2024

• April

• Fyra gripna för att ha spionerat för Kina

  23 april

  Tre tyskar grips misstänkta för att ha försett Kina med känsliga militära uppgifter om marinteknik. Det gäller en man som verkat som agent för kinesiska underrättelseorgan och därefter rekryterat en man och hans hustru som arbetat med militära forskningsprojekt.  Paret, som bor i Düsseldorf, har arbetat för Kina sedan 2022 och de har varit involverade i forskningsprojekt som bedöms vara av särskilt intresse för den kinesiska flottan. De ska även ha köpt ett laserverktyg som skulle kunna användas för militära syften som de fört in i Kina utan exporttillstånd. Någon dag senare grips ännu en tysk medborgare med kinesiskt ursprung för att ha spionerat åt Kina. Mannen har varit medhjälpare till en av ytterhögerpartiet AFD:s ledamöter, Maximilian Krah, i EU-parlamentet sedan 2019.  Krah är även partiets kandidat i valet till EU-parlamentet i juni. Efter gripandet meddelar tyska åklagare att de även har inlett förundersökningar mot Krah för att ha tagit emot mutor från Ryssland respektive Kina.

• Mars

• Hemligt samtal mellan tyska militärchefer avlyssnat av Ryssland

  4 mars

  En hemlig inspelning av en diskussion mellan officerare i tyska flygvapnet läggs ut på ryska sociala medier. Samtalet rör Rysslands krig mot Ukraina och gäller bland annat en eventuell användning av tyska robotar. Bland annat diskuteras en leverans av tyska Taurus-kryssningsrobotar till den ukrainska sidan, något som Kiev länge efterfrågat men som avvisats av förbundskansler Olaf Scholz med hänvisning till att det skulle kunna leda till en upptrappning av kriget. Efter att avlyssningen blivit känd tillsätter den tyska regeringen en utredning av hur avlyssningen kunde ske. Försvarsminister Boris Pistorius anklagar den ryska regimen för att försöka ”destabilisera och skapa oenighet” med den läckta inspelningen. Senare meddelar försvarsministern att anledningen till att videosamtalet kunnat avlyssnas berodde på att en av de medverkande officerarna hade kopplat upp sig via ett nätverk som inte var säkerhetsmässigt godkänt.

• Februari

• Baader-Meinhof-medlem gripen i Berlin

  27 februari

  En 66-årig medlem av den militanta vänsterextrema Baader-Meinhof-ligan har gripits i Berlin, uppger åklagare i delstaten Niedersachsen. Daniela Klette har befunnit sig på fri fot i 30 år. Baader Meinhof-ligan (Röda arméfraktionen, RAF) utförde bombdåd, kidnappningar och mord på politiker och företagsledare i Västtyskland under 1970- och 1980-talen. Ligamedlemmarna Ulrike Meinhof och Andreas Baader dog i fängelse 1976 samt 1977, men övriga medlemmar fortsatte sin verksamhet till dess att ligan upplöstes 1998.

• Rysslands ambassadör uppkallad efter Navalnyjs död

  19 februari

  Tyska utrikesdepartementet kallar upp Rysslands ambassadör i landet med anledning av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död i en straffkoloni i Sibirien. Den Putinkritiske Navalnyjs död, som blev känd tre dagar tidigare, har väckt starka fördömanden och ett flertal europeiska länder har framfört protester. Den ryska statsledningen ges skulden för dödsfallet. Navalnyj hade överlevt en giftattack som han anklagade Kreml för och satt fängslad sedan 2021.

• Avtal med Ukraina om säkerhet

  16 februari

  Tyskland och Ukraina sluter ett avtal om säkerhetssamarbete. Liknande avtal har undertecknats med Frankrike respektive Storbritannien. Överenskommelserna vilar på utfästelser som gjorts av länder som samarbetar inom G7. De sker i ett läge då Ukrainas försvarsmakt har svårt att hävda sig mot ryska invasionsstyrkor och fortsatt amerikanskt stöd är föremål för inrikespolitisk dragkamp i USA. Tanken är att bilaterala avtal ska sörja för att Ukrainas försvar får tillgång till utrustning, utbildning och stärkt cybersäkerhet.