Efter att ha styrt delstaten Rheinland-Pfalz i 35 år besegras socialdemokraterna SPD i mars av kristdemokraterna CDU. Ytterhögerpartiet AFD kommer på andra plats och mer än dubblerar sitt väljarstöd. I Baden-Württemberg segrar De gröna knappt före CDU, AFD fördubblar sitt stöd medan socialdemokraterna SPD med nöd och näppe klarar femprocentsspärren.

USA:s president Donald Trump hotar i januari Tyskland och sju andra länder i Europa med strafftullar, om de fortsätter stödja Danmarks rätt till Grönland. Hotet dras tillbaka efter några dagar, efter ett möte mellan Trump och Natos generalsekreterare Mark Rutte.

En tidigare assistent till Maximilian Krah, tidigare AFD-ledamot i EU-parlamentet, döms i oktober till nära fem års fängelse för att ha spionerat för Kinas räkning (se även 2024).

CDU/CSU och SPD bildar i maj en ny ”stor koalition”, efter val till förbundsdagen där CDU/CSU blev störst, följt av högernationalistiska AFD och med SPD på tredje plats. Kristdemokraten Friedrich Merz blir förbundskansler för den nya koalitionsregeringen.

Parlamentet röstar för att lätta på ”skuldbromsen” och ändrar av de strikta reglerna för upplåning. Beslutet innebär att över tusen miljarder euro kan läggas på försvaret och på infrastruktursatsningar.

Sex människor dödas och över 200 skadas när en bil kör rakt in i en folkmassa på en julmarknad i Magdeburg i december.

Trepartiregeringen bestående av SPD, De gröna och liberala FDP faller i november och förbundskansler Olaf Scholz förlorar månaden därpå en förtroendeomröstning i förbundsdagen. Nyval utlyses till februari 2025.

Det invandrarfientliga ytterkantspartiet AFD blir för första gången störst i en delstat, genom seger delstatsval i Thüringen i september. I Brandenburg lyckas SPD med liten marginal besegra AFD.

En asylsökande från Syrien knivhugger i augusti tre personer till döds under en festival i staden Solingen. Ytterligare fem människor skadas allvarligt.

Tyskland deltar i augusti bland flera västländer i en fångutväxling med Ryssland. Det är den mest omfattande utväxlingen av fångar sedan det kalla krigets dagar. Ryssland släpper 16 utländska fångar, varav fem är tyska medborgare. I utbyte får landet ta tillbaka tio ryska medborgare.

Författningsdomstolen godkänner en minskning av antalet platser i förbundsdagen, till 630 från och med nästkommande val.

I valet till EU-parlamentet i juni går högerextrema AFD starkt framåt och blir näst störst efter kristdemokraterna. Förbundskansler Olaf Scholz socialdemokratiska parti SPD gör sitt sämsta EU-val någonsin.

Ett uttalande av AFD-politikern Maximilian Krah om SS-soldater leder till att AFD i maj utesluts ur partigruppen ID i EU-parlamentet. Månaden innan har fyra tyskar gripits i två olika tillslag, misstänkta för spioneri för Kina. En av dem har varit Krahs medhjälpare i EU-parlamentet.

En 66-årig medlem av den militanta vänsterextrema Baader-Meinhof-ligan grips i Berlin i februari. Daniela Klette har befunnit sig på fri fot i 30 år.

Omkring 250 000 människor demonstrerar i januari i ett hundratal tyska städer mot ytterhögerpartiet AFD efter uppgifter om att partimedlemmar haft ett hemligt möte för att diskutera massutvisningar av migranter och tyska medborgare som inte anses ha assimilerats.

Regeringspartierna kommer i december till slut överens om en kompromiss för att säkra budgeten för 2024. Regeringen har varit hårt ansatt sedan den tyska författningsdomstolen i november beslöt att en planerad användning av överblivna stödlån från pandemin var olaglig.

Förbundskansler Olaf Scholz regering och regeringscheferna i landets 16 förbundsländer enas i november om att införa striktare regler för asylsökande.

Den regionala säkerhetstjänsten i Sachsen-Anhalt klassar i november ytterhögerpartiet AFD:s lokala gren i delstaten som extremistiskt.

Säkerhetstjänsten (BFV) beslutar i april efter fyra års granskning att Alternativ för Tysklands (AFD) ungdomsförbund ska klassas som extremistiskt.

Ryssland utvisar i april ett 20-tal tyska diplomater. Enligt Moskva genomförs utvisningarna som ett svar på tidigare utvisningar av ryska diplomater från Tyskland.

Polis griper 25 personer misstänkta för att ha planerat att störta regeringen. Tillslagen i december sker i elva delstater, samt i Italien och i Österrike. Flera av de gripna har koppling till den så kallade Reichsbürgerrörelsen, som förnekar den tyska statens existens och hävdar att de lever i Tyska riket, som upplöstes efter andra världskrigets slut

Läckor uppstår efter explosioner på gasledningarna Nord Stream 1 och Nord Stream 2, som går från Ryssland till Tyskland. I november slår en utredning fast att sabotage låg bakom explosionerna.

Den tyska regeringen meddelar i februari att den kommer att skicka 1 000 pansarvärn och 500 luftvärnsrobotar till Ukraina, som en följd av Rysslands storskaliga invasion.

Frank-Walter Steinmeier omväljs i februari som förbundspresident.

Socialdemokratiska SPD, De gröna och det liberala partiet FDP bildar för första gången regering tillsammans på federal nivå. Det sker i december efter valet till förbundsdagen i september, då SPD vann en knapp seger över kristdemokraterna CDU/CSU.

Omfattande regnoväder i juli leder till att minst 165 människor dör  i översvämningar. I delstaterna Nordrhein-Westfalen och Rheinland-Pfalz är förödelsen särskilt omfattande. Regeringen utlovar en särskild katastroffond.

Författningsdomstolen fastslår i april att den tyska klimatlagen delvis strider mot grundlagen genom att den inte fastslår begränsningar av koldioxidutsläppen efter 2031. Unga miljöaktivister har vänt sig till domstolen för att få lagen granskad.

Tyskland utvisar en rysk diplomat vid den ryska ambassaden i Berlin i ett svar på att Moskva tidigare samma månad utvisat en tysk diplomat.

Tusentals människor deltar i protester mot pandemirestriktioner under året. I augusti försöker ett hundratal demonstranter storma riksdagsbyggnaden i Berlin.     

I juli tillkännages att USA kommer att flytta sitt militära kommando i Europa från Stuttgart till Belgien. Omkring hälften av de totalt 34 500 soldater som USA har stationerade i Tyskland ska lämna landet.

Åtta dödas i februari i ett högerextremistiskt attentat utanför Frankfurt. Offren har kurdisk bakgrund.

Ytterhögerpartiet AFD kommer tvåa i delstatsvalet i Thüringen. Månaden innan har partiet även blivit näst största parti i både Brandenburg och Sachsen.

Tysklands före detta försvarsminister Ursula von der Leyen blir i juli ny ordförande för EU-kommissionen.

Regeringspartierna backar i EU-valet i maj jämfört med 2014. Den stora valvinnaren är De gröna som nästan fördubblar sitt resultat.

Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron undertecknar i januari ett nytt vänskapsavtal mellan länderna i den tyska staden Aachen. Avtalet är en uppdatering av Élyséefördraget från 1963.

Annegret Kramp-Karrenbauer väljs i december till ny partiledare för CDU efter Angela Merkel, som drog tillbaka sin kandidatur efter partiets tillbakagång i delstatsvalet i Hessen i oktober.

En rapport visar i september att över 3 600 barn utsatts för sexuella övergrepp och utnyttjande av tyska katolska präster mellan 1946 och 2014. Den tyska katolska kyrkan riktar en ursäkt till offren och lovar att förövarna ska ställas till svars.

Sju särskilda anläggningar för asylsökande öppnar i augusti i Bayern. De ingår i en omfattande plan på att förändra asylhanteringen.

Kristdemokraterna och socialdemokraterna bildar i mars ny gemensam regering, efter fem månader av förhandlingar.  Förbundsdagen väljer om Angela Merkel som förbundskansler.

I val till förbundsdagen i september gör CDU/CSU sitt sämsta valresultat sedan 1949, men förblir ändå största parti. Högerextrema AFD blir tredje största parti och tar för första gången plats i förbundsdagen.

Tyskland blir ett av de sista länderna i Västeuropa som godkänner samkönade äktenskap.  

Socialdemokraten och tidigare utrikesministern Frank-Walter Steinmeier väljs i mars till ny president.

Nio människor dödas när en yngling beskjuter personer utanför och i ett köpcentrum i München i juli. 

Alternativ för Tyskland (AfD) kommer i mars på andra plats i valet i Sachsen-Anhalt efter kristdemokraterna. Partiet har framgångar även i  Baden-Württemberg och i Rheinland-Pfalz, där det kommer på tredje plats i bägge valen.

I januari polisanmäler 550 kvinnor sexuella trakasserier och andra övergrepp begångna av gäng med män vid ett torg i Köln under nyårsafton. Ett antal misstänkta utreds för övergreppen. Av dessa kommer nästan alla från Nordafrika och arabländer. Flera av dem uppges vara asylsökande. 

Tyskland beslutar att delta i kampen mot islamistgruppen Islamiska staten (IS) i Syrien, som ett svar på Frankrikes vädjan om hjälp efter terrordåd där i november.

Regler för underrättelsesamarbete skärps i oktober efter att en regeringsutredning visat att det funnits alltför nära samarbete mellan den tyska underrättelsetjänsten BND och amerikanska underrättelseorganisationen NSA.

Förbundsdagen röstar i augusti ja till det tredje räddningspaketet för Grekland.

Närmare 900 000 migranter kommer till Tyskland under den stora flyktingvåg som krisen i främst Syrien utlöst.

Patriotiska européer mot islamiseringen av väst (Pegida) samlar 17  500 personer vid ett protestmöte i Dresden strax före jul. Det är den största hittills av de aktioner som gruppen arrangerat varje vecka sedan oktober, i protest mot invandringen.

Tyskland skickar i augusti militär utrustning till kurdiska styrkor i Irak för att stödja försöken att skydda flyktingar där. Vapen ska användas i självförsvar.

Den tyske riksåklagaren inleder en brottsutredning i juni efter uppgifter om att den  amerikanska nationella säkerhetstjänsten NSA har avlyssnat förbundskansler Angela Merkels mobiltelefon. Avslöjandet har gjorts av den amerikanske datateknikern Edward Snowden. Utredningen läggs senare ned i brist på bevis.

CDU blir största parti, med omkring 35procent av rösterna, i valet till EU-parlamentet i maj.

Förbundskansler Angela Merkels konservativa CDU/CSU blir största parti i förbundsdagsvalet i september. Även socialdemokratiska SPD går framåt en del, men Merkels koalitionspartner, liberala FDP hamnar däremot utanför förbundsdagen. Efter nära tre månader bildas en stor koalition mellan CDU/CSU och socialdemokratiska SPD.

Förbundspresident Christian Wulff lämnar sin post sedan åklagare begärt att Wulffs rättsliga immunitet ska hävas i samband med en rättsutredning om korruption. Joachim Gauck utses till hans efterträdare. Året därpå frias Wulff i en rättegång i Hannover.

Förbundsdagen godkänner eurozonens nya stödprogram till Grekland.

I samband med stora demonstrationer mot kärnkraften beslutar regeringspartierna att landets samtliga 17 reaktorer ska vara avvecklade till 2022. Åtta reaktorer som stoppades efter kärnkraftsolyckorna i Japan ska inte startas igen.

Allmän värnplikt avskaffas och yrkesarmé införs.

Vid EU-toppmötet i december går förbundskansler Merkel med på en fördragsändring som öppnar för en ny permanent krisfond för euroländerna.

Förbundspresident Horst Köhler avgår i maj efter ett uttalande under ett besök i Afghanistan där han sagt att militära insatser kan bli nödvändiga för att försvara tyska ekonomiska intressen. Christian Wulff väljs till ny förbundspresident av förbundsförsamlingen.

Förbundsdagen godkänner att Tyskland deltar i eurozonens stabilitetspakt. Tyskland kommer att bidra med en femtedel av EU:s och IMF:s räddningspaket till Grekland på totalt 110 miljarder euro.

CDU/CSU blir störst i förbundsdagsvalet och bildar regering med FDP. SDP gör sitt sämsta val under efterkrigstiden. CDU-ledaren Angela Merkel fortsätter som förbundskansler.

D-marken ersätts av euron.

Tysk militär deltar i Natostyrka i Bosnien.

Tyskland återförenas.

Berlinmuren öppnas.

Väst- och Östtyskland blir medlemmar av FN. Året innan slöt länderna ett fördrag som i praktiken innebar att västtyskarna erkände Östtyskland.

Berlinmuren byggs.

Två tyska stater bildas.

Andra världskriget; Tyskland som inlett kriget ockuperas när det tar slut. 

Adolf Hitler tar makten, demokratin avskaffas.

Tyskland blir förbundsrepublik.

Första världskriget, slutar med förlust för Tyskland.

Kejsardömet Tyska riket utropas.

Nordtyska förbundet bildas.

38 stater bildar Tyska förbundet.

Brandenburg blir kungariket Preussen.

Trettioåriga kriget utspelar sig främst i dagens Tyskland, slutar med Westfaliska freden.

Tysk-romerska riket upprättas.