Mexiko – Aktuell politik

Mexiko styrs sedan 2018 av president Andrés Manuel López Obrador och hans vänsterparti Morena som är störst i kongressen. López Obradors valseger innebar att väljarna till stor del vände det traditionella etablissemanget ryggen. Kritiker är oroade över auktoritära och populistiska tendenser hos presidenten som ofta beskrivs som en vänsterpopulist.

Valet sommaren 2018 blev en jordskredsseger för vänstern. Andrés Manuel López Obrador fick över hälften av rösterna och Morena fick tillsammans med allierade partier en betryggande majoritet. Den sittande presidenten, Enrique Peña Nieto, var enligt författningen hindrad från att ställa upp till omval men hans parti PRI gjorde dessutom ett katastrofval (se Kalendarium).

Tydligt var att väljarna inte övertygades av Peña Nietos försäkran om att hans regering skiljde sig radikalt från den gamla sortens PRI-styren. Många mexikaner förknippar PRI med maktfullkomlighet, korruption och samspel med den organiserade brottsligheten, alltsedan partiets dominans under större delen av 1900-talet (se Modern historia). Under Peña Nieto växte ilskan över korruption och narkotikarelaterat våld. López Obrador gick till val med löften om att hejda våldet med sociala satsningar och arbete mot korruptionen.

Mellanårsvalet till kongressens andrakammare, som hölls i juni 2021, blev en värdemätare på hur väljarna såg på López Obrador, nästan halvvägs in i hans sexåriga mandatperiod. Resultatet blev att Morena och allierade partier stärkte sin ställning något. I april 2022 hölls på López Obradors initiativ en folkomröstning om huruvida han skulle sitta kvar. Han framhöll det som ett sätt att stärka demokratin, medan kritiker såg det som ren populism. Stödet blev massivt för presidenten – men valdeltagandet låg under 20 procent. För ett bindande resultat hade det krävts minst 40 procents valdeltagande.

López Obrador är hindrad av författningen från att ställa upp i presidentvalet 2024 (se nedan), men i september 2023 utsåg partiet i ett primärval hans nära allierade Claudia Sheinbaum till sin kandidat. Hon hade avgått från posten som borgmästare i Mexico City ett par månader tidigare, för att kunna ställa upp. Ungefär samtidigt avgick utrikesminister Marceo Ebrard, också han för att kunna kandidera. När Morena valde Sheinbaum hävdade Ebrard att oegentligheter förekommit och antydde att han funderade på att ställa upp ändå, och hotade därmed att splittra partiet.

President Andrés Manuel López Obrador – ofta kallad Amlo efter sina initialer – ger en av sina dagliga presskonferenser i presidentpalatset i Mexico City, i januari 2021. Foto: Marco Ugarte/AP/TT

López Obrador är också ha en tidigare borgmästare i Mexico City. Han kom på andra plats i två presidentval innan han till slut segrade. Båda de tidigare gångerna hävdade han att resultatet berodde på fusk och han orkestrerade omfattande gatuprotester (se Modern historia). Även efter sitt tillträde som president har López Obrador fortsatt att anklaga valmyndigheten INE för oegentligheter och partiskt agerande. Han fick i början av 2023 kongressen att rösta för lagändringar som innebär att myndighetens budget krymper, med följd att antalet anställda minskar och många lokalkontor stänger. Kritiker anser att begränsningarna av INE:s medel utgör ett hot mot demokratin och protesterna var massiva efter kongressens omröstning (se Kalendarium). INE:s ställning har blivit en av de mest polariserande politiska frågorna i Mexiko under den nuvarande presidenten.

Inför López Obradors tillträde föll börsen och valutan i Mexiko, då många finansaktörer oroade sig för att den nya presidenten skulle agera näringslivsfientligt. Kritikernas farhågor besannades när den statliga statistikbyrån rapporterade att ekonomin krympt under 2019, hans första år vid makten. Det var första gången sedan den globala finanskrisen 2009 som tillväxten var negativ, om än bara knappt. Sedan kom coronapandemin som innebar ett dråpslag mot hela världsekonomin. Mexiko drabbades särskilt hårt och ekonomin krympte med över 8 procent 2020, dubbelt så mycket som genomsnittet i världen. Året därpå låg tillväxten inte så långt från världsgenomsnittet.

När pandemin var ett faktum var Mexiko relativt sent ute med att införa rörelserestriktioner. President López Obrador framstod åtminstone till att börja med närmast som att han förnekade virusets allvar. Pandemin har krävt över 330 000 människors liv enligt officiella uppgifter – samtidigt som myndigheterna tillstått att den egentliga siffran är betydligt högre.

Den stora andelen människor som försörjer sig inom den informella sektorn försvårade bekämpningen av smittan, eftersom det innebär att en hög andel invånare inte kan arbeta hemifrån och ofta lever mer eller mindre ur hand i mun.

Följ händelseutvecklingen i Kalendarium.

LÄSTIPS – läs mer om Mexiko i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Mexiko: från vänsterhopp till maktfullkomlighet (2021-03-24)

Om våra källor