Mexiko – Aktuell politik

Mexiko styrs sedan 2018 av president Andrés Manuel López Obrador och hans vänsterparti Morena som är störst i kongressen. López Obrador har entusiasmerat väljare som är trötta på korruption, brottslighet och fattigdom. Andra är oroade över auktoritära och populistiska tendenser hos presidenten.

I valet som hölls sommaren 2018 vände väljarna till stor del det traditionella etablissemanget ryggen och gav sitt stöd till Andrés Manuel López Obrador. Hans parti Rörelsen för nationell förnyelse (Morena) blev också störst i kongressen efter valet som innebar en jordskredsseger för vänstern (se Kalendarium). Morena fick tillsammans med allierade partier en betryggande majoritet. Det var första gången som presidenten hade en sådan majoritet i ryggen sedan 1994, då Institutionella revolutionspartiet (PRI) fortfarande hade total dominans (se Modern historia).

Mellanårsvalet till kongressens andrakammare, som hölls i juni 2021, blev något av en värdemätare på hur väljarna ser på López Obrador, nästan halvvägs in i hans sexåriga mandatperiod. Han har genomgående legat rätt bra till i opinionsmätningar, men kritiken har ökat för hans sätt att hantera coronapandemin, en omstridd energireform och misslyckandet med att komma åt narkotikakartellerna. Resultatet i mellanårsvalet blev att Morena och allierade partier stärkte sin ställning något. I april 2022 hölls på López Obradors initiativ en folkomröstning om huruvida han skulle sitta kvar. Han framhöll det som ett sätt att stärka demokratin, medan kritiker såg det som ren populism. Stödet blev massivt för presidenten men valdeltagandet låg under 20 procent. För ett bindande resultat hade det krävts minst 40 procents valdeltagande.

President Andrés Manuel López Obrador – ofta kallad Amlo efter sina initialer – ger en av sina dagliga presskonferenser i presidentpalatset i Mexico City, i januari 2021. Foto: Marco Ugarte/AP/TT

López Obrador är en tidigare borgmästare i Mexico City som kom på andra plats i de två presidentval innan han till slut segrade. Båda de tidigare gångerna hävdade han att resultatet berodde på fusk och han orkestrerade omfattande gatuprotester (se Modern historia). Han ställde tidigare upp för vänsterpartiet Demokratiska revolutionspartiet (PRD), men bildade sedan Morena 2014. López Obrador beskrivs ofta som en vänsterpopulist och har bland annat lovat att ta itu med "maktmaffian" i landet.

Samma dag som han svor presidenteden öppnade López Obrador i en symboliskt laddad gest dörrarna till presidentens residens Los Pinos i Mexico City för allmänheten. Bara timmar tidigare hade den avgående presidenten Enrique Peña Nieto hållit en galamottagning för kung Felipe av Spanien på platsen. López Obrador mer än halverade också sin egen lön och gjorde sig av med en stor del av presidentens säkerhetsstyrka.

Börsen och valutan föll dock inför López Obradors tillträde, då många finansaktörer oroade sig för att den nya presidenten skulle agera näringslivsfientligt. Ett exempel som redan före maktskiftet orsakade aktienedgång och väckte skarp kritik var beslutet att stoppa det redan påbörjade bygget av en ny storflygplats utanför Mexico City (se Kalendarium). Initiativ av den nya vänstermajoriteten i kongressen att sänka bankavgifter och öka den statliga kontrollen över pensionsfonder har också fått marknaden att svaja. 

Kritikernas farhågor besannades när den statliga statistikbyrån rapporterade att ekonomin krympt under 2019, López Obradors första år vid makten. Det var första gången sedan den globala finanskrisen 2009 som tillväxten var negativ, om än bara knappt. Sedan kom coronapandemin som innebar ett dråpslag mot hela världsekonomin. Mexiko drabbades särskilt hårt och ekonomin krympte med över 8 procent 2020, dubbelt så mycket som genomsnittet i världen. Året därpå blev tillväxten något över världsgenomsnittet, enligt preliminära beräkningar.

När pandemin var ett faktum var Mexiko relativt sent ute med att införa rörelserestriktioner. President López Obrador framstod åtminstone till att börja med närmast som att han förnekade virusets allvar. I mitten av juni 2020 började ekonomin öppna igen trots fortsatt hög smittspridning. Den sköt ny fart under hösten. 

I början av 2021 meddelade president López Obrador att han själv testat positivt för covid-19, även om han sade sig bara ha lindriga symptom. I början av oktober hade  280 000 människor avlidit i covid-19, enligt officiell statistik, även om myndigheterna har tillstått att siffran förmodligen är betydligt högre (se Kalendarium). I januari 2022 passerade den officiella siffran 300 000 – men samtidigt hade 450 000 dödfall “associerade med covid-19” registrerats.

Den stora andelen människor som försörjer sig inom den informella sektorn försvårar bekämpningen av smittan, eftersom det innebär en hög andel som inte kan arbeta hemifrån och som ofta lever mer eller mindre ur hand i mun.

I valet 2018 fick López Obradors företrädare Enrique Peña Nieto inte ställa upp till omval, men hans parti PRI gjorde dessutom ett katastrofval. Tydligt var att väljarna inte övertygades av hans försäkran om att hans regering skiljde sig radikalt från den gamla sortens PRI-styren. Många mexikaner förknippar PRI med maktfullkomlighet, korruption och samspel med den organiserade brottsligheten, alltsedan partiets dominans under större delen av 1900-talet. Under Peña Nieto växte ilskan över korruption och narkotikarelaterat våld. López Obrador gick till val med löften om att hejda våldet med sociala satsningar och arbete mot korruptionen.

Följ händelseutvecklingen i Kalendarium.

LÄSTIPS – läs mer om Mexiko i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Mexiko: från vänsterhopp till maktfullkomlighet (2021-03-24)

Om våra källor

89488

Gratis nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

Varukorg

Totalt 0