Kalendarium

Informationen i detta kalendarium är i första hand hämtad från nyhetstjänster/nyhetsbyråer som Deutsche Welle, BBC,  AFP,  Deutsche Presse-Agentur samt tyska dagstidningar.

Sortera på senaste året först | äldsta först


  • 2024

    • Juni

    • Högerextrema AFD blir tvåa i EU-valet

      I valet till Europaparlamentet går högerextrema AFD starkt framåt och blir näst störst efter kristdemokraterna. Förbundskansler Olaf Scholz socialdemokratiska parti SPD gör sitt sämsta EU-val någonsin. I valet får enligt preliminära resultat kristdemokraterna CDU/CSU 30 procent (29 mandat), Alternativ för Tyskland (AFD) 15,9 procent (15 mandat), socialdemokraterna SPD 13,9 procent (14 mandat), De gröna 11,9 procent (12 mandat), BSW (Bündnis Sahra Wagenknecht) 6,2 procent (6 mandat), Fria demokratiska partiet 5,2 procent (5 mandat), Die Linke 2,7 procent ( 3 mandat) och övriga 14,2 procent (12 mandat).

    • Maj

    • AFD utesluts ur partigrupp i EU-parlamentet

      Ett uttalande av den AFD-politikern Maximilian Krah om SS-soldater leder till att högerextrema AFD utesluts ur partigruppen ID i Europaparlamentet.  Krah som är  partiets toppkandidat i EU-valet har i en intervju med en italiensk tidning sagt att han inte vill kalla ”alla som burit SS-uniform för automatiskt kriminella”. Uttalandet upprör andra partier i ID, inte minst franska Nationell samling. Krah har även utpekats för att ha kopplingar till Ryssland och Kina och har figurerat i en skandal där en av hans assistenter gripits som misstänkt kinesisk spion (seApril 2024).

    • April

    • Fyra gripna för att ha spionerat för Kina

      Tre tyskar grips misstänkta för att ha försett Kina med känsliga militära uppgifter om marinteknik. Det gäller en man som verkat som agent för kinesiska underrättelseorgan och därefter rekryterat en man och hans hustru som arbetat med militära forskningsprojekt.  Paret, som bor i Düsseldorf, har arbetat för Kina sedan 2022 och de har varit involverade i forskningsprojekt som bedöms vara av särskilt intresse för den kinesiska flottan. De ska även ha köpt ett laserverktyg som skulle kunna användas för militära syften som de fört in i Kina utan exporttillstånd. Någon dag senare grips ännu en tysk medborgare med kinesiskt ursprung för att ha spionerat åt Kina. Mannen har varit medhjälpare till en av ytterhögerpartiet AFD:s ledamöter, Maximilian Krah, i EU-parlamentet sedan 2019.  Krah är även partiets kandidat i valet till EU-parlamentet i juni. Efter gripandet meddelar tyska åklagare att de även har inlett förundersökningar mot Krah för att ha tagit emot mutor från Ryssland respektive Kina.

    • Mars

    • Hemligt samtal mellan tyska militärchefer avlyssnat av Ryssland

      En hemlig inspelning av en diskussion mellan officerare i tyska flygvapnet läggs ut på ryska sociala medier. Samtalet rör Rysslands krig mot Ukraina och gäller bland annat en eventuell användning av tyska robotar. Bland annat diskuteras en leverans av tyska Taurus-kryssningsrobotar till den ukrainska sidan, något som Kiev länge efterfrågat men som avvisats av förbundskansler Olaf Scholz med hänvisning till att det skulle kunna leda till en upptrappning av kriget. Efter att avlyssningen blivit känd tillsätter den tyska regeringen en utredning av hur avlyssningen kunde ske. Försvarsminister Boris Pistorius anklagar den ryska regimen för att försöka ”destabilisera och skapa oenighet” med den läckta inspelningen. Senare meddelar försvarsministern att anledningen till att videosamtalet kunnat avlyssnas berodde på att en av de medverkande officerarna hade kopplat upp sig via ett nätverk som inte var säkerhetsmässigt godkänt.

    • Februari

    • Baader-Meinhof-medlem gripen i Berlin

      En 66-årig medlem av den militanta vänsterextrema Baader-Meinhof-ligan har gripits i Berlin, uppger åklagare i delstaten Niedersachsen. Daniela Klette har befunnit sig på fri fot i 30 år. Baader Meinhof-ligan (Röda arméfraktionen, RAF) utförde bombdåd, kidnappningar och mord på politiker och företagsledare i Västtyskland under 1970- och 1980-talen. Ligamedlemmarna Ulrike Meinhof och Andreas Baader dog i fängelse 1976 samt 1977, men övriga medlemmar fortsatte sin verksamhet till dess att ligan upplöstes 1998.

    • Rysslands ambassadör uppkallad efter Navalnyjs död

      Tyska utrikesdepartementet kallar upp Rysslands ambassadör i landet med anledning av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död i en straffkoloni i Sibirien. Den Putinkritiske Navalnyjs död, som blev känd tre dagar tidigare, har väckt starka fördömanden och ett flertal europeiska länder har framfört protester. Den ryska statsledningen ges skulden för dödsfallet. Navalnyj hade överlevt en giftattack som han anklagade Kreml för och satt fängslad sedan 2021.

    • Avtal med Ukraina om säkerhet

      Tyskland och Ukraina sluter ett avtal om säkerhetssamarbete. Liknande avtal har undertecknats med Frankrike respektive Storbritannien. Överenskommelserna vilar på utfästelser som gjorts av länder som samarbetar inom G7. De sker i ett läge då Ukrainas försvarsmakt har svårt att hävda sig mot ryska invasionsstyrkor och fortsatt amerikanskt stöd är föremål för inrikespolitisk dragkamp i USA. Tanken är att bilaterala avtal ska sörja för att Ukrainas försvar får tillgång till utrustning, utbildning och stärkt cybersäkerhet.

    • Januari

    • Massprotester mot ytterhögerpartiet AFD

      Omkring 250 000 människor sluter upp i demonstrationer i ett hundratal tyska städer mot ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland (AFD). Politiker, kyrkor och ideella föreningar har uppmanat människor att protestera mot partiet efter nya uppgifter av granskande journalister. Dessa rapporterar om att partianhängare haft ett hemligt möte för att diskutera massutvisningar av migranter och tyska medborgare som inte anses ha assimilerats. I mötet ska ledaren för en högerextrem rörelse i Österrike, den så kallade identitära rörelsen IBÖ (Identitäre Bewegung Österreichs) ha deltagit. IBÖ anser bland annat att det finns en konspiration som går ut på att migranter gradvis ska ersätta Europas vita befolkning. Ökande livsmedelspriserna och försämrade levnadsvillkor har bidragit till att stödet för AFD har ökat bland befolkningen och flera opinionsmätningar visar att partiet nu är det nästa största i landet. Särskilt stort är partiet i delstaterna Thüringen, Brandenburg och Sachsen, där val ska hållas senare i år.

    • Tusentals bönder demonstrerar mot regeringens nedskärningar

      Flera tusen bönder samlas i Berlin för att protestera mot den federala regeringens planer på att minska statliga subventioner till lantbruket. Tusentals traktorer blockerar gatorna i huvudstaden. Regeringens planer på nedskärningar i budgeten för 2024 har föranletts av en dom i författningsdomstolen i november förra året (se November 2024). Demonstrationerna inleddes redan för en vecka sedan. Regeringen backar när det gäller vissa nedskärningar, bland annat lovar man att återinföra ett skatteavdrag på fordon och att fasa ut subventionerna på diesel under en flerårsperiod istället för direkt. Men bönderna kräver att dieselsubventionerna ska få vara kvar och menar även att förutsättningarna för lantbrukare har försämrats under flera års tid. Uppgifter kommer om att även högerextremister sällat sig till demonstrationerna.

  • 2023

    • December

    • Imamer ska endast utbildas i Tyskland

      Imamer utbildade i utlandet (vanligen Turkiet) ska stegvis ersättas av muslimska församlingsledare som utbildas lokalt i Tyskland. En överenskommelse har slutits mellan tyska myndigheter och Ditib, den största sammanslutningen av muslimska församlingar i landet (900 av cirka 2 500 stycken). Syftet är att muslimer ska bli bättre integrerade i Tyskland. Ditib bedriver egen utbildning av imamer sedan 2020 och tyska staten sedan 2021. I Tyskland lever cirka 5,5 miljoner muslimer.

    • Regeringen enas om lösning av budgetkris

      Regeringspartierna kommer till slut överens om en kompromiss för att säkra budgeten för 2024. Regeringen har varit hårt ansatt sedan den tyska författningsdomstolen i november beslöt att den planerade användningen av överblivna stödlån från pandemin var olaglig eftersom pengarna inte gått till det som var tänkt från början. I budgeten för 2024 ville regeringen återinvestera 60 miljarder euro som landet fått i stödlån från EU:s pandemifond men som inte hade använts. Pengarna skulle nu övergå till en nystartad klimatfond och till åtgärder som främjar en grön omställning. Beslutet innebar att ett underskott uppstod i budgeten för 2024, då det saknades 17 miljarder euro. De tre regeringspartierna hade olika syn på hur krisen skulle lösas, bland annat när det gällde den så kallade skuldbromsen,  som sätter en gräns för hur hög landets skuldsättning får vara. SPD ansåg att den skulle tas bort med tanke på det rådande krisläget. Då skulle mer lånemedel kunna användas i budgeten. Skuldbromsen har inte applicerats sedan 2020 på grund av pandemin och energikrisen. FDP höll dock benhårt fast vid att skuldtaket skulle gälla för 2024. De gröna vägrade i sin tur att ändra på de planerade klimatsatsningarna inför 2024. En kompromiss nåddes till slut om budgeten för 2024 som innebar att skuldtaket återinfördes samt vissa nedskärningar, bland annat av satsningar på klimatomställning.

    • November

    • AFD klassat som extremistiskt i Sachsen-Anhalt

      Den regionala säkerhetstjänsten i Sachsen-Anhalt klassar ytterhögerpartiet AFD:s lokala gren i delstaten som extremistiskt. Det motiveras bland annat med att partimedlemmar ”regelbundet använder islamfientliga, rasistiska och antisemitiska uttalanden. Enligt säkerhetstjänsten kommer partiet därför att sättas under “systematisk” övervakning. AFD leder i opinionsmätningar i delstaten och detsamma gäller i förbundsländerna Brandenburg och Thüringen, som även de ingick i före detta Östtyskland. Efter lokalval i juli vann AFD dessutom för första gången kampen om borgmästarposten i en tysk stad, just i Sachsen-Anhalt. Det var i den lilla staden Raguhn-Jessnitz.

    • Skärpning av asylregler

      Förbundskansler Olaf Scholz regering och regeringscheferna i landets 16 förbundsländer enas om att införa striktare regler för asylsökande. Den högsta nivån av finansiellt stöd till flyktingar som söker asyl kommer att beviljas först efter 36 månader i stället för som i dag efter 18 månader. Därtill ska hanteringen av asyl-ansökningar ska snabbas på. Det är de senaste månadernas ökande invandring, främst från Afghanistan och Syrien, som ligger bakom överenskommelsen. Sedan början av året och fram till september har mer över 250 000 flyktingar sökt asyl i Tyskland, ej inräknat flyktingarna från Ukraina. På många håll i landet rapporterar lokala myndigheter om svårigheter att hantera det stora antalet asylsökande. Gränskontrollerna mot Polen, Tjeckien och Schweiz som infördes förra månaden och de redan existerande gränskontrollerna mot Österrike ska också fortgå, enligt förbundskansler Olaf Scholz.

    • September

    • Kristdemokraterna behåller makten i delstatsvalen i Bayern och Hessen

      De tyska regeringspartierna, SPD, De Gröna och FDP backar alla i delstatsvalen i de båda stora förbundsländerna Bayern och Hessen. I Bayern vinner som väntat det kristdemokratiska CSU, som leds av den sittande regeringschefen Markus Söder. Partiet får 37 procent av rösterna. I Hessen segrar det större systerpartiet CDU med nära 35 procent av rösterna. Högernationalistiska AFD går starkt framåt och kommer på andra plats i Hessen och tredje i Bayern med drygt 18 respektive knappt 15 procent.

    • Maj

    • Kraftfulla åtgärder för att möta ny migrantvåg

      Antalet asylansökningar uppgick till nära 102 000 under de första fyra månaderna 2023, vilket var en ökning med 78 procent jämfört med samma period 2022. Den federala regeringen och delstatsregeringarna beslutar därför om att sätta in åtgärder för att göra hanteringen av asylärenden snabbare och effektivare genom modernare IT-system och förlänga tiden för hur länge asylsökande får bo på särskilda förläggningar i väntan på besked. Målet är att snabbare kunna skicka tillbaka migranter som inte har rätt att få stanna i landet. Sedan tidigare kontrolleras alla som åker över gränsen till Österrike för att många migranter kommer därifrån. Men inga andra gränser bevakas på samma sätt. De flesta av de nya migranterna kommer från Syrien, Afghanistan, Turkiet och Irak.

    • April

    • AFD:s ungdomsförbund blir extremiststämplat

      Tysklands federala myndighet för skyddande av den tyska konstitutionen (BFV) beslutar efter fyra års granskning att Alternativ för Tysklands (AFD) ungdomsförbund är extremistiskt. Det är främlingsfientligt och kan antas agera på ett icke-fredligt sätt mot människor som uppfattas som utländska, enligt BFV. Ungdomsförbundet har tidigare klassats som "misstänkt" extremistiskt, vilket gett säkerhetstjänsten rätt att använda särskild övervakningsmetoder som hemlig avlyssning. Den nya märkningen ger säkerhetstjänsten ytterligare spelrum.

    • Ryssland utvisar ett 20-tal tyska diplomater

      Enligt Moskva genomförs utvisningarna som ett svar på tidigare utvisningar av ryska diplomater från Tyskland. Enligt den tyska säkerhetstjänsten har omfattningen av Rysslands spioneri i landet ökat kraftigt sedan den ryska invasionen av Ukraina 2022. Ryskt spioneri sker särskilt mot företag och infrastruktur kopplad till energi- och transportsektorerna.

    • Landets tre sista kärnkraftverk tas ur drift

      I slutet av 2022 beslöt förbundskansler Olaf Scholz att skjuta upp den planerade stängningen av de tre kärnkraftverken Neckarwestheim, Isar 2 i Bayern och Emsland till mitten av april i år. Det berodde på den energikris som uppstått i spåren av Rysslands krig i Ukraina. Landet ansågs behöva kärnkraften för att klara energiförsörjningen under vintern. De tre anläggningarna stod för 6 procent av energiproduktionen 2023. Men nu kommer även de att stängas. Landet bedömer att energibehovet kommer att kunna mättas ändå, bland annat genom nya anläggningar för flytande naturgas.

    • Mars

    • Storstrejk inom transportsektorn

      Två av de största fackföreningarna i Tyskland, EVG och Verid, inleder en 24 timmar lång strejk som framför allt rör transportsektorn. Bussar, tåg och flyg står stilla av över hela landet. Strejken är ett sätt att påverka förhandlingar om löneökningar som pågår med arbetsgivarna inom den offentliga sektorn. Fackföreningarna kräver högre löner för sina medlemmar på grund av prishöjningar och ökad inflation som lett till snabbt växande kostnader. Det är den mest omfattande strejken på flera årtionden.

    • Februari

    • Nederlag för Scholz SPD i Berlinvalet

      I delstatsvalet i Berlin backar socialdemokratiska SPD kraftigt medan kristdemokraterna CDU går starkt framåt. Valet hölls 2021 men måste hållas på nytt efter ett domstolsbeslut på grund av flera brister i valprocessen. Det är osäkert om den regerande koalitionen mellan SPD, De gröna och Vänstern kommer att kunna sitta kvar. Nederlaget för SPD ses av bedömare som en reaktion bland väljarna mot lokala hyreshöjningar, tvister kring transportpolitiken och våldsamheter under nyårsfirandet då fyrverkerier riktats mot räddningstjänsten. Men även den rekordhöga inflationen och kritiken mot förbundskansler Scholz senfärdighet när det gäller att skicka vapen till Ukraina tros påverka.

    • Januari

    • Tyskland skickar stridsvagnar till Ukraina

      Förbundskansler Olaf Scholz meddelar att landet kommer att förse Ukraina med 14 stridsvagnar. Dessa är moderna och tysktillverkade av typen Leopard 2. Tyskland kommer också att ge klartecken till andra länder för att exportera Leopard 2 till Ukraina. Den tyska regeringen tvekade längeinnan beslutet fattades, eftersom det fanns en oro för att Tyskland därigenom skulle uppfattas som en part i konflikten av Ryssland.

  • 2022

    • December

    • Högerextrem adelsman planerade statskupp

      Minst 25 personer med koppling till en högerextremistisk terrororganisation, grips av polis. Omkring 3 000 poliser deltar i tillslaget som sker på 150 platser i 11 tyska delstater, samt i Italien och i Österrike. Bland de misstänka finns elitsoldater och poliser, en tidigare parlamentsledamot för partiet AFD och en 71-årig adelsman. Polisaktionen är en av de största någonsin mot extremister i landet. De misstänka ska ha planerat att störta regeringen och ha förberett att ”med våld tvinga sig in i det tyska parlamentet med en liten beväpnad grupp”, enligt åklagare. Flera av de gripna har koppling till den så kallade Reichsbürgerrörelsen, som förnekar den tyska statens existens och hävdar att de lever i Tyska riket, som upplöstes efter andra världskrigets slut. Gruppen ska ha velat utse den 71-åriga adelsmannen Heinrich XIII Reuß, som pekas ut som rörelsens ledare, till nytt statsöverhuvud.

    • November

    • Tysk varning till Ryssland om Ukraina

      Förbundsdagen tar upp massvälten i Ukraina på 1930-talet, känd under den ukrainska beteckningen holodomor. Ledamöterna röstar för en resolution där svälten erkänns som ett folkmord och den sovjetiske diktatorn Josef Stalin ges ansvaret, eftersom statens jordbrukspolitik fick förödande effekter. Resolutionen beskrivs som en tysk ”varning” till Ryssland inför vintern då rysk krigföring i grannlandet hotar att vålla en matkris. Ytterkantspartier i förbundsdagen avstår från att rösta.

    • Tyskland förstatligar tidigare dotterbolag till ryska Gazprom

      Regeringen meddelar att den ska nationalisera energiföretaget SEFE av energisäkerhetsskäl. Bolaget tillhörde tidigare det ryska gasbolaget Gazprom som dock gjorde sig av med det i våras. Bolaget är det tredje i Tyskland som förstatligas. I september kom beskedet att den tyska staten också ska ta över det krisdrabbade energibolaget Uniper som har stor verksamhet även i Sverige.

    • Oktober

    • Socialdemokraterna segrar i Niedersachsen

      Socialdemokraterna går tillbaka i det viktiga delstatsvalet i Niedersachsen med omkring fyra procentenheter men behåller sin förstaplats. Partiet får omkring 32 procent av rösterna och ser därmed ut att kunna behålla makten i delstaten. Kristdemokraterna kommer på andra plats med omkring 28 procent, vilket är det sämsta resultatet på flera decennier. De gröna gör sitt bästa val någonsin i Niedersachsen medan även AFD går framåt. Valet har av bedömare setts som ett test på hur förbundskansler Olaf Scholz och hans regering lyckats hantera den pågående energikrisen i landet som orsakats av det ryska kriget i Ukraina.

    • September

    • Sabotage orsakar läckor på Nord Stream-gasledningarna

      En läcka upptäcks på gasledningen Nord Stream 2 utanför Bornholm i Östersjön och det konstateras snart att det läcker även från Nord Stream 1 i närheten, samt att läckagen har föregåtts av flera explosioner. Två av läckorna ligger i svensk ekonomisk zon, medan de andra två ligger i dansk ekonomisk zon. I november slår utredarna fast att sabotage låg bakom explosionerna. Gasledningarna som byggts för att transportera gas från Ryssland till Tyskland var inte i bruk när explosionerna inträffade.

    • Skadestånd för terrordådet vid München-OS

      På dagen 50 år efter dådet vid OS 1972, då en palestinsk terrorgrupp angrep Israels OS-trupp, deltar Tysklands och Israels presidenter i en minnessammankomst i München. Sent omsider har ett skadeståndsavtal slutits och Tyskland tar officiellt på sig ansvar för att inte ha gjort tillräckligt för att förhindra attentatet där elva israeliska idrottare och en tysk polis fick sätta livet till. Händelserna började med ett gisslandrama och slutade med en massaker vid ett fritagningsförsök som misslyckades trots att även fem av gisslantagarna dödades. 27 år efter slutet på andra världskriget och Nazitysklands judeutrotning öppnade terrordådet ny bitterhet i relationerna mellan Tyskland och Israel. Anhöriga till offren får nu sammanlagt 28 miljoner euro i skadestånd, inräknat 4,5 miljoner euro som betalats ut tidigare.

    • Stopp för rysk gas via Nord Stream 1

      Den ryska gasjätten Gazprom meddelar att stoppet av gas genom ledningen Nord Stream 1 till Tyskland och övriga Europa förlängs på obestämd tid. Enligt bolaget beror det på att ett tekniskt fel till följd av läckage. Gasflödet har varit stängt för underhåll men skulle nu ha öppnats. Från rysk sida uppges västländernas sanktioner mot landet efter Ukrainainvasionen i februari i år försvåra underhåll av ledningen. Bedömare menar att det är tydligt sätt för Ryssland att bedriva utpressning mot Europa för dess stöd till Ukraina. Efter stoppet går den tyska regeringen ut med ett lugnande besked om att förråden av gas räcker för att möta behoven.

    • Juli

    • Ryssland stryper gasen till Tyskland

      Ryska Gazprom minskar flödet av naturgas till Tyskland genom ledningen Nord Stream 1 till runt en femtedel av den normala exporten. Gasbolaget säger att minskningen beror på tekniska problem medan EU:s energikommissionär kallar den "politiskt motiverad". Priset på naturgas stiger kraftigt globalt. Tyskland importerar 55 procent av sin gas från Ryssland, merparten via Nord Stream 1. Resten kommer via ledningar landvägen. Även flera andra EU-länder drabbas av den ryska åtgärden.

    • EU når kompromiss om minskad gasanvändning

      EU-ländernas energiministrar - med undantag av Ungerns – når en kompromiss om att på frivillig basis minska konsumtionen av naturgas med 15 procent mellan augusti 2022 och mars 2023. Minskningen ska ske för att länderna ska kunna bygga upp ett lager av gas inför en potentiell energikris. Om bristen på gas blir akut kan nedskärningen göras obligatorisk, dock med undantag för vissa industrier och länder.

    • EU stoppar guld från Ryssland

       EU-länderna beslutar att bannlysa import av ryskt guld. Det är den sjunde omgången sanktioner som EU antar sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari. EU-länderna utökar också listan över tekniska komponenter som inte får säljas till Ryssland samtidigt som ytterligare 48 personer sätts upp på sanktionslistan tillika med 9 institutioner eller företag, däribland Rysslands största bank – Sberbank.   

    • Maj

    • EU-sanktioner mot Rysslands handel med olja

      EU:s stats- och regeringschefer enas om ett sjätte paket med sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina. Syftet är att begränsa ryska statens inkomster och därmed försvåra finansieringen av krigsinsatser. Senast vid slutet av 2022 ska nästan all import till EU-länder av rysk olja ha upphört. Ungern har förhandlat hårt för egna önskemål och får igenom ett undantag för olja som transporteras via rörledning. Ett annat inslag i de utvidgade sanktionerna är att Rysslands största bank, Sberbank, ska stängas av från det internationella systemet Swift. Toppmötet beslutar att anslå 9 miljarder euro till Ukrainas regering för att täcka ”omedelbara likviditetsbehov”.

    • Kristdemokratisk seger i Nordrhein-Westfalen

      I det viktiga delstatsvalet i Nordrhein-Westfalen segrar CDU med nära 36 procent av rösterna vilket ger partiet 76 av 195 mandat i delstatsparlamentet. Resultatet är ett nytt bakslag för förbundskansler Scholz SPD efter valet nyligen Schleswig-Holstein, socialdemokraterna kommer på andra plats med 56 mandat. De gröna får 39 mandat och FDP samt högerextrema AFD får 12 mandat vardera.

    • Gasflödet till Tyskland minskas

      De ryska gasbolaget Gazprom meddelar att företaget kommer att sluta transportera gas via den polska sektionen av rörledningen Yamal-Europe som går från Ryssland via Polen till Tyskland. Gazprom uttalar sig dagen efter det att Moskva beslutat om sanktioner mot 30 utländska energiföretag, däribland EuRoPol GAZ S.A. som äger den polska delen av rörledningen. Hur hårt stoppet kommer att drabba Tyskland är oklart då rysk gas också kan transporteras till Tyskland via rörledningen Nord Stream i Östersjön, men Tysklands ekonomiminister fördömer beslutet och anklagar Ryssland för att använda energi "som ett vapen". Ett dygn tidigare, mellan den 10 och den 11 maj, minskade de ryska gasleveranserna till Tyskland med 25 procent då Ryssland stängde av en ledning i östra Ukraina. Det skedde sedan det ukrainska bolag som sköter systemet sagt upp sitt ansvar för ledningar som ligger i rysk-ockuperat område.

    • Seger för CDU i Schleswig-Holstein

      Kristdemokraterna vinner med klar marginal i delstatsvalet i Schleswig-Holstein. Partiet 34 av 69 platser i delstatsparlamentet medan De gröna får 14 mandat. Förbundskansler Olaf Scholz parti SPD kommer först på tredje plats med 12 mandat.

    • Mars

    • Valseger för SPD i Saarland

      I det första delstatsvalet efter förbundsdagsvalet 2021, i Tysklands minsta delstat Saarland, vinner socialdemokraterna SPD med nära 44 procent av rösterna (29 mandat av 51) över kristdemokraterna CDU som får nära 29 procent och 19 mandat. De senaste två årtiondena har kristdemokraterna haft regeringsmakten i delstaten. Valresultatet är ett gott betyg för SPD och förbundskansler Olaf Scholz. Förutom SPD och CDU är det endast det högerextrema AFD som med 5,7 procent av rösterna kommer in i  delstatsparlamentet.

    • EU-direktiv ger ukrainare skydd

      EU beslutar att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet med anledning av Rysslands attack mot Ukraina. Det innebär att personer som lämnat Ukraina efter den 24 februari har rätt till skydd ”direkt” och ska erbjudas ett års uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. De får också rätt till begränsad sjukvård och barnen får rätt till skolgång. Ett halvår senare, i oktober 2022, förlängs direktivet till mars 2024. Vid det laget befinner sig sammanlagt 4,2 miljoner ukrainska krigsflyktingar i EU-länder. 

    • Februari

    • Tyskland skickar vapen till Ukraina

      Den tyska regeringen meddelar att den kommer att skicka 1000 pansarvärn och 500 luftvärnsrobotar till Ukraina. Det historiska beslutet kommer några dagar efter det att Ryssland inledde ett fullskaligt militärt angrepp mot Ukraina. Förbundskansler Olaf Scholz motiverar Tysklands helomvändning med att ”vi måste stödja Ukraina i denna stund av desperata behov”. Det har länge varit en viktig princip att inte skicka vapen till en konflikthärd. Dessutom meddelar regeringen att Estland och Nederländerna, som ansökt om tillstånd att få leverera inköpta tyskproducerade vapen till Ukraina, kommer att få tillåtelse till detta.

    • Skärpta EU-sanktioner mot Ryssland

      Som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina enas Tyskland och de andra EU-länderna om skärpta sanktioner mot Ryssland. Under veckan som följer antar EU sanktioner i flera steg. De riktas mot Rysslands finansiella system och högteknologiska industrier samt mot högt uppsatta politiker, däribland president Putin och utrikesminister Sergej Lavrov, och delar av eliten runt makthavarna i Kreml. Sanktionerna mot finanssystemet syftar till att underminera Rysslands förmåga att finansiera kriget i Ukraina. Bland annat beslutar EU-länderna att stänga av sju ryska banker från det internationella betalningssystemet Swift som gör det möjligt att snabbt och säkert genomföra transaktioner. Därutöver förbjuds har alla transaktioner med ryska centralbanken liksom nya investeringar i en rysk investeringsfond. EU stänger också sitt luftrum för ryskt flyg och beslutar att förse Ukraina med vapen för 450 miljoner euro. Vidare stoppas sändningar från de ryska mediekanalerna RT och Sputnik som anklagas för att utgöra propagandaorgan för den ryska regeringen. Belarus som låtit ryska trupper tränga in i Ukraina från landets territorium får också en släng av sleven. Drygt tjugo högt uppsatta militärer beläggs med sanktioner och EU beslutar att stoppa importen av en rad exportvaror från Belarus.  

    • Nordstream 2 läggs på is

      Förbundskansler Olaf Scholz meddelar att man avvaktar med att godkänna gasledningen Nord Stream 2 mellan Ryssland och Tyskland. Beskedet kommer efter det att Ryssland har erkänt de ryskstödda separatistenklaverna Donetsk och Luhansk i Ukraina och gett militär order om att gå in i grannlandet. Gasledningen står redo att tas i bruk men den har ännu inte fått ett juridiskt godkännande. Nu stoppas denna process, något som den tyska regeringen tidigare uppfattats vara motvilllig till. Gasledningen har setts som ett sätt att stärka tillgången till naturgas i Europa och inte minst i Tyskland. Samtidigt skulle den befästa beroendet av rysk gas menar kritikerna, däribland USA. Beslutet möts av överraskning i omvärlden.  Att det är ett stort steg för den tyska regeringen är tydligt mot bakgrund av den pågående energibristen i landet och skenande priser i dess spår.

    • Steinmeier omvald som Tysklands president

      Frank-Walter Steinmeier omväljs som förbundspresident. Som brukligt sker valet indirekt av ett forum som består av ledamöterna i förbundsförsamlingen och lika många prominenta personer som utsetts av delstaterna. Steinmeier får stöd av över 75 procent av forumet. Den 66-årige Steinmeier från SPD har tidigare varit utrikesminister i Angela Merkels regeringar.

    • Januari

    • De gröna utser nya ledare

      De gröna, som ingår i den nya tyska koalitionsregeringen, utser nya ledare för partiet. Nuvarande utrikesministern Annalena Baerbock och ekonomi och klimatministern Robert Habeck, som tillsammans lett partiet sedan 2018, ersätts som partiledare av Ricarda Lang och Omid Nouripour. Ricarda Lang är bara 28 år och De grönas yngsta ledare hittills.

    • Kristdemokraterna väljer ny partiledare

      Kristdemokraterna CDU som numera befinner sig i opposition väljerden 66-årige tidigare affärsjuristen Friedrich Merz till ny partiledare efter Armin Laschet som avgick kort efter valet till förbundsdagen hösten 2021. Den Merkelkritiske Merz hör till partiets högerfalang och är den ende som kandiderar till posten. Han får starkt stöd inom partiet och har ställt upp i två tidigare partiledarval utan framgång.

    • FN definierar förnekande av Förintelsen

      FN:s generalförsamling antar en resolution mot förnekande av Förintelsen, på förslag av Israel och Tyskland. De två ländernas utrikesministrar säger i ett gemensamt uttalande att de ser en dramatisk ökning av benägenheten att förneka Nazitysklands förföljelser i syfte att utrota Europas judar. FN:s medlemsländer uppmanas liksom sociala medier att motverka sådana uttryck för antisemitism, som kan kännas igen bland annat genom att människor underdriver antalet offer för Förintelsen (i förhållande till uppgifter som ges av tillförlitliga källor), framställer Förintelsen som en positiv historisk händelse eller beskyller judar för att själva ha orsakat förföljelserna. Medlemsstaterna manas att bevara läger där grymheter har dokumenterats och att utbilda sina medborgare om Förintelsen. Resolutionen är inte bindande och Iran väljer att ta avstånd från texten i FN.

    • Livstids fängelse för syriska regimens brott

      En domstol Koblenz dömer en syrier, tidigare överste, till livstids fängelse för brott mot mänskligheten. En följd av rättegången är att det har slagits fast att den syriska regimen har begått brott mot de egna medborgarna. Anwar Raslan kopplas till tortyr mot fler än 4 000 fångar i Assadregimens fängelse al-Khatib i Damaskus, men också till dussintals mord och sexuella övergrepp mot fångar. Raslan var officer i säkerhetstjänsten 2011 och ansvarig för fängelset när regimen slog ned protester under den arabiska upprorsvåren. Senare sökte han själv asyl i Tyskland. 

  • 2021

    • December

    • Scholz tillträder som ny förbundskansler

      En klar majoritet av ledamöterna i förbundsdagen röstar ja till att socialdemokraten Olaf Scholz ska utses ny förbundskansler efter Angela Merkel. Scholz utnämns därefter till kansler av av president Frank-Walter Steinmeier. Scholz regering, bestående av socialdemokratiska SPD, De Gröna och liberala partiet FDP tillträder därefter. Det är första gången någonsin som de tre partierna regerar tillsammans på federal nivå. De kontrollerar tillsammans 416 mandat i förbundsdagen.

    • Oktober

    • AFD-ledare avgår på grund av dåligt valresultat

      Jörg Meuthen, den ene av högerpopulistiska AFD:s partiledare, avgår. Skälet är enligt honom partiets dåliga resultat i valet till förbundsdagen i september, då partiet backade med två procentenheter, från 12 till 10 procent jämfört med valet 2017.

    • September

    • SPD segrar i parlamentsvalet

      Socialdemokraterna SPD vinner en knapp seger över kristdemokraterna i valet till förbundsdagen. Partiet får enligt preliminära resultat 25,7 procent av rösterna, en viss uppgång jämfört med förra valet, medan CDU/CSU backar till 24,1 procent. De båda tidigare koalitionspartnerna tävlar nu om att bilda regering med De gröna och liberala FDP. De gröna fick cirka 14,8 procent av rösterna vilket var en stark uppgång jämfört med förra valet medan FDP fick 11, 5 procent. Nu väntar komplicerade regeringsförhandlingar som kan bli långdragna.     

    • Osäkert läge inför valet

      När valdagen den 25 september närmar sig ser det högst osäkert ut vilket av de stora partierna som kommer att erövra förbundskanslerposten. CDU/CSU har under sommaren rasat i opinionsmätningar och uppges ha rekordlågt stöd, endast kring 20 procent av väljarna. En del opinionsundersökningar ger socialdemokraterna SPD en knapp ledning över kristdemokraterna. De gröna ligger något efter de övriga två partierna. Kristdemokraternas kandidat och den avgående förbundskanslern Angela Merkels tilltänkte efterträdare Armin Laschet har trampat i klaveret vid några tillfällen, bland annat när han i juli filmades då han skrattade vid en ceremoni för offer för översvämningarna (se Juli). De grönas Annalena Baerbock ökade under våren i popularitet bland väljarna. Men under sommaren och hösten har SPD:s kandidat, nuvarande finansministern och vicekanslern Olaf Scholz, överraskat genom att ligga bäst till i opinionsundersökningar. Klimatet är en viktig valfråga. Inte minst hur Tyskland med Europas största ekonomi ska klara att sänka utsläppen från industrin och bli klimatneutralt till år 2045 som utlovats av den nuvarande regeringen. Även konsekvenserna av coronapandemin står i fokus. Det handlar både om hur landets ekonomi ska hantera den ökande skuldsättningen och om hur enskilda företag och medborgare ska få stöd.

    • Augusti

    • Tusentals protesterar mot coronarestriktioner och vaccinering

      Omfattande demonstrationer utan tillstånd hålls i Berlin. Flera tusen demonstranter protesterar mot regeringens coronarestriktioner och vaccinationsstrategi. I takt med att en fjärde våg av pandemin drabbat Tyskland med ökad smittspridning den här gången av deltavarianten av coronaviruset har myndigheternas försök att få befolkningen vaccinerad ökat. Vaccinering av 12-åringar har inletts i landet och regeringen har kritiserats för att den försöker pressa tonåringar att vaccinera sig. I Baden-Württemberg och i Bayern föreslås att särskilda restriktioner ska gälla för dem som inte har vaccinerat sig. Den tyska regeringen har även beslutat att inte längre erbjuda gratis coronatest. Omkring två tredjedelar av befolkningen är fullt vaccinerade, men det finns en minoritet som är skeptisk till att vaccinera sig.

    • Juli

    • Tyskland och USA når överenskommelse om Nordstream 2

      USA:s och Tysklands regeringar meddelar i ett gemensamt uttalande att de har enats om hur konflikten mellan länderna om gasledningen Nordstream 2 ska hanteras. Den drygt 123 mil långa ledningen som löper på botten av Östersjön mellan Ryssland och Tyskland är i det närmaste färdigbyggd och kommer att kraftigt utöka den ryska exporten av gas till Tyskland. Men USA har kritiserat ledningen för att den gör Tyskland mer beroende av Ryssland och därmed ger Moskva möjlighet att använda inställda gasleveranser som ett politiskt vapen. Nordstream 2 anses underblåsa risken för att Ryssland stoppar gasleveranser till exempelvis Ukraina eftersom den ökar gasexporten till övriga Europa. Washington låter sig nu emellertid blidkas av den tyska regeringens löfte att belägga Ryssland med sanktioner om landet försöker utnyttja energiexporten i geopolitiska syften, inte minst mot Ukraina. Tyskland lovar dessutom att investera i uppbyggnad av miljövänlig energiutvinning i Ukraina. Den tyska regeringen ska också verka för att Moskva förlänger det rådande avtalet som ger Ukraina ersättning för rysk naturgas som passerar genom dess territorium. Avtalet löper ut 2024.

    • Över 160 döda i översvämningar

      Omfattande regnoväder i Tyskland leder till att minst 165 människor dör  i översvämningar som leder till att hus kollapsar och till jordskred. I delstaterna Nordrhein-Westfalen och Rheinland-Pfalz är förödelsen särskilt omfattande. Förbundskansler Angela Merkel besöker den hårt drabbade staden Schuld i Rheinland-Pfalz och lovar att förmedla stöd till den och andra översvämmade städer och byar. Skadorna på vägar och annan infrastruktur är mycket stora och kostnaderna för återuppbyggnaden beräknas till flera miljarder euro. Den tyska regeringen ska starta en särskild katastroffond och lovar även att se över landets varningssystem för översvämningar.

    • Juni

    • Misstänkt terrorattentat

      En 24-årig man från Somalia dödar tre kvinnor i staden Würzburg och skadar sex andra personer. Det är oklart om mannen har inspirerats av radikal islamism och om dådet ska ses som en terrorhandling.

    • Valframgång för kristdemokraterna i Sachsen-Anhalt

      Angela Merkels parti CDU vinner med omkring 36 procent av rösterna i delstatsvalet i Sachsen-Anhalt.  Högerextrema AFD hamnar långt efter med omkring 22 procent av rösterna. Kristdemokraternas övertygande valseger överraskar bedömare och ses som ett positivt tecken för partiet inför det kommande valet till förbundsdagen.

    • April

    • Författningsdomstolen: klimatlag behöver skärpas

      Författningsdomstolen fastslår i en dom att den tyska klimatlagen från 2019 delvis strider mot grundlagen genom att den inte fastslår exakta begränsningar av koldioxidutsläppen efter 2031. Därmed överlåter den åt dagens unga och kommande generationer att hantera problemen efter 2030, något som kränker deras rättigheter. Lagen behöver värna om kommande generationer genom explicita utsläppskrav. Regeringen har på sig att skärpa lagen fram till slutet av 2022. Det är ett antal unga miljöaktivister, bland annat från miljörörelsen Fridays for future, som har vänt sig till domstolen för att få lagen granskad. Tyskland har lovat att sänka utsläppen av växthusgaser med 55 procent fram till 2030. År 2050 ska de vara helt borta.

    • De gröna leder opinionsmätningar

      Efter att De gröna utsett  Annalena Baerbock, att av partiets två språkrör, till kandidat till förbundskanslerposten visar två opinionsmätningar i rad att partiet nu har ett övertag över CDU/CSU. För första gången sedan partiet bildades i början av 1980-talet ser det ut som om det har en chans att ta över regeringsmakten i Tyskland. I en opinionsundersökning av institutet Kantar får De gröna stöd av 28 procent av deltagarna medan kristdemokraterna kommer strax efter med 27 procent. SPD får bara 13 procent, vilket är det sämsta resultatet på två år.

    • Kristdemokraterna väljer Laschet till förbundskanslerkandidat

      CDU:s partiledare Armin Laschet utses till kristdemokraternas gemensamma kandidat till förbundskanslerposten. Laschet har mött hård konkurrens från Markus Söder, ledare för systerpartiet CSU i Bayern och regeringschef i delstaten. Söder är populärare än Laschet bland tyskarna och har haft ett övertag i opinionsmätningar. Samtidigt står Laschet nära Angela Merkel. Söder betonar att han kommer att ge Laschet allt sitt stöd inför det kommande valet till förbundsdagen den 26 september.

    • Mars

    • Utrikesdepartementet kallar upp Kinas ambassadör

      Kinas ambassadör i Tyskland kallas till utrikesdepartementet för ”brådskande samtal” efter att Peking har infört sanktioner mot tio européer, däribland fem ledamöter i Europaparlamentet, samt två EU-institutioner och två tankesmedjor. Bland dessa finns den tyska tankesmedjan Mercator Institute for China Studies och en tysk forskare.  Enligt kinesiska utrikesdepartementet har de drabbade institutionerna och individerna avsiktligen spridit ”lögner och desinformation” om landet. Kinas sanktioner stoppar bland annat resor till landet och affärssamarbeten. De kinesiska sanktionerna var ett svar på sanktioner från EU mot ansvariga tjänstemän i Kina med anledning av Kinas människorättsbrott i provinsen Xinjiang. Sanktionerna var ett led i EU:s nya globala sanktionssystem som antogs i slutet av 2020. Genom detta kan sanktioner införas mot personer som bryter mot mänskliga rättigheter runt om i världen. Den tyska regeringen anser att de kinesiska sanktionerna innebär att relationerna mellan EU och Kina ansträngs på ett ”onödigt” och ”otillbörligt” sätt.

    • Bakslag för CDU i delstatsval

      Kristdemokraterna (CDU) gör dåligt ifrån sig i delstatsvalen i Baden-Württemberg och i Rheinland-Pfalz, där partiet traditionellt haft starkt stöd. I Baden-Württemberg tappar partiet fyra procentenheter jämfört med valet för fem år sedan och får 42 mandat. De gröna blir fortsatt största parti med 38 mandat och kan därmed fortsätta att regera. Det är dock inte givet att det kommer att välja att regera med kristdemokraterna som förut utan det kan mycket väl bli en regering med socialdemokraterna (SPD) och liberalerna (FDP), vilka får 19 respektive 18 mandat i valet. I Rheinland-Pfalz har socialdemokraterna lett en koalition mellan SPD och FDP under den senaste mandatperioden och det ser efter valet ut som om partierna kan behålla makten. Även i denna delstat backar kristdemokraterna några procentenheter och landar på 31 mandat medan SPD blir störst med 39 mandat.

    • Februari

    • Syrier döms för syriska regimens brott

      En syrisk medborgare fälls i tysk domstol för att ha medverkat i brott mot mänskligheten. Mannen döms till fyra och ett halvt års fängelse av domstolen i Koblenz. När han var underrättelseofficer i Syrien 2011, under den arabiska våren, var han med om att fängsla demonstranter som mötte ett grymt öde i Assadregimens händer. Senare flydde mannen till Tyskland och fick asyl där. Domen tros vara den första mot en person som deltagit i regimens övergrepp. I ett annat brottmål som pågår i Tyskland riskerar en syrier livstid för mord, tortyr och våldtäkter i ett av Assadregimens fängelser.

    • Delar av gränsen stängs

      Tyskland stänger delar av den tyska gränsen på grund av den snabba spridningen av mutationer av coronaviruset i både Tjeckien och i Tyrolen i Österrike. Endast tyska medborgare eller människor som bor i Tyskland får passera gränsposteringarna som bevakas av ett tusental poliser. De måste också kunna visa upp ett provsvar på ett negativ covid-19-test. Stängningen av gränsen kritiseras av EU-kommissionen, som vill undvika att EU-länderna återupprepar utvecklingen från våren 2020 då länder stängde gränserna och undvek samarbete för att stoppa smittspridningen.

    • Tyskland utvisar rysk diplomat

      Tyskland utvisar en rysk diplomat vid den ryska ambassaden i Berlin i ett svar på att Moskva den 5 februari utvisade en tysk diplomat. Samtidigt uppger det tyska utrikesdepartementet i ett uttalande att den ryska utvisningen inte var försvarbar på något sätt eftersom diplomaten bara hade utfört sitt arbete att rapportera om händelseutvecklingen. Tysken utvisades tillsammans med en svensk och en polsk diplomat efter att ha anklagats för att ha deltagit i demonstrationer till stöd för den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj i mitten av januari. Utvisningsbeskedet kom samtidigt som EU:s utrikeschef Josep Borrell var på ett officiellt tredagarsbesök i Moskva. EU har infört sanktioner mot Ryssland sedan Navalnyj utsatts för ett mordförsök genom förgiftning. Enligt EU är det klarlagt att den ryska regimen låg bakom mordförsöket men det tillbakavisas av Kreml.

    • Januari

    • CDU väljer ny partiledare

      Armin Laschet, regeringschef i delstaten Nordrhein-Westfalen, väljs till ny partiledare av CDU. Laschet efterträder Annegret Kramp-Karrenbauer som avgick som CDU-ledare för ungefär ett år sedan (se Februari 2020). Kramp-Karrenbauer hann bara vara partiledare i drygt ett år efter det att hon tagit över posten efter Angela Merkel. Den nye CDU-ledaren Laschet uppfattas stå Angela Merkel nära och vill fortsätta driva en politik som liknar hennes. Laschet fick 521 röster mot 466 för Friedrich Merz, tidigare gruppledare för CDU-CSU i förbundsdagen.

  • 2020

    • December

    • Rekordhöga lån i 2021 års budget

      Förbundsdagen antar en budget för 2021 som omfattar stora satsningar för att dämpa de ekonomiska effekterna av den pågående pandemin. Regeringen planerar att under 2021 låna närmare 178 miljarder euro och använda 500 miljarder euro på offentliga insatser för att skydda företag och arbetare som drabbas av den ekonomiska nedgången under pandemin. Det betyder att Tyskland under 2021 kommer att låna långt mycket mer än vad grundlagen egentligen tillåter. Enligt den så kallade ”skuldbroms” som finns befäst i grundlagen får regeringen inte låna mer än motsvarande 0,35 procent av BNP.        

    • Halv nedstängning över jul

      Ytterligare åtgärder vidtas för att försöka stoppa spridningen av covid-19. Alla affärer utom mataffärer beordras stänga liksom skolorna. Sociala kontakter ska begränsas till ett annat hushåll och sammanlagt får fem vuxna träffas på samma gång. Som vuxna räknas alla som fyllt femton och uppåt. Under själva julhelgen får sammanlagt nio vuxna träffas men bara om det handlar om nära släktingar.  

    • November

    • 26 september datum för val av ny kansler

      Regeringen beslutar att valet av ny förbundskansler efter Angela Merkel ska äga rum den 26 september 2021. Kanslern utses av ledamöterna i förbundsdagen.

    • Protester mot coronalagarna

      Tusentals personer samlas i centrala Berlin för att protestera mot de restriktioner som införts för att stävja pandemin. Det sker i samband med att förbundsdagen antar en lag som ger myndigheterna stärkta befogenheter att vidta åtgärder i syfte att minska smittspridningen. Demonstranterna anklagar regeringen för att försöka upprätta en ”diktatur” genom coronalagarna. Tidigare under november deltog 20 000 personer i en våldsam protest på samma tema i Leipzig och i augusti försökte ett hundratal demonstranter storma riksdagsbyggnaden i protest mot restriktionerna.     

    • Tolv åtalas i terrormål

      Tolv män åtalas för att ha planerat terroristattacker på politiker, asylsökande och muslimer eller för att ha stöttat sådana planer. Syftet med de planerade attackerna skulle enligt åklagare ha varit att åstadkomma en inbördeskrigsliknande situation i landet. Myndigheterna har lagt mer kraft på att komma åt underjordiska högerextremistiska organisationer efter två attentat 2019, dels mordet på politikern Walter Lübcke, som drev en generös linje i asylfrågor, dels en attack mot en synagoga i staden Halle. Bland annat har de enheter som jagar terrorister förstärkts med 600 nya tjänster.

    • Restriktioner återinförs för att stävja smittspridning

      Regeringen inför nya restriktioner för att hejda spridningen av covid-19. Restauranger, kaféer och barer får inte längre servera gäster inomhus och teatrar, biosalonger samt gym stängs helt. Skolor och affärer tillåts vara igång. Gränsen för hur många som får samlas sätts till max 10 individer från två hushåll.

    • Oktober

    • Ryssland pekas ut bakom förgiftning av regimkritiker

      Tyskland anklagar för första gången Ryssland för att ha varit ”involverat och ansvarigt” för förgiftningen av den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj som blev svårt sjuk i augusti efter att ha utsatts för ett nervgift under en resa i Sibirien. I ett gemensamt uttalande säger utrikesministrarna från Tyskland och Frankrike att de inte kan dra någon annan slutsats eftersom EU gång på gång uppmanat Ryssland att kasta ljus över händelsen utan att få något trovärdigt svar. Moskva säger i en kommentar att anklagelserna är ”oacceptabla” och liknar ”utpressning”. Tyskland skärper tonen dagen efter det att FN-organet Organisationen för förbud mot kemiska vapen OPCW bekräftat tidigare uppgifter om att Navalnyj förgiftades av novitjok som framställdes i Sovjetunionen under det kalla kriget. Tyskland och Frankrike uppger i uttalandet att de tillsammans kommer att fortsätta arbeta för att sanktioner införs mot de ryssar som kan bedömas vara ansvariga för attacken mot Navalnyj.

    • September

    • Tyskland ska ta emot 1 500 migranter från grekiska öar

      Regeringen har planer på att ta emot 1 500 utsatta migranter från Lesbos och andra grekiska öar. Det uppger nyhetsbyrån AFP efter att ha haft kontakt med regeringskällor. Tyskland har redan lovat ta emot ett hundratal ensamkommande barn och unga från flyktinglägret Moria på Lesbos som nyligen förstördes i bränder.

    • Sanktionshot mot Ryssland efter förgiftning

      Utrikesminister Heiko Maas hotar med sanktioner mot Ryssland om landet inte klargör vad som hände när den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj förgiftades. Navalnyj insjuknade ombord på ett flygplan mellan Tomsk och Moskva den 20 augusti. Han flögs efter ett par dagar till Berlin för sjukhusvård där. Enligt den tyska regeringen blev Navalnyj förgiftad med nervgiftet Novitjok. Kreml har förnekat inblandning i mordförsöket och säger sig inte ha fått ta del av bevismaterial och medicinska undersökningar från Tyskland.

    • Augusti

    • Våldsamma demonstrationer mot corona-restriktioner

      Över 40 poliser skadas i samband med demonstrationer i Berlin. Omkring 20 000 demonstranter, många av dem radikala vänster- eller högersympatisörer, sluter upp för att protestera mot reglerna för att bekämpa spridningen av covid-19. Drygt 130 människor grips av polisen och organisatörerna av demonstrationerna kommer att lagföras för att inte ha följt coronarestriktioner om social distans.

    • Juli

    • Tusentals amerikanska soldater flyttas från Tyskland

      USA kommer att flytta sitt militära kommando i Europa (EUCOM) från Stuttgart till Mons i Belgien, där Nato också har sitt högkvarter Shape. Det hela är ett led i en strävan att effektivisera och rationalisera USA:s militära närvaro i Europa, enligt amerikanska militära chefer. Men USA:s president Donald Trump har sagt att förflyttningen också sker på grund av att Tyskland inte i tillräckligt hög grad axlat sin del av den ekonomiska bördan av att försvara Europa. Omkring hälften av de totalt 34 500 soldater som USA har stationerade i Tyskland ska lämna landet. Men flytten kommer att ta flera år. Tyska bedömare befarar att beslutet att dra tillbaka tusentals amerikanska soldater, som varit i landet sedan slutet av andra världskriget, få stora både militära och ekonomiska konsekvenser för Tyskland.

    • Nazivakt fälld för brott i läger

      En domstol i Tyskland fäller en 93-årig man som arbetade i det nazistiska dödslägret Stutthof utanför Gdańsk i slutet av andra världskriget. Mannen döms för medhjälp till mord, straffet blir två års fängelse villkorligt. Stutthof var det första läger nazisterna etablerade utanför Tyskland och ett av de sista som befriades. Närmare 65 000 fångar tros ha mist livet där, bland dem polacker och judar från flera länder. Den fällande domen kan bli en av de sista för brott under Förintelsen, eftersom ännu levande personer som pekats ut som förövare har nått mycket hög ålder.

    • EU enas om coronastöd

      Efter hårda och långdragna förhandlingar enas EU-ländernas ledare om ett gigantiskt stödpaket för att bidra till återuppbyggnaden efter coronakrisen. Totalt omfattar stödpaketet 750 miljarder euro. Omkring hälften, 390 miljarder euro, ska delas ut i bidrag till länder och företag som drabbats hårdast. Resten, det vill säga 360 miljarder, kommer att kunna lånas ut.  Coronastödet kommer att finansieras via gemensamma lån som tas av EU-kommissionen. EU:s medlemmar går gemensamt i borgen för lånen för första gången någonsin. Länder som drabbats hårt under pandemin kommer att få stöd, däribland Spanien och Italien. Vid EU-toppmötet antas också en långtidsbudget på 1 075 miljarder euro för åren 2021–2027. Tyskland lyckas förhandla till sig en rabatt på 3 671 miljoner euro om året. Överenskommelsen om budgeten ska  dock godkännas av Europaparlamentet. 

    • Tyskland ny ordförande i EU:s ministerråd

      Tyskland tar över det roterande ordförandeskapet i EU:s ministerråd för ett halvår. Flera stora frågor behöver lösas. Det handlar inte minst om att nå enighet bland medlemsländerna om förslaget om en återhämtningsfond på 750 miljarder euro för att hjälpa länder som drabbats hårt under coronapandemin. Men det handlar också om att ro i hamn en ny långtidsbudget för åren 2021–2027. Även brexitförhandlingarna med Storbritannien behöver drivas vidare.

    • Juni

    • Nytt stort räddningspaket

      Angela Merkels regering presenterar ett gigantiskt ekonomiskt paket med åtgärder för att få fart på ekonomin och öka tyskarnas köpkraft. Paketet omfattar över 130 miljarder euro med bland annat skattesänkningar och bidrag till barnfamiljer på 300 euro per barn. Momsen kommer att sänkas från 19 till 16 procent mellan 1 juli och 31 december 2020. Även företag inom sektorer som drabbats särskilt hårt av krisen - som turism- och nöjessektorn och hotell- och restaurangbranschen – kommer att kunna få särskilt stöd.Tyskland väntas gå in i den djupaste lågkonjunkturen i landet på 70 år.

    • Maj

    • Tyskland häver fler coronarestriktioner

      På många håll har affärer, skolor och kyrkor öppnat igen. Fortfarande råder bestämmelser om att människor inte får vara för nära varandra, men det är nu tillåtet med grupper på högst tio personer på offentliga platser. De tyska delstatsledningarna har nu själva ansvaret för att bestämma när de åtgärder som införts för att begränsa coronaviruset spridning ska upphöra inom deras områden. Oenigheten om när restriktionerna ska hävas och hur har varit stor mellan olika delstatsregeringar och den federala regeringen. Hittills har 8300 människor dött i sviterna av coronaviruset medan omkring 180 000 människor rapporteras ha smittats.

    • April

    • Coronapandemin ”under kontroll” i Tyskland

      Enligt den tyska regeringen har landet nu kontroll över spridningen av coronaviruset. En del mindre affärer i olika delar av landet har därmed fått öppna igen. Därefter kommer fler affärer att få öppna igen gradvis. Fortfarande kommer restriktionerna om att invånarna endast får mötas två personer i taget att kvarstå, liksom reglerna om fysisk distans mellan människor i offentliga miljöer. Människor rekommenderas också att bära ansiktsmask. Nu rapporteras nära 140 000 människor i landet ha smittats av viruset. Det höga antalet beror dock även på att fler människor har testats för corona än i många andra länder. Cirka 4 300 personer har avlidit.

    • Minderåriga flyktingar tas emot från Grekland

      Tyskland har lovat att ta emot 50 ensamkommande barn och tonåringar från flyktingläger i Grekland. Initiativet är en del av ett samarbete mellan EU-kommissionen och grekiska myndigheter, vilket även har stöd av UNHCR och andra migrantorganisationer. Ett tiotal EU-länder kommer att ta emot totalt 1 600 ensamkommande minderåriga för att avlasta Grekland, vars flyktingläger är överfulla och förhållandena svåra.

    • Mars

    • Stödpaket för ekonomin

      Tyska förbundsdagen godkänner regeringens åtgärdsplan för att försöka tackla coronapandemins konsekvenser för ekonomin. Räddningspaketet som både handlar om stöd till företag genom ökade möjligheter till lån och om åtgärder för att stötta sjukvården omfattar totalt drygt ettusen miljarder euro. Bland annat ska en ekonomisk stabiliseringsfond på 400 miljarder euro bildas. Förbundsrådet väntas i dagarna godkänna paketet, som har brett politiskt stöd.

    • Merkel i karantän på grund av coronavirus

      Förbundskansler Angela Merkel sätter sig själv i karantän efter att hon träffat en läkare som senare visar sig vara smittad av coronaviruset. Strax innan meddelandet kommer om Merkels isolering har hon meddelat att tyska folket inte får mötas i grupper som är större än två personer åt gången. Hittills har nära 19 000 personer i landet smittats av coronaviruset medan 55 tyskar har dött i covid-19.

    • Rekordstort stödpaket mot återverkningar av virus

      För att hålla företag under armarna under coronapandemin meddelar regeringen att företag kommer att kunna få frikostiga lån. Enligt finansminister Olaf Scholz finns ingen övre gräns för lånen till företagen. Till en början kommer 550 miljarder euro att avsättas för de statliga lånen, en summa som redan den är större än den tyska regeringens stöd under finanskrisen 2008.

    • Tyskland stänger gränser

      Gränserna mot Schweiz, Österrike och Frankrike stängs. Regeringen har i det längsta velat upprätthålla den fria rörligheten i enlighet med Schengenavtalet och gränserna mot Nederländerna och Belgien hålls än så länge fortsatt öppna. Människor som arbetspendlar kommer också att kunna fortsätta ta sig till sina arbeten i Tyskland och även varutransporter kommer att kunna passera. Skolor hålls stängda över hela landet och många delstater har även stängt restauranger och nöjeslokaler. Syftet med åtgärderna är att dämpa spridningen av coronaviruset och covid-19, som hittills omkring 5 000 människor insjuknat i.

    • Februari

    • Åtta döda i attentat utanför Frankfurt

      En man öppnar eld mot människor i två barer med vattenpiperökning i Hanau utanför Frankfurt. Offren har kurdisk bakgrund och dådet har högerextrema motiv visar det sig när polisen hittar ett brev och en video från gärningsmannen som hittats död i sitt hem.

    • Kramp-Karrenbauer avgår som CDU-ledare

      CDU:s partiledare Annegret Kramp-Karrenbauer avgår och meddelar att hon inte heller ställer upp som kristdemokraternas kandidat till förbundskansler inför parlamentsvalet 2021. Hennes avgång kommer efter en politisk skandal där kristdemokraterna tillsammans med högernationalistiska AFD röstat fram en liberal delstatschef, Thomas Kemmerich, i Thüringen istället för den sittande regeringschefen (ministerpresidenten) Bodo Ramelow från Vänstern (Die Linke). Att kristdemokraterna samarbetat med yttersta högern ledde till stark kritik inom, såväl som utanför partiet. Skandalen ledde även till att Kemmerich valde att inte tillträda posten och i början av mars omvaldes istället Ramelow.

    • Januari

    • Första fallen av nytt coronavirus

      Fyra tyskar rapporteras ha smittats av ett nytt coronavirus. En kinesisk kvinna från Shanghai har besökt ett företag i Bayern och där smittat fyra anställda. Kinesiskan hade nyligen fått besök av sina föräldrar som bor i den kinesiska staden Wuhan, där coronaviruset först uppstod och spred sig i slutet av 2019.

  • 2019

    • December

    • Tyskland utvisar ryska diplomater

      Tyska åklagare uppger att mycket pekar på att Ryssland kan ligga bakom mordet på en georgisk man i centrala Berlin i augusti 2019. En rysk man greps efter dådet. Enlig åklagare kan det vara Moskva eller styrande i den ryska delrepubliken Tjetjenien som beställt dådet. Den tyska regeringen utvisar efter beskedet två ryska diplomater.

    • November

    • Tusentals bönder demonstrerar i Berlin

      En lång procession med flera tusen traktorer stoppar trafiken i centrala Berlin. Bönderna protesterar mot planerade förändringar inom jordbruket med nya miljöregler. Regeringen vill bland annat begränsa användningen av gödning och ogräsmedlet Glyfosat. Regeringens åtgärder ska bidra till att anpassa jordbruket till rådande EU-regler.

    • SPD väljer ny Merkelkritisk ledarduo

      Istället för att utse det ledarpar som partietablissemanget förordar – finansminister Olaf Scholz och delstatspolitikern från Brandenburg Klara Geywitz – väljer SPD-medlemmarna två vänsterorienterade politiker, Walter Borjans och Saskia Esken som är kritiska till det rådande regeringssamarbetet med kristdemokraterna. Scholz och Geywitz lovade att SPD skulle stanna kvar i regeringskoalitionen, medan Borjans och Esken är öppet kritiska och har sagt sig vilja omförhandla politiska överenskommelser. 

    • Oktober

    • AFD näst störst i valet i Thüringen

      Högernationalistiska AFD kommer tvåa i delstatsvalet i Thüringen och hamnar därmed före CDU som kommer först på tredje plats. Vänstern, som styrt delstaten i en koalition, befäster sin makt och segrar med 31 procent av rösterna. AFD får 23 procent av rösterna medan kristdemokraterna får 22 procent.

    • Tyskland stoppar vapenexport till Turkiet

      Efter Turkiets militära offensivt mot den kurdiska YPG-milisen i nordöstra Syrien beslutar Tyskland att stoppa sin vapenexport till landet. Den tyske utrikesministern Heiko Maas säger att "Tysklands federala regering inte kommer att utfärda några nya tillstånd för krigsmateriel som kan användas av Turkiet i Syrien".

    • Två döda i attentat mot synagoga

      Två människor skjuts till döds i ett antisemitiskt attentat riktat mot en synagoga i staden Halle i Sachsen-Anhalt i östra Tyskland. Gärningsmannen direktsänder dådet på sociala medier, där det hinner visas en kort stund innan det tas bort. Ytterligare två människor skadas i attentatet, som äger rum samma dag som den judiska fastehögtiden.

    • September

    • Tyskland ber Polen om förlåtelse

      Förbundspresident Frank-Walter Steinmeier ber Polen om förlåtelse för ”det förfärliga krig” som inleddes för 80 år sedan när det nazistiska Tyskland anföll Polen den 1 september 1939. Steinmeier är tillsammans med flera andra ledare i Polen för  minnesceremonier. Det högernationalistiska regeringspartiet Lag och rättvisa i Polen kräver kompensation från Tyskland för lidandet under andra världskriget, då sex miljoner polacker dödades. Tyskland anser dock frågan om ekonomisk kompensation redan har hanterats.

    • AFD näst störst i Brandenburg och Sachsen

      Det högerextrema partiet AFD blir näst största parti i delstatsvalen i Brandenburg och Sachsen. Bedömare menar att resultatet beror på att många invånare i de tidigare östtyska delstaterna är missnöjda med invandringspolitiken och att de tidigare östtyskarna har lägre inkomst och välfärd än tidigare västtyskar. I Brandenburg får AFD 23 procent av rösterna och 23 mandat i delstatsparlamentet. Socialdemokraterna SPD segrar med knapp marginal och får 25 mandat. I Sachsen får AFD drygt 27 procent och 38 mandat medan CDU kommer på förstaplats med 32 procent av rösterna och 45 mandat. 

    • Augusti

    • Ryssland misstänks ligga bakom mord i Berlin

      En georgisk medborgare av tjetjenskt ursprung skjuts till döds vid lunchtid i en park i centrala Berlin. En 49-årig rysk medborgare grips kort därefter. Den mördade mannen hade haft en ledande roll i kampen mot ryska styrkor under det andra Tjetjenienkriget från 1999. Han hade överlevt ett mordförsök i Georgien några år tidigare och sökte därefter politisk asyl i Tyskland. Enligt uppgifter till tyska medier finns det likheter med andra ryska attentat mot tidigare ryska regimkritiker i utlandet.

    • Juli

    • Nej till att delta i amerikansk marininsats utanför Iran

      Enligt utrikesminister Heiko Maas kommer Tyskland inte att delta i en USA-ledd insats för att skydda fartyg i Hormuzsundet och Persiska viken. Beskedet är ett svar på en begäran från USA för att skydda fartygstrafiken och ”bekämpa iranska angrepp”. Ett skäl till beslutet är enligt Maas att Berlin inte stöder USA:s strategi mot Iran. Tyskland kan däremot tänka sig att överväga att delta i en eventuell europeisk insats.

    • Tyska blir ny ordförande för EU-kommissionen

      Det är nu klart att Tysklands före detta försvarsminister Ursula von der Leyen blir ny ordförande för EU-kommissionen, sedan EU-parlamentet givit sitt godkännande. Marginalen var dock knapp, 383 ledamöter röstade för att godkänna henne, 327 ledamöter röstade emot och 22 lade ned sina röster. Hon tar över posten efter Jean-Claude Juncker den 1 november. Hon kommer därmed att bli den första kvinnan på posten. Samma dag blir det klart att Annegret Kramp-Karrenbauer, som blev ny ledare för CDU i slutet av 2018 (se December 2018) kommer att bli ny tysk försvarsminister.

    • Juni

    • SPD-ledaren Andrea Nahles avgår

      Efter endast omkring ett år som partiledare för SPD meddelar Andrea Nahles att hon lämnar sin post. Skälet är framför allt partiets dåliga resultat i valet till Europaparlamentet i slutet av maj. SPD förlorade då nästan varannan väljare och fick endast 15,8 procent av rösterna. Men beslutet påverkas även av valförlusten i Bremen samma helg som EU-valet, då SPD förlorade makten i delstaten som varit ett av partiets främsta fästen. Efter Nahles avgång håller Merkels koalitionsregering krissamtal.

    • Maj

    • Nederlag för regeringspartierna i EU-valet

      Kristdemokraterna CDU och CSU får endast stöd av 28 procent av väljarna i valet till Europaparlamentet vilket ger partierna 29 mandat. Även för deras socialdemokratiska regeringspartner SPD går det dåligt. Partiet kommer på tredje plats med drygt 15 procent av rösterna och 16 mandat. Den stora valvinnaren är istället De gröna som nästan fördubblar sitt resultat jämfört med valet 2014. Partiet får drygt 20 procent av rösterna, vilket ger det 21 platser i Europaparlamentet. Över en tredjedel av förstagångsväljarna röstade enligt väljarundersökningar på De gröna.

    • Januari

    • Nytt vänskapsavtal mellan Tyskland och Frankrike

      Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron undertecknar ett nytt vänskapsavtal i den tyska staden Aachen. Det nya Aachenavtalet är en uppdatering av Élyséefördraget som undertecknades för 56 år sedan av Frankrikes president Charles de Gaulle och Tysklands förbundskansler Konrad Adenauer. Élyséefördraget markerade betydelsen av samarbete mellan de båda länderna som så ofta varit bittra fiender och krigat mot varandra. Aachenavtalet ska ytterligare fördjupa relationerna mellan länderna och leda till ökat samarbete på en rad områden som försvars- och säkerhetspolitik, näringsliv och forskning, infrastruktur med mera.

  • 2018

    • December

    • AKK efterträder Merkel som CDU-ledare

      Annegret Kramp-Karrenbauer blir ny partiledare för kristdemokraterna (CDU) efter Angela Merkel. Det står klart sedan Kramp-Karrenbauer, som kallas AKK på grund av sitt långa svåruttalade namn, besegrat den mer konservativt inriktade advokaten Friedrich Merz. AKK vinner med knapp marginal vid en partiomröstning med 517 av 999 röster mot 482 för Merz. Kramp-Karrenbauer står nära Merkel politiskt och är den som Merkel förordat som sin efterträdare. AKK har fram tills nu varit CDU:s partisekreterare – en post som hon handplockades till av Merkel i våras. Innan dess var AKK regeringschef i delstaten Saarland.

    • Demonstrationer mot kolkraft

      Demonstrationer mot Tysklands användning av kolkraft hålls på olika håll i landet inför att FN:s klimatmötet inleds i den polska staden Katowice. I Köln demonstrerar 10 000−20000 människor och i Berlin uppges 16 000 ha deltagit i marscher, medan polisen beräknar siffran till 5000. Kol svarar fortfarande för nära 40 procent av energiproduktionen i landet.

    • Oktober

    • Merkel planerar att avgå

      Angela Merkel meddelar hon inte kommer att kandidera som partiledare för kristdemokraterna i partikongressen i början av december. Hon drar tillbaka sin kandidatur som ett resultat av kristdemokraternas tillbakagång i delstatsvalet i Hessen. Hon är däremot beredd att sitta kvar som förbundskansler fram till nästa val 2021.

    • Nya valnederlag för CDU och SPD i Hessen

      Såväl kristdemokraterna som socialdemokraterna går kraftigt tillbaka i delstatsvalet i Hessen. Bägge partierna går tillbaka med omkring elva procentenheter jämfört med valet 2013. CDU blir fortsatt största parti med 27 procent av rösterna och 40 mandat. SPD och De gröna får båda 29 mandat. AFD tar plats i delstatsparlamentet för första gången med 19 mandat.

    • Tyskland bromsar vapenexport till Saudiarabien

      Tyskland ställer tills vidare in sin planerade vapenexport till Saudiarabien. Anledningen är den saudiske regimkritikern Jamal Khashoggis död – han dog under oklara omständigheter på Saudiarabiens konsulat i Istanbul. Nyligen godkände Tyskland export av militär utrustning till Saudiarabien till ett värde av 416 miljoner euro under 2018, ungefär 4,5 miljarder kronor. Exporten från Tyskland till Saudiarabien har framför allt brukat omfatta patrullbåtar.

    • CSU backar stort i Bayern

      CDU:s systerparti i Bayern, CSU, gör ett historiskt tapp i delstatsvalet. Partiet förlorar över 10 procentenheter jämfört med 2013, men blir ändå största parti med 85 av 205 mandat i delstatsparlamentet. CSU förlorar sin absoluta majoritet och den dominans som det haft i parlamentet sedan 1960-talet. Men det kommer att kunna fortsätta i regeringsställning om det hittar en samarbetspartner. Även SPD går kraftigt tillbaka och halkar ned från andra till femte plats med 22 mandat. Även AFD får 22 mandat och tar därmed plats i sitt femtonde delstatsparlamentet.

    • Tyskland förlänger gränskontroller

      Den tyska regeringen förlänger gränskontrollerna vid gränserna mot Österrike och Danmark med ytterligare sex månader. Tyskland var ett av de EU-länder som införde kontrollerna 2015 i det passfria Schengenområdet som en följd av flyktingkrisen i EU. Enligt inrikesminister Horst Seehofer var skälet till beslutet att det fortfarande var många migranter som lyckades ta sig över gränserna illegalt.

    • September

    • Merkel och Erdoğan försöker läka öppna sår

      Demonstrationer hålls både för och emot Turkiets president Erdoğan, när han inviger en av Europas största moskéer i Köln som avrundning på ett statsbesök. Turkiet, vars ekonomi har försämrats, vill ha bättre förbindelser med Europas starkaste näringsliv. Tyskland har för sin del intresse av att Turkiet förmår och vill hålla sitt avtal med EU om att begränsa flyktingströmmarna. Förbundskansler Angela Merkel säger när de har träffats att ”djup oenighet” kvarstår i bland annat människorättsfrågor. Tyskland har kritiserat massgripanden i Turkiet, medan Erdoğan är missnöjd med att Tyskland inte lämnar ut terroranklagade kurder och anhängare till Gülenrörelsen, som han anklagar för ett kuppförsök.

    • Tysk polischef kidnappade mordmisstänkt

      En brottsutredning pågår mot Tysklands rikspolischef Dieter Romann, sedan han personligen hämtat en mordmisstänkt irakier från Kurdistan. Irakiern, som varit asylsökande i Tyskland, har medgett mord på en 14-årig flicka och misstänks också ha våldtagit en 11-åring. Han greps i norra Irak i juni av kurdiska styrkor, som lämnade över honom till Romann på Erbils flygplats. Ingen begäran om utlämning hade då gjorts till regeringen i Bagdad.

    • Knäpp på näsan för Merkel

      Förbundskansler Merkel utsätts för ett bakslag när CDU och CSU ska rösta om gruppledare i förbundsdagen. Istället för att utse Merkels kandidat och förtrogne Volker Kauder som lett de båda partierna i förbundsdagen i 13 år, väljs den ganska okände ledamoten Ralph Brinkhaus till ny gruppledare. Omröstningen uppfattas som ett tecken på att kristdemokraterna inte längre har fullt förtroende för Merkel, vars anseende också fläckats av turerna kring avsättningen av den tidigare underrättelsechefen.

    • Katolska kyrkan ber om ursäkt för sexuella övergrepp

      En forskningsrapport på uppdrag av den tyska biskopskonferensen visar att över 3 600 barn, främst pojkar, utsatts för sexuella övergrepp och utnyttjande av tyska katolska präster mellan 1946 och 2014. Efter uppgifterna riktar den tyska katolska kyrkan en ursäkt till offren och lovar att förövarna ska ställas till svars.

    • Underrättelsechef avsätts efter regeringstvist

      Chefen för landets underrättelsetjänst BFV Hans-Georg Maassen lämnar sin post sedan han hamnat i blåsväder efter att ha ifrågasatt äktheten i videoinslag från allmänheten som visade högerextremister som attackerade och jagade invandrare i staden Chemniz. Maassen kritiserades också för att ha haft möten med högerextremistiska grupper och företrädare för AFD. SPD-ledaren Andrea Nahles krävde att Maassen skulle sparkas, något som dock Massens chef inrikesminister Horst Seehofer motsatte sig. En kompromiss ingicks till slut i ett försök att lösa krisen. Enligt denna skulle Massen lämna sin post, men samtidigt befordras till vicechef för inrikesdepartementet.  Efter stark kritik från oppositionen och upprörda reaktioner från allmänheten slutade det hela med att Massen inte fick någon fast chefspost utan istället skulle bli rådgivare till Seehofer.

    • Augusti

    • Högerextremister orsakar kravaller

      Under några dagar samlas högerextremister för att protestera i staden Chemnitz i delstaten Sachsen mot att en tysk man dödats i ett gräl med två män med utländsk bakgrund. Demonstranterna uppges trakassera och jaga människor som uppfattas som utlänningar. Vid ett tillfälle uppges högerextremisterna uppgå till närmare 6000 medan omkring 1500 vänsteraktivister anordnar motdemonstrationer. Polisen i staden har svårt att kontrollera protesterna och tvingas kalla på förstärkning. Förbundskansler Merkel fördömer våldsamheterna och hatpropagandan. Högerextrema demonstrationer och motdemonstrationer från vänstergrupper fortsätter under några dagar därefter och våldsamheterna leder till att människor skadas.

    • Ny asylhantering prövas i Bayern

      Sju särskilda anläggningar för  asylsökande öppnar i Bayern. De ingår i den tyska inrikesministern Seehofers omfattande plan på att förändra asylhanteringen. Syftet med dessa asylcentra är att asylsökande ska vistas på samma ställe under hela asylprocessen, från det att ansökan lämnas in och fram till beslut. Väntetiderna ska därmed kortas och utvisningar av de som får avslag på sin ansökan ska underlättas. Personer som nekas uppehållstillstånd ska skickas tillbaka sitt hemland direkt från centret. Seehofers förhoppning är att fler tyska delstater ska följa Bayerns initiativ. Samtidigt som centren öppnas träder också ändrade regler för familjeåterförening för flyktingfamiljer i kraft. Flyktingar med begränsat uppehållstillstånd ska åter kunna få rätt att förenas med sina familjer. Varje månad ska omkring 1 000 flyktingar väljas ut som får återförenas. Möjligheten stoppades 2016 av den tyska regeringen i samband med flyktingvågen.

    • Juli

    • Tyskland tar bort sanktioner mot Turkiet

      Enligt regeringen kommer en begränsning av exportgarantier till Turkiet inte att förnyas. Därtill tar tyska utrikesdepartementet bort en text som varnar tyskar från att resa till Turkiet på grund av risken för att gripas. Förändringarna i den tyska hållningen sker sedan Ankara har hävt det undantagstillstånd som rått i landet under två år.

    • Nynazist får livstids fängelse för rasistmord

      Beate Zschäpe ingick i den nazistiska terrorcellen Nationalsocialister underjord (NSU). Mellan åren 2000 år 2007 mördade de nio migranter och en polis och genomförde två bombattentat samt flera bankrån. Idag är bara Beate kvar i livet sedan de två andra medlemmarna Uwe Böhnhardt och Uwe Mundlos begick självmord efter ett misslyckat bankrån 2011.

    • Trump pressar Merkel om Nato

      President Trump läxar upp de andra Nato-ländernas ledare vid alliansens två dagars toppmöte i Bryssel. Trump kräver att medlemmarna ökar sina bidrag till två procent av BNP nu omedelbart istället för år 2024 som planerat. Han kräver vidare att  alla länder på sikt ska avsätta 4 procent av BNP till Nato. Trump ger sig särskilt på Tyskland som bidrar med 1,24 procent av jämfört med USA:s 3,50 procent. Med hänvisning till att Tyskland  köper gas från Ryssland anklagar Trump Tyskland för att vara Rysslands ”fånge”. Tysklands förbundskansler Angela Merkel  replikerar att hon mycket väl vet vad det innebär att leva under rysk dominans och att hon är glad att det återförenade Tyskland har möjlighet att fatta sina egna oberoende beslut. Efter två dagars förhandlingar hävdar Trump att alla länder gått med på att höja sina bidrag och att Nato nu är ”mycket, mycket starkare än för två dagar sen”. Enligt Trump är USA:s engagemang i Nato fortsatt mycket starkt, huvudsakligen beroende på att de andra medlemsländerna lovat att betala mer.

    • Regeringspartierna enas om ny migrationsöverenskommelse

      Nu godkänner även Socialdemokraterna (SPD) den migrationsöverenskommelse som Angela Merkel slöt med sin inrikesminister CSU-politikern Horst Seehofer i början av juli. Vissa modifieringar görs dock. SPD-ledaren Andrea Nahles säger att Tyskland inte kommer att agera på egen hand, men att åtgärder ska vidtas för att skynda på processen för att personer som sökt asyl i ett annat EU-land ska kunna skickas tillbaka dit (enligt EU:s Dublinförordning ska en person som flyr till Europa söka skydd i det första säkra land som hen kommer till). Ledarna för CDU, CSU och SPD enas om att inga så kallade transitcenter ska upprättas istället ska asylärendena hanteras vid polisstationer. Seehofer har backat från förslaget om att asylsökanden som registerats i ett annat EU-land ska kunna avvisas direkt vid gränsen efter påtryckningar från Merkel, Italien och Österrike. 

    • CSU stannar kvar i regeringen efter avtal med Merkel

      Den akuta krisen för att den tyska regeringen ska spricka tycks vara över. Detta sedan förbundskansler Angela Merkel och inrikesminister Horst Seehofer från CSU har slutit en överenskommelse om migrationspolitiken. Avtalet innebär att kontrollerna stärks längs gränsen mot Österrike för att det ska bli möjligt att avvisa personer som sökt asyl i ett annat EU-land. Det ska även upprättas nationella transitcenter där dessa asylsökande ska vistas i väntan på att de ska kunna skickas tillbaka till det EU-land där de först sökt asyl (som det är idag återvänder omkring 15 procent). Det är ännu inte klart hur Socialdemokraterna, som också ingår i regeringen, ställer sig till överenskommelsen. Socialdemokraterna har tidigare motsatt sig en ytterligare skärpning av asylreglerna.

    • Merkels migrationspolitik stöds av CDU

      Vid ett partimöte antar CDU en resolution som stöder Merkels linje i migrationsfrågan och den överenskommelse som EU-länderna nyligen kommit överens om. Den stora frågan är nu hur CDU:s koalitionspartner CSU under ledning av inrikesminister Horst Seehofer ska reagera. Seehofer har hotat med att sätta i verket planer på att börja avvisa flyktingar vid gränsen som redan har registrerats i ett annat EU-land. För att blidka honom och CSU framhåller Merkel att bilaterala avtal nåtts med Spanien, Grekland och ytterligare tolv andra EU-länder om att de ska ta tillbaka asylsökande. Merkel vill även upprätta speciella mottagningscentra för asylsökande som redan är registrerade i ett annat EU-land, i väntan på att de ska kunna skickas tillbaka.

    • Juni

    • EU-överenskommelse om migration

      EU-länderna enas efter långdragna förhandlingar till slut om en kompromiss som innebär att EU-länder ska kunna bilda särskilda mottagningscentraler för migranter som kommer via Medelhavet. Dessutom ska man utreda om liknande centra kan bildas utanför EU i Nordafrika. Många frågor lämnas dock olösta efter EU-mötet. Det är oklart vilka EU-länder som är villiga att hysa mottagningscentraler och det råder fortfarande oenighet om hur asylsökande som bedöms ha asylskäl ska fördelas mellan medlemsstaterna. Förbundskansler Merkel säger dock att hon är nöjd med överenskommelsen och ser den som ett steg på vägen mot ett gemensamt fungerande system för att ta emot asylsökande inom EU.

    • Migrationsfrågan utlöser regeringskris

      Inrikesminister Horst Seehofer från CSU försöker införa nya gränskontroller som en del av en omfattande plan för att göra om asylsystemet. Han vill bland annat att flyktingar som redan registrerats i ett annat EU-land ska kunna avvisas vid gränsen. Förbundskansler Merkel har sagt nej till förslaget eftersom det kan rycka upp EU:s system för immigration och hota den fria rörligheten inom EU. Inte minst om flera EU-länder inför samma regler som Seehofer föreslår. Ingen av parterna ville ge vika och koalitionsregeringen ser farligt nära ut att spricka, men Merkel lyckas till slut övertyga Seehofer om att de ska invänta ett EU-toppmöte där beslut ska fattas om hela unionens asylpolitik innan Tyskland genomför någon förändring på egen hand.

    • Ökat gränssamarbete med Österrike

      Tysk polis i  Bayern ska samarbete mer med österrikisk polis  kring kontrollen av den gemensamma gränsen. Även i Brennerpasset i Alperna, som förbinder Italien och Österrike, kommer de båda ländernas polisstyrkor samarbeta mer. Syftet är att förbättra brottsbekämpning och hindra illegal invandring. Migranter som tar sig in på olaglig väg i länderna gömmer sig ofta mellan vagnar på godstågen som går genom Brennerpasset.

    • Maj

    • April

    • SPD får sin första kvinnliga partiledare

      Den tidigare arbetsmarknadsministern Andrea Nahles, också gruppledare för partiet i förbundsdagen, väljs till ny partiledare för SPD. Hon blir partiets första kvinnliga ledare. Hon besegrar en annan kvinna, Simone Lange, med två tredjedelar av rösterna, men det är ett sämre resultat än vad många bedömare hade förväntat sig. 

    • Mars

    • Ryska diplomater utvisas

      Tyskland utvisar fyra ryska diplomater till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Det sker i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater, varav 60 från USA. Moskva förnekar all inblandning i giftattacken och hotar med motåtgärder.

    • Merkels nya regering tillträder

      Förbundsdagen väljer om Angela Merkel som förbundskansler med siffrorna 364-315. Hon utses därefter formellt till posten av landets president. Hennes nya regering tillträder med Heiko Maas som utrikesminister, Olaf Scholz som finansminister, Horst Seehofer som inrikesminister och Ursula von der Leyen som försvarsminister.

    • Åtta högerextremister får fängelsestraff efter flyktingattentat

      Två män från staden Freital i östra Tyskland döms av en domstol i Dresden till tioåriga fängelsestraff efter att ha bildat en terrorgrupp som bland annat genomfört sprängattentat under 2015. Ytterligare sex personer får fängelsedomar på mellan fyra och åtta år. Attackerna har riktas mot flyktingboenden och vänsterpolitikers bostäder och kontor med hjälp av kraftiga fyrverkeripjäser som köpts i Tjeckien.

    • Klart för ny tysk regering

      Två tredjedelar av SPD-medlemmarna röstar ja till att partiet bildar regering tillsammans med Angela Merkels kristdemokrater. Efter fem månader av förhandlingar, hela tiden med hotet om nyval  hägrande i bakgrunden, står det nu klart att Tyskland inom kort kommer att få en ny stor koalitionsregering  mellan SPD och CDU/CSU.

    • Februari

    • IT-attacker mot försvars- och inrikesdepartementen

      En talesperson för inrikesministeriet bekräftar uppgifter om att tysk underrättelsetjänst utreder hackerattacker mot försvars- samt inrikesdepartementet. Skadliga program ska ha angripit datanätverken, något som upptäcktes i december 2017. En rysk hackergrupp kallad Fancy Bear eller APT28 tros ligga bakom IT-attentatet.

    • Partier överens om regeringssamarbete

      Kristdemokraterna och socialdemokraterna är nu överens om att bilda en gemensam regering sedan de förhandlat såväl om vilken politik som ska föras på en rad områden – från vapenexport och invandring till bland annat klimatfrågor – som vilket parti som ska få vilka ministerposter. Innan en ny koalitionsregering kan bildas behöver dock SPD-medlemmarna ge sitt godkännande. En postomröstning ska genomföras inom de närmaste veckorna bland omkring 460 000 SPD-medlemmar. Martin Schulz meddelar kort efter att förhandlingarna slutförts att han kommer att avgå som partiledare för SPD.

    • Januari

    • Merkel vill stärka EU:s utrikespolitik

      Vid Världsekonomiskt forums årliga möte i Davos i Schweiz efterlyser förbundskansler Merkel en mer enad och tydligare utrikespolitik från EU:s sida. Hon anser att unionen inte agerat tillräckligt kraftfullt och samordnat i kriget i Syrien, kriser i Afrika och när det gäller hot från Islamiska staten

    • Rekord i vapenförsäljning

      En utredning av det tyska statliga TV-och radiobolaget ARD visar att koalitionsregeringen mellan kristdemokraterna och SPD har exporterat vapen för en större summa än någon annan tysk regering i modern tid. Särskilt stor har skillnaden varit när det gäller export till länder som inte är med i EU eller Nato. Under nuvarande regering har denna export legat på över 14 miljarder euro. Jämfört med under Merkels tidigare regering (2010−2013) är detta en ökning med 47 procent.

    • AFD får ordförandeposten i parlamentets budgetkommitté

      Att AFD, som tidigare haft svårt att få viktiga uppgifter i parlamentet, lyckas ta hem den mäktiga posten som budgetkommittéledare beror mycket på att SPD och kristdemokraterna ser ut att vara på väg att bilda en gemensam regering. Om detta går i lås kommer AFD att bli det största oppositionspartiet i förbundsdagen. 

    • SPD röstar ja till regeringsförhandlingar

      Med knapp marginal säger SPD ja till att officiella förhandlingar inleds med Merkels kristdemokratiska block. Att bara drygt hälften av SPD-deltagarna vid partikongressen röstar ja ses som ett tecken på att det finns ett missnöje med SPD-ledaren Martin Schulz agerande, inte minst anses SPD ha fått igenom för få av sina egna hjärtefrågor i den gemensamma överenskommelse med CDU/CSU, som ska ligga till grund för förhandlingarna.

    • Tysk industri efterlyser massinvestering för att klara klimatmål

      Den tyska industrifederationen BDI ger ut en ny rapport där slutsatsen dras att det behövs investeringar för 1,5 biljoner euro för att Tyskland ska kunna minska utsläppen av växthusgaser med 80 procent jämfört med nivåerna 1990. För att nå det ännu högre klimatmålet på en 95-procentig minskning krävs satsningar på motsvarande 2,3 biljoner euro.

    • Särskild post inrättas mot antisemitism

      Förbundsdagen röstar ja till att tillsätta en rapportör som ska verka mot antisemitism. Bland annat ska en särskild strategi utarbetas som ska stoppa brott med antisemitisk bakgrund. Kristdemokraterna, SPD, De gröna och FDP står bakom förslaget, som får stöd av AFD. Vänstern röstar emot. Partiet menar att lagförslaget lägger för stark betoning på att migrationen från Mellanöstern och Nordafrika är ett av problemen bakom ny antisemitism, även om det också nämns att det är högerextrema grupper som främst ligger bakom antisemitiska brott. Enligt inrikesdepartementet låg högerextremistiska åsikter ännu bakom 94 procent av antisemitiska hatbrott i landet 2016. 

    • AFD presenterar invandringskritiskt lagförslag

      AFD, det första högerextrema parti som fått plats i tyska förbundsdagen, lägger fram sitt första lagförslag i parlamentet. Inte överraskande handlar det om en lag som slår mot flyktingar. Närmare bestämt föreslår partiet att det nuvarande stoppet som råder för anhöriginvandring för flyktingar – de som fått subsidiärt skydd, dvs kortare uppehållstillstånd i landet på grund av omständigheter i hemlandet som gör det farligt för dem att återvända − ska bli en permanent lag. 

    • Antalet asylsökande sjunker

      Enligt den statliga myndigheten för migranter och flyktingar (BAMF) sökte 186 644 människor asyl i Tyskland år 2017. Det var drygt hundratusen färre än året innan. Skälet till att asylsökandet minskat så kraftigt, inte minst jämfört med rekordåret 2015, är enligt inrikesminister Thomas de Maizière, främst att de vägar som använts av flyktingarna för att komma in i EU via Balkan och Medelhavsländerna har stängts.

    • Genombrott i regeringsförhandlingar

      Kristdemokraterna CDU/CSU och socialdemokratiska SPD lyckas till slut komma överens om en gemensam plattform för fortsatta förhandlingar om att bilda en gemensam regering. Partierna lyckades inte minst enas kring flyktingpolitiken, där de kom överens om att begränsa mottagandet av asylsökande till omkring 200 000 per år, ett krav från CSU som SPD tidigare varit motståndare till

  • 2017

    • December

    • Utvisning av afghaner trots protester

      Tyskland skickar tillbaka 27 afghanska män till Afghanistan. 17 av männen har dömts för ett brott. Demonstrationer har hållits i protest mot beslutet. Många menar att situationen i Afghanistan inte är säker för dem som återsänds. Tyskland började skicka tillbaka afghaner som inte fått asyl för ett år sedan, efter det att ett avtal ingåtts med Kabul. 

    • SPD säger ja till regeringsförhandlingar

      En majoritet av deltagarna vid ett SPD-möte röstar ja till att inleda förhandlingar med kristdemokraterna om att åter bilda en stor regeringskoalition. Samtalen kommer att inledas inom kort. 

    • November

    • Merkel och Schulz diskuterar regeringssamarbete

      Förbundskansler Angela Merkel och kristdemokraterna i Bayerns ledare Horst Seehofer inleder samtal med SPD:s ledare Martin Schulz om att bilda en gemensam regering. Efter SPD:s nederlag i valet i september gjorde partiet klart att det inte ville ingå i en ny stor koalition med kristdemokraterna. Men efter det att förhandlingarna mellan CDU och FDP sprack för någon vecka sedan har pressen på SPD att ändra sig ökat. Inte minst med hotet om att nyval annars måste hållas. 

    • Regeringsförhandlingar spricker

      Efter fyra veckors intensiva diskussioner med Merkels kristdemokrater och De gröna drar sig liberala FDP ur försöken att få till en så kallad Jamaica-koalition, som den kallas med tanke på att partiernas färger − svart, gul, grön – överensstämmer med Jamaicas flagga. Partierna har haft svårt att enas särskilt när det gäller asylpolitiken och skattefrågor. De har också olika ståndpunkter när det gäller miljöpolitiken. De gröna har velat fasa ut användningen av kol, medan kristdemokraterna och FDP har prioriterat jobbfrågor och villkoren för industrin.

    • September

    • Merkel omvald men tappar väljare

      Hennes partigruppering CDU/CSU får endast 33 procent av rösterna (246 mandat), vilket är det sämsta resultatet sedan 1949. Störst framgång har högerextrema AFD som blir tredje största parti med nära 13 procent av rösterna och för första gången tar plats i förbundsdagen med 94 mandat. Även SPD lider en svidande förlust och får endast 20 procent av rösterna (153 mandat). SPD-ledaren Martin Schulz meddelar därefter att partiet inte längre vill ingå i en "stor koalition" med kristdemokraterna. FPD får nära 11 procent av rösterna (80 mandat), medan Vänstern får drygt 9 procent (69 mandat) och De gröna nära 9 procent (67 mandat).

    • Augusti

    • Erdogan uppmanar till valbojkott

      Turkiets president Recep Tayyip Erdogan uppmanar turkar som bor i Tyskland att inte rösta på något av partierna i den tyska regeringen i det kommande valet. Han menar att regeringspartierna, liksom De gröna, är ”fiender till Turkiet”. Utspelet fördöms av den tyska utrikesministern Sigmar Gabriel, som kallar det inblandning i Tysklands inre angelägenheter.

    • ”Ingen planerad koalitionspartner”

      Angela Merkel säger i en radiointervju ett par dagar efter att den formella valrörelsen satt igång att det inte finns planer på regeringssamarbete med något annat parti. Eftersom det inte finns ”några naturliga koalitioner så kämpar alla nu för sig själva”, säger hon.

    • Juli

    • Islamistmotiv misstänks i knivdåd

      En 26-årig palestinier knivhugger en person till döds och skadar sex andra i en mataffär i Hamburg, innan han brottas ned av privatpersoner på platsen. Mannen som nyligen fått avslag på sin asylansökan uppges ha radikaliserats en kort tid före dådet. Det finns inget som tyder på kopplingar till någon islamistisk grupp men attacken ger bränsle till asyldebatten, två månader före valet till förbundsdagen.

    • Ordkrig med Turkiet

      Finansminister Wolfgang Schäuble anklagar i en tidningsintervju den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan för att äventyra de flerhundraåriga relationerna mellan Tyskland och Turkiet. Detta sedan Erdoğan rasat mot Berlin efter tysk kritik mot att flera tyska medborgare – bland dem flera människorättsaktivister – gripits i Turkiet. Några dagar tidigare har utrikesminister Sigmar Gabriel varnat tyska företag för att investera i Turkiet och talat om en ”översyn” av förhållandet mellan länderna.

    • Kravaller inför och under G20-möte

      Omkring 500 poliser och ett okänt antal demonstranter skadas när kravaller utbryter under kvällen och natten till den 7 juli i Hamburg, där G20-ländernas ledare ska mötas 7 till 9 juli. Runt 12 000 människor deltar i den demonstration som hålls i protest mot G20-mötet och som blir våldsam när polisen spärrar av vissa av stadens gator. Bilar sätts i brand och fönsterrutor slås sönder. Demonstrationen hålls under parollen "Welcome to Hell" (Välkomna till helvetet). På morgonen den 7 juli inför myndigheterna förbud mot spontana folksamlingar. Våldsamma demonstrationer hålls dock även under helgen och sammantaget grips drygt 140 människor.

    • Juni

    • Ja till samkönade äktenskap

      Den tyska förbundsdagen beslutar att införa samkönade äktenskap. 393 ledamöter röstade för förslaget, medan 226 röstade nej – däribland Angela Merkel själv. CDU:s koalitionspartner i regeringen SPD har länge strävat efter att en sådan lag skulle införas och även velat utesluta framtida regeringssamarbete om en förändring inte kommer till stånd. Tyskland är ett av de sista länderna i västra Europa som godkänner att homosexuella ska få gifta sig.  

    • Maj

    • Merkel varnar för Trump

      Efter att bland annat ha träffat den amerikanske presidenten Donald Trump under Nato-toppmötet i Bryssel och vid G7-mötet på Sicilien säger Angela Merkel att: "Tiderna när vi kunde lita på andra fullständigt är på väg ut. Det har jag upplevt de senaste dagarna." Hon syftar på förhållandet till USA.

    • CDU segrar i Nordrhein-Westfalen

      Merkels kristdemokrater får närmare 34 procent av rösterna och tar därmed makten i den största tyska delstaten som varit ett SPD-fäste i många årtionden. SPD får cirka 30 procent av rösterna, vilket är en kraftig minskning jämfört med 2012 då partiet fick 39 procent. 

    • Delstatsval i Schleswig-Holstein

      Kristdemokraterna (CDU) får 25 mandat och Socialdemokraterna (SPD) kommer tvåa med 21 mandat. De gröna får 10 mandat , Fria demokratiska partiet (FDP) 9 mandat och Alternativ för Tyskland (AFD) 5 mandat. 

    • Mars

    • CDU vinner valet i Saarland

      Partiet får cirka 40 procent av rösterna i delstatsvalet jämfört med cirka 30 procent för SPD.

    • Schulz ny SPD-ledare

      Martin Schulz väljs till ny partiledare för SPD och blir därmed Angela Merkels främste konkurrent till posten som förbundskansler. 

    • Bråk med Turkiet

      Flera tyska städer vägrar ge turkiska ministrar tillstånd att hålla valmöten där inför en folkomröstning i Turkiet om att stärka presidentens makt. Den turkiska regimen vill vinna stöd bland turkiska medborgare som bor i Tyskland. Besluten att säga nej till kampanjmötena leder till att Turkiets president Erdoğan gör jämförelser med Tyskland under nazitiden (se Turkiet: Kalendarium). Angela Merkel svarar med att kalla anklagelsen "absurd". 

    • Februari

    • Steinmeier ny president

      Socialdemokraten och tidigare utrikesministern Frank-Walter Steinmeier väljs till ny president av förbundsförsamlingen. Han tillträder den 19 mars. 

    • Januari

    • SPD byter ledare inför valet

      Sigmar Gabriel väljer att lämna partiledarposten till förmån för partikollegan Martin Schulz, tidigare talman i Europaparlamentet. Enligt Gabriel har Schulz större chanser än han själv att utmana Angela Merkel i parlamentsvalet den 24 september. 

  • 2016

    • Oktober

    • Misstänkt terrorist gripen

      En syrisk flykting som planerade bombattentat grips i Leipzig efter att en annan syrier hade tipsat polisen. I mannens lägenhet fanns material för att tillverka bomber, som dem som användes vid terrordåden i Paris 2015.

    • September

    • Nytt bakslag för CDU i Berlin

      Partiet får drygt 17 procent av rösterna i delstatsvalet – CDU:s hittills sämsta valresultat i Berlin. Resultatet innebär att CDU inte längre får sitta kvar i delstatsregeringen med socialdemokraterna SPD. Dessa får flest röster i valet, även om SPD backar med 7 procent jämfört med förra valet. AfD får 14 procent av rösterna vilket gör att partiet kan ta plats i delstatsparlamentet. AfD är därmed representerat i 10 av de 16 delstatsparlamenten. (19/9)

    • AfD större än CDU i delstatsval

      I valet till parlamentet i Mecklenburg-Vorpommern kommer Alternativ för Tyskland (AfD) på andra plats med drygt 20 procent av rösterna medan Socialdemokraterna SPD blir störst med cirka 30 procent. Angela Merkels kristdemokrater kommer först på tredje plats med 19 procent av rösterna. Valet är ett tungt bakslag för Merkel, inte minst eftersom hennes egen valkrets Stralsund ligger i delstaten. 

    • Juli

    • Masskjutning i München

      Nio människor dödas när en yngling beskjuter personer utanför och i ett köpcentrum i München den 22 juli. Attacken inleds på en McDonaldsrestaurang och de flesta av dem som dödas är tonåringar. Bland de över 30 som skadas finns flera barn. Attacken sker på årsdagen av Anders Breiviks attack i Norge och ynglingen som genomför attentatet har visat en fascination både för Breiviks dåd och andra masskjutningar. Polisen misstänker ingen koppling till våldsbejakande islamism. Münchenattentatet blir det andra av tre på en vecka i Bayern. Några dagar före attacken i München, den 18 juli, går en 17-årig asylsökande till attack med en yxa på ett tåg utanför Würzburg och skadar fem personer. En vecka senare dödas en 27-årig asylsökande när den bomb han bär på exploderar utanför en bar i staden Ansbach. Det egentliga målet för attacken tycks ha varit en välbesökt konsert i staden men gärningsmannen släpps inte in då han saknar biljett. Tolv personer skadas i samband med explosionen

    • Våldsamheter i östra Berlin

      En manifestation genomförd av omkring 3 500 vänsteraktivister i stadsdelen Friedrichshain i östra Berlin urartar i våld. 123 poliser skadas och 86 demonstranter grips. Utvecklingsprojekt i stadsdelen har gjort att medelklass flyttat in och en del slumliknande boenden har rivits. Missnöjet bland de utsatta i Freidrichshain har vuxit under senare tid. 

    • Extra anslag till integration

      Den federala regeringen kanaliserar motsvarande 7,7 miljarder dollar extra till delstaterna för att de ska öka insatserna för en lyckad integration av nyanlända under de närmaste tre åren. I anslaget ingår också planer på att bygga nya bostäder.

    • Skärpt våldtäktslag

      Förbundsdagen skärper lagen om våldtäkt. Bland annat ska det räcka att ett våldtäktsoffer har sagt nej, något fysiskt motstånd krävs inte längre. Det ska också bli enklare att deportera migranter som begått sexbrott samt att döma förövare för gruppvåldtäkt. 

    • Maj

    • Högerpopulistiska partiet AfD godkänner islamfientlig hållning vid kongress

      Partiet anser bland annat att islam inte hör hemma i Tyskland.

    • April

    • Tiotusentals människor demonstrerar mot TTIP

      En massdemonstration hålls i Hannover mot det planerade frihandelsavtalet mellan EU och USA (TTIP). Samma dag har USA:s president Obama och Angela Merkel hållit ett möte i staden för att propagera för handelsavtalet och dess fördelar.

    • Merkel godkänner att Turkiet söker åtal mot komiker

       Efter att den tyske komikern Jan Böhmermann framfört en satirisk dikt där han gör narr av den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan, begär Turkiet att en rättsprocess ska inledas om förolämpning eller förtal. En gammal paragraf i den tyska strafflagen gör det möjligt att väcka åtal om ett utländskt statsöverhuvud förolämpas. Straffet kan bli upp till fem års fängelse. En domstol ska nu avgöra om Böhmermann ska åtalas. Merkels beslut kritiseras av bedömare för att vara ett sätt att på bekostnad av yttrandefriheten hålla sig väl med Erdoğan för att inte äventyra EU:s avtal om flyktingsamarbete med Turkiet.

    • Mer pengar till terroristbekämpning

      Regeringen föreslår i samband med integrationsöverenskommelsen även satsningar på terrorbekämpning. Den vill ge mer resurser i form av pengar och personal för detta ändamål, bland annat ska den federala polisen kunna använda metoder som att infiltrera verksamheter för att förhindra terrorism. 

    • Regeringen enas om lagförslag om integration

      Efter flera månader av dispyter enas de tre partierna i regeringen om hur landets integration av invandrare bör se ut i fortsättningen. Lagförslaget som ska läggas fram i förbundsdagen i slutet av maj innehåller såväl rättigheter som skyldigheter för migranter. Till exempel riskerar asylsökande som vägrar att delta i undervisning i tyska eller att bo på ställen som de anvisats av myndigheterna kunna straffas med att inte få uppehållstillstånd. Enligt förslaget ska även 100 000 nya jobb skapas för asylsökande. 

    • Nya siffror för ekonomisk tillväxt

      BNP växte med 1,7 procent 2015. Tre ledande tyska ekonomiska institut förutspår att tillväxten blir marginellt lägre 2016 (1,6 procent). Men de är samtidigt optimistiska och menar att den ekonomiska utvecklingen går i rätt riktning och att ekonomin är på väg att återhämta sig bland annat på grund av låga oljepriser och tyskarnas konsumtion. 

    • Mars

    • Framgångar för AfD i delstatsval

      Alternativ för Tyskland (AfD) får omkring 24 procent av rösterna i Sachsen-Anhalt och kommer på andra plats efter kristdemokraterna som ser ut att kunna behålla regeringsmakten i delstaten tillsammans med socialdemokraterna. I Baden-Württemberg vinner de Gröna som leder delstatsregeringen, medan kristdemokraternas resultat blir det sämsta hittills med 27 procent av rösterna. AfD kommer på tredje plats med 15 procent av rösterna. Socialdemokraterna SPD segrar i Rheinland-Pfalz, med CDU som tvåa och AfD på tredje plats med nära 13 procent av rösterna. AfD:s framgångar tolkades av bedömare som ett tecken på många tyskars missnöje med Angela Merkels flyktingpolitik.

    • Januari

    • Tyskar kritiska till Merkel

      En opinionsundersökning visar att 40 procent av tyskarna anser att Merkel ska avgå som förbundskansler på grund av sin flyktingpolitik. 

    • Begränsningar av flyktingmottagandet

      Regeringen meddelar att antalet asylsökande som tas emot ska begränsas genom att asylsökande från vissa länder inte kommer att ha rätt att återförenas med sina familjer genom att också dessa ska få uppehållstillstånd. Därtill kommer Algeriet, Marocko och Tunisien hädanefter ses som "trygga länder", vilket innebär att det kommer att vara svårare för asylsökande från dessa länder att få asyl. 

    • Terrordåd i Istanbul

      Tiotyska turister dödas i ett självmordsattentat i Istanbul. Ytterligare nio tyskar finns med bland de 15 människor som skadats vid dådet, som Islamiska staten (IS) tar på sig ansvaret för.

    • Massövergrepp mot kvinnor i Köln

      550 kvinnor polisanmäler sexuella och andra trakasserier begångna av gäng med män vid ett torg i Köln under nyårsafton. Ögonvittnen och polis beskriver männen som "arabiska och nordafrikanska". Folkliga protester uppstår mot polisen för att de inte agerat tillräckligt för att skingra gängen och politiker får kritik för att de inte reagerat snabbt nog på polisens bristfälliga insatser. Det faktum att gärningsmännen beskrivs ha utländska utseenden riskerar skapa spänningar i Tyskland, som tagit emot runt en miljon flyktingar under 2015 varnar en del bedömare. Ett antal misstänkta utreds för övergreppen. Av dessa har nästan alla invandrarbakgrund, framför allt från Nordafrika och arabländer. Flera av dem uppges också vara asylsökande. 

  • 2015

    • December

    • Tyskland engagerar sig i kampen mot IS

      Förbundsdagen röstar ja till att Tyskland deltar i kampen mot IS som ett svar på Frankrikes vädjan om hjälp efter terrordåden den 13 november. Den tyska insatsen omfattar sex Tornado-stridsflygplan som ska användas för övervakning samt militär personal (1200 personer). Några bombanfall kommer inte genomföras av Tyskland. De första flygplanen och trupperna skickas till Turkiet redan den 10 december. Vänsterns parlamentariker röstar emot insatsen, bland annat på grund av att den anses illa förberedd. 

    • November

    • Fotbollsmatch inställd

      En vänskapsmatch mellan Holland och Tyskland som skulle hållits i Hannover ställs in efter det kommit trovärdiga uppgifter om ett bombhot, bara några dagar efter att 129 människor dött i terrorattentat i Paris. 

    • Spänningar mellan Österrike och Tyskland

      Den tyska regeringen riktar kritik mot den österrikiska för att låtit flyktingar ta sig över gränsen till tyska Bayern. 

    • Regeringsmöte om flyktingpolitiken

      De tre regeringspartiernas ledare möts för att försöka enas om en gemensam flyktingpolitik, sedan CSU-ledaren Horst Seefhofer hotat med svåra konsekvenser om inte regeringen gör något för att begränsa flyktingsströmmen i landet. De flesta flyktingar kommer in i landet via Österrike och vidare i Bayern. Några dagar senare enas regeringskoalitionen om att snabba på hanteringen av asylansökningar. Därtill ska flyktingar sorteras vid gränsen utifrån hur starka asylskäl de har. Tre till fem nya migrantläger ska bildas dit migranter som inte är regelrätta politiska flyktingar ska skickas, många av dem kommer att skickas tillbaka efter tre veckor. Ett par dagar senare meddelar Angela Merkel att asylsökande flyktingar måste räkna med att det kan dröja länge innan deras familjer kan följa efter.

    • Oktober

    • Attentat mot flyktingmottagningar

      I slutet av månaden rapporterar tysk polis att flyktingmottagningar i landet utsätts för allt fler attentat. En kandidat till borgmästarposten i Köln har nyligen knivhuggits i nacken, troligen som en följd av hennes arbete för flyktingar. Bara under juli-september begicks 285 attentat mot flyktinganläggningar, det var mer än under hela 2014 då antalet var 198. Därtill hade 576 olika brott riktade mot flyktingboenden skett sedan början av 2015.

    • Regler för underrättelsesamarbete skärps

      En utredning som tillsatts av regeringen kommer med sin rapport som visar att det funnits alltför nära samarbete mellan den tyska underrättelsetjänsten BND och amerikanska underrättelseorganisationen NSA. Det finns dock inga bevis för att BND skulle ha bistått NSA med att spionera på tyskar och européer, vilket det hävdats från olika håll tidigare under 2015. BND har i många fall helt på egen hand systematiskt spionerat på bundsförvanter på olika håll i världen. 

    • Försök att minska flyktingströmmen

      Tyska regeringen begränsar bland annat rätten att få asyl för dem som kommer från Albanien, Montenegro och Kosovo och de asylsökande som fått avslag på sina ansökningar ska snabbare avhysas. Mot slutet av månaden växer oenigheten inom regeringskoalitionen när det gäller hur krisen ska hanteras. Medan Merkel och CDU vill att landet ska öppna dörrarna för flyktingar vill kristdemokraterna i Bayern, CSU, och deras ledare Horst Seehofer se en mer restriktiv politik. 

    • September

    • Skandal drabbar Volkswagen

      USA:s miljöskyddsmyndighet EPA meddelar att tyska Volkswagen, Europas största biltillverkare, har manipulerat sina utsläppssystem för att det vid tester ska se ut som om bilarna har mindre utsläpp än vad de i själva verket har. Flera dieseldrivna varianter av olika bilmodeller berörs, totalt handlar det om omkring elva miljoner bilar över hela världen. Volkswagens aktiekurser sjunker med över en tredjedel. Senare under hösten framkommer det att även bensindrivna bilar har manipulerats och att det totalt kan handla om 800 000 bilar som berörs.

    • Gränserna öppnas

      Tyskland beslutar tillsammans med Österrike och Ungern i början av månaden att tillfälligt öppna gränserna så att de tiotusentals migranter som anlänt till Ungern under senare tid kan åka vidare till Tyskland, där många vill söka asyl. Många av flyktingarna är syrier. Merkel lovar dessutom att avsätta ytterligare 6 miljarder euro för asylmottagande, varav en stor del av pengarna ska gå till delstater och kommuner. Tiotusentals flyktingar kommer med tåg till München, där de slussas vidare till övriga Tyskland. Samtidigt ställer tyska regeringen krav på att EU inför ett kvotsystem för asylmottagande. Efter två veckor inför tyska regeringen tillfälligt pass- och visumskontroller vid gränserna mot Österrike, Tjeckien och Polen. Anstormningen av migranter kan därmed begränsas i ett försök att behålla säkerhet och ordning, enligt regeringen. 

    • Augusti

    • Rekordmånga flyktingar

      Beräkningar från inrikesdepartementet visar att antalet asylsökande under 2015 kan komma att uppgå till så många som 800 000. Tidigare under året var prognosen kring 450 000. De flesta asylsökande kommer från Syrien, men även från Balkan och Afrika har antalet migranter ökat. Tyska regeringen meddelar samtidigt att flyktingar från Syrien kommer att få tillåtelse att söka asyl i landet även om det inte är det första landet som de kommit till inom EU. Systemet att skicka tillbaka flyktingar som redan har registrerats eller sökt asyl i ett annat EU-land i enlighet med Dublinförordningen har blivit för tungrott och fungerar inte, menar man.

    • Räddningspaket till Grekland godkänns

      En majoritet av ledamöterna i förbundsdagen röstar ja till det tredje räddningspaketet för Grekland. Ett 60-tal av medlemmarna i Angela Merkels konservativa block hade förvarnat om att de inte ämnade stödja paketet.

    • Riksåklagaren sparkas

      Riksåklagaren Harald Ranges beslut att utreda om bloggen Netzpolitik.org publicerat hemligstämplade uppgifter om den tyska internetövervakningen leder till omfattande protester från politiker och journalister. Rättsutredningen ses av många som ett sätt att försöka stoppa journalisternas granskning och som ett slag mot pressfriheten. Proteststormen leder till att regeringen offentligt tar avstånd från rättsutredningen. Riksåklagaren kontrar med att kritisera justitieminister Heiko Maas för att äventyra rättsväsendets oberoende ställning. Justitieminister meddelar därefter att han inte längre har förtroende för Range som får sparken. 

    • Juli

    • Nytt räddningspaket till Grekland

      Förbundsdagen röstar för att inleda förhandlingar om ett tredje räddningspaket för Grekland, som kämpar för att hålla sig kvar inom eurozonen (se Grekland, kalendarium). 

    • Juni

    • Utredning läggs ned

      Riksåklagaren meddelar att man avslutar utredningen av den amerikanska underrättelseorganisationen NSA:s misstänkta avlyssning av Angela Merkels mobiltelefon. Skälet som anges är brist på bevis, som skulle hålla i en rättegång.

    • Maj

    • Delstatsval i Bremen

      I valet segrar socialdemokraterna med 33 procent av rösterna och 30 mandat. CDU blir tvåa med 23 procent av rösterna och 20 mandat. Eurokritiska AfD får fyra platser i parlamentet. 

    • April

    • Underrättelsesamarbete med USA

      Uppgifter läcks till tyska medier om att landets underrättelsetjänst BND 2008 ska hjälpt amerikanska underrättelseorganisationen NSA att övervaka franska presidentens palats, franska utrikesdepartementet och EU-kommissionen. De bägge underrättelseorganen ska ha samlat in data gemensamt. De Gröna och Vänstern kräver att inrikesminister Thomas de Maiziére ska avgå. Han var högste ansvarig minister för BND:s verksamhet under åren när övervakningen ägde rum. Uppgifterna får snabb spridning i tyska medier och Merkel och tyska regeringen anklagas för att ha fört folket bakom ljuset i samband med skandalen kring USA:s avlyssning av Merkels mobiltelefon (se Oktober 2013). 

    • Stridsvagnar rustas upp

      Försvardepartementet meddelar att ett hundratal stridsvagnar som köptes av försvarsindustrin efter det kalla krigets slut, ska köpas tillbaka och moderniseras för att åter ingå i försvarets utrustning. Åtgärden ses som ett svar på hotet från Ryssland under konflikten i Ukraina.

    • Mars

    • Många döda i flygkrasch i Frankrike

      72 tyskar, varav 16 skolelever, dör i flygkrasch i Frankrike.

    • Nya siffror över invandringen 2014

      Tyskland har tagit emot en halv miljon fler migranter än förra året. De flesta kom från Rumänien eller flydde från inbördeskrigets Syrien. Över 200 000 av invandrarna sökte asyl, vilket var en ökning med 60 procent jämfört med 2013. Tyskland har flest asylsökande i Europa och är det näst mest populära invandringslandet efter USA.

    • Mer pengar till försvaret

      Finansminister Wolfgang Schäuble utlovar höjda anslag till det tyska försvaret under de närmaste åren.

    • Januari

    • Pegida-ledare avgår

      Lutz Bachmann avgår efter att ha uttryckt sig nedsättande om asylsökande och efter att ha lagt ut foton av sig själv utklädd till Hitler år 2012.

  • 2014

    • December

    • Protester av Pegida

      Patriotiska européer mot islamiseringen av väst (Pegida) samlar 17 500 personer vid ett protestmöte i Dresden strax före jul. Det är den största hittills av de aktioner som gruppen arrangerat varje vecka sedan oktober, i protest mot invandringen. Flera motdemonstrationer har också anordnats.

    • Regeringschef från Vänstern i Thüringen

      Det blir Bodo Ramelow från Vänstern som ska leda delstatsregeringen.

    • September

    • AFD går framåt i delstatsval

      Partiet ökar sin andel av mandaten i parlamenten i Thüringen och Brandenburg efter delstatsvalen där. I Brandenburg får SPD flest mandat medan CDU segrar i Thüringen. (14/9)

    • Förbjudet att stödja IS

      Ett förbud införs mot att utföra handlingar till stöd för IS, däribland att rekrytera soldater till rörelsen.

    • Militär utbildning till kurder

      Militär personal skickas till Irak för att utbilda kurdiska soldater som strider mot den extremistiska islamiströrelsen Islamiska staten (IS).

    • Augusti

    • Delstatsval i Sachsen

      CDU blir största parti med 39 procent av rösterna. Det euroskeptiska partiet Alternativ för Tyskland (AFD) vinner överraskande en plats i delstatsparlamentet. 

    • BNP-minskning

      Ekonomisk statistik visar att Tysklands bruttonationalprodukt minskade med 0,2 procent under andra kvartalet 2014.

    • Stöd till kurder

      Tyskland skickar militär utrustning till kurdiska styrkor i Irak för att stödja försöken att skydda flyktingar där (se Irak: Aktuell politik). Tyska regeringen kommer att leverera militära vapen som räcker till en brigad på 4000 man. Vapen ska användas i självförsvar. Däremot kommer man inte från tysk sida att delta i några flyganfall. 

    • Vapenaffär med Ryssland ställs in

      Tyskland upphäver en order om att förse Ryssland med ett stridssimuleringssystem för 120 miljarder euro. Affären lades på is i mars efter Rysslands annektering av Krim.

    • Juli

    • Nya sanktioner mot Ryssland

      Tyskland, tillsammans med EU:s övriga 28 medlemsländer, skärper sanktioner mot Ryssland på grund av det ryska stödet för separatister i Ukraina. Den tyska regeringen är, trots att landets energiförsörjning till 38 procent består av rysk gas, pådrivande i beslutet.

    • Spion gripen

      En 31-årig man som arbetar vid den tyska underrättelsetjänsten grips och häktas. Mannen anklagas för att ha sålt hemlig information till den amerikanska spionorganisationen CIA. Den information som lämnats ut omfattar uppgifter om det parlamentsutskott som ska utreda den avlyssningsverksamhet som amerikanska NSA ägnat sig åt i landet (se Januari 2014). Spionaffären leder till att CIA-chefen i Tyskland ombeds lämna landet.

    • Minimilön införs

      Förbundsdagen röstar för att Tyskland ska införa en minimilön på motsvarande 8,50 euro från 1 januari 2015. Miniminivån ska dock inte gälla för minderåriga, praktikanter eller lärlingar. Långtidsarbetslösa måste arbeta sex månader på en arbetsplats innan de har rätt till minimilönen.

    • Möjlighet till dubbla medborgarskap

      Genom en ny lag blir det möjligt för invandrarbarn som är födda 1990 eller senare att ha dubbla medborgarskap livet ut. Tidigare var de tvungna att avsäga sig ett av medborgarskapen vid 23 års ålder.

    • Juni

    • Brottsutredning inleds om avlyssning av Merkels mobiltelefon

      Den tyske riksåklagaren Harald Range vill undersöka uppgifterna om att den tyska förbundskanslern Angela Merkels mobiltelefon avlyssnats av den amerikanska signalspaningsorganisationen NSA. Avslöjandet har gjorts av den amerikanske datateknikern Edward Snowden.

    • Maj

    • CDU blir största parti i valet till EU-parlamentet

      CDU får omkring 35 procent av rösterna. SPD får cirka 27 procent av rösterna. 

    • Februari

    • Förre förbundspresident Christian Wulff frias

      En domstol i Hannover friar tidigare förbundspresident Christian Wulff, som var en nära bundsförvant till Merkel, från samtliga anklagelser om korruption. Misstankarna ledde till att Wulff tvingades avgå som president i februari 2012 (se December 2012). Vissa bedömare ifrågasätter nu om Wulff hade behövt lämna sitt ämbete. För Merkel är den friande domen en framgång, eftersom hon gav sitt stöd till Wulff genom hela "affären".

    • Minister avgår

      Jordbruksminister Hans-Peter Friedrich avgår sedan han anklagats för att ha läckt uppgifter om en pågående brottsutredning mot den socialdemokratiske ledamoten i förbundsdagen, Sebastian Edathy. 

    • Förstärkning av insats i Mali

      Regeringen meddelar att det tyska bidraget till EU:s militära övningsstyrka i Mali planeras att utökas från 180 till 250 man. Det förs även diskussioner om att stödja den franskledda truppinsatsen i konflikten i Centralafrikanska republiken.

    • Januari

    • USA beklagar dataövervakning

      USA:s president Barack Obama säger i en intervju med tyska TV-kanalen ZDF att den amerikanska övervakningen av datakommunikation inte får skada relationerna mellan USA och Tyskland. Den hårt kritiserade avlyssningen av Angela Merkels mobiltelefon var ett misstag och det kommer inte att upprepas (se även Oktober 2013).

    • Tidigare nazist åtalas

      En 88-årig före detta nazisoldat åtalas av tyska åklagare för den ökända massakern i franska byn Oradour-sur-Glane 1944. Åtalet gäller delaktighet i mord på 25 människor och medhjälp till mord på hundratals andra.

  • 2013

    • December

    • Den nya regeringen tillträder

      Socialdemokratiska SPD:s medlemmar säger i en omröstning ja till en stor koalition mellan SPD och CDU/CSU. Därmed får Tyskland en ny regering nära tre månader efter valet i september. Angela Merkel godkänns av förbundsdagen för sin tredje mandatperiod som förbundskansler. Röstsiffrorna blir 462 för och 150 emot Merkel. (Se vidare Aktuell politik).

    • November

    • Regeringskoalition bildas

      Efter flera veckors förhandlingar kommer CDU/CSU och socialdemokratiska SPD överens om att bilda en storkoalition. Bland tvistefrågor man löst är pensioner, vägtullar och SPD-kravet att införa minimilön. Innan en regering kan bildas måste uppgörelsen godkännas i en omröstning bland SPD:s medlemmar.

    • Oktober

    • Avlyssning av Merkel

      Förhållandet till USA utsätts för påfrestningar när förbundskansler Angela Merkel mottar information som tyder på att den amerikanska nationella säkerhetstjänsten NSA avlyssnat hennes mobiltelefon. I juni hade en landsflyktig före detta CIA-anställd, Edward Snowden, läckt uppgifter om NSA:s omfattande avlyssningsverksamhet och uppgett att verksamheten även omfattade allierade länder i Europa. (se även Januari 2014)

    • Förhandlingar om regeringskoalition

      CDU/CSU och Socialdemokraterna håller samtal om eventuella koalitionsförhandlingar. Samtal hålls också mellan CDU/CSU och De gröna, som dock inte vill gå in i något koalitionssamarbete. I stället inleder Socialdemokraterna koalitionsförhandlingar med kristdemokratern ma men ställer villkor om bland annat pensionsförbättringar och minimilöner.

    • September

    • Valframgångar för CDU/CSU

      Förbundskansler Angela Merkels konservativa CDU/CSU får i förbundsdagsvalet 41,5 procent av rösterna, en ökning med nästan 8 procentenheter. Socialdemokratiska SPD går också fram en del och får 25,7 procent. Merkels koalitionspartner, liberala FDP hamnar däremot utanför förbundsdagen med knappt 5 procent. Detsamma gäller för eurokritiska Alternativ för Tyskland (AFD). Vänstern och De Gröna går båda tillbaka och får 8,6 respektive 8,4 procent av rösterna. 

    • Maj

    • Ny invandringsstatistik

      Siffror visar att Tyskland fick över en miljon invandrare 2012, högsta antalet sedan flykten från Balkankriget 1995. Från de ekonomiska krisländerna Spanien, Grekland, Portugal och Italien ökade invandringen till Tyskland över 40 procent 2012, men flest kom från Polen och Rumänien.

    • Februari

    • Minister avgår

      Utbildnings- och forskningsminister Annette Schavan avgår sedan hon mist sin doktorstitel i filosofi efter anklagelser att ha plagierat delar av sin avhandling 1980. Schavan tillbakavisar anklagelserna men säger att hon inte vill skada regeringen, där hon varit en nära allierade till förbundskansler Merkel. 

    • Januari

    • Oppositionen vinner i Niedersachsen

      I det viktiga delstatsvalet i nordtyska Niedersachsen går CDU tillbaka och mister efter tio år makten till SPD och De Gröna. Det ger oppositionen majoritet i tyska förbundsrådet, som kan blockera förbundsdagens lagstiftning. 

  • 2012

    • December

    • Angela Merkel omvald som partiledare

      Kristdemokratiska CDU:s partikongress väljer om Angela Merkel som partiledare med nära 98 procent av delegaternas röster. Hon får stående ovationer som Tysklands i särklass mest populära politiker med större folkligt stöd än någon annan förbundskansler sedan andra världskriget.

    • September

    • Klartecken från författningsdomstolen till ESM

      Efter flera veckors överläggningar kommer domstolen fram till att eurozonens räddningsfond ESM och EU:s finanspakt inte strider mot Tysklands grundlag.Tiotusentals tyskar hade anmält finanspakten och krisfonden till domstolen. Domstolen ställer dock vissa villkor, bland annat införs ett tak för storleken på Tysklands bidrag som enligt avgörandet endast får överskridas genom beslut av förbundsdagen.

    • Juni

    • Stöd för krisfond och finanspakt

      Regeringen får oppositionens stöd i förbundsdagen för EU:s finanspakt och eurozonens krisfond (ESM), vars godkännande kräver två tredjedelars majoritet. Tyskland ska stå för mer än en fjärdedel av ESM, eller nästan 22 miljarder euro i kontanter samt garantier för drygt 168 miljarder euro. För att stödja regeringen kräver SPD bland annat att Tyskland verkar för tillväxtåtgärder i EU och en europeisk skatt på finanstransaktioner. Vänstern beslutar att anmäla finanspakten och krisfonden till författningsdomstolen.

    • Maj

    • Mars

    • Val i Saarland

      I valet till Saarlands delstatsparlament åker FDP ur och CDU går bakåt. CDU bildar regering med SPD. Piratpartiet tar sig in i parlamentet. 

    • Joachim Gauck väljs till ny president

      Han får 991 röster av 1232 i omröstningen i förbundsförsamlingen. Motkandidat är journalisten och nazistgranskaren Beate Klarsfeld. Den 72-årige prästen Gauck, som var en ledande kritiker av kommunistdiktaturen i Östtyskland, åtnjuter brett stöd bland befolkningen. Han har lett utredningen av östtyska säkerhetstjänsten Stasis verksamhet. 

    • Februari

    • Tyskt stöd till nya bidrag till Grekland

      Förbundsdagen godkänner eurozonens nya stödprogram till Grekland. 496 av 591 ledamöter röstar ja.

    • Wulff avgår

      Efter nya avslöjanden om president Wulffs ekonomiska affärer begär åklagare att hans rättsliga immunitet ska hävas. Presidentens situation blir ohållbar och han lämnar ämbetet. Wulffs avgång är en svår politisk motgång för Merkel, som kämpade i motvind för Wulffs kandidatur när han skulle väljas. 

  • 2011

    • December

    • Kritik mot förbundspresidenten

      Christian Wulff anklagas för att under sin tid som regeringschef i Niedersachsen ha ljugit om sina kontakter med en affärsman i samband med ett fastighetsköp. Wulff sade 2010 att han inte på tio år haft några affärer med en utpekad mångmiljonär, men enligt nya uppgifter i pressen lånade Wulff 2008 pengar av mannens fru. När tidningen Bild ställer kritiska frågor om lånet hotar Wulff tidningen med "krig". Oppositionen kräver presidentens avgång, men han får förbundskansler Merkels stöd.

    • Oktober

    • Ja till krisfond

      Förbundsdagen röstar med överväldigande majoritet för att stärka eurozonens krisfond EFSF.

    • September

    • Räddningsbidrag strider inte mot grundlagen

      Författningsdomstolen kommer fram till att Tysklands bidrag till de räddningspaket som utlovats till krisdrabbade euroländer är författningsenliga. Domstolen slår fast att även framtida stödlån måste godkännas av förbundsdagen.

    • Delstatsval i Merkels hemdelstat Mecklenburg-Vorpommern

      Valet blir ytterligare en förlust för regeringskoalitionen. CDU går bakåt och FDP faller ur parlamentet. Trots motgången kan CDU fortsätta regera i koalition med SPD. De gröna kommer för första gången in i delstatsparlamentet, vilket innebär att de nu är representerade i alla delstatsparlament. 

    • Augusti

    • Maj

    • Tidigare nazist dömd till fängelse

      91-årige John Demanjuk döms till fem års fängelse för medhjälp till mord på tiotusentals judar under andra världskriget. Den ukrainskfödde förre fångvaktaren, som döms mot sitt nekande, släpps dock fri med hänsyn till hans höga ålder. Demanjuk var vakt i koncentrationslägret Sobibor i Polen, och åklagaren anser det vara bevisat att han som sovjetisk krigsfånge hos nazisterna deltog i mord på minst 28 000 människor 1943. På 1980-talet dömdes Demanjuk i Israel som "Ivan den förskräcklige" — en ökänd vakt i Treblinka-lägret. Nya uppgifter om hans identitet gjorde dock att han den gången släpptes 1993.

    • Nytt beslut om kärnkraften

      I samband med stora demonstrationer mot kärnkraften beslutar regeringspartierna att landets samtliga 17 reaktorer ska vara avvecklade till 2022, vilket hade beslutats 2001. De åtta reaktorer som stoppades efter kärnkraftsolyckorna i Japan ska inte startas igen. (se även Oktober 2010)

    • Mars

    • FDP utser ny partiledare

      Efter de svåra valförlusterna väljer FDP Philipp Rösler, hälsominister i Merkels regering, till ny ledare. Han tar över posterna som teknologi- och ekonomiminister samt vicekansler från den tidigare FDP-ledaren Guido Westerwelle.

    • CDU förlorar regeringsmakten i Baden-Württemberg

      CDU och FDP går kraftigt bakåt i delstatsvalet i Baden-Württemberg, medan De gröna går starkt framåt. Tillsammans med SPD får de majoritet i delstatsförsamlingen. CDU förlorar regeringsmakten i Baden-Württemberg efter 58 år och förlorar även valet i Rheinland-Pfalz, där De gröna för första gången får plats i parlamentet. Efter valet i Sachsen-Anhalt kan CDU och SPD fortsätta att regera i storkoalition i delstaten. FDP åker ut ur parlamenten i både Rheinland-Pfalz och Sachsen-Anhalt.

    • Regeringen stoppar äldre kärnkraftsreaktorer

      Efter kärnkraftsolyckorna i Japan samma månad stoppar den tyska regeringen driften av åtta äldre kärnkraftsreaktorer. Merkel tillkännager att Tyskland ska göra ett "ordnat uttåg" ur kärnkraftsamhället och säger att målet är ett samhälle med enbart förnyelsebar energi så snart som möjligt. (se även Oktober 2010)

    • Försvarsministern avgår

      Karl-Theodor zu Guttenberg från CSU lämnar sin post på grund av plagiatanklagelser. Han anklagas för att ha plagierat stora delar av sin avhandling. Hans avhopp är en svår motgång för Merkel. zu Guttenberg var regeringens populäraste minister och sågs som en trolig efterträdare till Merkel. 

    • Februari

    • Nederlag för kristdemokraterna i Hamburg

      I delstatsvalet i Hamburg går SPD starkt framåt. CDU förlorar stort och får knappt 22 procent av rösterna, jämfört med drygt 42 procent i valet 2008. CDU har aldrig tidigare backat så mycket mellan två val. CDU förlorar även mandat förbundsrådet genom förlusten i Hamburg. 

  • 2010

    • December

    • Merkel släpper motstånd mot krisfond för euroländerna

      Vid EU-toppmötet i Bryssel går förbundskansler Merkel med på en fördragsändring som öppnar för en ny permanent krisfond för euroländerna. Merkel ger med sig sedan hon fått gehör för en skärpt formulering om att krisfonden bara får användas som sista utväg för att stabilisera krisande ekonomier bland euroländerna.

    • Oktober

    • Nytt beslut om kärnkraften

      Förbundsdagen beslutar att livslängden på landets 17 kärnkraftsreaktorer ska förlängas med i genomsnitt tolv år till 2034. Tidigare har Tyskland beslutat att avveckla sin kärnkraft till år 2022. Samtidigt tas beslutet att avsätta tre miljarder euro om året till forskning om förnyelsebar energi. Närmare 40 000 människor demonstrerar i Berlin mot beslutet och oppositionen förklarar att den ska riva upp beslutet vid en valseger hösten 2013.

    • September

    • Regeringen beslutar om åtstramningspaket

      Cirka 80 miljarder euro ska sparas i statsbudgeten fram till 2014.

    • Juni

    • Ny förbundspresident väljs

      Regeringens kandidat Christian Wulff väljs till ny förbundspresident av förbundsförsamlingen (se Politiskt system) efter tre valomgångar. Wulff segrar i tredje omgången med 625 röster mot 494 för oppositionens kandidat Joachim Gauck. 

    • Maj

    • President Horst Köhler avgår

      Han har fått kritik efter ett uttalande under ett besök i Afghanistan där han sagt att militära insatser kan bli nödvändiga för att försvara tyska ekonomiska intressen. Flera kritiker ansåg att uttalandet stred mot grundlagens begränsningar för den tyska militärens aktioner. 

    • Förbundsdagen godkänner deltagandet i räddningsfond

      Tyskland kan tvingas bidra med 148 miljarder euro i nödlån till krisdrabbade euroländer genom sitt deltagande i eurozonens stabilitetspaket på 750 miljarder euro.

    • Ny ledare för Vänstern

      Vänsterns grundare Oskar Lafontaine lämnar posten som partiledare tillsammans med Lothar Bisky. Ny ledarduo blir Gesine Lötzsch och Klaus Ernst. (15/5)

    • Regeringen förlorar majoritet i förbundsrådet

      CDU och FDF förlorar makten till vänsteroppositionen i delstatsvalet i Nordrhein-Westfalen. Miljöpartiet De gröna fördubblar sitt väljarstöd. CDU:s och FDP:s förlust innebär att den federala regeringskoalitionen i Berlin inte längre förfogar över en majoritet av mandaten i förbundsrådet. 

    • Tyskt bidrag för att rädda Grekland

      Förbundsdagen godkänner att Tyskland bidrar med en femtedel av EU:s och IMF:s räddningspaket till Grekland på totalt 110 miljarder euro.

  • 2009

    • November

    • Arbetsmarknadsministern avgår

      Den nya arbetsmarknadsministern Franz Josef Jung tvingas avgå, sedan det avslöjats att han fört allmänheten bakom ljuset under sin tidigare period som försvarsminister. Efter ett flygangrepp i Afghanistan i september 2009 hade Jung förnekat förekomsten av civila dödsoffer i bombräden, men det hade i själva verket funnits uppgifter om civila offer samma dag som angreppet utfördes. 

    • Ny ledare för SPD

      Socialdemokraternas kongress väljer den tidigare miljöministern Sigmar Gabriel till ny SPD-ledare. Han efterträder Franz Müntefering, som får bära ansvaret för valförlusten i september. 

    • 20 år efter Berlinmurens fall

      Den 9 november firas 20-årsminnet av Berlinmurens fall i närvaro av stats- och regeringschefer från hela Europa samt USA:s utrikesminister. Bland talarna finns Sovjetunionens siste ledare Michail Gorbatjov och den förre fackföreningsledaren och presidenten Lech Walesa från Polen. 

    • Oktober

    • CDU/CSU och FDP bildar regering

      CDU-ledaren Angela Merkel blir förbundskansler, FDP-ledaren Guido Westerwelle utrikesminister och CDU-veteranen Wolfgang Schäuble finansminister. 

    • September

    • Delstatsval Schleswig-Holstein

      Resultatet i förbundsdagsvalet återspeglas i delstaten Schleswig-Holstein, där CDU och FDP kan bilda regering sedan SPD backat och FDP gått starkt framåt. 

    • Kristdemokraterna största parti i valet

      Kristdemokratiska CDU/CSU får cirka 34 procent av rösterna och 239 mandat. Liberala FDP gör sitt bästa förbundsdagsval i historien och får 93 mandat. Socialdemokratiska SDP gör sitt sämsta val under efterkrigstiden med 23 procent av rösterna och 146 mandat. Vänstern får 76 mandat och De gröna 68 mandat. 

Varukorg

Totalt 0