudna grupper som ligger bakom.

Korruption är inget stort problem. Tyskland hör till dussintalet länder i världen som har minst korruption enligt organisationen Transparency Internationals rankningslista (se här). Det finns lagstiftning för korruptionsbekämpning som fungerar relativt väl, även om Transparency Internationals tyska lokalorganisation har kritiserat regelverket för lobbyism och påtryckningar mot parlamentsledamöter för att vara otillräckligt. Europarådets korruptionsbekämpningsorgan har också ansett att det finns för liten genomlysning och öppenhet kring finansieringen av politiska partier.

Terroriströrelser har fortsatt att ses som ett hot mot landets säkerhet och bevakningen har skärpts, inte minst efter attentaten i Paris 2015. Ny lagstiftning 2016 gjorde det lättare för myndigheterna att utvisa utländska medborgare som döms för brott och möjligheterna att övervaka misstänkta terrorister blev större. Antalet personer som undersöks och åtalas för misstänkt terrorverksamhet har ökat kraftigt. 2014 förbjöd regeringen alla former av stöd till extremiströrelsen Islamiska staten (IS). Tyskland är ett av de länder i Europa som haft flest medborgare, upp till 700 enligt vissa källor, som anslutit sig till militanta rörelser som IS i Syrien och Irak.

Sedan 2000-talets början har terroristbekämpningen varit en viktig prioritering i Tyskland. Några av de medlemmar av terroristnätverket al-Qaida som utförde terroristattackerna mot USA den 11 september 2001 hade bott en tid i Hamburg. Efter attentaten införde Tyskland liksom flera andra länder strängare antiterroristlagar.

Under 2010-talet har flyktingströmmar och invandring ställt landet inför nya utmaningar, vilket medfört att högerextremistiska strömningar har fått ökad popularitet samtidigt som även antisemitism har vuxit.

Yttrandefrihet och medier

Medierna spelar en viktig roll för den tyska samhällsdebatten och kan fritt förmedla olika åsikter. Yttrande- och pressfrihet är inskrivet i författningen, men yttringar som stöder nazism eller uppmuntrar till rasism är förbjudna.
Den tyska yttrandefriheten omfattar inte förnekandet av massmorden på judar under andra världskriget eller yttranden som uppmuntrar till rashat och nazism.
Det finns lagstiftning som ger tillgång till offentliga handlingar, men enligt Reportrar utan gränser har den flera luckor jämfört med många andra länders lagar.

Tyskland har under de senaste åren pendlat från plats 12 och upp till 17 på Reportrar utan gränsers lista över pressfrihet (se lista här.) Organisationen har sedan 2015 i sina rapporter nämnt en ”oroväckande trend” där tyska journalister attackeras fysiskt eller trakasserats.

År 2017 trädde en kontroversiell lag om sociala nätverk i kraft för att stoppa inlägg på sociala medier som kan räknas som hets mot folkgrupp eller förtal. Sociala medieföretag kan få höga böter om de inte snabbt tar bort förbjudet material. Journalister och pressfrihetsorganisationer har varnat för att lagen kan ha en negativ inverkan på yttrandefriheten på internet.

Det finns inga restriktioner för yttrandefriheten på internet och ingen censur förekommer.

Rättsväsen och rättssäkerhet

Tyskland har ett väl fungerande rättsväsen som är oberoende från den verkställande och lagstiftande makten. Rätten till en rättvis och offentlig rättegång garanteras i författningen. Efter terrordåd 2016 har Tyskland antagit skärpt lagstiftning för att bekämpa terrorism. Till exempel så har polisen ökad befogenhet att agera mot misstänkta personer som anses utgöra ett säkerhetshot.

Aktuell politik

Angela Merkel har varit förbundskansler i Tyskland sedan 2005. Från 2015 skedde en snabb omsvängning i tyskarnas stöd för Merkel i takt med det ökande flyktingmottagandet. I parlamentsvalet i september 2017 gick Merkels kristdemokrater tillbaka medan invandringsfientliga Alternativ för Tyskland för första gången kom in i förbundsdagen. Först efter ett halvår lyckades Merkel sy ihop en ny regering − hennes tredje tillsammans med socialdemokraterna SPD. 

Vid mitten av 2010-talet ökade missnöjet bland en del tyskar med den politik som fördes av koalitionsregeringen mellan Kristdemokratiska unionen/Kristsociala unionen (CDU/CSU) och Socialdemokratiska partiet (SPD) som ledde landet sedan valet 2013. Stödet för förbundskansler Angela Merkel svajade och hennes starka ställning var inte längre lika självklar – inte heller i Europa och EU-sammanhang. Orsaken låg till stor del i hennes flyktingpolitik.

Sommaren 2015 lovade regeringen att flyktingar från inbördes­krigets Syrien skulle få söka asyl i landet även om det inte var det första landet som de kommit till inom EU. Budskapet spred sig och ledde till att allt fler flyktingar sökte sig till Tyskland (se Befolkning och språk). Regeringen anslog ytterligare medel för flyktingmottagande, men krävde också att ett kvotsystem för asylmottagande skulle införas inom EU, så att fler länder skulle dela på bördan.

Flyktingkrisen 

Tyska myndigheter hade svårt att hitta tak över huvudet för alla flyktingar, och få tag på tolkar och domare till asylärenden. I Nordrhein-Westfalen skrev 200 borgmästare i oktober 2015 ett brev till Merkel och meddelade att de inte längre kunde hantera läget. Många tyskar ställde upp med hjälp och förnödenheter till flyktingarna, men bränder, som misstänktes vara anlagda, utbröt också på asylboenden.

Merkel fick stöd för sin flyktingvänliga politik från regeringspartnern SPD, men hennes linje ifrågasattes av andra kristdemokratiska ministrar i regeringen. CSU-ledaren Horst Seehofer, tidigare Merkels främste bundsförvant, uppträdde nu som en av hennes största kritiker och ville begränsa invandringen. I början av 2016 skärptes också asylreglerna något, bland annat blev det svårare för personer som får asyl från vissa länder att ta sina familjer till Tyskland.

Flyktingsituationen tycktes delvis ha fått en lösning, om än osäker, i och med det avtal som våren 2016 slöts mellan Turkiet och EU, där tyska regeringen hade en pådrivande roll. Turkiet åtog sig i utbyte mot bland annat ekonomiskt stöd och visumfria resor till EU att ta hand om syriska flyktingar i Turkiet och kontrollera vilka som fick ta sig vidare till Europa. Tyska myndigheter beräknade sommaren 2016 att flyktingmottagandet under året skulle stanna kring 300 000 människor.

Händelserna i Köln och andra tyska storstäder under nyårsnatten 2015–2016 eldade på debatten och missnöjet med Merkel och hennes flyktingpolitik bland många tyskar. Hundratals kvinnor polisanmälde då sexuella övergrepp och andra trakasserier. Bland de män som polisen grep för övergreppen hade de flesta nordafrikanskt ursprung och många var asylsökande. Självmordsdåd och attentat där asylsökande varit inblandade 2016 liksom gripanden av misstänkta terrorister bland flyktingar ledde också till att kritiska röster höjdes om att flyktingmottagandet lett till att terrorister tagit sig in i landet.

Valet 2017

Opinionsmätningar visade på ett sjunkande stöd bland väljarna för såväl CDU som CSU medan det relativt nybildade eurokritiska och populistiska Alternativ för Tyskland (AFD) skodde sig på krisen. Partiet, som i början av 2015 efter en intern maktkamp bytt inriktning mot en mer främlingsfientlig linje, breddade sin väljarbas med nya grupper och tog plats i flera delstatsparlament. AFD ställde därefter in siktet på valet till förbundsdagen 2017.

I valet den 24 september blev Angela Merkel omvald för en fjärde mandatperiod. Men även om hennes partigrupp CDU/CSU åter blev störst, gjorde den sitt sämsta val på nära 70 år och tappade 65 mandat i förbundsdagen. Även SPD led ett stort nederlag, vilket ledde till att SPD-ledaren Martin Schulz meddelade att partiet inte längre ville ingå i en ”stor koalition” med kristdemokraterna. Den stora vinnaren blev istället AFD som för första gången kom in i förbundsdagen, där det blev tredje största parti. Även för liberala FDP gick det bra; partiet lyckades åter ta sig in i förbundsdagen efter att ha åkt ut i valet 2013.

Merkel sökte till en början upp FDP och De gröna för att få till stånd en gemensam regering, men efter fyra veckors intensiva förhandlingar drog sig FDP ur.

Men hotet om nyval fick SPD att ändra sig när det gällde regeringsfrågan och i början av 2018 inledde partiet förhandlingar om en ny stor koalition med Merkels kristdemokrater. Efter långa manglingar lyckades partierna till slut enas om vilken politik som skulle föras på en rad viktiga områden och om fördelningen av ministerposter. SPD kunde inte minst lägga beslag på den tunga finansministerposten, som viktes åt Olaf Scholz, tidigare borgmästare i Hamburg. CDU:s systerparti CSU:s ledare Horst Seehofer blev inrikesminister, medan Angela Merkel och försvarsminister Ursula von der Leyen var de enda som behöll sina poster från den förra regeringen.  Martin Schulz avgick som SPD-ledare efter intern kritik och i april 2018 valdes den tidigare arbetsmarknadsministern Andrea Nahles till ny partiledare. Hon blir partiets första kvinnliga ledare.

Bland regeringspartiernas viktigaste överenskommelser finns en årlig gräns för antalet asylsökande på 180 000−220 000, ett krav som CSU länge drivit, samt att gradvis fasa ut den så kallade solidaritetsskatten till östra Tyskland som infördes efter återföreningen 1990. Regeringen vill även satsa på infrastruktur och låta bygga 1,5 miljoner nya lägenheter till år 2022. En viktig prioritering är också att verka för att stärka EU och eurosamarbetet, i tät samverkan med Frankrike.

Migrationspolitiken orsakar regeringskris

Efter bara tre månader ställdes den nya regeringen inför sin första kris. Återigen var det migrationspolitiken som skapade problem och koalitionsregeringen såg ett tag ut att vara farligt nära att spricka.

Krisen utlöstes efter att det under våren uppdagats att fel begåtts när migrationsmyndigheten beviljat asyl till flyktingar. Det fanns misstankar om att en anställd i Bremen låtit cirka 1 200 flyktingar få asyl i utbyte mot pengar eller gåvor. Så småningom drogs Merkel själv in i skandalen då hon kritiserades av den tidigare chefen vid migrationsmyndigheten för att hon inte tagit tag i de problem som fanns vid myndigheten.

Asylskandalen blev en välkommen möjlighet för inrikesminister Horst Seehofer, partiledare för kristdemokraterna i Bayern, att driva igenom sin omfattande plan för att förbättra asylsystemet i landet. Även det invandringskritiska AFD tog tillfället i akt att kräva en total omgörning av flyktingpolitiken. 

Merkel sade dock nej till Seehofers planer på att införa skärpta gränskontroller för att kunna avvisa flyktingar som redan registrerats i ett annat EU-land direkt vid gränsen. Merkel ville att frågan skulle lösas av EU-länderna tillsammans i en större överenskommelse om migrationshanteringen. Dessutom stötte Seehofer på motstånd från Österrikes och Italiens regeringar, som inte ville ta hand om asylsökande som nekades inträde i Tyskland.

Seehofer hotade med att avgå, men regeringssamarbetet räddades till slut sedan han och Merkel enats om att gå vidare med att skärpa kontrollerna vid den österrikiska gränsen. Därtill var de tre regeringspartierna överens om att snabba på handläggningen av asylärenden samt att asylärenden ska kunna hanteras vid polisstationer. 

Meningsskiljaktigheter kring invandrings- och integrationsfrågor fortsatte emellertid att skapa spänningar inom det bräckliga regeringssamarbetet.  

Merkel ska lämna sin post

Efter att kristdemokraterna gjort dåligt ifrån sig både i delstatsvalet i Bayern och i Hessen meddelade Angela Merkel i oktober 2018 att hon inte skulle kandidera till ordförandeposten i CDU vid partikongressen i december. Hon var dock beredd att sitta kvar som förbundskansler fram till valet 2021. I december samma år utsågs  Annegret Kramp-Karrenbauer till ny partiledare för CDU. 

I slutet av november 2019 valdes två vänsterorienterade politiker, Walter Borjans och Saskia Esken, till nya ledare för kristdemokraternas regeringspartner SPD. Den nya ledarduon hade intagit en kritisk hållning till regeringssamarbetet. Men vid SPD:s partikongress strax därefter röstade deltagarna nej till en motion om att SPD skulle lämna regeringen. Deltagarna stödde istället Borjans och Eskens plan att inleda diskussioner med CDU/CSU för att försöka få igenom viktiga krav, däribland investeringar i digitalisering, åtgärder för att motverka klimatförändringarna, en höjning av minimilönen och satsningar på utbildning och infrastrukturen för transporter. För att det skulle vara ekonomiskt möjligt att genomföra de omfattande satsningarna skulle regeringen behöva frångå den för kristdemokraterna så viktiga ledstjärnan om en balanserad budgetpolitik som inte ökar landets skulder (se även Ekonomi).

Merkels planerade efterträdare avgår

I början av 2020 skakades CDU av en kris, som slutade med att partiledaren Annegret Kramp-Karrenbauer beslutade sig för att avgå. Hon meddelade att hon inte heller tänkte ställa upp som kristdemokraternas kandidat till förbundskansler inför parlamentsvalen 2021. Hennes avgång berodde bland annat på att hon uppfattades ha bristande stöd i partiet, vilket hade utlöst en politisk skandal. Efter valet som nyligen hölls i delstaten Thüringen, då kristdemokraterna kom först på tredje plats efter AFD och Vänstern, valde kristdemokraterna där att samarbeta med högernationalistiska AFD så att Thomas Kemmerich från FDP kunde utses till delstatschef istället för den sittande regeringschefen Bodo Ramelow från Vänstern. Det blev ett ramaskri eftersom det varit tabu för de etablerade partierna i landet att samarbeta med AFD. Kristdemokraternas koalitionspartner på riksnivå SPD protesterade kraftigt och det fanns en oro för att regeringssamarbetet åter var hotat. Kramp-Karrenbauer hade försökt att stoppa samarbetet men misslyckats. Thomas Kemmerich valde efter skandalen att inte tillträda som delstatschef i Thüringen och utlysa nyval. 

Coronapandemin

Tyskland fick sina första konstaterade fall av det nya coronaviruset i slutet av januari 2020. En månad senare rapporterades fall från olika delar av Tyskland och viruset såg ut att ha fått större spridning. Det ledde till att den federala regeringens hälsominister Jens Spahn gav i uppdrag åt delstaterna att sätta igång beredskapsplaner för en pandemi.

I början av mars rapporterades det första dödsfallet av sjukdomen covid-19 som orsakas av coronaviruset medan ett tusental människor var smittade. Ett par veckor senare var antalet smittade fyra gånger fler och delstaterna beslutade då att stänga skolor, förskolor, barer och restauranger. Några dagar senare kallade Angela Merkel coronapandemin för den svåraste krisen sedan andra världskriget och strikta regler för social distans med förbud mot att träffa fler än två personer åt gången infördes i hela landet. Dessutom stängdes gränserna för att stoppa smittspridningen. Kort därefter tvingades Merkel själv hålla sig i karantän efter att hennes läkare blivit sjuk i covid-19.

För att försöka minska effekterna av pandemin på landets ekonomi godkände det tyska parlamentet ett omfattande räddningspaketet i slutet av mars. Räddningspaketet på drygt ettusen miljarder euro innehåller stöd till företag genom ökade möjligheter till lån och även åtgärder för att stötta sjukvården. Ytterligare åtgärdspaket för att hjälpa ekonomin följde under våren.

Den tyska strategin för att stoppa pandemin byggde på att genomföra många tester för att kontrollera vilka som var smittade. Det innebar att siffrorna över antalet smittade var höga i förhållande till många andra länder. Över 185 000 tyskar hade smittats av covid-19 i juni medan 8700 hade avlidit i sjukdomen. Men antalet döda per capita var betydligt lägre än till exempel i USA, Spanien eller Sverige. Det ansågs bero på att den tyska sjukvården hade fungerat väl från början, med välfyllda lager av medicinsk utrustning, samt att sjukhusen i första hand tagit hand om de svårast sjuka. Ett annat skäl till att pandemin drabbade Tyskland förhållandevis lindrigt under våren 2020 var att myndigheterna lyckades vinna tyskarnas förtroende genom uppdaterad, transparent och tillförlitlig information.

Från slutet av april 2020 började Tyskland gradvis lätta på de hårda restriktionerna i takt med att spridningen av coronaviruset avtog. Smittspridningen ökade emellertid på nytt mot slutet av sommaren och i november begränsades åter verksamheten för restauranger medan teatrar, biografer och idrottanläggningar tvingades hålla stängt.  I mitten av december skärptes åtgärderna ytterligare och landet stängdes i praktiken ned. Dödstalen till följd av covid-19 steg och i slutet av 2020 var de högre än någonsin med över 1000 dödsfall per dygn. 

 

Läs mer om den löpande utvecklingen i Kalendarium.

LÄSTIPS – läs mer om Tyskland i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Arvet efter Merkel står på spel när CDU väljer ny ledare (2021-01-07)
Skadskjutet CSU skapar osäkerhet i tysk politik (2018-10-18)

Om våra källor

Fakta – politik

Officiellt namn
Bundesrepublik Deutschland/ Förbundsrepubliken Tyskland
Statsskick
republik, förbundsstat
Statschef
president Frank-Walter Steinmeier
Regeringschef
förbundskansler Angela Merkel
Viktigaste partier med mandat i senaste val
CDU/CSU 246, SPD 153, AFD 94, FDP 80, Vänstern 69, De gröna 67 (2017)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
CDU/CSU 311, SPD 192, Vänstern 64, De gröna 63 (2013)
Valdeltagande
76,2 % i förbundsdagsvalet 2017
Kommande val
parlamentsval 2021

Källor

Utrikespolitik och försvar

I takt med att Tyskland kommit att spela en allt starkare ekonomisk roll i Europa och världen har förväntningarna ökat bland europeiska länder och USA på att landet även ska ta ett större ansvar för fred och säkerhet i omvärlden. Under de senaste åren har den tyska regeringen, i samband med att man tvingats ta itu med konflikter i närområdet som i Ukraina och flyktingkrisen, också börjat föra en mer aktiv utrikespolitik.

Tyskland behöll efter återföreningen 1990 mycket av det forna Västtysklands utrikespolitiska prioriteringar. Att sträva efter fred och demokratiska värderingar liksom mänskliga rättigheter är än idag viktiga ledstjärnor liksom multilateralt samarbete. Tyska regeringar har satsat på att samverka inom EU, Nato och FN för att förverkliga utrikespolitiska mål. Att agera ensamt har inte varit på tal och knappast heller att ta på sig ett ledaransvar – mycket en följd av lärdomarna efter landets roll i två världskrig, dess nazistiska förflutna och tyskarnas pacifistiska hållning.

Relationerna till USA har fortsatt att vara viktiga. Så länge Sovjetunionen upplevdes som ett hot var Västtyskland en av USA:s mest lojala allierade i Europa. Efter det kalla krigets slut blev inställningen till USA mer skeptisk, och relationerna utsattes för stora påfrestningar i slutet av 2002 till följd av Tysklands motstånd mot USA:s planer på att anfalla Irak. Förbindelserna mellan USA och Tyskland förbättrades när Angela Merkel tillträdde som förbundskansler, men avslöjandet 2013 om att den amerikanska underrättelseorganisationen NSA hade avlyssnat Merkels mobiltelefon, ledde till stor upprördhet i Tyskland. Men det officiella samarbetet påverkades marginellt och USA fortsatte att framhålla Tyskland som en av dess främsta allierade.

EU och Frankrike

Att verka för europeiskt samarbete är en annan av Tysklands utrikespolitiska hörnstenar som också slås fast i grundlagen. Här har relationen till Frankrike en stor betydelse; den europeiska integrationen har drivits framåt av den så kallade fransk-tyska axeln. Frankrikes president och Tysklands förbundskansler har som regel mötts varje år för att stärka relationerna mellan länderna och trots olika uppfattningar inom en del områden utarbeta kompromisser som ofta omvandlats till EU-politik. Länderna bildade 1987 en gemensam militärstyrka, den fransk-tyska brigaden, som därefter utvecklades till den flernationella styrkan Eurocorps.

Vid tiden för den tyska återföreningen oroades inte minst Frankrike för att ett större Tyskland skulle bli alltför dominerande och rikta sitt intresse mot Central- och Östeuropa. Dåvarande förbundskanslern Helmut Kohl markerade då Tysklands lojalitet mot EU genom att ”offra” den populära tyska D-marken och stödja genomförandet av EU:s ekonomiska och monetära union (EMU) som skrevs in i Maastrichtfördraget 1992.

Tyskland var pådrivande när länder från det tidigare östblocket blev medlemmar i EU 2004 och 2007, och när flera av dem fick tillträde till den västliga försvarsalliansen Nato.

Under eurokrisen (se Modern historia) fann Merkels regering stöd för sin linje, att problemen hos krisdrabbade euroländer skulle lösas med budgetdisciplin och minskad statsskuld, hos Frankrikes dåvarande president Nicolas Sarkozy. Sedan denne våren 2012 efterträtts på presidentposten av socialisten François Hollande som var emot åtstramningspolitiken svalnade de bilaterala relationerna. Därefter har dock regeringarna åter samarbetat i stora frågor, såsom terrorismbekämpning efter Paris-attentatet 2015, och vid mitten av 2010-talet ville de bägge länderna tillsammans verka för ett fördjupat försvarssamarbete inom EU.

På den franske presidenten Emmanuel Macrons förslag kom tio europeiska länder i juni 2018 − däribland Tyskland, Storbritannien, Spanien och Portugal − överens om att bilda en gemensam militär styrka, det så kallade Europeiska interventionsinitiativet. Därigenom ska arméstyrkor i flera europeiska länder kunna samordnas och gemensamt kunna sättas in i akuta kriser. Initiativet gör att länderna ska kunna agera utanför Nato, och slippa att vara beroende av USA, något som aktualiserats mot bakgrund av att president Donald Trump signalerat ett minskat intresse av att försvara europeiska länder. Eftersom försvarsinitiativet även ligger utanför EU möjliggör det för Storbritannien att delta efter brexit (se Storbritannien: Aktuell politik). Tysklands förbundskansler Angela Merkel uttryckte hösten 2018 sitt stöd för initiativet och föreslog även att ett europeiskt säkerhetsråd skulle bildas för att samordna försvars- och säkerhetspolitik i Europa. Enligt Merkel kan “bara ett starkare Europa försvara Europa”. 

Ett nytt vänskapsfördrag mellan Tyskland och Frankrike, en fortsättning på Elyseefördraget från 1963, undertecknades 2019 i den tyska staden Aachen. Avtalet skulle leda till fördjupat samarbete på en rad områden däribland utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik och lyfte även fram den viktiga roll som Frankrike och Tyskland spelar inom det europeiska samarbetet.

En aktiv utrikespolitik

Rysslands annektering av Krim 2014 och dess stöd till ukrainska separatister under inbördeskriget i Ukraina innebar att Tysklands sekellånga traditioner av nära band till Ryssland starkt ifrågasattes. Berlin har haft en aktiv medlarroll för att få ett stopp på kriget. Trots det tyska beroendet av rysk gas- och oljeimport och betydelsefull tysk export till Ryssland, deltog Tyskland aktivt när EU-länderna beslöt att införa sanktioner mot Ryssland 2014–2015.

Ukrainakrisen, Syrienkriget och flyktingkrisen 2015 (se Aktuell politik) bidrog till att ytterligare driva på utvecklingen mot en mer aktiv tysk utrikespolitik. I början av 2014 höll den tyske förbundspresidenten Joachim Gauck ett uppmärksammat tal där han efterlyste ett Tyskland som agerar mer aktivt och kraftfullt i omvärlden och han fick stöd av försvars- och utrikesministrarna. Sommaren 2016 kom en ny vitbok för försvarspolitiken där det bland annat stod att Tyskland har ”ett ansvar att aktivt påverka den globala ordningen.” Men den tyska regeringen har svårt att få gehör för sin linje bland tyskarna, där en majoritet ännu anser att Tyskland bör ha en återhållsam utrikespolitik och inte engagera sig i någon högre grad i aktioner utomlands.

Försvar

År 2011 lades den obligatoriska värnplikten ner. Istället infördes en yrkesarmé kompletterad med frivillig värnplikt. Liksom i Sverige har målsättningen ändrats från ett invasions- till ett insatsförsvar med internationella uppgifter.

Utländska styrkor har varit stationerade i Tyskland sedan andra världskriget, men deras storlek har minskat kraftigt. Natoländerna har under senare år reducerat sina styrkor i landet. USA meddelade sommaren 2020 att hälften av de 34 500 amerikanska soldater som är baserade i Tyskland ska dras tillbaka.  Från amerikanskt håll planerades på sikt en förflyttning av USA:s militära kommando i Europa (EUCOM) från Stuttgart till Mons i Belgien, där Nato också har sitt högkvarter Shape. 

Enligt en tidigare tolkning av grundlagen kunde Tyskland inte sända egna trupper utanför Natoområdet. Frågan har varit inrikespolitiskt känslig på grund av 1900-talets historia och starka pacifistiska strömningar inom landet. Författningsdomstolen fastslog dock 1994 att militära insatser i utlandet inte bryter mot grundlagen under förutsättning att det är frågan om fredsbevarande eller fredsskapande operationer grundade på beslut från FN:s säkerhetsråd. I varje enskilt fall måste förbundsdagen fatta beslut om insatsen.

Efter utslaget i författningsdomstolen har tysk militär deltagit i flera operationer. 1996 beslutade förbundsdagen att Tyskland skulle delta i Natostyrkan i Bosnien-Hercegovina på samma villkor som andra länder. När tyska trupper övervakade evakueringen av utlänningar undan oroligheter i Albanien 1997 öppnade tyska soldater eld mot en fientlig styrka för första gången sedan 1945. Under Natos bombkrig mot Serbien under Kosovokonflikten våren 1999, som inte byggde på något FN-beslut, ställde Tyskland upp med 14 Tornadoplan. Den största, och politiskt mest omstridda, insatsen gjordes 2001, då Tyskland sände trupper till den Natoledda Isafstyrkan i Afghanistan.

I augusti 2014 beslöt tyska regeringen att skicka vapen till kurdiska styrkor i norra Irak och bistå med militär utbildning för att stödja deras kamp mot Islamiska staten. I december 2015 beslöt Tyskland (efter ett godkännande i förbundsdagen) att, som ett svar på en vädjan från Frankrike efter terrordåden i Paris i november, bidra med sex Tornado­plan för övervakning samt över 1000 militärer och tekniker i kampen mot IS.

I december 2015 deltog 2 700 tyska soldater i militära insatser utomlands, däribland i Kosovo, Libanon och Mali.

2012 beslutade författningsdomstolen att Tysklands väpnade styrkor i framtiden ska kunna använda vapen mot terrorangrepp i tyskt luftrum och på tysk mark i undantagsfall, om landet utsätts för angrepp av "katastrofala proportioner". Militären får inte lov att använda vapen för att få kontroll över demonstrationer, och det är heller inte tillåtet att skjuta ner kapade passagerarplan. Det krävs ett beslut från den federala regeringen för att militären över huvud taget ska få använda vapen.

LÄSTIPS – läs mer om Tysklands utrikespolitik i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Aachenfördraget – Ny kraft i tysk-franskt samarbete? (2019-01-24)

Om våra källor

Fakta – försvar

Armén
60 900 man (2017)
Flygvapnet
28 300 man (2017)
Flottan
16 300 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
1,3 procent (2019)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
2,8 procent (2019)

Källor

Ekonomisk översikt

Den tyska ekonomin med dess stabila tillväxt har under 2010-talet setts som ett föredöme bland EU-länderna. Medan flera andra europeiska länder ännu dras med stora skulder och andra ekonomiska problem har Tyskland uppvisat en stadig, om än modest tillväxt.  I samband med coronapandemin 2020 gick landet in i en lågkonjunktur, men det såg ändå ut att klara sig tämligen väl jämfört med många andra länder.   

Tyskland är en av världens största ekonomier och ett av de främsta exportländerna. Samtidigt är landet också beroende av import av viktiga råvaror som energi. Den högt utvecklade industrin spelar sedan länge en viktig roll för ekonomin, liksom servicesektorn som idag svarar för fyra femtedelar av bruttonationalprodukten (BNP).

Tyskland har hållit fast vid den så kallade sociala marknadsekonomin – utbyggd välfärd, ordning i statsfinanserna, stabil valuta och låg inflation – som var det system som användes i omkring 40 år med framgång i Västtyskland. Den östtyska ekonomin befann sig däremot på randen till sammanbrott åren före Tysklands återförening 1990.

Efter återföreningen växte statens budgetunderskott kraftigt som en följd av att enorma summor av statliga medel överförts till östra Tyskland för att minska skillnaderna mellan öst och väst. Trots att de tidigare östtyska områdena hämtat igen en del av försprånget i väst, och några år in på 2010-talet bidrog till en större andel av landets BNP (15 %) jämfört med vid återföreningen (11 %), är delar av östra Tyskland ännu ekonomiskt eftersatta jämfört med de västra. Medan de tre rikaste västra delstaterna – Nordrhein-Westfalen, Bayern och Baden-Württemberg – tillsammans svarade för över hälften av landets BNP hade flera av de östra delstaterna betydligt lägre BNP per invånare än det tyska genomsnittet.

Ekonomiska problem

Kostnaderna för återföreningen och den försvagade ekonomin under 1990-talet ledde till att statsskulden växte kraftigt medan statsbudgeten drogs med stora underskott. I början av 2000-talet inleddes ekonomiska åtstramningar samt förändringar i välfärdssystemen och arbetsrätten. Det skedde främst inom ramen för förbundskansler Gerhard Schröders program Agenda 2010 (se Historia). Under flera år hade löneökningarna varit blygsamma, bland annat på grund av hög arbetslöshet som kulminerade 2005. Åtstramningarna ledde inte till att hushållen fick mer att handla för utan konjunkturen försvagades istället ytterligare. Under åren 1991–2007 ökade BNP med i genomsnitt 1,3 procent om året – en av de lägsta siffrorna inom EU.

Men reformerna bidrog till att sysselsättningen ökade och 2009 blev det första år som arbetslösheten inte ökade sedan mitten av 1970-talet. Trots detta krympte BNP samma år med över 5 procent till följd av den globala finanskrisen. I ett försök att motverka den ekonomiska tillbakagången antog regeringen i början av 2009 ett ekonomiskt stimulanspaket värt 50 miljarder euro. Pengarna skulle bland annat användas för vägbyggen, järnvägar och skolor och omfattade också skattelättnader.

En vändning i ekonomin kom 2010 då BNP växte med cirka 3 procent – den högsta tillväxttakten sedan återföreningen. Men den positiva bilden fördunklades av budgetunderskottet som i spåren av finanskrisen hade ökat till cirka 4 procent av BNP, högre än eurozonens gräns på 3 procent. För att komma till rätta med detta antog förbundsdagen 2010 ett sparpaket på 80 miljarder euro med främst personalnedskärningar i den offentliga sektorn och sänkta ersättningar i de sociala trygghetssystemen.

En budget i balans

Den tyska ekonomin fortsatte att vid mitten av 2010-talet visa upp ett bättre resultat än de allra flesta länderna inom eurozonen och andelen invånare som hade ett arbete var bland de högsta i EU. Försäljningen till tillväxtekonomier, i synnerhet Kina, bidrog till en början till den positiva utvecklingen. När tillväxtekonomierna drog ned på importen av tyska varor på grund av sämre ekonomiska utsikter kunde den tyska ekonomin ändå fortsätta att växa sporrad av hög inhemsk konsumtion, låga räntor och låga kostnader för importen av energi på grund av låga oljepriser.

Att budgeten ska vara i balans, utan underskott och utan hög belåning, fortsatte att vara en viktig ledstjärna för regeringen under 2010-talet, både inom landet och i euroområdet, där den tyska linjen kommit att dominera. Kritiker har menat att den strama ekonomiska politiken hämmar tillväxten och att för lite resurser används till investeringar i till exempel infrastruktur. Ett annat problem som kan hota den ekonomiska utvecklingen är landets åldrande befolkning som om ett antal år väntas leda till att arbetsstyrkan minskar. 

Men under 2019 uppvisade den tyska ekonomin tydliga tecken på en avmattning. Tillväxten var den lägsta på sex år och det såg ut som om det senaste decenniets goda ekonomiska utveckling var på väg mot sitt slut. Det berodde mycket på att den exportberoende ekonomin påverkades av det pågående handelskriget mellan USA och Kina och Storbritanniens förestående brexit. Dessutom hade den för ekonomin så viktiga bilindustrin svårigheter att ställa om till elbilstillverkning etc

En del bedömare, både inom landet och i omvärlden, tryckte på för att regeringen skulle sätta in stimulansåtgärder för att få fart på ekonomin och frångå den strikta budgetpolitiken, den så kallade svarta nollpolicyn, att inte skuldsätta sig. I koalitionsregeringen har Merkels kristdemokrater varit långt ifrån eniga med det mer vänsterinriktade SPD, som gärna velat satsa mer på social välfärd.

Coronakrisen

För den redan svaga ekonomin blev coronapandemin som drabbade landet i början av 2020 ett hårt slag. Den globala nedgången i världshandeln påverkade tysk ekonomi liksom den två månader långa nedstängningen av samhället från mars 2020 för att stoppa smittspridningen. Turistsektorn och restaurang- och hotellbranschen var särskilt drabbade och Tyskland gick in i den djupaste lågkonjunkturen på 70 år. Regeringen försökte under våren motarbeta konsekvenserna av coronakrisen på ekonomin genom att presentera två gigantiska ekonomiska stödpaket. Det ena på drygt ettusen miljarder euro omfattade stöd till företag genom ökade möjligheter till lån och åtgärder för att stötta sjukvården. Det andra på över 130 miljarder euro innehöll bland annat en momssänkning och bidrag till barnfamiljer på 300 euro per barn. Regeringens satsningar för att bekämpa den ekonomiska krisen i spåren av pandemin uppgick till omkring en tredjedel av bruttonationalprodukten. 

De massiva krisåtgärderna såg i början av hösten ut att ge resultat. Redan i juni hade exporten åter börjat ta fart och även om arbetslösheten hade stigit, närmare 600 000 tyskar uppgavs ha förlorat sina arbeten, så var ökningen inte lika stor som i många andra länder.

Om våra källor

Fakta – Ekonomi

BNP per person
48 196 US dollar (2018)
Total BNP
3 996 759 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
0,6 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP
0,7 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
20,8 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
61,5 procent (2018)
Inflation
1,4 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
61,7 procent (2018)
Valuta
euro

Källor

Naturtillgångar och energi

Tysklands naturtillgångar är begränsade med ett undantag: reserverna av kol, främst brunkol, som är de största inom EU. Men landet har beslutat att sluta använda kol som en energikälla från mitten av 2030-talet. Dessutom ska kärnkraften ha fasats ut 2022.

Tyskland är en av världens största kolproducenter. Produktionen av kol har minskat sedan 1989, framför allt gäller det brytningen av stenkol. Det statliga stödet till gruvindustrin har skurits ned, olönsamma kolgruvor i öst har stängts och strikta regler har införts för att begränsa miljöskadorna.

Dessutom förekommer kommersiell utvinning av salt och pottaska (kaliumkarbonat). Produktionen av olja och naturgas är ytterst liten jämfört med vad som importeras.

Landet importerade några år in på 2010-talet cirka 70 procent av sitt behov av primärenergi (allt utom elektricitet och värme). Över en tredjedel av den totala energikonsumtionen utgjordes vid slutet av 2010-talet av olja, en fjärdedel av naturgas, 18 procent av kol, 14 procent av förnybara energikällor och drygt 6 procent av kärnkraft.

Tyskland tillhör de ledande länderna i världen när det gäller att utveckla förnyelsebara energikällor; landet tillverkar en stor del av världens solceller och vindkraftverk. Nästan hälften av elproduktionen kom vid slutet av 2010-talet från förnyelsebara energikällor.

Den tyska energipolitiken, Energiwende (energiomvandling), som utvecklats sedan början av 00-talet har som mål att öka andelen förnyelsebara energikällor i elproduktionen samtidigt som kärnkraft och kol fasas ut. Senast 2050 är målet att fyra femtedelar av all elektricitet och omkring två tredjedelar av all energi ska komma från förnybar energi i form av till exempel vindkraftverk och solenergi, som är de förnybara källor som har utvecklats mest och väntas kunna fortsätta expandera.

Tyskland är den första stora industrinationen i världen som planerar att fasa ut all sin kärnkraft. 2001 beslutade landet att stänga de 17 kärnkraftsreaktorerna till år 2022. Beslutet revs tillfälligt upp 2010 men återinfördes efter kärnkraftskatastrofen i Japan våren 2011, då Tyskland stängde av åtta reaktorer. De ålderdomliga kärnreaktorerna i det forna Östtyskland stängdes under 1990-talet av säkerhetsskäl.

Som en ledande nation vad gäller miljöskydd, återvinning och energibesparande åtgärder åtog sig Tyskland 1998 att minska utsläppen av växthusgaser med 21 procent 2010 jämfört med 1990 års nivå. Målet var nära redan 2007, och då beslöt Tyskland att sänka utsläppen av koldioxid med minst 80 procent till 2050 och att redan år 2020 ha uppnått en minskning på 40 procent jämfört med 1990. Men vid slutet av 2010-talet hade landet ännu långt kvar, vilket gjorde att regeringen då lyckades enas om en ny klimatplan där landet har som mål att till 2030 sänka utsläppen av koldioxid till 55 procent av 1990 års nivå. Satsningar på förnybar energi ska hjälpa landet att nå de ambitiösa målen, liksom en storsatsning på elbilar, utbyggda offentliga transporter, sänkta priser för tågbiljetter och högre flygskatter. Dessutom kommer kostnaden för utsläppsrättigheter inom transport- och byggsektorn successivt att höjas fram till år 2025. Ett viktigt skäl till att Tyskland lyckades så bra med att minska utsläppen under 00-talet var att många koleldade kraftverk och industrianläggningar utan reningsutrustning i det forna Östtyskland lades ner eller rustades upp. Andra miljöproblem kvarstår, inte bara i östra Tyskland. 

Om våra källor

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
3 818 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per person
7035 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
727 973 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare
8,8 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor
14,2 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Det tyska jordbruket svarar för mindre än en procent av landets bruttonationalprodukt (BNP), trots att omkring hälften av landets yta används till odling och djurhållning. Jordbruket är produktivt och omkring fyra femtedelar av allt som konsumeras odlas inom landet. Omkring sex procent av jordbruksmarken används till ekologisk odling.

Tyskland är en av världens största exportörer av jordbruksprodukter. De produkter som vanligen betyder mest för jordbrukets ekonomi är mjölk, fläskkött och spannmål, vilket odlades på drygt hälften av åkermarken 2016. De viktigaste områdena för spannmålsodling finns vid Östersjökusten samt i delstaterna Niedersachsen, Sachsen-Anhalt och Bayern. Vid Nordsjökusten och i delar av Bayern, där de flesta jordbruken finns, är produktionen inriktad på mejeriprodukter och kött. Runt Ruhrområdet i Nordrhein-Westfalen produceras färskvaror (företrädesvis grönsaker) till storstadsmarknaderna. Utmed mellersta Rhenfloden och i Moseldalen är vinodlingen betydande. I Baden-Württemberg odlas bland annat tobak och frukt.

I de västra delarna av Tyskland är jordbruken ofta familjedrivna och något mindre än i de östra delarna av landet där storskaliga lantbruksföretag, som under kommunisttiden var kollektivjordbruk, fortfarande dominerar. På senare år har det blivit vanligare att bönder inte bara sysslar med jordbruk utan är beroende av olika typer av extrainkomster som uthyrning till turister, gårdsförsäljning och att bidra till förnybara energikällor.

Skog växer på nästan en tredjedel av Tysklands areal, och avverkningen täcker två tredjedelar av landets behov av trä och trävaror. Nästan hälften av skogen är i privat ägo, nära en tredjedel ägs av delstaterna medan två tiondelar av företag.Den så kallade skogsdöden, som bland annat kan ha orsakats av luftföroreningar, är inte längre lika omfattande. Utsläppen av svaveldioxid har minskats kraftigt sedan landets återförening 1990.

Fisket har minskat i omfattning under de senaste åren. Viktiga fiskehamnar är Bremerhaven, Cuxhaven och Sassnitz.

Om våra källor

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
0,7 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
47,7 procent (2016)

Källor

Industri

Tyskland är en av världens främsta industrinationer med företag inom praktiskt taget alla branscher. Tillverkningsindustrin svarade vid mitten av 2010-talet för runt en fjärdedel av bruttonationalprodukten (BNP). Trots flera välkända multinationella företag är det landets många små och medelstora företag som är ryggraden i ekonomin.

Tyskland har enligt experter en ovanligt hög andel medelstora företag inom tillverkningsindustrin som är marknadsledande i världen på sina områden. De små och medelstora familjeföretagen, som främst finns i de västra landsdelarna, har betydligt fler anställda än storföretagen totalt sett. Vid mitten av 2010-talet var omkring 7 miljoner människor sysselsatta inom industrin.

I öst har de gamla statsägda storföretagen i de flesta fall lagts ned, men kända företag i väst som biltillverkarna Volkswagen, Daimler och BMW har istället investerat i nya fabriker i de östra landsdelarna. Kring Dresden, Jena, Leipzig, Leuna och Berlin-Brandenburg har det uppstått ett antal nya företag inom olika högteknologiska branscher. DDR (Östtyskland) hade ensidigt satsat på tung industri och energiproduktion. Att priser och produktionsvolymer fastställdes genom politiska beslut ledde till felsatsningar och till att olönsamma industrier hölls under armarna. Endast en mindre del av de östtyska företagen kunde fortsätta med en lönsam produktion sedan marknadsekonomi hade införts 1990. Några av dessa övertogs av företagare från västra Tyskland medan drygt 3 000 köptes av sin personal.

Fram till 1960-talet var kol-, järn- och stålframställning i framför allt Ruhrområdet de viktigaste branscherna. Idag är det bilindustrin som har den största omsättningen och störst andel av exporten. Vid mitten av 2010-talet svarade bilindustrin för 4 procent av BNP. Att bilföretagen har etablerat produktion i flera centraleuropeiska länder vilket bidragit till tillväxten de senaste 15 åren. Även maskin- och verktygstillverkning, kemisk industri (med bland annat storföretaget BASF) och elektroteknisk och elektronisk industri (med företag som Siemens) är betydelsefulla industrisektorer.

I Baden-Württemberg och Bayern växte det under 1980-talet upp en lång rad högteknologiska företag. Här finns även många framstående forskningsinstitut. Stora resurser avsätts för forskning och utveckling (R&D), hela 80 miljarder euro 2015.

De första decennierna efter andra världskriget användes begreppet ”Deutschland AG” (AB Tyskland), vilket syftade på att de flesta stora företag ägde andelar i andra stora företag; ett omfattande korsägande. Sedan slutet av 1990-talet har stora förändringar ägt rum och utländska ägare har numera majoritet i flera av de största företagen.

Byggsektorn växte snabbt efter 1989. Dels behövdes bostäder i väst till tyskar som anlänt från länder i Centraleuropa och därefter från östra Tyskland, dels inleddes en intensiv upprustning av infrastruktur och byggande av nya fastigheter. I mitten av 1990-talet minskade byggandet beroende på att de kraftiga subventionerna avskaffades. Under 2000-talet har byggsektorn åter växt efter stora satsningar på renoveringar och underhåll av redan existerande byggnader.

Om våra källor

Utrikeshandel

Exporten har stor betydelse för den tyska ekonomiska utvecklingen. Industri och näringsliv är i hög grad inriktade på export, men samtidigt är landet också beroende av import av viktiga råvaror som energi. Tyskland är världens tredje största handelsnation efter USA och Kina.

De tyska exportföretagen har kunnat dra stor nytta av den ekonomiska återuppbyggnaden i Central- och Östeuropa under 1990-talet och senare av växande ekonomier som Kina, Indien, Brasilien och Ryssland, där efterfrågan har varit stor på fabriksutrustning, avancerade maskiner och motorfordon. Den starka efterfrågan på tyska varor från tillväxtekonomierna uppvägde minskad export till länderna i eurosamarbetet i samband med skuldkrisen vid början av 2010-talet. Kring mitten av årtiondet ledde emellertid inbromsningen av tillväxttakten i Kina till att den tyska exporten dit minskade. Samtidigt ökade nu istället efterfrågan från EU-länderna.

Även om också importen har ökat uppvisar Tyskland sedan flera år tillbaka vanligtvis kraftiga överskott i handelsbalansen – 2015 var det högre än någonsin.

Om våra källor

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
1 527 055 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
1 264 613 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
291 199 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
71 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
fordon och andra verkstadsprodukter, kemiska produkter, elektronik, hushållsmaskiner
Största handelspartner
Frankrike, USA, Nederländerna, Storbritannien, Kina, Italien

Källor

Arbetsmarknad

Utvecklingen på den tyska arbetsmarknaden har varit ljus under 2010-talet. Arbetslösheten är förhållandevis låg, bland unga hör den till Europas lägsta, och lönerna har ökat. Men det är samtidigt ett problem att många invånare med invandrarbakgrund står utanför arbetsmarknaden.

Att de höga arbetslöshetssiffrorna efter återföreningen 1990, som kulminerade vid mitten av 00-talet, på bara ett decennium minskat så kraftigt har kallats ”det tyska jobbmiraklet”. Bedömare menar att det mycket är en följd av de, ofta politiskt omstridda, arbetsmarknadsreformer som genomfördes i början av 00-talet. Då ökade flexibiliteten på arbetsmarknaden, nya jobb skapades och det blev lättare att få tillfälliga jobb. Samtidigt genomfördes lagar som gjorde det svårare för långtidsarbetslösa att tacka nej till jobb medan arbetslöshetsersättningen blev mindre generös. Nästan tre fjärdedelar av arbetskraften jobbar idag inom tjänstesektorn, en fjärdedel inom industrin medan bara två procent arbetar i jordbruket. Prognoser visar att den arbetsföra befolkningen gradvis kommer att minska under kommande decennier till följd av låg befolkningstillväxt. Regeringen vill därför att kvinnor, äldre människor och långtidsarbetslösa såväl som människor med invandrarbakgrund i högre grad än idag kommer ut på arbetsmarknaden.

Regeringen kom hösten 2018 överens om en ny strategi för att motverka bristen på kvalificerad arbetskraft i landet. Det skulle bland annat bli lättare för medborgare från icke-EU-länder att arbeta i Tyskland under sex månader under förutsättning att de talar tyska. Därtill skulle migranter som fått nej på sina asylansökningar under vissa omständigheter kunna stanna kvar i landet om de har ett jobb.

Arbetslösheten är fortfarande högre i de östra delarna av Tyskland än i de västra. Lönenivåerna har också ofta legat lägre i öst, vilket innebar att löner till exempel inom restauranger där måste höjas med 10 procent för att nå upp till landets minimilön som infördes 2015 på 8,5 euro i timmen.

De tyska fackförbunden anses fortfarande starka internationellt sett, men de har förlorat många medlemmar. Deutscher Gewerkschaftsbund (DGB) är den största fackliga centralorganisationen med cirka sex miljoner fackligt anslutna. De största förbunden inom DGB är IG Metall för verkstadsindustrin och tjänstemannaförbundet Vereinte Dienstleistungsgewerkschaft (ver.di), som bildades 2001 genom en sammanslagning av flera förbund. Båda dessa förbund har strax över två miljoner medlemmar. Den näst största centralorganisationen är Deutsche Beamte Bund (dbb) med ett 40-tal förbund främst inom den offentliga sektorn.

Arbetsgivarnas branchorganisationer är samlade inom arbetsgivar­föreningen Bundesvereinigung der Deutschen Arbeitgeberverbände (BDA).

Om våra källor

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
3,2 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
5,7 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Tyskland har ett väl utbyggt socialförsäkringssystem, så generöst att det har blivit en tung belastning för staten. I takt med att den arbetsföra befolkningen minskar medan pensionärerna blir fler har ett antal förändringar skett.

Det tyska socialförsäkringssystemet har anor från 1800-talets slut då först hälso- och därefter olycksfallsförsäkring infördes. Idag omfattar det allmänna systemet arbetslöshet, olycksfall på arbetet, sjukvård, äldreomsorg och pensioner. För varje område finns särskilda självstyrande försäkringsfonder där alla arbetstagare ingår och som de avsätter en viss andel av sin lön till. Även arbetsgivarna gör inbetalningar till fonderna. Försäkringssystemet är obligatoriskt, men höginkomsttagare har rätt att teckna en egen privat hälsoförsäkring istället för den statliga. I den statliga hälsoförsäkringen ingår läkarbesök, sjukhusvistelse, medicin och tandvård.

Hälso- och sjukvården håller god kvalitet och tillgången till sjuksköterskor och läkare är hög, inte minst på grund av att andelen läkare med utländsk bakgrund ökat under senare år.

Pensionsåldern är idag 65 år men den ska gradvis höjas till 67 år till 2029, som ett sätt att anpassa systemet till att andelen äldre i befolkningen ökar. Tyskland beräknas komma att lägga motsvarande 12,5 procent av BNP på pensioner år 2050. Den summa som betalas ut till en löntagare med genomsnittlig livsinkomst väntas bli lägre än idag, trots att pensionsinbetalningarna höjts på senare år. 2015 sänktes dock nivån på pensionsinbetalningarna något. Att andelen äldre som fortfarande arbetar har ökat på 2010-talet hoppas underlätta finansieringen av pensionssystemet. Från 2014 infördes nya regler som gör det möjligt för dem som har arbetat i 45 år att gå i pension redan vid 63 års ålder. Detta gäller dock bara dem som är födda före 1953.

Tyskland släpar efter jämfört med många andra västländer när det gäller kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden. Även om nära tre fjärdedelar av kvinnorna i yrkesverksam ålder förvärvsarbetar, så är andelen som arbetar deltid 37 procent jämfört med genomsnittet i OECD-länderna på 22 procent. Dessutom är Tyskland ett av de länder i Europa som har störst inkomstgap mellan kvinnor och män: kvinnor tjänar i genomsnitt 22 procent mindre än männen. Sedan 2016 måste minst en tredjedel av styrelseledamöter i börsnoterade företag vara kvinnor.

Föräldrar kan ta ut barnledighet efter svensk modell sedan 2007. Föräldrapenningen, som motsvarar omkring två tredjedelar av nettolönen upp till ett tak, betalas ut i 12 månader till en förälder eller i 14 månader om pappan tar ut minst två månaders föräldraledighet. Sedan 2015 är det också möjligt att vara föräldraledig på halvtid under 28 månader. 

Tyskland var länge ett av få västeuropeiska länder som inte tillät samkönade äktenskap, men sommaren 2017 antog förbundsdagen en ny lag som godkände detta.

Om våra källor

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
3 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
100,0 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
99,2 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
11,2 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
4 714 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
31 procent (2018)

Källor

Kalendarium

  • Kalendarium

    • 2020

      • December

      • Rekordhöga lån i 2021 års budget

        Förbundsdagen antar en budget för 2021 som omfattar stora satsningar för att dämpa de ekonomiska effekterna av den pågående pandemin. Regeringen planerar att under 2021 låna närmare 178 miljarder euro och använda 500 miljarder euro på offentliga insatser för att skydda företag och arbetare som drabbas av den ekonomiska nedgången under pandemin. Det betyder att Tyskland under 2021 kommer att låna långt mycket mer än vad grundlagen egentligen tillåter. Enligt den så kallade ”skuldbroms” som finns befäst i grundlagen får regeringen inte låna mer än motsvarande 0,35 procent av BNP.        

      • Halv nedstängning över jul

        Ytterligare åtgärder vidtas för att försöka stoppa spridningen av covid-19. Alla affärer utom mataffärer beordras stänga liksom skolorna. Sociala kontakter ska begränsas till ett annat hushåll och sammanlagt får fem vuxna träffas på samma gång. Som vuxna räknas alla som fyllt femton och uppåt. Under själva julhelgen får sammanlagt nio vuxna träffas men bara om det handlar om nära släktingar.  

      • November

      • 26 september datum för val av ny kansler

        Regeringen beslutar att valet av ny förbundskansler efter Angela Merkel ska äga rum den 26 september 2021. Kanslern utses av ledamöterna i förbundsdagen.

      • Protester mot coronalagarna

        Tusentals personer samlas i centrala Berlin för att protestera mot de restriktioner som införts för att stävja pandemin. Det sker i samband med att förbundsdagen antar en lag som ger myndigheterna stärkta befogenheter att vidta åtgärder i syfte att minska smittspridningen. Demonstranterna anklagar regeringen för att försöka upprätta en ”diktatur” genom coronalagarna. Tidigare under november deltog 20 000 personer i en våldsam protest på samma tema i Leipzig och i augusti försökte ett hundratal demonstranter storma riksdagsbyggnaden i protest mot restriktionerna.     

      • Tolv åtalas i terrormål

        Tolv män åtalas för att ha planerat terroristattacker på politiker, asylsökande och muslimer eller för att ha stöttat sådana planer. Syftet med de planerade attackerna skulle enligt åklagare ha varit att åstadkomma en inbördeskrigsliknande situation i landet. Myndigheterna har lagt mer kraft på att komma åt underjordiska högerextremistiska organisationer efter två attentat 2019, dels mordet på politikern Walter Lübcke, som drev en generös linje i asylfrågor, dels en attack mot en synagoga i staden Halle. Bland annat har de enheter som jagar terrorister förstärkts med 600 nya tjänster.

      • Restriktioner återinförs för att stävja smittspridning

        Regeringen inför nya restriktioner för att hejda spridningen av covid-19. Restauranger, kaféer och barer får inte längre servera gäster inomhus och teatrar, biosalonger samt gym stängs helt. Skolor och affärer tillåts vara igång. Gränsen för hur många som får samlas sätts till max 10 individer från två hushåll.

      • Oktober

      • Ryssland pekas ut bakom förgiftning av regimkritiker

        Tyskland anklagar för första gången Ryssland för att ha varit ”involverat och ansvarigt” för förgiftningen av den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj som blev svårt sjuk i augusti efter att ha utsatts för ett nervgift under en resa i Sibirien. I ett gemensamt uttalande säger utrikesministrarna från Tyskland och Frankrike att de inte kan dra någon annan slutsats eftersom EU gång på gång uppmanat Ryssland att kasta ljus över händelsen utan att få något trovärdigt svar. Moskva säger i en kommentar att anklagelserna är ”oacceptabla” och liknar ”utpressning”. Tyskland skärper tonen dagen efter det att FN-organet Organisationen för förbud mot kemiska vapen OPCW bekräftat tidigare uppgifter om att Navalnyj förgiftades av novitjok som framställdes i Sovjetunionen under det kalla kriget. Tyskland och Frankrike uppger i uttalandet att de tillsammans kommer att fortsätta arbeta för att sanktioner införs mot de ryssar som kan bedömas vara ansvariga för attacken mot Navalnyj.

      • September

      • Tyskland ska ta emot 1 500 migranter från grekiska öar

        Regeringen har planer på att ta emot 1 500 utsatta migranter från Lesbos och andra grekiska öar. Det uppger nyhetsbyrån AFP efter att ha haft kontakt med regeringskällor. Tyskland har redan lovat ta emot ett hundratal ensamkommande barn och unga från flyktinglägret Moria på Lesbos som nyligen förstördes i bränder.

      • Sanktionshot mot Ryssland efter förgiftning

        Utrikesminister Heiko Maas hotar med sanktioner mot Ryssland om landet inte klargör vad som hände när den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj förgiftades. Navalnyj insjuknade ombord på ett flygplan mellan Tomsk och Moskva den 20 augusti. Han flögs efter ett par dagar till Berlin för sjukhusvård där. Enligt den tyska regeringen blev Navalnyj förgiftad med nervgiftet Novitjok. Kreml har förnekat inblandning i mordförsöket och säger sig inte ha fått ta del av bevismaterial och medicinska undersökningar från Tyskland.

      • Augusti

      • Våldsamma demonstrationer mot corona-restriktioner

        Över 40 poliser skadas i samband med demonstrationer i Berlin. Omkring 20 000 demonstranter, många av dem radikala vänster- eller högersympatisörer, sluter upp för att protestera mot reglerna för att bekämpa spridningen av covid-19. Drygt 130 människor grips av polisen och organisatörerna av demonstrationerna kommer att lagföras för att inte ha följt coronarestriktioner om social distans.

      • Juli

      • Tusentals amerikanska soldater flyttas från Tyskland

        USA kommer att flytta sitt militära kommando i Europa (EUCOM) från Stuttgart till Mons i Belgien, där Nato också har sitt högkvarter Shape. Det hela är ett led i en strävan att effektivisera och rationalisera USA:s militära närvaro i Europa, enligt amerikanska militära chefer. Men USA:s president Donald Trump har sagt att förflyttningen också sker på grund av att Tyskland inte i tillräckligt hög grad axlat sin del av den ekonomiska bördan av att försvara Europa. Omkring hälften av de totalt 34 500 soldater som USA har stationerade i Tyskland ska lämna landet. Men flytten kommer att ta flera år. Tyska bedömare befarar att beslutet att dra tillbaka tusentals amerikanska soldater, som varit i landet sedan slutet av andra världskriget, få stora både militära och ekonomiska konsekvenser för Tyskland.

      • Nazivakt fälld för brott i läger

        En domstol i Tyskland fäller en 93-årig man som arbetade i det nazistiska dödslägret Stutthof utanför Gdańsk i slutet av andra världskriget. Mannen döms för medhjälp till mord, straffet blir två års fängelse villkorligt. Stutthof var det första läger nazisterna etablerade utanför Tyskland och ett av de sista som befriades. Närmare 65 000 fångar tros ha mist livet där, bland dem polacker och judar från flera länder. Den fällande domen kan bli en av de sista för brott under Förintelsen, eftersom ännu levande personer som pekats ut som förövare har nått mycket hög ålder.

      • EU enas om coronastöd

        Efter hårda och långdragna förhandlingar enas EU-ländernas ledare om ett gigantiskt stödpaket för att bidra till återuppbyggnaden efter coronakrisen. Totalt omfattar stödpaketet 750 miljarder euro. Omkring hälften, 390 miljarder euro, ska delas ut i bidrag till länder och företag som drabbats hårdast. Resten, det vill säga 360 miljarder, kommer att kunna lånas ut.  Coronastödet kommer att finansieras via gemensamma lån som tas av EU-kommissionen. EU:s medlemmar går gemensamt i borgen för lånen för första gången någonsin. Länder som drabbats hårt under pandemin kommer att få stöd, däribland Spanien och Italien. Vid EU-toppmötet antas också en långtidsbudget på 1 075 miljarder euro för åren 2021–2027. Tyskland lyckas förhandla till sig en rabatt på 3 671 miljoner euro om året. Överenskommelsen om budgeten ska  dock godkännas av Europaparlamentet. 

      • Tyskland ny ordförande i EU:s ministerråd

        Tyskland tar över det roterande ordförandeskapet i EU:s ministerråd för ett halvår. Flera stora frågor behöver lösas. Det handlar inte minst om att nå enighet bland medlemsländerna om förslaget om en återhämtningsfond på 750 miljarder euro för att hjälpa länder som drabbats hårt under coronapandemin. Men det handlar också om att ro i hamn en ny långtidsbudget för åren 2021–2027. Även brexitförhandlingarna med Storbritannien behöver drivas vidare.

      • Juni

      • Nytt stort räddningspaket

        Angela Merkels regering presenterar ett gigantiskt ekonomiskt paket med åtgärder för att få fart på ekonomin och öka tyskarnas köpkraft. Paketet omfattar över 130 miljarder euro med bland annat skattesänkningar och bidrag till barnfamiljer på 300 euro per barn. Momsen kommer att sänkas från 19 till 16 procent mellan 1 juli och 31 december 2020. Även företag inom sektorer som drabbats särskilt hårt av krisen - som turism- och nöjessektorn och hotell- och restaurangbranschen – kommer att kunna få särskilt stöd.Tyskland väntas gå in i den djupaste lågkonjunkturen i landet på 70 år.

      • Maj

      • Tyskland häver fler coronarestriktioner

        På många håll har affärer, skolor och kyrkor öppnat igen. Fortfarande råder bestämmelser om att människor inte får vara för nära varandra, men det är nu tillåtet med grupper på högst tio personer på offentliga platser. De tyska delstatsledningarna har nu själva ansvaret för att bestämma när de åtgärder som införts för att begränsa coronaviruset spridning ska upphöra inom deras områden. Oenigheten om när restriktionerna ska hävas och hur har varit stor mellan olika delstatsregeringar och den federala regeringen. Hittills har 8300 människor dött i sviterna av coronaviruset medan omkring 180 000 människor rapporteras ha smittats.

      • April

      • Coronapandemin ”under kontroll” i Tyskland

        Enligt den tyska regeringen har landet nu kontroll över spridningen av coronaviruset. En del mindre affärer i olika delar av landet har därmed fått öppna igen. Därefter kommer fler affärer att få öppna igen gradvis. Fortfarande kommer restriktionerna om att invånarna endast får mötas två personer i taget att kvarstå, liksom reglerna om fysisk distans mellan människor i offentliga miljöer. Människor rekommenderas också att bära ansiktsmask. Nu rapporteras nära 140 000 människor i landet ha smittats av viruset. Det höga antalet beror dock även på att fler människor har testats för corona än i många andra länder. Cirka 4 300 personer har avlidit.

      • Minderåriga flyktingar tas emot från Grekland

        Tyskland har lovat att ta emot 50 ensamkommande barn och tonåringar från flyktingläger i Grekland. Initiativet är en del av ett samarbete mellan EU-kommissionen och grekiska myndigheter, vilket även har stöd av UNHCR och andra migrantorganisationer. Ett tiotal EU-länder kommer att ta emot totalt 1 600 ensamkommande minderåriga för att avlasta Grekland, vars flyktingläger är överfulla och förhållandena svåra.

      • Mars

      • Stödpaket för ekonomin

        Tyska förbundsdagen godkänner regeringens åtgärdsplan för att försöka tackla coronapandemins konsekvenser för ekonomin. Räddningspaketet som både handlar om stöd till företag genom ökade möjligheter till lån och om åtgärder för att stötta sjukvården omfattar totalt drygt ettusen miljarder euro. Bland annat ska en ekonomisk stabiliseringsfond på 400 miljarder euro bildas. Förbundsrådet väntas i dagarna godkänna paketet, som har brett politiskt stöd.

      • Merkel i karantän på grund av coronavirus

        Förbundskansler Angela Merkel sätter sig själv i karantän efter att hon träffat en läkare som senare visar sig vara smittad av coronaviruset. Strax innan meddelandet kommer om Merkels isolering har hon meddelat att tyska folket inte får mötas i grupper som är större än två personer åt gången. Hittills har nära 19 000 personer i landet smittats av coronaviruset medan 55 tyskar har dött i covid-19.

      • Rekordstort stödpaket mot återverkningar av virus

        För att hålla företag under armarna under coronapandemin meddelar regeringen att företag kommer att kunna få frikostiga lån. Enligt finansminister Olaf Scholz finns ingen övre gräns för lånen till företagen. Till en början kommer 550 miljarder euro att avsättas för de statliga lånen, en summa som redan den är större än den tyska regeringens stöd under finanskrisen 2008.

      • Tyskland stänger gränser

        Gränserna mot Schweiz, Österrike och Frankrike stängs. Regeringen har i det längsta velat upprätthålla den fria rörligheten i enlighet med Schengenavtalet och gränserna mot Nederländerna och Belgien hålls än så länge fortsatt öppna. Människor som arbetspendlar kommer också att kunna fortsätta ta sig till sina arbeten i Tyskland och även varutransporter kommer att kunna passera. Skolor hålls stängda över hela landet och många delstater har även stängt restauranger och nöjeslokaler. Syftet med åtgärderna är att dämpa spridningen av coronaviruset och covid-19, som hittills omkring 5 000 människor insjuknat i.

      • Februari

      • Åtta döda i attentat utanför Frankfurt

        En man öppnar eld mot människor i två barer med vattenpiperökning i Hanau utanför Frankfurt. Offren har kurdisk bakgrund och dådet har högerextrema motiv visar det sig när polisen hittar ett brev och en video från gärningsmannen som hittats död i sitt hem.

      • Kramp-Karrenbauer avgår som CDU-ledare

        CDU:s partiledare Annegret Kramp-Karrenbauer avgår och meddelar att hon inte heller ställer upp som kristdemokraternas kandidat till förbundskansler inför parlamentsvalet 2021. Hennes avgång kommer efter en politisk skandal där kristdemokraterna tillsammans med högernationalistiska AFD röstat fram en liberal delstatschef, Thomas Kemmerich, i Thüringen istället för den sittande regeringschefen (ministerpresidenten) Bodo Ramelow från Vänstern (Die Linke). Att kristdemokraterna samarbetat med yttersta högern ledde till stark kritik inom, såväl som utanför partiet. Skandalen ledde även till att Kemmerich valde att inte tillträda posten och i början av mars omvaldes istället Ramelow.

      • Januari

      • Första fallen av nytt coronavirus

        Fyra tyskar rapporteras ha smittats av ett nytt coronavirus. En kinesisk kvinna från Shanghai har besökt ett företag i Bayern och där smittat fyra anställda. Kinesiskan hade nyligen fått besök av sina föräldrar som bor i den kinesiska staden Wuhan, där coronaviruset först uppstod och spred sig i slutet av 2019.

    • 2019

      • December

      • Tyskland utvisar ryska diplomater

        Tyska åklagare uppger att mycket pekar på att Ryssland kan ligga bakom mordet på en georgisk man i centrala Berlin i augusti 2019. En rysk man greps efter dådet. Enlig åklagare kan det vara Moskva eller styrande i den ryska delrepubliken Tjetjenien som beställt dådet. Den tyska regeringen utvisar efter beskedet två ryska diplomater.

      • November

      • Tusentals bönder demonstrerar i Berlin

        En lång procession med flera tusen traktorer stoppar trafiken i centrala Berlin. Bönderna protesterar mot planerade förändringar inom jordbruket med nya miljöregler. Regeringen vill bland annat begränsa användningen av gödning och ogräsmedlet Glyfosat. Regeringens åtgärder ska bidra till att anpassa jordbruket till rådande EU-regler.

      • SPD väljer ny Merkelkritisk ledarduo

        Istället för att utse det ledarpar som partietablissemanget förordar – finansminister Olaf Scholz och delstatspolitikern från Brandenburg Klara Geywitz – väljer SPD-medlemmarna två vänsterorienterade politiker, Walter Borjans och Saskia Esken som är kritiska till det rådande regeringssamarbetet med kristdemokraterna. Scholz och Geywitz lovade att SPD skulle stanna kvar i regeringskoalitionen, medan Borjans och Esken är öppet kritiska och har sagt sig vilja omförhandla politiska överenskommelser. 

      • Oktober

      • AFD näst störst i valet i Thüringen

        Högernationalistiska AFD kommer tvåa i delstatsvalet i Thüringen och hamnar därmed före CDU som kommer först på tredje plats. Vänstern, som styrt delstaten i en koalition, befäster sin makt och segrar med 31 procent av rösterna. AFD får 23 procent av rösterna medan kristdemokraterna får 22 procent.

      • Tyskland stoppar vapenexport till Turkiet

        Efter Turkiets militära offensivt mot den kurdiska YPG-milisen i nordöstra Syrien beslutar Tyskland att stoppa sin vapenexport till landet. Den tyske utrikesministern Heiko Maas säger att "Tysklands federala regering inte kommer att utfärda några nya tillstånd för krigsmateriel som kan användas av Turkiet i Syrien".

      • Två döda i attentat mot synagoga

        Två människor skjuts till döds i ett antisemitiskt attentat riktat mot en synagoga i staden Halle i Sachsen-Anhalt i östra Tyskland. Gärningsmannen direktsänder dådet på sociala medier, där det hinner visas en kort stund innan det tas bort. Ytterligare två människor skadas i attentatet, som äger rum samma dag som den judiska fastehögtiden.

      • September

      • Tyskland ber Polen om förlåtelse

        Förbundspresident Frank-Walter Steinmeier ber Polen om förlåtelse för ”det förfärliga krig” som inleddes för 80 år sedan när det nazistiska Tyskland anföll Polen den 1 september 1939. Steinmeier är tillsammans med flera andra ledare i Polen för  minnesceremonier. Det högernationalistiska regeringspartiet Lag och rättvisa i Polen kräver kompensation från Tyskland för lidandet under andra världskriget, då sex miljoner polacker dödades. Tyskland anser dock frågan om ekonomisk kompensation redan har hanterats.

      • AFD näst störst i Brandenburg och Sachsen

        Det högerextrema partiet AFD blir näst största parti i delstatsvalen i Brandenburg och Sachsen. Bedömare menar att resultatet beror på att många invånare i de tidigare östtyska delstaterna är missnöjda med invandringspolitiken och att de tidigare östtyskarna har lägre inkomst och välfärd än tidigare västtyskar. I Brandenburg får AFD 23 procent av rösterna och 23 mandat i delstatsparlamentet. Socialdemokraterna SPD segrar med knapp marginal och får 25 mandat. I Sachsen får AFD drygt 27 procent och 38 mandat medan CDU kommer på förstaplats med 32 procent av rösterna och 45 mandat. 

      • Augusti

      • Ryssland misstänks ligga bakom mord i Berlin

        En georgisk man skjuts till döds vid lunchtid i en park i centrala Berlin. En 49-årig rysk medborgare grips kort därefter. Den mördade mannen spelade en viktig roll i kriget i Tjetjenien mot Moskva på 1990-talet. Han överlevde ett mordförsök i Georgiens för några år sedan och sökte därefter politisk asyl i Tyskland. Enligt uppgifter till tyska medier finns det likheter med andra ryska attentat mot tidigare ryska regimkritiker i utlandet.

      • Juli

      • Nej till att delta i amerikansk marininsats utanför Iran

        Enligt utrikesminister Heiko Maas kommer Tyskland inte att delta i en USA-ledd insats för att skydda fartyg i Hormuzsundet och Persiska viken. Beskedet är ett svar på en begäran från USA för att skydda fartygstrafiken och ”bekämpa iranska angrepp”. Ett skäl till beslutet är enligt Maas att Berlin inte stöder USA:s strategi mot Iran. Tyskland kan däremot tänka sig att överväga att delta i en eventuell europeisk insats.

      • Tyska blir ny ordförande för EU-kommissionen

        Det är nu klart att Tysklands före detta försvarsminister Ursula von der Leyen blir ny ordförande för EU-kommissionen, sedan EU-parlamentet givit sitt godkännande. Marginalen var dock knapp, 383 ledamöter röstade för att godkänna henne, 327 ledamöter röstade emot och 22 lade ned sina röster. Hon tar över posten efter Jean-Claude Juncker den 1 november. Hon kommer därmed att bli den första kvinnan på posten. Samma dag blir det klart att Annegret Kramp-Karrenbauer, som blev ny ledare för CDU i slutet av 2018 (se December 2018) kommer att bli ny tysk försvarsminister.

      • Juni

      • SPD-ledaren Andrea Nahles avgår

        Efter endast omkring ett år som partiledare för SPD meddelar Andrea Nahles att hon lämnar sin post. Skälet är framför allt partiets dåliga resultat i valet till Europaparlamentet i slutet av maj. SPD förlorade då nästan varannan väljare och fick endast 15,8 procent av rösterna. Men beslutet påverkas även av valförlusten i Bremen samma helg som EU-valet, då SPD förlorade makten i delstaten som varit ett av partiets främsta fästen. Efter Nahles avgång håller Merkels koalitionsregering krissamtal.

      • Maj

      • Nederlag för regeringspartierna i EU-valet

        Kristdemokraterna CDU och CSU får endast stöd av 28 procent av väljarna i valet till Europaparlamentet vilket ger partierna 29 mandat. Även för deras socialdemokratiska regeringspartner SPD går det dåligt. Partiet kommer på tredje plats med drygt 15 procent av rösterna och 16 mandat. Den stora valvinnaren är istället De gröna som nästan fördubblar sitt resultat jämfört med valet 2014. Partiet får drygt 20 procent av rösterna, vilket ger det 21 platser i Europaparlamentet. Över en tredjedel av förstagångsväljarna röstade enligt väljarundersökningar på De gröna.

      • Januari

      • Nytt vänskapsavtal mellan Tyskland och Frankrike

        Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron undertecknar ett nytt vänskapsavtal i den tyska staden Aachen. Det nya Aachenavtalet är en uppdatering av Élyséefördraget som undertecknades för 56 år sedan av Frankrikes president Charles de Gaulle och Tysklands förbundskansler Konrad Adenauer. Élyséefördraget markerade betydelsen av samarbete mellan de båda länderna som så ofta varit bittra fiender och krigat mot varandra. Aachenavtalet ska ytterligare fördjupa relationerna mellan länderna och leda till ökat samarbete på en rad områden som försvars- och säkerhetspolitik, näringsliv och forskning, infrastruktur med mera.

    • 2018

      • December

      • AKK efterträder Merkel som CDU-ledare

        Annegret Kramp-Karrenbauer blir ny partiledare för kristdemokraterna (CDU) efter Angela Merkel. Det står klart sedan Kramp-Karrenbauer, som kallas AKK på grund av sitt långa svåruttalade namn, besegrat den mer konservativt inriktade advokaten Friedrich Merz. AKK vinner med knapp marginal vid en partiomröstning med 517 av 999 röster mot 482 för Merz. Kramp-Karrenbauer står nära Merkel politiskt och är den som Merkel förordat som sin efterträdare. AKK har fram tills nu varit CDU:s partisekreterare – en post som hon handplockades till av Merkel i våras. Innan dess var AKK regeringschef i delstaten Saarland.

      • Demonstrationer mot kolkraft

        Demonstrationer mot Tysklands användning av kolkraft hålls på olika håll i landet inför att FN:s klimatmötet inleds i den polska staden Katowice. I Köln demonstrerar 10 000−20000 människor och i Berlin uppges 16 000 ha deltagit i marscher, medan polisen beräknar siffran till 5000. Kol svarar fortfarande för nära 40 procent av energiproduktionen i landet.

      • Oktober

      • Merkel planerar att avgå

        Angela Merkel meddelar hon inte kommer att kandidera som partiledare för kristdemokraterna i partikongressen i början av december. Hon drar tillbaka sin kandidatur som ett resultat av kristdemokraternas tillbakagång i delstatsvalet i Hessen. Hon är däremot beredd att sitta kvar som förbundskansler fram till nästa val 2021.

      • Nya valnederlag för CDU och SPD i Hessen

        Såväl kristdemokraterna som socialdemokraterna går kraftigt tillbaka i delstatsvalet i Hessen. Bägge partierna går tillbaka med omkring elva procentenheter jämfört med valet 2013. CDU blir fortsatt största parti med 27 procent av rösterna och 40 mandat. SPD och De gröna får båda 29 mandat. AFD tar plats i delstatsparlamentet för första gången med 19 mandat.

      • Tyskland bromsar vapenexport till Saudiarabien

        Tyskland ställer tills vidare in sin planerade vapenexport till Saudiarabien. Anledningen är den saudiske regimkritikern Jamal Khashoggis död – han dog under oklara omständigheter på Saudiarabiens konsulat i Istanbul. Nyligen godkände Tyskland export av militär utrustning till Saudiarabien till ett värde av 416 miljoner euro under 2018, ungefär 4,5 miljarder kronor. Exporten från Tyskland till Saudiarabien har framför allt brukat omfatta patrullbåtar.

      • CSU backar stort i Bayern

        CDU:s systerparti i Bayern, CSU, gör ett historiskt tapp i delstatsvalet. Partiet förlorar över 10 procentenheter jämfört med 2013, men blir ändå största parti med 85 av 205 mandat i delstatsparlamentet. CSU förlorar sin absoluta majoritet och den dominans som det haft i parlamentet sedan 1960-talet. Men det kommer att kunna fortsätta i regeringsställning om det hittar en samarbetspartner. Även SPD går kraftigt tillbaka och halkar ned från andra till femte plats med 22 mandat. Även AFD får 22 mandat och tar därmed plats i sitt femtonde delstatsparlamentet.

      • Tyskland förlänger gränskontroller

        Den tyska regeringen förlänger gränskontrollerna vid gränserna mot Österrike och Danmark med ytterligare sex månader. Tyskland var ett av de EU-länder som införde kontrollerna 2015 i det passfria Schengenområdet som en följd av flyktingkrisen i EU. Enligt inrikesminister Horst Seehofer var skälet till beslutet att det fortfarande var många migranter som lyckades ta sig över gränserna illegalt.

      • September

      • Merkel och Erdoğan försöker läka öppna sår

        Demonstrationer hålls både för och emot Turkiets president Erdoğan, när han inviger en av Europas största moskéer i Köln som avrundning på ett statsbesök. Turkiet, vars ekonomi har försämrats, vill ha bättre förbindelser med Europas starkaste näringsliv. Tyskland har för sin del intresse av att Turkiet förmår och vill hålla sitt avtal med EU om att begränsa flyktingströmmarna. Förbundskansler Angela Merkel säger när de har träffats att ”djup oenighet” kvarstår i bland annat människorättsfrågor. Tyskland har kritiserat massgripanden i Turkiet, medan Erdoğan är missnöjd med att Tyskland inte lämnar ut terroranklagade kurder och anhängare till Gülenrörelsen, som han anklagar för ett kuppförsök.

      • Tysk polischef kidnappade mordmisstänkt

        En brottsutredning pågår mot Tysklands rikspolischef Dieter Romann, sedan han personligen hämtat en mordmisstänkt irakier från Kurdistan. Irakiern, som varit asylsökande i Tyskland, har medgett mord på en 14-årig flicka och misstänks också ha våldtagit en 11-åring. Han greps i norra Irak i juni av kurdiska styrkor, som lämnade över honom till Romann på Erbils flygplats. Ingen begäran om utlämning hade då gjorts till regeringen i Bagdad.

      • Knäpp på näsan för Merkel

        Förbundskansler Merkel utsätts för ett bakslag när CDU och CSU ska rösta om gruppledare i förbundsdagen. Istället för att utse Merkels kandidat och förtrogne Volker Kauder som lett de båda partierna i förbundsdagen i 13 år, väljs den ganska okände ledamoten Ralph Brinkhaus till ny gruppledare. Omröstningen uppfattas som ett tecken på att kristdemokraterna inte längre har fullt förtroende för Merkel, vars anseende också fläckats av turerna kring avsättningen av den tidigare underrättelsechefen.

      • Katolska kyrkan ber om ursäkt för sexuella övergrepp

        En forskningsrapport på uppdrag av den tyska biskopskonferensen visar att över 3 600 barn, främst pojkar, utsatts för sexuella övergrepp och utnyttjande av tyska katolska präster mellan 1946 och 2014. Efter uppgifterna riktar den tyska katolska kyrkan en ursäkt till offren och lovar att förövarna ska ställas till svars.

      • Underrättelsechef avsätts efter regeringstvist

        Chefen för landets underrättelsetjänst BFV Hans-Georg Maassen lämnar sin post sedan han hamnat i blåsväder efter att ha ifrågasatt äktheten i videoinslag från allmänheten som visade högerextremister som attackerade och jagade invandrare i staden Chemniz. Maassen kritiserades också för att ha haft möten med högerextremistiska grupper och företrädare för AFD. SPD-ledaren Andrea Nahles krävde att Maassen skulle sparkas, något som dock Massens chef inrikesminister Horst Seehofer motsatte sig. En kompromiss ingicks till slut i ett försök att lösa krisen. Enligt denna skulle Massen lämna sin post, men samtidigt befordras till vicechef för inrikesdepartementet.  Efter stark kritik från oppositionen och upprörda reaktioner från allmänheten slutade det hela med att Massen inte fick någon fast chefspost utan istället skulle bli rådgivare till Seehofer.

      • Augusti

      • Högerextremister orsakar kravaller

        Under några dagar samlas högerextremister för att protestera i staden Chemnitz i delstaten Sachsen mot att en tysk man dödats i ett gräl med två män med utländsk bakgrund. Demonstranterna uppges trakassera och jaga människor som uppfattas som utlänningar. Vid ett tillfälle uppges högerextremisterna uppgå till närmare 6000 medan omkring 1500 vänsteraktivister anordnar motdemonstrationer. Polisen i staden har svårt att kontrollera protesterna och tvingas kalla på förstärkning. Förbundskansler Merkel fördömer våldsamheterna och hatpropagandan. Högerextrema demonstrationer och motdemonstrationer från vänstergrupper fortsätter under några dagar därefter och våldsamheterna leder till att människor skadas.

      • Ny asylhantering prövas i Bayern

        Sju särskilda anläggningar för  asylsökande öppnar i Bayern. De ingår i den tyska inrikesministern Seehofers omfattande plan på att förändra asylhanteringen. Syftet med dessa asylcentra är att asylsökande ska vistas på samma ställe under hela asylprocessen, från det att ansökan lämnas in och fram till beslut. Väntetiderna ska därmed kortas och utvisningar av de som får avslag på sin ansökan ska underlättas. Personer som nekas uppehållstillstånd ska skickas tillbaka sitt hemland direkt från centret. Seehofers förhoppning är att fler tyska delstater ska följa Bayerns initiativ. Samtidigt som centren öppnas träder också ändrade regler för familjeåterförening för flyktingfamiljer i kraft. Flyktingar med begränsat uppehållstillstånd ska åter kunna få rätt att förenas med sina familjer. Varje månad ska omkring 1 000 flyktingar väljas ut som får återförenas. Möjligheten stoppades 2016 av den tyska regeringen i samband med flyktingvågen.

      • Juli

      • Tyskland tar bort sanktioner mot Turkiet

        Enligt regeringen kommer en begränsning av exportgarantier till Turkiet inte att förnyas. Därtill tar tyska utrikesdepartementet bort en text som varnar tyskar från att resa till Turkiet på grund av risken för att gripas. Förändringarna i den tyska hållningen sker sedan Ankara har hävt det undantagstillstånd som rått i landet under två år.

      • Nynazist får livstids fängelse för rasistmord

        Beate Zschäpe ingick i den nazistiska terrorcellen Nationalsocialister underjord (NSU). Mellan åren 2000 år 2007 mördade de nio migranter och en polis och genomförde två bombattentat samt flera bankrån. Idag är bara Beate kvar i livet sedan de två andra medlemmarna Uwe Böhnhardt och Uwe Mundlos begick självmord efter ett misslyckat bankrån 2011.

      • Trump pressar Merkel om Nato

        President Trump läxar upp de andra Nato-ländernas ledare vid alliansens två dagars toppmöte i Bryssel. Trump kräver att medlemmarna ökar sina bidrag till två procent av BNP nu omedelbart istället för år 2024 som planerat. Han kräver vidare att  alla länder på sikt ska avsätta 4 procent av BNP till Nato. Trump ger sig särskilt på Tyskland som bidrar med 1,24 procent av jämfört med USA:s 3,50 procent. Med hänvisning till att Tyskland  köper gas från Ryssland anklagar Trump Tyskland för att vara Rysslands ”fånge”. Tysklands förbundskansler Angela Merkel  replikerar att hon mycket väl vet vad det innebär att leva under rysk dominans och att hon är glad att det återförenade Tyskland har möjlighet att fatta sina egna oberoende beslut. Efter två dagars förhandlingar hävdar Trump att alla länder gått med på att höja sina bidrag och att Nato nu är ”mycket, mycket starkare än för två dagar sen”. Enligt Trump är USA:s engagemang i Nato fortsatt mycket starkt, huvudsakligen beroende på att de andra medlemsländerna lovat att betala mer.

      • Regeringspartierna enas om ny migrationsöverenskommelse

        Nu godkänner även Socialdemokraterna (SPD) den migrationsöverenskommelse som Angela Merkel slöt med sin inrikesminister CSU-politikern Horst Seehofer i början av juli. Vissa modifieringar görs dock. SPD-ledaren Andrea Nahles säger att Tyskland inte kommer att agera på egen hand, men att åtgärder ska vidtas för att skynda på processen för att personer som sökt asyl i ett annat EU-land ska kunna skickas tillbaka dit (enligt EU:s Dublinförordning ska en person som flyr till Europa söka skydd i det första säkra land som hen kommer till). Ledarna för CDU, CSU och SPD enas om att inga så kallade transitcenter ska upprättas istället ska asylärendena hanteras vid polisstationer. Seehofer har backat från förslaget om att asylsökanden som registerats i ett annat EU-land ska kunna avvisas direkt vid gränsen efter påtryckningar från Merkel, Italien och Österrike. 

      • CSU stannar kvar i regeringen efter avtal med Merkel

        Den akuta krisen för att den tyska regeringen ska spricka tycks vara över. Detta sedan förbundskansler Angela Merkel och inrikesminister Horst Seehofer från CSU har slutit en överenskommelse om migrationspolitiken. Avtalet innebär att kontrollerna stärks längs gränsen mot Österrike för att det ska bli möjligt att avvisa personer som sökt asyl i ett annat EU-land. Det ska även upprättas nationella transitcenter där dessa asylsökande ska vistas i väntan på att de ska kunna skickas tillbaka till det EU-land där de först sökt asyl (som det är idag återvänder omkring 15 procent). Det är ännu inte klart hur Socialdemokraterna, som också ingår i regeringen, ställer sig till överenskommelsen. Socialdemokraterna har tidigare motsatt sig en ytterligare skärpning av asylreglerna.

      • Merkels migrationspolitik stöds av CDU

        Vid ett partimöte antar CDU en resolution som stöder Merkels linje i migrationsfrågan och den överenskommelse som EU-länderna nyligen kommit överens om. Den stora frågan är nu hur CDU:s koalitionspartner CSU under ledning av inrikesminister Horst Seehofer ska reagera. Seehofer har hotat med att sätta i verket planer på att börja avvisa flyktingar vid gränsen som redan har registrerats i ett annat EU-land. För att blidka honom och CSU framhåller Merkel att bilaterala avtal nåtts med Spanien, Grekland och ytterligare tolv andra EU-länder om att de ska ta tillbaka asylsökande. Merkel vill även upprätta speciella mottagningscentra för asylsökande som redan är registrerade i ett annat EU-land, i väntan på att de ska kunna skickas tillbaka.

      • Juni

      • EU-överenskommelse om migration

        EU-länderna enas efter långdragna förhandlingar till slut om en kompromiss som innebär att EU-länder ska kunna bilda särskilda mottagningscentraler för migranter som kommer via Medelhavet. Dessutom ska man utreda om liknande centra kan bildas utanför EU i Nordafrika. Många frågor lämnas dock olösta efter EU-mötet. Det är oklart vilka EU-länder som är villiga att hysa mottagningscentraler och det råder fortfarande oenighet om hur asylsökande som bedöms ha asylskäl ska fördelas mellan medlemsstaterna. Förbundskansler Merkel säger dock att hon är nöjd med överenskommelsen och ser den som ett steg på vägen mot ett gemensamt fungerande system för att ta emot asylsökande inom EU.

      • Migrationsfrågan utlöser regeringskris

        Inrikesminister Horst Seehofer från CSU försöker införa nya gränskontroller som en del av en omfattande plan för att göra om asylsystemet. Han vill bland annat att flyktingar som redan registrerats i ett annat EU-land ska kunna avvisas vid gränsen. Förbundskansler Merkel har sagt nej till förslaget eftersom det kan rycka upp EU:s system för immigration och hota den fria rörligheten inom EU. Inte minst om flera EU-länder inför samma regler som Seehofer föreslår. Ingen av parterna ville ge vika och koalitionsregeringen ser farligt nära ut att spricka, men Merkel lyckas till slut övertyga Seehofer om att de ska invänta ett EU-toppmöte där beslut ska fattas om hela unionens asylpolitik innan Tyskland genomför någon förändring på egen hand.

      • Ökat gränssamarbete med Österrike

        Tysk polis i  Bayern ska samarbete mer med österrikisk polis  kring kontrollen av den gemensamma gränsen. Även i Brennerpasset i Alperna, som förbinder Italien och Österrike, kommer de båda ländernas polisstyrkor samarbeta mer. Syftet är att förbättra brottsbekämpning och hindra illegal invandring. Migranter som tar sig in på olaglig väg i länderna gömmer sig ofta mellan vagnar på godstågen som går genom Brennerpasset.

      • Maj

      • April

      • SPD får sin första kvinnliga partiledare

        Den tidigare arbetsmarknadsministern Andrea Nahles, också gruppledare för partiet i förbundsdagen, väljs till ny partiledare för SPD. Hon blir partiets första kvinnliga ledare. Hon besegrar en annan kvinna, Simone Lange, med två tredjedelar av rösterna, men det är ett sämre resultat än vad många bedömare hade förväntat sig. 

      • Mars

      • Ryska diplomater utvisas

        Tyskland utvisar fyra ryska diplomater till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Det sker i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater, varav 60 från USA. Moskva förnekar all inblandning i giftattacken och hotar med motåtgärder.

      • Merkels nya regering tillträder

        Förbundsdagen väljer om Angela Merkel som förbundskansler med siffrorna 364-315. Hon utses därefter formellt till posten av landets president. Hennes nya regering tillträder med Heiko Maas som utrikesminister, Olaf Scholz som finansminister, Horst Seehofer som inrikesminister och Ursula von der Leyen som försvarsminister.

      • Åtta högerextremister får fängelsestraff efter flyktingattentat

        Två män från staden Freital i östra Tyskland döms av en domstol i Dresden till tioåriga fängelsestraff efter att ha bildat en terrorgrupp som bland annat genomfört sprängattentat under 2015. Ytterligare sex personer får fängelsedomar på mellan fyra och åtta år. Attackerna har riktas mot flyktingboenden och vänsterpolitikers bostäder och kontor med hjälp av kraftiga fyrverkeripjäser som köpts i Tjeckien.

      • Klart för ny tysk regering

        Två tredjedelar av SPD-medlemmarna röstar ja till att partiet bildar regering tillsammans med Angela Merkels kristdemokrater. Efter fem månader av förhandlingar, hela tiden med hotet om nyval  hägrande i bakgrunden, står det nu klart att Tyskland inom kort kommer att få en ny stor koalitionsregering  mellan SPD och CDU/CSU.

      • Februari

      • IT-attacker mot försvars- och inrikesdepartementen

        En talesperson för inrikesministeriet bekräftar uppgifter om att tysk underrättelsetjänst utreder hackerattacker mot försvars- samt inrikesdepartementet. Skadliga program ska ha angripit datanätverken, något som upptäcktes i december 2017. En rysk hackergrupp kallad Fancy Bear eller APT28 tros ligga bakom IT-attentatet.

      • Partier överens om regeringssamarbete

        Kristdemokraterna och socialdemokraterna är nu överens om att bilda en gemensam regering sedan de förhandlat såväl om vilken politik som ska föras på en rad områden – från vapenexport och invandring till bland annat klimatfrågor – som vilket parti som ska få vilka ministerposter. Innan en ny koalitionsregering kan bildas behöver dock SPD-medlemmarna ge sitt godkännande. En postomröstning ska genomföras inom de närmaste veckorna bland omkring 460 000 SPD-medlemmar. Martin Schulz meddelar kort efter att förhandlingarna slutförts att han kommer att avgå som partiledare för SPD.

      • Januari

      • Merkel vill stärka EU:s utrikespolitik

        Vid Världsekonomiskt forums årliga möte i Davos i Schweiz efterlyser förbundskansler Merkel en mer enad och tydligare utrikespolitik från EU:s sida. Hon anser att unionen inte agerat tillräckligt kraftfullt och samordnat i kriget i Syrien, kriser i Afrika och när det gäller hot från Islamiska staten

      • Rekord i vapenförsäljning

        En utredning av det tyska statliga TV-och radiobolaget ARD visar att koalitionsregeringen mellan kristdemokraterna och SPD har exporterat vapen för en större summa än någon annan tysk regering i modern tid. Särskilt stor har skillnaden varit när det gäller export till länder som inte är med i EU eller Nato. Under nuvarande regering har denna export legat på över 14 miljarder euro. Jämfört med under Merkels tidigare regering (2010−2013) är detta en ökning med 47 procent.

      • AFD får ordförandeposten i parlamentets budgetkommitté

        Att AFD, som tidigare haft svårt att få viktiga uppgifter i parlamentet, lyckas ta hem den mäktiga posten som budgetkommittéledare beror mycket på att SPD och kristdemokraterna ser ut att vara på väg att bilda en gemensam regering. Om detta går i lås kommer AFD att bli det största oppositionspartiet i förbundsdagen. 

      • SPD röstar ja till regeringsförhandlingar

        Med knapp marginal säger SPD ja till att officiella förhandlingar inleds med Merkels kristdemokratiska block. Att bara drygt hälften av SPD-deltagarna vid partikongressen röstar ja ses som ett tecken på att det finns ett missnöje med SPD-ledaren Martin Schulz agerande, inte minst anses SPD ha fått igenom för få av sina egna hjärtefrågor i den gemensamma överenskommelse med CDU/CSU, som ska ligga till grund för förhandlingarna.

      • Tysk industri efterlyser massinvestering för att klara klimatmål

        Den tyska industrifederationen BDI ger ut en ny rapport där slutsatsen dras att det behövs investeringar för 1,5 biljoner euro för att Tyskland ska kunna minska utsläppen av växthusgaser med 80 procent jämfört med nivåerna 1990. För att nå det ännu högre klimatmålet på en 95-procentig minskning krävs satsningar på motsvarande 2,3 biljoner euro.

      • Särskild post inrättas mot antisemitism

        Förbundsdagen röstar ja till att tillsätta en rapportör som ska verka mot antisemitism. Bland annat ska en särskild strategi utarbetas som ska stoppa brott med antisemitisk bakgrund. Kristdemokraterna, SPD, De gröna och FDP står bakom förslaget, som får stöd av AFD. Vänstern röstar emot. Partiet menar att lagförslaget lägger för stark betoning på att migrationen från Mellanöstern och Nordafrika är ett av problemen bakom ny antisemitism, även om det också nämns att det är högerextrema grupper som främst ligger bakom antisemitiska brott. Enligt inrikesdepartementet låg högerextremistiska åsikter ännu bakom 94 procent av antisemitiska hatbrott i landet 2016. 

      • AFD presenterar invandringskritiskt lagförslag

        AFD, det första högerextrema parti som fått plats i tyska förbundsdagen, lägger fram sitt första lagförslag i parlamentet. Inte överraskande handlar det om en lag som slår mot flyktingar. Närmare bestämt föreslår partiet att det nuvarande stoppet som råder för anhöriginvandring för flyktingar – de som fått subsidiärt skydd, dvs kortare uppehållstillstånd i landet på grund av omständigheter i hemlandet som gör det farligt för dem att återvända − ska bli en permanent lag. 

      • Antalet asylsökande sjunker

        Enligt den statliga myndigheten för migranter och flyktingar (BAMF) sökte 186 644 människor asyl i Tyskland år 2017. Det var drygt hundratusen färre än året innan. Skälet till att asylsökandet minskat så kraftigt, inte minst jämfört med rekordåret 2015, är enligt inrikesminister Thomas de Maizière, främst att de vägar som använts av flyktingarna för att komma in i EU via Balkan och Medelhavsländerna har stängts.

      • Genombrott i regeringsförhandlingar

        Kristdemokraterna CDU/CSU och socialdemokratiska SPD lyckas till slut komma överens om en gemensam plattform för fortsatta förhandlingar om att bilda en gemensam regering. Partierna lyckades inte minst enas kring flyktingpolitiken, där de kom överens om att begränsa mottagandet av asylsökande till omkring 200 000 per år, ett krav från CSU som SPD tidigare varit motståndare till

    • 2017

      • December

      • Utvisning av afghaner trots protester

        Tyskland skickar tillbaka 27 afghanska män till Afghanistan. 17 av männen har dömts för ett brott. Demonstrationer har hållits i protest mot beslutet. Många menar att situationen i Afghanistan inte är säker för dem som återsänds. Tyskland började skicka tillbaka afghaner som inte fått asyl för ett år sedan, efter det att ett avtal ingåtts med Kabul. 

      • SPD säger ja till regeringsförhandlingar

        En majoritet av deltagarna vid ett SPD-möte röstar ja till att inleda förhandlingar med kristdemokraterna om att åter bilda en stor regeringskoalition. Samtalen kommer att inledas inom kort. 

      • November

      • Merkel och Schulz diskuterar regeringssamarbete

        Förbundskansler Angela Merkel och kristdemokraterna i Bayerns ledare Horst Seehofer inleder samtal med SPD:s ledare Martin Schulz om att bilda en gemensam regering. Efter SPD:s nederlag i valet i september gjorde partiet klart att det inte ville ingå i en ny stor koalition med kristdemokraterna. Men efter det att förhandlingarna mellan CDU och FDP sprack för någon vecka sedan har pressen på SPD att ändra sig ökat. Inte minst med hotet om att nyval annars måste hållas. 

      • Regeringsförhandlingar spricker

        Efter fyra veckors intensiva diskussioner med Merkels kristdemokrater och De gröna drar sig liberala FDP ur försöken att få till en så kallad Jamaica-koalition, som den kallas med tanke på att partiernas färger − svart, gul, grön – överensstämmer med Jamaicas flagga. Partierna har haft svårt att enas särskilt när det gäller asylpolitiken och skattefrågor. De har också olika ståndpunkter när det gäller miljöpolitiken. De gröna har velat fasa ut användningen av kol, medan kristdemokraterna och FDP har prioriterat jobbfrågor och villkoren för industrin.

      • September

      • Merkel omvald men tappar väljare

        Hennes partigruppering CDU/CSU får endast 33 procent av rösterna (246 mandat), vilket är det sämsta resultatet sedan 1949. Störst framgång har högerextrema AFD som blir tredje största parti med nära 13 procent av rösterna och för första gången tar plats i förbundsdagen med 94 mandat. Även SPD lider en svidande förlust och får endast 20 procent av rösterna (153 mandat). SPD-ledaren Martin Schulz meddelar därefter att partiet inte längre vill ingå i en "stor koalition" med kristdemokraterna. FPD får nära 11 procent av rösterna (80 mandat), medan Vänstern får drygt 9 procent (69 mandat) och De gröna nära 9 procent (67 mandat).

      • Augusti

      • Erdogan uppmanar till valbojkott

        Turkiets president Recep Tayyip Erdogan uppmanar turkar som bor i Tyskland att inte rösta på något av partierna i den tyska regeringen i det kommande valet. Han menar att regeringspartierna, liksom De gröna, är ”fiender till Turkiet”. Utspelet fördöms av den tyska utrikesministern Sigmar Gabriel, som kallar det inblandning i Tysklands inre angelägenheter.

      • ”Ingen planerad koalitionspartner”

        Angela Merkel säger i en radiointervju ett par dagar efter att den formella valrörelsen satt igång att det inte finns planer på regeringssamarbete med något annat parti. Eftersom det inte finns ”några naturliga koalitioner så kämpar alla nu för sig själva”, säger hon.

      • Juli

      • Islamistmotiv misstänks i knivdåd

        En 26-årig palestinier knivhugger en person till döds och skadar sex andra i en mataffär i Hamburg, innan han brottas ned av privatpersoner på platsen. Mannen som nyligen fått avslag på sin asylansökan uppges ha radikaliserats en kort tid före dådet. Det finns inget som tyder på kopplingar till någon islamistisk grupp men attacken ger bränsle till asyldebatten, två månader före valet till förbundsdagen.

      • Ordkrig med Turkiet

        Finansminister Wolfgang Schäuble anklagar i en tidningsintervju den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan för att äventyra de flerhundraåriga relationerna mellan Tyskland och Turkiet. Detta sedan Erdoğan rasat mot Berlin efter tysk kritik mot att flera tyska medborgare – bland dem flera människorättsaktivister – gripits i Turkiet. Några dagar tidigare har utrikesminister Sigmar Gabriel varnat tyska företag för att investera i Turkiet och talat om en ”översyn” av förhållandet mellan länderna.

      • Kravaller inför och under G20-möte

        Omkring 500 poliser och ett okänt antal demonstranter skadas när kravaller utbryter under kvällen och natten till den 7 juli i Hamburg, där G20-ländernas ledare ska mötas 7 till 9 juli. Runt 12 000 människor deltar i den demonstration som hålls i protest mot G20-mötet och som blir våldsam när polisen spärrar av vissa av stadens gator. Bilar sätts i brand och fönsterrutor slås sönder. Demonstrationen hålls under parollen "Welcome to Hell" (Välkomna till helvetet). På morgonen den 7 juli inför myndigheterna förbud mot spontana folksamlingar. Våldsamma demonstrationer hålls dock även under helgen och sammantaget grips drygt 140 människor.

      • Juni

      • Ja till samkönade äktenskap

        Den tyska förbundsdagen beslutar att införa samkönade äktenskap. 393 ledamöter röstade för förslaget, medan 226 röstade nej – däribland Angela Merkel själv. CDU:s koalitionspartner i regeringen SPD har länge strävat efter att en sådan lag skulle införas och även velat utesluta framtida regeringssamarbete om en förändring inte kommer till stånd. Tyskland är ett av de sista länderna i västra Europa som godkänner att homosexuella ska få gifta sig.  

      • Maj

      • Merkel varnar för Trump

        Efter att bland annat ha träffat den amerikanske presidenten Donald Trump under Nato-toppmötet i Bryssel och vid G7-mötet på Sicilien säger Angela Merkel att: "Tiderna när vi kunde lita på andra fullständigt är på väg ut. Det har jag upplevt de senaste dagarna." Hon syftar på förhållandet till USA.

      • CDU segrar i Nordrhein-Westfalen

        Merkels kristdemokrater får närmare 34 procent av rösterna och tar därmed makten i den största tyska delstaten som varit ett SPD-fäste i många årtionden. SPD får cirka 30 procent av rösterna, vilket är en kraftig minskning jämfört med 2012 då partiet fick 39 procent. 

      • Delstatsval i Schleswig-Holstein

        Kristdemokraterna (CDU) får 25 mandat och Socialdemokraterna (SPD) kommer tvåa med 21 mandat. De gröna får 10 mandat , Fria demokratiska partiet (FDP) 9 mandat och Alternativ för Tyskland (AFD) 5 mandat. 

      • Mars

      • CDU vinner valet i Saarland

        Partiet får cirka 40 procent av rösterna i delstatsvalet jämfört med cirka 30 procent för SPD.

      • Schulz ny SPD-ledare

        Martin Schulz väljs till ny partiledare för SPD och blir därmed Angela Merkels främste konkurrent till posten som förbundskansler. 

      • Bråk med Turkiet

        Flera tyska städer vägrar ge turkiska ministrar tillstånd att hålla valmöten där inför en folkomröstning i Turkiet om att stärka presidentens makt. Den turkiska regimen vill vinna stöd bland turkiska medborgare som bor i Tyskland. Besluten att säga nej till kampanjmötena leder till att Turkiets president Erdoğan gör jämförelser med Tyskland under nazitiden (se Turkiet: Kalendarium). Angela Merkel svarar med att kalla anklagelsen "absurd". 

      • Februari

      • Steinmeier ny president

        Socialdemokraten och tidigare utrikesministern Frank-Walter Steinmeier väljs till ny president av förbundsförsamlingen. Han tillträder den 19 mars. 

      • Januari

      • SPD byter ledare inför valet

        Sigmar Gabriel väljer att lämna partiledarposten till förmån för partikollegan Martin Schulz, tidigare talman i Europaparlamentet. Enligt Gabriel har Schulz större chanser än han själv att utmana Angela Merkel i parlamentsvalet den 24 september. 

    • 2016

      • Oktober

      • Misstänkt terrorist gripen

        En syrisk flykting som planerade bombattentat grips i Leipzig efter att en annan syrier hade tipsat polisen. I mannens lägenhet fanns material för att tillverka bomber, som dem som användes vid terrordåden i Paris 2015.

      • September

      • Nytt bakslag för CDU i Berlin

        Partiet får drygt 17 procent av rösterna i delstatsvalet – CDU:s hittills sämsta valresultat i Berlin. Resultatet innebär att CDU inte längre får sitta kvar i delstatsregeringen med socialdemokraterna SPD. Dessa får flest röster i valet, även om SPD backar med 7 procent jämfört med förra valet. AfD får 14 procent av rösterna vilket gör att partiet kan ta plats i delstatsparlamentet. AfD är därmed representerat i 10 av de 16 delstatsparlamenten. (19/9)

      • AfD större än CDU i delstatsval

        I valet till parlamentet i Mecklenburg-Vorpommern kommer Alternativ för Tyskland (AfD) på andra plats med drygt 20 procent av rösterna medan Socialdemokraterna SPD blir störst med cirka 30 procent. Angela Merkels kristdemokrater kommer först på tredje plats med 19 procent av rösterna. Valet är ett tungt bakslag för Merkel, inte minst eftersom hennes egen valkrets Stralsund ligger i delstaten. 

      • Juli

      • Masskjutning i München

        Nio människor dödas när en yngling beskjuter personer utanför och i ett köpcentrum i München den 22 juli. Attacken inleds på en McDonaldsrestaurang och de flesta av dem som dödas är tonåringar. Bland de över 30 som skadas finns flera barn. Attacken sker på årsdagen av Anders Breiviks attack i Norge och ynglingen som genomför attentatet har visat en fascination både för Breiviks dåd och andra masskjutningar. Polisen misstänker ingen koppling till våldsbejakande islamism. Münchenattentatet blir det andra av tre på en vecka i Bayern. Några dagar före attacken i München, den 18 juli, går en 17-årig asylsökande till attack med en yxa på ett tåg utanför Würzburg och skadar fem personer. En vecka senare dödas en 27-årig asylsökande när den bomb han bär på exploderar utanför en bar i staden Ansbach. Det egentliga målet för attacken tycks ha varit en välbesökt konsert i staden men gärningsmannen släpps inte in då han saknar biljett. Tolv personer skadas i samband med explosionen

      • Våldsamheter i östra Berlin

        En manifestation genomförd av omkring 3 500 vänsteraktivister i stadsdelen Friedrichshain i östra Berlin urartar i våld. 123 poliser skadas och 86 demonstranter grips. Utvecklingsprojekt i stadsdelen har gjort att medelklass flyttat in och en del slumliknande boenden har rivits. Missnöjet bland de utsatta i Freidrichshain har vuxit under senare tid. 

      • Extra anslag till integration

        Den federala regeringen kanaliserar motsvarande 7,7 miljarder dollar extra till delstaterna för att de ska öka insatserna för en lyckad integration av nyanlända under de närmaste tre åren. I anslaget ingår också planer på att bygga nya bostäder.

      • Skärpt våldtäktslag

        Förbundsdagen skärper lagen om våldtäkt. Bland annat ska det räcka att ett våldtäktsoffer har sagt nej, något fysiskt motstånd krävs inte längre. Det ska också bli enklare att deportera migranter som begått sexbrott samt att döma förövare för gruppvåldtäkt. 

      • Maj

      • Högerpopulistiska partiet AfD godkänner islamfientlig hållning vid kongress

        Partiet anser bland annat att islam inte hör hemma i Tyskland.

      • April

      • Tiotusentals människor demonstrerar mot TTIP

        En massdemonstration hålls i Hannover mot det planerade frihandelsavtalet mellan EU och USA (TTIP). Samma dag har USA:s president Obama och Angela Merkel hållit ett möte i staden för att propagera för handelsavtalet och dess fördelar.

      • Merkel godkänner att Turkiet söker åtal mot komiker

         Efter att den tyske komikern Jan Böhmermann framfört en satirisk dikt där han gör narr av den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan, begär Turkiet att en rättsprocess ska inledas om förolämpning eller förtal. En gammal paragraf i den tyska strafflagen gör det möjligt att väcka åtal om ett utländskt statsöverhuvud förolämpas. Straffet kan bli upp till fem års fängelse. En domstol ska nu avgöra om Böhmermann ska åtalas. Merkels beslut kritiseras av bedömare för att vara ett sätt att på bekostnad av yttrandefriheten hålla sig väl med Erdoğan för att inte äventyra EU:s avtal om flyktingsamarbete med Turkiet.

      • Mer pengar till terroristbekämpning

        Regeringen föreslår i samband med integrationsöverenskommelsen även satsningar på terrorbekämpning. Den vill ge mer resurser i form av pengar och personal för detta ändamål, bland annat ska den federala polisen kunna använda metoder som att infiltrera verksamheter för att förhindra terrorism. 

      • Regeringen enas om lagförslag om integration

        Efter flera månader av dispyter enas de tre partierna i regeringen om hur landets integration av invandrare bör se ut i fortsättningen. Lagförslaget som ska läggas fram i förbundsdagen i slutet av maj innehåller såväl rättigheter som skyldigheter för migranter. Till exempel riskerar asylsökande som vägrar att delta i undervisning i tyska eller att bo på ställen som de anvisats av myndigheterna kunna straffas med att inte få uppehållstillstånd. Enligt förslaget ska även 100 000 nya jobb skapas för asylsökande. 

      • Nya siffror för ekonomisk tillväxt

        BNP växte med 1,7 procent 2015. Tre ledande tyska ekonomiska institut förutspår att tillväxten blir marginellt lägre 2016 (1,6 procent). Men de är samtidigt optimistiska och menar att den ekonomiska utvecklingen går i rätt riktning och att ekonomin är på väg att återhämta sig bland annat på grund av låga oljepriser och tyskarnas konsumtion. 

      • Mars

      • Framgångar för AfD i delstatsval

        Alternativ för Tyskland (AfD) får omkring 24 procent av rösterna i Sachsen-Anhalt och kommer på andra plats efter kristdemokraterna som ser ut att kunna behålla regeringsmakten i delstaten tillsammans med socialdemokraterna. I Baden-Württemberg vinner de Gröna som leder delstatsregeringen, medan kristdemokraternas resultat blir det sämsta hittills med 27 procent av rösterna. AfD kommer på tredje plats med 15 procent av rösterna. Socialdemokraterna SPD segrar i Rheinland-Pfalz, med CDU som tvåa och AfD på tredje plats med nära 13 procent av rösterna. AfD:s framgångar tolkades av bedömare som ett tecken på många tyskars missnöje med Angela Merkels flyktingpolitik.

      • Januari

      • Tyskar kritiska till Merkel

        En opinionsundersökning visar att 40 procent av tyskarna anser att Merkel ska avgå som förbundskansler på grund av sin flyktingpolitik. 

      • Begränsningar av flyktingmottagandet

        Regeringen meddelar att antalet asylsökande som tas emot ska begränsas genom att asylsökande från vissa länder inte kommer att ha rätt att återförenas med sina familjer genom att också dessa ska få uppehållstillstånd. Därtill kommer Algeriet, Marocko och Tunisien hädanefter ses som "trygga länder", vilket innebär att det kommer att vara svårare för asylsökande från dessa länder att få asyl. 

      • Terrordåd i Istanbul

        Tiotyska turister dödas i ett självmordsattentat i Istanbul. Ytterligare nio tyskar finns med bland de 15 människor som skadats vid dådet, som Islamiska staten (IS) tar på sig ansvaret för.

      • Massövergrepp mot kvinnor i Köln

        550 kvinnor polisanmäler sexuella och andra trakasserier begångna av gäng med män vid ett torg i Köln under nyårsafton. Ögonvittnen och polis beskriver männen som "arabiska och nordafrikanska". Folkliga protester uppstår mot polisen för att de inte agerat tillräckligt för att skingra gängen och politiker får kritik för att de inte reagerat snabbt nog på polisens bristfälliga insatser. Det faktum att gärningsmännen beskrivs ha utländska utseenden riskerar skapa spänningar i Tyskland, som tagit emot runt en miljon flyktingar under 2015 varnar en del bedömare. Ett antal misstänkta utreds för övergreppen. Av dessa har nästan alla invandrarbakgrund, framför allt från Nordafrika och arabländer. Flera av dem uppges också vara asylsökande. 

    • 2015

      • December

      • Tyskland engagerar sig i kampen mot IS

        Förbundsdagen röstar ja till att Tyskland deltar i kampen mot IS som ett svar på Frankrikes vädjan om hjälp efter terrordåden den 13 november. Den tyska insatsen omfattar sex Tornado-stridsflygplan som ska användas för övervakning samt militär personal (1200 personer). Några bombanfall kommer inte genomföras av Tyskland. De första flygplanen och trupperna skickas till Turkiet redan den 10 december. Vänsterns parlamentariker röstar emot insatsen, bland annat på grund av att den anses illa förberedd. 

      • November

      • Fotbollsmatch inställd

        En vänskapsmatch mellan Holland och Tyskland som skulle hållits i Hannover ställs in efter det kommit trovärdiga uppgifter om ett bombhot, bara några dagar efter att 129 människor dött i terrorattentat i Paris. 

      • Spänningar mellan Österrike och Tyskland

        Den tyska regeringen riktar kritik mot den österrikiska för att låtit flyktingar ta sig över gränsen till tyska Bayern. 

      • Regeringsmöte om flyktingpolitiken

        De tre regeringspartiernas ledare möts för att försöka enas om en gemensam flyktingpolitik, sedan CSU-ledaren Horst Seefhofer hotat med svåra konsekvenser om inte regeringen gör något för att begränsa flyktingsströmmen i landet. De flesta flyktingar kommer in i landet via Österrike och vidare i Bayern. Några dagar senare enas regeringskoalitionen om att snabba på hanteringen av asylansökningar. Därtill ska flyktingar sorteras vid gränsen utifrån hur starka asylskäl de har. Tre till fem nya migrantläger ska bildas dit migranter som inte är regelrätta politiska flyktingar ska skickas, många av dem kommer att skickas tillbaka efter tre veckor. Ett par dagar senare meddelar Angela Merkel att asylsökande flyktingar måste räkna med att det kan dröja länge innan deras familjer kan följa efter.

      • Oktober

      • Attentat mot flyktingmottagningar

        I slutet av månaden rapporterar tysk polis att flyktingmottagningar i landet utsätts för allt fler attentat. En kandidat till borgmästarposten i Köln har nyligen knivhuggits i nacken, troligen som en följd av hennes arbete för flyktingar. Bara under juli-september begicks 285 attentat mot flyktinganläggningar, det var mer än under hela 2014 då antalet var 198. Därtill hade 576 olika brott riktade mot flyktingboenden skett sedan början av 2015.

      • Regler för underrättelsesamarbete skärps

        En utredning som tillsatts av regeringen kommer med sin rapport som visar att det funnits alltför nära samarbete mellan den tyska underrättelsetjänsten BND och amerikanska underrättelseorganisationen NSA. Det finns dock inga bevis för att BND skulle ha bistått NSA med att spionera på tyskar och européer, vilket det hävdats från olika håll tidigare under 2015. BND har i många fall helt på egen hand systematiskt spionerat på bundsförvanter på olika håll i världen. 

      • Försök att minska flyktingströmmen

        Tyska regeringen begränsar bland annat rätten att få asyl för dem som kommer från Albanien, Montenegro och Kosovo och de asylsökande som fått avslag på sina ansökningar ska snabbare avhysas. Mot slutet av månaden växer oenigheten inom regeringskoalitionen när det gäller hur krisen ska hanteras. Medan Merkel och CDU vill att landet ska öppna dörrarna för flyktingar vill kristdemokraterna i Bayern, CSU, och deras ledare Horst Seehofer se en mer restriktiv politik. 

      • September

      • Skandal drabbar Volkswagen

        USA:s miljöskyddsmyndighet EPA meddelar att tyska Volkswagen, Europas största biltillverkare, har manipulerat sina utsläppssystem för att det vid tester ska se ut som om bilarna har mindre utsläpp än vad de i själva verket har. Flera dieseldrivna varianter av olika bilmodeller berörs, totalt handlar det om omkring elva miljoner bilar över hela världen. Volkswagens aktiekurser sjunker med över en tredjedel. Senare under hösten framkommer det att även bensindrivna bilar har manipulerats och att det totalt kan handla om 800 000 bilar som berörs.

      • Gränserna öppnas

        Tyskland beslutar tillsammans med Österrike och Ungern i början av månaden att tillfälligt öppna gränserna så att de tiotusentals migranter som anlänt till Ungern under senare tid kan åka vidare till Tyskland, där många vill söka asyl. Många av flyktingarna är syrier. Merkel lovar dessutom att avsätta ytterligare 6 miljarder euro för asylmottagande, varav en stor del av pengarna ska gå till delstater och kommuner. Tiotusentals flyktingar kommer med tåg till München, där de slussas vidare till övriga Tyskland. Samtidigt ställer tyska regeringen krav på att EU inför ett kvotsystem för asylmottagande. Efter två veckor inför tyska regeringen tillfälligt pass- och visumskontroller vid gränserna mot Österrike, Tjeckien och Polen. Anstormningen av migranter kan därmed begränsas i ett försök att behålla säkerhet och ordning, enligt regeringen. 

      • Augusti

      • Rekordmånga flyktingar

        Beräkningar från inrikesdepartementet visar att antalet asylsökande under 2015 kan komma att uppgå till så många som 800 000. Tidigare under året var prognosen kring 450 000. De flesta asylsökande kommer från Syrien, men även från Balkan och Afrika har antalet migranter ökat. Tyska regeringen meddelar samtidigt att flyktingar från Syrien kommer att få tillåtelse att söka asyl i landet även om det inte är det första landet som de kommit till inom EU. Systemet att skicka tillbaka flyktingar som redan har registrerats eller sökt asyl i ett annat EU-land i enlighet med Dublinförordningen har blivit för tungrott och fungerar inte, menar man.

      • Räddningspaket till Grekland godkänns

        En majoritet av ledamöterna i förbundsdagen röstar ja till det tredje räddningspaketet för Grekland. Ett 60-tal av medlemmarna i Angela Merkels konservativa block hade förvarnat om att de inte ämnade stödja paketet.

      • Riksåklagaren sparkas

        Riksåklagaren Harald Ranges beslut att utreda om bloggen Netzpolitik.org publicerat hemligstämplade uppgifter om den tyska internetövervakningen leder till omfattande protester från politiker och journalister. Rättsutredningen ses av många som ett sätt att försöka stoppa journalisternas granskning och som ett slag mot pressfriheten. Proteststormen leder till att regeringen offentligt tar avstånd från rättsutredningen. Riksåklagaren kontrar med att kritisera justitieminister Heiko Maas för att äventyra rättsväsendets oberoende ställning. Justitieminister meddelar därefter att han inte längre har förtroende för Range som får sparken. 

      • Juli

      • Nytt räddningspaket till Grekland

        Förbundsdagen röstar för att inleda förhandlingar om ett tredje räddningspaket för Grekland, som kämpar för att hålla sig kvar inom eurozonen (se Grekland, kalendarium). 

      • Juni

      • Utredning läggs ned

        Riksåklagaren meddelar att man avslutar utredningen av den amerikanska underrättelseorganisationen NSA:s misstänkta avlyssning av Angela Merkels mobiltelefon. Skälet som anges är brist på bevis, som skulle hålla i en rättegång.

      • Maj

      • Delstatsval i Bremen

        I valet segrar socialdemokraterna med 33 procent av rösterna och 30 mandat. CDU blir tvåa med 23 procent av rösterna och 20 mandat. Eurokritiska AfD får fyra platser i parlamentet. 

      • April

      • Underrättelsesamarbete med USA

        Uppgifter läcks till tyska medier om att landets underrättelsetjänst BND 2008 ska hjälpt amerikanska underrättelseorganisationen NSA att övervaka franska presidentens palats, franska utrikesdepartementet och EU-kommissionen. De bägge underrättelseorganen ska ha samlat in data gemensamt. De Gröna och Vänstern kräver att inrikesminister Thomas de Maiziére ska avgå. Han var högste ansvarig minister för BND:s verksamhet under åren när övervakningen ägde rum. Uppgifterna får snabb spridning i tyska medier och Merkel och tyska regeringen anklagas för att ha fört folket bakom ljuset i samband med skandalen kring USA:s avlyssning av Merkels mobiltelefon (se Oktober 2013). 

      • Stridsvagnar rustas upp

        Försvardepartementet meddelar att ett hundratal stridsvagnar som köptes av försvarsindustrin efter det kalla krigets slut, ska köpas tillbaka och moderniseras för att åter ingå i försvarets utrustning. Åtgärden ses som ett svar på hotet från Ryssland under konflikten i Ukraina.

      • Mars

      • Många döda i flygkrasch i Frankrike

        72 tyskar, varav 16 skolelever, dör i flygkrasch i Frankrike.

      • Nya siffror över invandringen 2014

        Tyskland har tagit emot en halv miljon fler migranter än förra året. De flesta kom från Rumänien eller flydde från inbördeskrigets Syrien. Över 200 000 av invandrarna sökte asyl, vilket var en ökning med 60 procent jämfört med 2013. Tyskland har flest asylsökande i Europa och är det näst mest populära invandringslandet efter USA.

      • Mer pengar till försvaret

        Finansminister Wolfgang Schäuble utlovar höjda anslag till det tyska försvaret under de närmaste åren.

      • Januari

      • Pegida-ledare avgår

        Lutz Bachmann avgår efter att ha uttryckt sig nedsättande om asylsökande och efter att ha lagt ut foton av sig själv utklädd till Hitler år 2012.

    • 2014

      • December

      • Protester av Pegida

        Patriotiska européer mot islamiseringen av väst (Pegida) samlar 17 500 personer vid ett protestmöte i Dresden strax före jul. Det är den största hittills av de aktioner som gruppen arrangerat varje vecka sedan oktober, i protest mot invandringen. Flera motdemonstrationer har också anordnats.

      • Regeringschef från Vänstern i Thüringen

        Det blir Bodo Ramelow från Vänstern som ska leda delstatsregeringen.

      • September

      • AFD går framåt i delstatsval

        Partiet ökar sin andel av mandaten i parlamenten i Thüringen och Brandenburg efter delstatsvalen där. I Brandenburg får SPD flest mandat medan CDU segrar i Thüringen. (14/9)

      • Förbjudet att stödja IS

        Ett förbud införs mot att utföra handlingar till stöd för IS, däribland att rekrytera soldater till rörelsen.

      • Militär utbildning till kurder

        Militär personal skickas till Irak för att utbilda kurdiska soldater som strider mot den extremistiska islamiströrelsen Islamiska staten (IS).

      • Augusti

      • Delstatsval i Sachsen

        CDU blir största parti med 39 procent av rösterna. Det euroskeptiska partiet Alternativ för Tyskland (AFD) vinner överraskande en plats i delstatsparlamentet. 

      • BNP-minskning

        Ekonomisk statistik visar att Tysklands bruttonationalprodukt minskade med 0,2 procent under andra kvartalet 2014.

      • Stöd till kurder

        Tyskland skickar militär utrustning till kurdiska styrkor i Irak för att stödja försöken att skydda flyktingar där (se Irak: Aktuell politik). Tyska regeringen kommer att leverera militära vapen som räcker till en brigad på 4000 man. Vapen ska användas i självförsvar. Däremot kommer man inte från tysk sida att delta i några flyganfall. 

      • Vapenaffär med Ryssland ställs in

        Tyskland upphäver en order om att förse Ryssland med ett stridssimuleringssystem för 120 miljarder euro. Affären lades på is i mars efter Rysslands annektering av Krim.

      • Juli

      • Nya sanktioner mot Ryssland

        Tyskland, tillsammans med EU:s övriga 28 medlemsländer, skärper sanktioner mot Ryssland på grund av det ryska stödet för separatister i Ukraina. Den tyska regeringen är, trots att landets energiförsörjning till 38 procent består av rysk gas, pådrivande i beslutet.

      • Spion gripen

        En 31-årig man som arbetar vid den tyska underrättelsetjänsten grips och häktas. Mannen anklagas för att ha sålt hemlig information till den amerikanska spionorganisationen CIA. Den information som lämnats ut omfattar uppgifter om det parlamentsutskott som ska utreda den avlyssningsverksamhet som amerikanska NSA ägnat sig åt i landet (se Januari 2014). Spionaffären leder till att CIA-chefen i Tyskland ombeds lämna landet.

      • Minimilön införs

        Förbundsdagen röstar för att Tyskland ska införa en minimilön på motsvarande 8,50 euro från 1 januari 2015. Miniminivån ska dock inte gälla för minderåriga, praktikanter eller lärlingar. Långtidsarbetslösa måste arbeta sex månader på en arbetsplats innan de har rätt till minimilönen.

      • Möjlighet till dubbla medborgarskap

        Genom en ny lag blir det möjligt för invandrarbarn som är födda 1990 eller senare att ha dubbla medborgarskap livet ut. Tidigare var de tvungna att avsäga sig ett av medborgarskapen vid 23 års ålder.

      • Juni

      • Brottsutredning inleds om avlyssning av Merkels mobiltelefon

        Den tyske riksåklagaren Harald Range vill undersöka uppgifterna om att den tyska förbundskanslern Angela Merkels mobiltelefon avlyssnats av den amerikanska signalspaningsorganisationen NSA. Avslöjandet har gjorts av den amerikanske datateknikern Edward Snowden.

      • Maj

      • CDU blir största parti i valet till EU-parlamentet

        CDU får omkring 35 procent av rösterna. SPD får cirka 27 procent av rösterna. 

      • Februari

      • Förre förbundspresident Christian Wulff frias

        En domstol i Hannover friar tidigare förbundspresident Christian Wulff, som var en nära bundsförvant till Merkel, från samtliga anklagelser om korruption. Misstankarna ledde till att Wulff tvingades avgå som president i februari 2012 (se December 2012). Vissa bedömare ifrågasätter nu om Wulff hade behövt lämna sitt ämbete. För Merkel är den friande domen en framgång, eftersom hon gav sitt stöd till Wulff genom hela "affären".

      • Minister avgår

        Jordbruksminister Hans-Peter Friedrich avgår sedan han anklagats för att ha läckt uppgifter om en pågående brottsutredning mot den socialdemokratiske ledamoten i förbundsdagen, Sebastian Edathy. 

      • Förstärkning av insats i Mali

        Regeringen meddelar att det tyska bidraget till EU:s militära övningsstyrka i Mali planeras att utökas från 180 till 250 man. Det förs även diskussioner om att stödja den franskledda truppinsatsen i konflikten i Centralafrikanska republiken.

      • Januari

      • USA beklagar dataövervakning

        USA:s president Barack Obama säger i en intervju med tyska TV-kanalen ZDF att den amerikanska övervakningen av datakommunikation inte får skada relationerna mellan USA och Tyskland. Den hårt kritiserade avlyssningen av Angela Merkels mobiltelefon var ett misstag och det kommer inte att upprepas (se även Oktober 2013).

      • Tidigare nazist åtalas

        En 88-årig före detta nazisoldat åtalas av tyska åklagare för den ökända massakern i franska byn Oradour-sur-Glane 1944. Åtalet gäller delaktighet i mord på 25 människor och medhjälp till mord på hundratals andra.

    • 2013

      • December

      • Den nya regeringen tillträder

        Socialdemokratiska SPD:s medlemmar säger i en omröstning ja till en stor koalition mellan SPD och CDU/CSU. Därmed får Tyskland en ny regering nära tre månader efter valet i september. Angela Merkel godkänns av förbundsdagen för sin tredje mandatperiod som förbundskansler. Röstsiffrorna blir 462 för och 150 emot Merkel. (Se vidare Aktuell politik).

      • November

      • Regeringskoalition bildas

        Efter flera veckors förhandlingar kommer CDU/CSU och socialdemokratiska SPD överens om att bilda en storkoalition. Bland tvistefrågor man löst är pensioner, vägtullar och SPD-kravet att införa minimilön. Innan en regering kan bildas måste uppgörelsen godkännas i en omröstning bland SPD:s medlemmar.

      • Oktober

      • Avlyssning av Merkel

        Förhållandet till USA utsätts för påfrestningar när förbundskansler Angela Merkel mottar information som tyder på att den amerikanska nationella säkerhetstjänsten NSA avlyssnat hennes mobiltelefon. I juni hade en landsflyktig före detta CIA-anställd, Edward Snowden, läckt uppgifter om NSA:s omfattande avlyssningsverksamhet och uppgett att verksamheten även omfattade allierade länder i Europa. (se även Januari 2014)

      • Förhandlingar om regeringskoalition

        CDU/CSU och Socialdemokraterna håller samtal om eventuella koalitionsförhandlingar. Samtal hålls också mellan CDU/CSU och De gröna, som dock inte vill gå in i något koalitionssamarbete. I stället inleder Socialdemokraterna koalitionsförhandlingar med kristdemokratern ma men ställer villkor om bland annat pensionsförbättringar och minimilöner.

      • September

      • Valframgångar för CDU/CSU

        Förbundskansler Angela Merkels konservativa CDU/CSU får i förbundsdagsvalet 41,5 procent av rösterna, en ökning med nästan 8 procentenheter. Socialdemokratiska SPD går också fram en del och får 25,7 procent. Merkels koalitionspartner, liberala FDP hamnar däremot utanför förbundsdagen med knappt 5 procent. Detsamma gäller för eurokritiska Alternativ för Tyskland (AFD). Vänstern och De Gröna går båda tillbaka och får 8,6 respektive 8,4 procent av rösterna. 

      • Maj

      • Ny invandringsstatistik

        Siffror visar att Tyskland fick över en miljon invandrare 2012, högsta antalet sedan flykten från Balkankriget 1995. Från de ekonomiska krisländerna Spanien, Grekland, Portugal och Italien ökade invandringen till Tyskland över 40 procent 2012, men flest kom från Polen och Rumänien.

      • Februari

      • Minister avgår

        Utbildnings- och forskningsminister Annette Schavan avgår sedan hon mist sin doktorstitel i filosofi efter anklagelser att ha plagierat delar av sin avhandling 1980. Schavan tillbakavisar anklagelserna men säger att hon inte vill skada regeringen, där hon varit en nära allierade till förbundskansler Merkel. 

      • Januari

      • Oppositionen vinner i Niedersachsen

        I det viktiga delstatsvalet i nordtyska Niedersachsen går CDU tillbaka och mister efter tio år makten till SPD och De Gröna. Det ger oppositionen majoritet i tyska förbundsrådet, som kan blockera förbundsdagens lagstiftning. 

    • 2012

      • December

      • Angela Merkel omvald som partiledare

        Kristdemokratiska CDU:s partikongress väljer om Angela Merkel som partiledare med nära 98 procent av delegaternas röster. Hon får stående ovationer som Tysklands i särklass mest populära politiker med större folkligt stöd än någon annan förbundskansler sedan andra världskriget.

      • September

      • Klartecken från författningsdomstolen till ESM

        Efter flera veckors överläggningar kommer domstolen fram till att eurozonens räddningsfond ESM och EU:s finanspakt inte strider mot Tysklands grundlag.Tiotusentals tyskar hade anmält finanspakten och krisfonden till domstolen. Domstolen ställer dock vissa villkor, bland annat införs ett tak för storleken på Tysklands bidrag som enligt avgörandet endast får överskridas genom beslut av förbundsdagen.

      • Juni

      • Stöd för krisfond och finanspakt

        Regeringen får oppositionens stöd i förbundsdagen för EU:s finanspakt och eurozonens krisfond (ESM), vars godkännande kräver två tredjedelars majoritet. Tyskland ska stå för mer än en fjärdedel av ESM, eller nästan 22 miljarder euro i kontanter samt garantier för drygt 168 miljarder euro. För att stödja regeringen kräver SPD bland annat att Tyskland verkar för tillväxtåtgärder i EU och en europeisk skatt på finanstransaktioner. Vänstern beslutar att anmäla finanspakten och krisfonden till författningsdomstolen.

      • Maj

      • Mars

      • Val i Saarland

        I valet till Saarlands delstatsparlament åker FDP ur och CDU går bakåt. CDU bildar regering med SPD. Piratpartiet tar sig in i parlamentet. 

      • Joachim Gauck väljs till ny president

        Han får 991 röster av 1232 i omröstningen i förbundsförsamlingen. Motkandidat är journalisten och nazistgranskaren Beate Klarsfeld. Den 72-årige prästen Gauck, som var en ledande kritiker av kommunistdiktaturen i Östtyskland, åtnjuter brett stöd bland befolkningen. Han har lett utredningen av östtyska säkerhetstjänsten Stasis verksamhet. 

      • Februari

      • Tyskt stöd till nya bidrag till Grekland

        Förbundsdagen godkänner eurozonens nya stödprogram till Grekland. 496 av 591 ledamöter röstar ja.

      • Wulff avgår

        Efter nya avslöjanden om president Wulffs ekonomiska affärer begär åklagare att hans rättsliga immunitet ska hävas. Presidentens situation blir ohållbar och han lämnar ämbetet. Wulffs avgång är en svår politisk motgång för Merkel, som kämpade i motvind för Wulffs kandidatur när han skulle väljas. 

    • 2011

      • December

      • Kritik mot förbundspresidenten

        Christian Wulff anklagas för att under sin tid som regeringschef i Niedersachsen ha ljugit om sina kontakter med en affärsman i samband med ett fastighetsköp. Wulff sade 2010 att han inte på tio år haft några affärer med en utpekad mångmiljonär, men enligt nya uppgifter i pressen lånade Wulff 2008 pengar av mannens fru. När tidningen Bild ställer kritiska frågor om lånet hotar Wulff tidningen med "krig". Oppositionen kräver presidentens avgång, men han får förbundskansler Merkels stöd.

      • Oktober

      • Ja till krisfond

        Förbundsdagen röstar med överväldigande majoritet för att stärka eurozonens krisfond EFSF.

      • September

      • Räddningsbidrag strider inte mot grundlagen

        Författningsdomstolen kommer fram till att Tysklands bidrag till de räddningspaket som utlovats till krisdrabbade euroländer är författningsenliga. Domstolen slår fast att även framtida stödlån måste godkännas av förbundsdagen.

      • Delstatsval i Merkels hemdelstat Mecklenburg-Vorpommern

        Valet blir ytterligare en förlust för regeringskoalitionen. CDU går bakåt och FDP faller ur parlamentet. Trots motgången kan CDU fortsätta regera i koalition med SPD. De gröna kommer för första gången in i delstatsparlamentet, vilket innebär att de nu är representerade i alla delstatsparlament. 

      • Augusti

      • Maj

      • Tidigare nazist dömd till fängelse

        91-årige John Demanjuk döms till fem års fängelse för medhjälp till mord på tiotusentals judar under andra världskriget. Den ukrainskfödde förre fångvaktaren, som döms mot sitt nekande, släpps dock fri med hänsyn till hans höga ålder. Demanjuk var vakt i koncentrationslägret Sobibor i Polen, och åklagaren anser det vara bevisat att han som sovjetisk krigsfånge hos nazisterna deltog i mord på minst 28 000 människor 1943. På 1980-talet dömdes Demanjuk i Israel som "Ivan den förskräcklige" — en ökänd vakt i Treblinka-lägret. Nya uppgifter om hans identitet gjorde dock att han den gången släpptes 1993.

      • Nytt beslut om kärnkraften

        I samband med stora demonstrationer mot kärnkraften beslutar regeringspartierna att landets samtliga 17 reaktorer ska vara avvecklade till 2022, vilket hade beslutats 2001. De åtta reaktorer som stoppades efter kärnkraftsolyckorna i Japan ska inte startas igen. (se även Oktober 2010)

      • Mars

      • FDP utser ny partiledare

        Efter de svåra valförlusterna väljer FDP Philipp Rösler, hälsominister i Merkels regering, till ny ledare. Han tar över posterna som teknologi- och ekonomiminister samt vicekansler från den tidigare FDP-ledaren Guido Westerwelle.

      • CDU förlorar regeringsmakten i Baden-Württemberg

        CDU och FDP går kraftigt bakåt i delstatsvalet i Baden-Württemberg, medan De gröna går starkt framåt. Tillsammans med SPD får de majoritet i delstatsförsamlingen. CDU förlorar regeringsmakten i Baden-Württemberg efter 58 år och förlorar även valet i Rheinland-Pfalz, där De gröna för första gången får plats i parlamentet. Efter valet i Sachsen-Anhalt kan CDU och SPD fortsätta att regera i storkoalition i delstaten. FDP åker ut ur parlamenten i både Rheinland-Pfalz och Sachsen-Anhalt.

      • Regeringen stoppar äldre kärnkraftsreaktorer

        Efter kärnkraftsolyckorna i Japan samma månad stoppar den tyska regeringen driften av åtta äldre kärnkraftsreaktorer. Merkel tillkännager att Tyskland ska göra ett "ordnat uttåg" ur kärnkraftsamhället och säger att målet är ett samhälle med enbart förnyelsebar energi så snart som möjligt. (se även Oktober 2010)

      • Försvarsministern avgår

        Karl-Theodor zu Guttenberg från CSU lämnar sin post på grund av plagiatanklagelser. Han anklagas för att ha plagierat stora delar av sin avhandling. Hans avhopp är en svår motgång för Merkel. zu Guttenberg var regeringens populäraste minister och sågs som en trolig efterträdare till Merkel. 

      • Februari

      • Nederlag för kristdemokraterna i Hamburg

        I delstatsvalet i Hamburg går SPD starkt framåt. CDU förlorar stort och får knappt 22 procent av rösterna, jämfört med drygt 42 procent i valet 2008. CDU har aldrig tidigare backat så mycket mellan två val. CDU förlorar även mandat förbundsrådet genom förlusten i Hamburg. 

    • 2010

      • December

      • Merkel släpper motstånd mot krisfond för euroländerna

        Vid EU-toppmötet i Bryssel går förbundskansler Merkel med på en fördragsändring som öppnar för en ny permanent krisfond för euroländerna. Merkel ger med sig sedan hon fått gehör för en skärpt formulering om att krisfonden bara får användas som sista utväg för att stabilisera krisande ekonomier bland euroländerna.

      • Oktober

      • Nytt beslut om kärnkraften

        Förbundsdagen beslutar att livslängden på landets 17 kärnkraftsreaktorer ska förlängas med i genomsnitt tolv år till 2034. Tidigare har Tyskland beslutat att avveckla sin kärnkraft till år 2022. Samtidigt tas beslutet att avsätta tre miljarder euro om året till forskning om förnyelsebar energi. Närmare 40 000 människor demonstrerar i Berlin mot beslutet och oppositionen förklarar att den ska riva upp beslutet vid en valseger hösten 2013.

      • September

      • Regeringen beslutar om åtstramningspaket

        Cirka 80 miljarder euro ska sparas i statsbudgeten fram till 2014.

      • Juni

      • Ny förbundspresident väljs

        Regeringens kandidat Christian Wulff väljs till ny förbundspresident av förbundsförsamlingen (se Politiskt system) efter tre valomgångar. Wulff segrar i tredje omgången med 625 röster mot 494 för oppositionens kandidat Joachim Gauck. 

      • Maj

      • President Horst Köhler avgår

        Han har fått kritik efter ett uttalande under ett besök i Afghanistan där han sagt att militära insatser kan bli nödvändiga för att försvara tyska ekonomiska intressen. Flera kritiker ansåg att uttalandet stred mot grundlagens begränsningar för den tyska militärens aktioner. 

      • Förbundsdagen godkänner deltagandet i räddningsfond

        Tyskland kan tvingas bidra med 148 miljarder euro i nödlån till krisdrabbade euroländer genom sitt deltagande i eurozonens stabilitetspaket på 750 miljarder euro.

      • Ny ledare för Vänstern

        Vänsterns grundare Oskar Lafontaine lämnar posten som partiledare tillsammans med Lothar Bisky. Ny ledarduo blir Gesine Lötzsch och Klaus Ernst. (15/5)

      • Regeringen förlorar majoritet i förbundsrådet

        CDU och FDF förlorar makten till vänsteroppositionen i delstatsvalet i Nordrhein-Westfalen. Miljöpartiet De gröna fördubblar sitt väljarstöd. CDU:s och FDP:s förlust innebär att den federala regeringskoalitionen i Berlin inte längre förfogar över en majoritet av mandaten i förbundsrådet. 

      • Tyskt bidrag för att rädda Grekland

        Förbundsdagen godkänner att Tyskland bidrar med en femtedel av EU:s och IMF:s räddningspaket till Grekland på totalt 110 miljarder euro.

    • 2009

      • November

      • Arbetsmarknadsministern avgår

        Den nya arbetsmarknadsministern Franz Josef Jung tvingas avgå, sedan det avslöjats att han fört allmänheten bakom ljuset under sin tidigare period som försvarsminister. Efter ett flygangrepp i Afghanistan i september 2009 hade Jung förnekat förekomsten av civila dödsoffer i bombräden, men det hade i själva verket funnits uppgifter om civila offer samma dag som angreppet utfördes. 

      • Ny ledare för SPD

        Socialdemokraternas kongress väljer den tidigare miljöministern Sigmar Gabriel till ny SPD-ledare. Han efterträder Franz Müntefering, som får bära ansvaret för valförlusten i september. 

      • 20 år efter Berlinmurens fall

        Den 9 november firas 20-årsminnet av Berlinmurens fall i närvaro av stats- och regeringschefer från hela Europa samt USA:s utrikesminister. Bland talarna finns Sovjetunionens siste ledare Michail Gorbatjov och den förre fackföreningsledaren och presidenten Lech Walesa från Polen. 

      • Oktober

      • CDU/CSU och FDP bildar regering

        CDU-ledaren Angela Merkel blir förbundskansler, FDP-ledaren Guido Westerwelle utrikesminister och CDU-veteranen Wolfgang Schäuble finansminister. 

      • September

      • Delstatsval Schleswig-Holstein

        Resultatet i förbundsdagsvalet återspeglas i delstaten Schleswig-Holstein, där CDU och FDP kan bilda regering sedan SPD backat och FDP gått starkt framåt. 

      • Kristdemokraterna största parti i valet

        Kristdemokratiska CDU/CSU får cirka 34 procent av rösterna och 239 mandat. Liberala FDP gör sitt bästa förbundsdagsval i historien och får 93 mandat. Socialdemokratiska SDP gör sitt sämsta val under efterkrigstiden med 23 procent av rösterna och 146 mandat. Vänstern får 76 mandat och De gröna 68 mandat.