Flera hundra politiska fångar friges i omgångar under året, efter påtryckningar från USA som samtidigt lättar på sanktioner mot Belarus. Bland dem finns fredspristagaren Ales Bjaljatski, dissidenten Sergej Tichanovskij och protestledaren Marika Kolesnikova. Samtliga tvingas lämna Belarus. Trots frigivningarna finns fortfarande över 1 000  politiska fångar i landet. 

President Aleksandr Lukasjenko väljs i januari om för en sjunde mandatperiod. Valet döms ut av kritiker eftersom fria medier inte tillåts och oppositionsledare sitter fängslade eller i exil. Enligt det officiella valresultatet får Lukasjenko 87 procent av rösterna. 

Parlamentsval genomförs i februari utan deltagande av några verkliga motståndare till regimen. Bara fyra partier, som alla stöder president Lukasjenko, tillåts ställa upp.  

Parlamentet klubbar lagändringar som syftar till att skydda president Aleksandr Lukasjenko och säkra hans grepp om makten. Bland annat ges presidenten och dennes anhöriga livslång åtalsfrihet och det blir möjligt för Lukasjenko att väljas om för ytterligare två mandatperioder från 2025. 

En domstol i Minsk dömer exiloppositionens mest kända namn Svetlana Tichanovskaja till 15 års fängelse. Fyra andra oppositionella i exil får samtidigt mångåriga straff.  

President Aleksandr Lukasjenko upplåter en del av landets territorium åt ryska styrkor som deltar i Rysslands storskaliga attack på Ukraina den 24 februari. När EU och andra västländer skärper sina sanktioner mot Ryssland på grund av invasionen riktas straffåtgärder även mot Belarus. 

Ryssland och Belarus skriver under ett avtal om fördjupad ekonomisk integration. Ryssland och Belarus har tidigare enats om att bilda en union med bland annat gemensam försvars-, utrikes- och valutapolitik men dessa planer har inte omsatts i verkligheten.  

Under året anklagas Belarus av flera grannländer för att skicka utomeuropeiska migranter mot EU-länder i syfte att få EU att upphäva sina sanktioner mot landet. 

Stora folkliga protester utbryter i augusti efter det att president Aleksandr Lukasjenko utropat sig till segrare i presidentvalet samma månad. Demonstranterna menar att den egentliga vinnaren är Svetlana Tichanovskaja, som ställde upp istället för sin fängslade man Sergej Tichanovskij. Protesterna möts med våld men fortsätter under hela hösten och klingar inte av förrän under 2021. Tusentals människor grips under protestvågen.

President Aleksandr Lukasjenko sparkar i augusti flera ministrar efter avslöjanden om korruption inom hälsosektorn. En av dem som får gå är premiärminister Andrej Kabjakow.

Två kandidater från oppositionspartier kommer in i parlamentet vid valet i september. Alla andra mandat tillfaller Lukasjenkotrogna personer.

I augusti inträffar ett begränsat politiskt töväder när president Aleksandr Lukasjenko benådar sex män som betraktats som landets sista politiska fångar.

I augusti blir Aleksandr Lukasjenko åter omvald till president i ett val där inga egentliga moståndare tillåts ställa upp. 

President Aleksandr Lukasjenko väljs i december om till president. Liksom vid tidigare presidentval underkänns resultatet av oppositionen och internationella valobservatörer. Stora folkliga protester följer på valet. När Lukasjenko tillträder året därpå beläggs han med sanktioner av EU och USA.

President Aleksandr Lukasjenko utropas som segrare i presidentvalet i mars. 

I oktober hålls en folkomröstning som godkänner att en president i fortsättningen kan bli omvald mer än en gång. I det parlamentsval som hålls samtidigt får oppositionen ingen plats. Enligt västliga observatörer är valet varken fritt eller rättvist. 

President Aleksandr Lukasjenko väljs i september om för en andra mandatperiod.

Belarus och Ryssland kommer överens om att bilda en union men någon verklig sammanslagning av länderna äger aldrig rum.

Banden till Ryssland stärks när länderna enas om ökat militärt, ekonomiskt och politiskt samarbete. President Aleksandr Lukasjenko stärker sina befogenheter och tar bland annat kontroll över statsägda medier och säkerhetstjänsten KGB. Genom en av omvärlden ifrågasatt folkomröstning förlängs Lukasjenkos mandat till 2001.

I en folkomröstning godkänns förslag om stärkt makt för presidenten, fördjupad integration med Ryssland och upphöjande av ryska till officiellt språk vid sidan av belarusiska.

Aleksandr Lukasjenko vinner landets första presidentval på löften om att bekämpa korruption och återupprätta nära band till Ryssland.

Sovjetunionen upplöses och Belarus blir ett självständigt land.

Belarusiska blir officiellt språk.

Belarus drabbas hårt av radioaktivt nedfall efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i grannlandet Ukraina. Omkring en femtedel av landets jordbruksmark blir obrukbar.

En russifieringspolitik leder till att det belarusiska språket och belarurisk kultur får lägre status.

Belarus blir åter en sovjetrepublik.

Nazityskland ockuperar Belarus.

Sovjetledarens Stalins förföljelser av meningsmotståndare leder till att 100 000 belarusier avrättas. Ännu fler sänds till arbetsläger.

De västra delarna av Belarus tillfaller Polen genom Rigafördraget.

Efter det att ryska Röda armén erövrat Belarus blir landet en socialistisk sovjetrepublik.

Belarus blir successivt en del av det ryska tsarväldet.

Polen och Litauen förenas i Lublinunionen.

Belarus inlemmas i litauiska storhertigdömet.

Kievriket, där Belarus ingår, kristnas.