Demokrati och rättigheter

Tyskland räknas som en av de mest utvecklade demokratierna i världen. Medborgerliga och politiska rättigheter skyddas i grundlagen och respekteras även i praktiken. Medierna har en oberoende ställning och kan verka fritt, liksom domstolarna i landet medan föreningslivet blomstrar.

De allmänna valen som hålls vart fjärde år anses av bedömare vara fria från påverkan och korrekt och rättvist genomförda. Vallagarna är rättvisa och opartiska och det råder allmän rösträtt från 18 års ålder. Omkring åtta miljoner av invånarna i Tyskland har dock inte rätt att rösta, trots att de bor i landet sedan länge, eftersom de inte är tyska medborgare. För att bli medborgare måste man säga upp sitt medborgarskap i sitt hemland. Omkring 8 procent av ledamöterna i förbundsdagen hade invandrarbakgrund efter valet 2017. Samtidigt hade andelen kvinnor i parlamentet sjunkit till 30,9 procent, vilket var den lägsta nivån sedan 1998.

Landets många partier kan verka utan hinder och även civilsamhället spelar en viktig roll i samhället och har många medlemmar i befolkningen.
Det finns skydd i författningen som införts mot bakgrund av Tysklands nazistiska förflutna och ska förhindra att en liknande utveckling skulle kunna upprepas. Det är möjligt att förbjuda organisationer som anses hota demokratin. Det gäller även politiska partier. Det har inte hänt sedan 1956 att något parti har blivit förbjudet
Det råder mötes- och demonstrationsfrihet, men ansökningar om att få demonstrera kan avslås om det anses hota allmän säkerhet eller om det är förbjudna grupper som ligger bakom.

Korruption är inget stort problem. Tyskland hör till dussintalet länder i världen som har minst korruption enligt organisationen Transparency Internationals rankningslista (se här). Det finns lagstiftning för korruptionsbekämpning som fungerar relativt väl, även om Transparency Internationals tyska lokalorganisation har kritiserat regelverket för lobbyism och påtryckningar mot parlamentsledamöter för att vara otillräckligt. Europarådets korruptionsbekämpningsorgan har också ansett att det finns för liten genomlysning och öppenhet kring finansieringen av politiska partier.

Terroriströrelser har fortsatt att ses som ett hot mot landets säkerhet och bevakningen har skärpts, inte minst efter attentaten i Paris 2015. Ny lagstiftning 2016 gjorde det lättare för myndigheterna att utvisa utländska medborgare som döms för brott och möjligheterna att övervaka misstänkta terrorister blev större. Antalet personer som undersöks och åtalas för misstänkt terrorverksamhet har ökat kraftigt. 2014 förbjöd regeringen alla former av stöd till extremiströrelsen Islamiska staten (IS). Tyskland är ett av de länder i Europa som haft flest medborgare, upp till 700 enligt vissa källor, som anslutit sig till militanta rörelser som IS i Syrien och Irak.

Sedan 2000-talets början har terroristbekämpningen varit en viktig prioritering i Tyskland. Några av de medlemmar av terroristnätverket al-Qaida som utförde terroristattackerna mot USA den 11 september 2001 hade bott en tid i Hamburg. Efter attentaten införde Tyskland liksom flera andra länder strängare antiterroristlagar.

Under 2010-talet har flyktingströmmar och invandring ställt landet inför nya utmaningar, vilket medfört att högerextremistiska strömningar har fått ökad popularitet samtidigt som även antisemitism har vuxit.

Yttrandefrihet och medier

Medierna spelar en viktig roll för den tyska samhällsdebatten och kan fritt förmedla olika åsikter. Yttrande- och pressfrihet är inskrivet i författningen, men yttringar som stöder nazism eller uppmuntrar till rasism är förbjudna.
Den tyska yttrandefriheten omfattar inte förnekandet av massmorden på judar under andra världskriget eller yttranden som uppmuntrar till rashat och nazism.
Det finns lagstiftning som ger tillgång till offentliga handlingar, men enligt Reportrar utan gränser har den flera luckor jämfört med många andra länders lagar.

Tyskland har under de senaste åren pendlat från plats 12 och upp till 17 på Reportrar utan gränsers lista över pressfrihet (se lista här.) Organisationen har sedan 2015 i sina rapporter nämnt en ”oroväckande trend” där tyska journalister attackeras fysiskt eller trakasserats.

År 2017 trädde en kontroversiell lag om sociala nätverk i kraft för att stoppa inlägg på sociala medier som kan räknas som hets mot folkgrupp eller förtal. Sociala medieföretag kan få höga böter om de inte snabbt tar bort förbjudet material. Journalister och pressfrihetsorganisationer har varnat för att lagen kan ha en negativ inverkan på yttrandefriheten på internet.

Det finns inga restriktioner för yttrandefriheten på internet och ingen censur förekommer.

Rättsväsen och rättssäkerhet

Tyskland har ett väl fungerande rättsväsen som är oberoende från den verkställande och lagstiftande makten. Rätten till en rättvis och offentlig rättegång garanteras i författningen. Efter terrordåd 2016 har Tyskland antagit skärpt lagstiftning för att bekämpa terrorism. Till exempel så har polisen ökad befogenhet att agera mot misstänkta personer som anses utgöra ett säkerhetshot.

Varukorg

Totalt 0