Brasilien – Utrikespolitik och försvar

Brasilien gick i början av 2000-talet mot en tydligare och mer självständig profil i utrikespolitiska sammanhang än tidigare. Efter en viss isolering under högerpopulisten Jair Bolsonaro blev landet åter mer drivande i internationella sammanhang efter vänsterpresidenten Lula da Silvas återkomst 2023. Men polariseringen inom landet återspeglas alltmer även i utrikesrelationerna.

Brasiliens steg mot att inta en roll som storspelare på världsarenan togs till stor under Lula da Silvas första presidentperiod (2003–2010). I samband med att han tillträdde på nytt på nyårsdagen 2023 lovade han också återta en ledarroll i både Latinamerika och i världen. Då framhöll han inte minst klimatförändringarna som ett fokus för internationell samverkan.

”Brasilien är tillbaka”, var ett budskap Lula hade också när han några månader efter tillträdet besökte Kina och president Xi Jinping – och nu var bland annat Rysslands storskaliga invasion i Ukraina i fokus snarare än klimatet. Lula uttalade hård kritik mot USA och övriga västvärlden som han anser håller liv i kriget genom sitt stöd till Ukraina. Lula anser att Ryssland och Ukraina båda är skyldiga till kriget, och har avvisat propåer om anslutning till USA:s och EU:s sanktioner mot Ryssland.

Lulas utspel mötte hård kritik inte minst i Washington, som anser att Lula upprepar rysk och kinesisk propaganda. Kritiken blev inte mindre skarp när Lula kort efter sin Kinaresa tog emot Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i Brasília. Efteråt backade presidenten något och försäkrade att han ändå fördömer Rysslands kränkningar av ryskt territorium.

Brasilien har också stött fördömanden i FN av den ryska aggressionen vid omröstningar i generalförsamlingen. Genom att stödja kraven på att Ryssland drar sig tillbaka skiljer sig Brasilien från de övriga länderna i Brics. Tre av de övriga – Kina, Indien och Sydafrika – har lagt ned sina röster medan Ryssland föga oväntat röstat mot FN-resolutionerna.

Lula markerade trots kritiken mot USA också att han ville ha ett nära samarbete med Washington. Han besökte Joe Biden i Vita huset redan i februari 2023, månaden efter sitt tillträde. Men i och med Donald Trumps återkomst i Vita huset två år senare har relationerna allvarligt försämrats (se vidare nedan).

Relationer till USA

Brasilien var länge lojalt mot USA, som stödde militärdiktaturen fram till slutet av 1970-talet, då förhållandet försämrades på grund av att USA motsatte sig Brasiliens försök att skaffa sig kärnvapen samt kritiserade situationen för de mänskliga rättigheterna i landet. Förhållandet förblev frostigt till kalla krigets slut 1989–1990.

Därefter förbättrades relationerna även om handelstvister emellanåt har försvårat kontakterna. På det personliga planet känner också många brasilianer fortfarande bitterhet mot USA för dess stöd till diktaturen.

Många brasilianer hyser även misstänksamhet mot USA:s ökade militära närvaro i Amazonas för att bekämpa narkotikasmugglingen därifrån till USA och Europa.

Under 2013 försämrades dock åter förhållandet mellan de båda länderna, sedan den amerikanske ”visselblåsaren” Edward Snowden avslöjat att den amerikanska säkerhetstjänsten NSA avlyssnat topparna i det brasilianska samhället, däribland den dåvarande presidenten Dilma Rousseff. Avslöjandet anses ha bidragit till att Brasilien valde att köpa JAS Gripen-plan från svenska Saab i stället för F 18-plan från amerikanska Boeing (se nedan).

Lojaliteter under Donald Trump

När Jair Bolsonaro var president (2019–2022) försköts de politiska lojaliteterna högerut. Bolsonaro betonade sin ideologiska närhet till Donald Trump, som vid hans tillträde styrde i Washington. Som inbiten Trumpanhängare var Bolsonaro den sista av ledarna i G20 som gratulerade Joe Biden när han vann presidentvalet i USA hösten 2020, mer än en månad efter valet. Bolsonaro fortsatte också att upprepa konspirationsteorin om valfusk i det amerikanska valet, även efter stormningen av kongressen i Washington strax före maktskiftet där. Det anses ha bidragit till att hans anhängare på liknande sätt försökte storma regeringsbyggnader i Brasília i början av 2023 (se Inrikespolitik och författning).

Jair Bolsonaro odlade också ett nära förhållande till Rysslands autokratiske president Vladimir Putin som han uttryckte beundran för. Bolsonaro besökte Putin i Moskva veckan före den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022, trots att läget redan då var mycket spänt. Bolsonaro framhöll sedan att Brasilien var neutralt och inte tog ställning i konflikten. Och i just den frågan har maktskiftet i Brasília i januari 2023 inte just inneburit någon kursändring (se ovan).

Många världsledare drog en lättnadens suck när Lula segrade i presidentvalet 2022, och översvallande gratulationer uttalades raskt. Men två år senare återkom Trump i Vita huset och därefter blev förhållandet till USA ansträngt. Trump och hans regering stödjer till fullo uppfattningen att Bolsonaro är utsatt för politisk förföljelse och uttalade skarp kritik när han dömdes till fängelse för kuppförsök. USA:s utrikesminister Marco Rubio sade att USA kommer att "svara" på domen. Den amerikanska regeringen hade redan tidigare infört sanktioner mot domare i Högsta domstolen på grund av rättsfallet. Dessutom införde USA strafftullar på 50 procent på merparten av varuimporten från Brasilien, med direkt hänvisning till rättsfallet. Det var en högre tullnivå än vad som gäller för nästan alla andra länder, även om den sedan justerades nedåt (se Ekonomisk översikt). I maj 2026 var president Lula da Silva på besök i Vita huset och samtalen med den amerikanska motparten rapporteras ha hållits i god ton.

Men under valrörelsen som kom i gång i Brasilien under sommaren seglade en diplomatisk tvist upp. USA drog två månader före valet tillbaka den brasilianska ambassadörens visum, i protest mot att Brasilien inte godkänt Donald Trumps val av ny ambassadör i Brasília. Denne hade nominerats två månader tidigare men var ännu inte godkänd av USA:s senat. Brasilien har också nekat visum till två amerikanska tjänstemän som hade i uppdrag att utreda valintegritet, religiös frihet och yttrandefrihet i Brasilien. Regeringen avfärdade det som politisk inblandning.

Tvister med grannländer

Brasiliens förhållande till det största grannlandet Argentina har vanligen varit stabilt, trots upprepade handelstvister. Men när Javier Milei tillträdde som president i Argentina ett knappt år in på Lula da Silvas andra mandatperiod började det gnissla i samarbetet. Javier Milei är nära allierad med såväl Donald Trump som familjen Bolsonaro, och inför valet i Brasilien i oktober 2026 har tonläget hårdnat rejält. Argentinaren stödjer Flávio Bolsonaro som är högerns presidentkandidat och kallar Lula da Silva en korrupt tjuv. Ett par månader före valet återkallade regeringen sin ambassadör i Buenos Aires och nedgraderade de diplomatiska relationerna på grund av Mileis uttalanden.

Med Paraguay har Brasilien haft en långdragen tvist om nyttjandet av kraftverket Itaipú som länderna byggt tillsammans i en gränsflod. Nittio procent av den el som Itaipú producerar går till Brasilien och konflikten har gällt hur mycket landet ska betala. Tvisten löstes 2019 då Brasilien accepterade trefaldigt höjda avgifter.

Relationerna till den gamla kolonialmakten Portugal förändrades när den portugisiska diktaturen gick i graven 1974. Efter att tidigare ha stött Portugal i krigen mot befrielserörelserna i de afrikanska kolonierna vände militärregeringen i Brasilien helt om och erkände som första land i världen den marxistiska MPLA-regimen i Angola 1975. Beslutet var omstritt inom den egna regeringen och fattades i opposition mot USA.

Brasilien var det enda latinamerikanska landet som deltog i andra världskriget (se Äldre historia). I dag medverkar Brasilien i FN:s fredsbevarande insatser. Bland annat ledde landet den militära delen av FN:s stabiliseringsuppdrag Minustah på Haiti från 2004 tills det avvecklades 2017.

Regionala samarbeten

Tidigare riktade sig Brasilien sig till stor del inåt, både ekonomiskt och politiskt, vilket berodde på landets storlek, splittring och språkliga isolering i Latinamerika. Blockbildning i övriga delar av världen drev dock latinamerikanska länder närmare varandra. Brasilien var därför med 1991 och bildade det regionala frihandelsområdet Mercosur (Mercosul på portugisiska) tillsammans med Argentina, Paraguay och Uruguay. Det är en tullunion med gemensam marknad som mål. Det ekonomiska samarbetet har även öppnat för ökat politiskt utbyte.

Tillsammans med de övriga elva nationerna i Sydamerika lade Brasilien 2004 också grunden för en ny ekonomisk och politisk gemenskap, delvis med EU som modell. Tanken var att öka regionens inflytande i internationella handelssammanhang och motverka USA:s dominans. Ett grundfördrag för den nya unionen Unasur (Unasul på portugisiska) undertecknades 2008 och det trädde i kraft 2011. Men unionen har knappast kommit ur planeringsstadiet och 2018 ställde Brasilien och fem andra länder in sin medverkan i Unasur tills vidare.

Brasilien är också medlem av de större regionala organisationerna OAS och Celac, som samlar alla OAS-länder förutom USA och Kanada. Landet drog sig ur Celac under Bolsonaros presidentperiod, men återanslöts så fort Lula tillträtt.

Ett viktigt utrikespolitiskt mål är att säkra en permanent plats i FN:s säkerhetsråd.

FÖRSVAR

Militärens betydelse har minskat sedan demokratin återupprättades 1985. Men Brasilien har Latinamerikas största krigsmakt och en egen försvarsindustri.

Militären används inom landet för att bekämpa den organiserade brottsligheten som utgör ett hot mot säkerheten. Kampen mot narkotikahandeln i Amazonas är en viktig del av det. Förstärkningar har också skickats till gränserna mot Guyana och Venezuela på grund det oroliga läget där.

Brasilien har militärt samarbete med flertalet av sina grannländer. Med Sverige samt Frankrike och USA förekommer ett utbyte med inköp av materiel, teknisk rådgivning och utbildning. Från Sverige köpte Brasilien 36 svenska JAS Gripenplan 2014. De första Gripenplanen levererades och togs i bruk 2022 och samma år utökades beställningen med fyra plan till.

Värnplikt i minst tolv månader råder för män från 18 års ålder, även om det i praktiken är lätt att få undantag. Vid sidan av de ordinarie försvarsstyrkorna (se faktaruta) finns närmare 400 000 man inom militärpolis och halvmilitära styrkor och 125 000 man i reservstyrkor. Brasiliansk militär deltar i dag i flera FN-insatser i utlandet, med sammanlagt runt 75 utstationerade personer.

Om våra källor