Tyskland – Naturtillgångar, energi och miljö

Tysklands naturtillgångar är begränsade med ett undantag: reserverna av kol, främst brunkol, som är de största inom EU. Men landet har beslutat att sluta använda kol som en energikälla från mitten av 2030-talet, som ett led i försöken att nå klimatmålen. Våren 2023 stängdes även de tre sista kärnkraftverken.  

Tyskland är en av världens största kolproducenter. Produktionen av kol har minskat sedan 1989, framför allt gäller det brytningen av stenkol. Det statliga stödet till gruvindustrin har skurits ned, olönsamma kolgruvor i öst har stängts och strikta regler har införts för att begränsa miljöskadorna. 

Dessutom förekommer kommersiell utvinning av salt och pottaska (kaliumkarbonat). Produktionen av olja och naturgas är ytterst liten jämfört med vad som importeras. 

Vid början av 2010-talet färdigställdes gasledningen Nord Stream 1 som går under Östersjön mellan Ryssland och Europa. Byggandet av ännu en ny gasledning mellan Ryssland och Tyskland, Nord Stream 2, mötte dock motstånd från bland annat flera nordiska och östeuropeiska EU-länder. Ledningen skulle kraftigt utöka den ryska exporten av gas till Tyskland och var klar att tas i bruk 2021. Den väntade på ett formellt tyskt godkännande i en särskild juridisk process när förbundskansler Olaf Scholz i februari 2022 meddelade att projektet lagts på is på grund av Rysslands fullskaliga militära invasion i Ukraina (se även Utrikespolitik och försvar).

Det tyska beroendet av rysk gasimport var dock fortsatt stort . Efter den ryska invasionen av Ukraina genomförde det ryska gasföretaget Gazprom så kallat underhåll av Nord Stream 1, vilket ledde till att gastillförseln tillfälligt stoppades. Gasleveranserna drogs även ned betydligt vilket uppgavs vara av tekniska skäl men sågs av bedömare som ett sätt att förhindra att de tyska gasreserverna kunde fyllas på inför vintern. Motivet bakom Moskvas agerande var enligt bedömare att utöva utpressning och hämnas för de sanktioner som införts mot Ryssland tidigare under våren (se även Utrikespolitik och försvar). I september 2022 stoppade Ryssland åter gastillförseln genom Nord Stream 1 och meddelade att den inte skulle återupptas förrän sanktionerna som införts mot landet tidigare under året hävts. I slutet av samma månad uppdagades det att båda Nord Stream-ledningarna utsatts för sabotage.

I spåren av det ryska kriget i Ukraina har energipriserna stigit kraftigt. Regeringen satte 2022 in stödåtgärder för tiotals miljarder euro för att hjälpa hushållen med bland annat bidrag till fattiga pensionärer. Regeringen tog även till åtgärder som att sänka den temperaturen i offentliga byggnader och att inte längre hålla fasader på historiska byggnader och monument upplysta nattetid. 

Tyskland har även försökt minska beroendet av rysk gas genom att importera från annat håll och genom att styra om till andra energikällor. Terminaler för flytande naturgas har startats och  dessutom har produktionen av kol ökat, trots klimatlöften. 

Tyskland är den första stora industrinationen i världen som planerar att fasa ut all sin kärnkraft. 2001 beslutade landet att gradvis stänga de 17 kärnkraftsreaktorerna till år 2022. Beslutet revs tillfälligt upp 2010 men återinfördes efter kärnkraftskatastrofen i Japan våren 2011, då Tyskland stängde av åtta reaktorer. De ålderdomliga kärnreaktorerna i det forna Östtyskland stängdes under 1990-talet av säkerhetsskäl. Hösten 2022 beslöt regeringen att behålla landets tre resterande kärnkraftverken i drift till april nästa år på grund av energikrisen.

Tyskland tillhör de ledande länderna i världen när det gäller att utveckla förnybara energikällor; landet tillverkar en stor del av världens solceller och vindkraftverk. 

ENERGIFÖRSÖRJNING

Omkring 70 procent av Tysklands energibehov täcks av import. I början av 2020-talet utgjordes över en tredjedel av den totala energikonsumtionen av olja, cirka en fjärdedel av fossilgas (naturgas), något mindre av kol respektive förnybara energikällor samt några få procent kärnkraft. 

Förnybara energikällor stod för nästan hälften av elproduktionen: vindkraft dominerar och har ökat kraftigt sedan millennieskiftet, men även solenergi och biobränslen är viktiga. Återstående delen av elen kom huvudsakligen från kolkraft som ännu står för nära en tredjedel av försörjningen medan fossilgas svarade för omkring en sjättedel.

Den tyska energipolitiken, Energiwende (energiomvandling), som utvecklats sedan början av 00-talet har som mål att öka andelen förnyelsebara energikällor i elproduktionen samtidigt som kärnkraft och kol fasas ut. Senast 2050 är målet att fyra femtedelar av all elektricitet och omkring två tredjedelar av all energi ska komma från förnybar energi i form av till exempel vindkraftverk och solenergi, som är de förnybara källor som har utvecklats mest och väntas kunna fortsätta expandera.

KLIMAT  OCH MILJÖ

Tyskland var i början av 2020-talet världens tionde största utsläppare av växthusgaser. Ett bidragande orsak till de höga utsläppen är att kolkraft fortfarande har stor betydelse.  När det gäller utsläpp per person placerade landet sig på plats 41, vilket var ett par platser bättre än Norge och tre platser bättre än Finland. 

Som EU-medlem står Tyskland tillsammans med övriga EU-länder för drygt 6 procent av alla växthusgaser. EU är världens fjärde största utsläppare efter Kina, USA och Indien.

Tyskland är part i Parisavtalet både som EU-medlem och egen nation. Alla EU-länder har en gemensam och uppdaterad nationell klimatplan (NDC), där målet är minst 55 procents minskning av utsläpp av växthusgaser till 2030, räknat från 1990. EU:s långsiktiga strategi (LTS) är att unionen ska vara klimatneutral senast 2050. Målet för nettonollutsläpp är därmed detsamma: 2050.

Tyskland har satt som eget nationellt mål att uppnå nettonollutsläpp fem år tidigare än EU-målet.

Satsningar på förnybar energi ska hjälpa landet att nå klimatmålen, liksom en storsatsning på elbilar, utbyggda offentliga transporter, sänkta priser för tågbiljetter och högre flygskatter. Dessutom kommer kostnaden för utsläppsrättigheter inom transport- och byggsektorn successivt att höjas fram till år 2025.

Tyskland har lyckats minska sina utsläppsnivåer sedan 1990. Ett skäl har inte minst varit att många koleldade kraftverk och industrianläggningar utan reningsutrustning i det forna Östtyskland lades ner eller rustades upp.

Klimatutmaningar

Tyskland är liksom många andra länder i västvärlden relativt väl rustat för att klara klimatförändringarna. I klimatanpassningsindexet ND-Gain finns Tyskland med bland de tio länder som ligger bäst till (se listan här). 

Samtidigt har Tyskland liksom resten av Europa på senare år upplevt flera exempel på hur klimatförändringarna drabbar landet. Temperaturen har ökat snabbare i Europa än övriga kontinenter och värmeböljor, översvämningar och stormar har blivit vanligare. 

Om våra källor