Naturtillgångar och energi

Tysklands naturtillgångar är begränsade med ett undantag: reserverna av kol, främst brunkol, som är de största inom EU. Men landet har beslutat att sluta använda kol som en energikälla från mitten av 2030-talet. Dessutom ska kärnkraften ha fasats ut 2022.

Tyskland är en av världens största kolproducenter. Produktionen av kol har minskat sedan 1989, framför allt gäller det brytningen av stenkol. Det statliga stödet till gruvindustrin har skurits ned, olönsamma kolgruvor i öst har stängts och strikta regler har införts för att begränsa miljöskadorna.

Dessutom förekommer kommersiell utvinning av salt och pottaska (kaliumkarbonat). Produktionen av olja och naturgas är ytterst liten jämfört med vad som importeras.

Landet importerade några år in på 2010-talet cirka 70 procent av sitt behov av primärenergi (allt utom elektricitet och värme). Över en tredjedel av den totala energikonsumtionen utgjordes vid slutet av 2010-talet av olja, en fjärdedel av naturgas, 18 procent av kol, 14 procent av förnybara energikällor och drygt 6 procent av kärnkraft.

Tyskland tillhör de ledande länderna i världen när det gäller att utveckla förnyelsebara energikällor; landet tillverkar en stor del av världens solceller och vindkraftverk. Nästan hälften av elproduktionen kom vid slutet av 2010-talet från förnyelsebara energikällor.

Den tyska energipolitiken, Energiwende (energiomvandling), som utvecklats sedan början av 00-talet har som mål att öka andelen förnyelsebara energikällor i elproduktionen samtidigt som kärnkraft och kol fasas ut. Senast 2050 är målet att fyra femtedelar av all elektricitet och omkring två tredjedelar av all energi ska komma från förnybar energi i form av till exempel vindkraftverk och solenergi, som är de förnybara källor som har utvecklats mest och väntas kunna fortsätta expandera.

Tyskland är den första stora industrinationen i världen som planerar att fasa ut all sin kärnkraft. 2001 beslutade landet att stänga de 17 kärnkraftsreaktorerna till år 2022. Beslutet revs tillfälligt upp 2010 men återinfördes efter kärnkraftskatastrofen i Japan våren 2011, då Tyskland stängde av åtta reaktorer. De ålderdomliga kärnreaktorerna i det forna Östtyskland stängdes under 1990-talet av säkerhetsskäl.

Som en ledande nation vad gäller miljöskydd, återvinning och energibesparande åtgärder åtog sig Tyskland 1998 att minska utsläppen av växthusgaser med 21 procent 2010 jämfört med 1990 års nivå. Målet var nära redan 2007, och då beslöt Tyskland att sänka utsläppen av koldioxid med minst 80 procent till 2050 och att redan år 2020 ha uppnått en minskning på 40 procent jämfört med 1990. Men vid slutet av 2010-talet hade landet ännu långt kvar, vilket gjorde att regeringen då lyckades enas om en ny klimatplan där landet har som mål att till 2030 sänka utsläppen av koldioxid till 55 procent av 1990 års nivå. Satsningar på förnybar energi ska hjälpa landet att nå de ambitiösa målen, liksom en storsatsning på elbilar, utbyggda offentliga transporter, sänkta priser för tågbiljetter och högre flygskatter. Dessutom kommer kostnaden för utsläppsrättigheter inom transport- och byggsektorn successivt att höjas fram till år 2025. Ett viktigt skäl till att Tyskland lyckades så bra med att minska utsläppen under 00-talet var att många koleldade kraftverk och industrianläggningar utan reningsutrustning i det forna Östtyskland lades ner eller rustades upp. Andra miljöproblem kvarstår, inte bara i östra Tyskland. 

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0