Tyskland – Naturtillgångar, energi och miljö

Tysklands naturtillgångar är begränsade med ett undantag: reserverna av kol, främst brunkol, som är de största inom EU. Men landet har beslutat att sluta använda kol som en energikälla från mitten av 2030-talet. Våren 2023 stängs även de tre sista kärnkraftverken.  

Tyskland är en av världens största kolproducenter. Produktionen av kol har minskat sedan 1989, framför allt gäller det brytningen av stenkol. Det statliga stödet till gruvindustrin har skurits ned, olönsamma kolgruvor i öst har stängts och strikta regler har införts för att begränsa miljöskadorna. 

Dessutom förekommer kommersiell utvinning av salt och pottaska (kaliumkarbonat). Produktionen av olja och naturgas är ytterst liten jämfört med vad som importeras. 

Vid början av 2010-talet färdigställdes gasledningen Nord Stream 1 som går under Östersjön mellan Ryssland och Europa. Byggandet av ännu en ny gasledning mellan Ryssland och Tyskland, Nord Stream 2, mötte dock motstånd från bland annat flera nordiska och östeuropeiska EU-länder. Ledningen skulle kraftigt utöka den ryska exporten av gas till Tyskland och var klar att tas i bruk 2021. Den väntade på ett formellt tyskt godkännande i en särskild juridisk process när förbundskansler Olaf Scholz i februari 2022 meddelade att projektet lagts på is på grund av Rysslands fullskaliga militära invasion i Ukraina (se även Utrikespolitik och försvar).

Det tyska beroendet av rysk gasimport var dock fortsatt stort . Efter den ryska invasionen av Ukraina genomförde det ryska gasföretaget Gazprom så kallat underhåll av Nord Stream 1, vilket ledde till att gastillförseln tillfälligt stoppades. Gasleveranserna drogs även ned betydligt vilket uppgavs vara av tekniska skäl men sågs av bedömare som ett sätt att förhindra att de tyska gasreserverna kunde fyllas på inför vintern. Motivet bakom Moskvas agerande var enligt bedömare att utöva utpressning och hämnas för de sanktioner som införts mot Ryssland tidigare under våren (se även Utrikespolitik och försvar).

Tyskland har svarat med att försöka minska beroendet av rysk gas genom att importera från annat håll och genom att styra om till andra energikällor. Terminaler för flytande naturgas anläggs dessutom har åter produktionen av kol ökat, trots klimatlöften. 

För att klara energibehovet under vintern 2022 uppmanade den tyska regeringen invånarna att minska användningen av energi. Från september skulle temperaturen i offentliga byggnader sänkas medan fasader på historiska byggnader och monument inte längre skulle hållas upplysta nattetid. 

Läget blev mer akut i början av september 2022 då Ryssland på nytt stoppade gastillförseln genom Nord Stream 1 och meddelade att den inte skulle återupptas förrän sanktionerna mot landet hävts.

I spåren av gaskrisen steg energipriserna kraftigt och det fanns en oro för hur tyska hushåll och företag skulle klara vintern. Regeringen satte in stödåtgärder för tiotals miljarder euro för att hjälpa hushållen med bland annat bidrag till fattiga pensionärer.

Omkring 70 procent av Tysklands energibehov täcks av import. I början av 2020-talet utgjordes över en tredjedel av den totala energikonsumtionen av olja, en fjärdedel av naturgas, 18 procent av kol, 14 procent av förnybara energikällor och drygt 6 procent av kärnkraft. 

Tyskland tillhör de ledande länderna i världen när det gäller att utveckla förnyelsebara energikällor; landet tillverkar en stor del av världens solceller och vindkraftverk. 

Den tyska energipolitiken, Energiwende (energiomvandling), som utvecklats sedan början av 00-talet har som mål att öka andelen förnyelsebara energikällor i elproduktionen samtidigt som kärnkraft och kol fasas ut. Senast 2050 är målet att fyra femtedelar av all elektricitet och omkring två tredjedelar av all energi ska komma från förnybar energi i form av till exempel vindkraftverk och solenergi, som är de förnybara källor som har utvecklats mest och väntas kunna fortsätta expandera.

Tyskland är den första stora industrinationen i världen som planerar att fasa ut all sin kärnkraft. 2001 beslutade landet att gradvis stänga de 17 kärnkraftsreaktorerna till år 2022. Beslutet revs tillfälligt upp 2010 men återinfördes efter kärnkraftskatastrofen i Japan våren 2011, då Tyskland stängde av åtta reaktorer. De ålderdomliga kärnreaktorerna i det forna Östtyskland stängdes under 1990-talet av säkerhetsskäl. Hösten 2022 beslöt regeringen att behålla landets tre resterande kärnkraftverken i drift till april nästa år på grund av energikrisen i spåren av Ukrainakriget.

Vid slutet av 2010-talet enades regeringen om en ny klimatplan där landet har som mål att till 2030 sänka utsläppen av koldioxid till 55 procent av 1990 års nivå. Satsningar på förnybar energi ska hjälpa landet att nå de ambitiösa målen, liksom en storsatsning på elbilar, utbyggda offentliga transporter, sänkta priser för tågbiljetter och högre flygskatter. Dessutom kommer kostnaden för utsläppsrättigheter inom transport- och byggsektorn successivt att höjas fram till år 2025. Ett viktigt skäl till att Tyskland lyckades så bra med att minska utsläppen under 00-talet var att många koleldade kraftverk och industrianläggningar utan reningsutrustning i det forna Östtyskland lades ner eller rustades upp. Andra miljöproblem kvarstår, inte bara i östra Tyskland. 

Om våra källor