Mexiko – Befolkning och språk

Mexiko är det största spanskspråkiga landet i världen och det tionde största i fråga om antal invånare. Befolkningen har länge växt med mer än en miljon om året men kurvan har börjat plana ut. Merparten av invånarna är av blandad härkomst, med rötter i både Europa och bland ursprungsfolken.

Den tidigare mycket snabba folkökningen har trappats ned, vilket främst beror på sjunkande födelsetal. Utvandringen är omfattande, hundratusentals mexikaner lämnar landet varje år och beger sig ofta illegalt till USA. Men återinvandringen är nu minst lika stor.

Som mest beräknas över 12 miljoner personer födda i Mexiko ha bott i USA, varav drygt hälften illegalt. Finanskrisen runt 2008 gjorde att trenden vände och antalet mexikaner i USA har sjunkit något. Många beger sig fortfarande över gränsen norrut men ännu fler återvänder till Mexiko. Trots det bor fortfarande ungefär var tionde mexikan i grannlandet i norr (se även Utrikespolitik och försvar). Av cirka 45 miljoner utlandsfödda i USA är var fjärde mexikan.

I perioder har Mexiko tagit emot stora flyktinggrupper särskilt från övriga Latinamerika. Under 1980-talet kom tiotusentals över gränsen från Guatemala. På senare år har hundratusentals centralamerikaner – främst från de våldsdrabbade länderna El Salvador och Honduras – sökt sig till Mexiko, för det mesta med förhoppningen att fortsätta norrut till USA. Få av dem har tidigare sökt asyl i Mexiko, men i och med Donald Trumps tillträde som president i USA 2017 ökade antalet snabbt. Trenden har hållit i sig även sedan Joe Biden efterträdde Trump 2021. År 2023 ansökte 141 000 människor om flyktingstatus i Mexiko, den högsta siffran hittills. Flertalet av dem från Haiti, Honduras eller Kuba.

Från sommaren 2019 började mexikanska myndigheter mer aktivt försöka hindra centralamerikaner från att nå gränsen mot USA, efter starka påtryckningar från Vita huset. Bland annat bevakar nationalgardet gränsen mot Guatemala. De senaste åren har allt fler medborgare från länder längre bort sällat sig till grupperna som försöker nå USA via Mexiko. Under 2022 var det fler personer från Venezuela, Kuba och Nicaragua som omhändertogs vid gränsen, än guatemalaner, honduraner och salvadoraner.

Det finns också internflyktingar i Mexiko. Runt 390 000 människor uppskattades 2022 ha lämnat sina hem, ofta på flykt undan det narkotikarelaterade våldet.

Det pågår en relativt snabb omflyttning inom Mexiko, där människor lämnar de fattiga södra delstaterna, landsbygden på högplatån och de glest befolkade torra områdena i norr. I stället växer industristäderna i inlandet och längs gränsen mot USA snabbt. Särskilt tättbefolkad är högplatån där Mexico City ligger. Över hälften av befolkningen bor i landets centrala delar.

En majoritet av Mexikos invånare beräknas ha blandad härkomst. Andelen som tillhör enbart ursprungsbefolkningen uppges ibland vara närmare en tredjedel, men flytande definitioner gör att siffran varierar kraftigt. I Mexiko uppfattar många ordet ”indian” (indio) som nedvärderande, man säger hellre att någon tillhör något av drygt 60 ursprungsfolk (indígena) som identifierats av en nationell kommission. Definitionen tar främst hänsyn till kulturella särdrag och språk. Den snabba inflyttningen till städerna gör att många förlorar sin ursprungliga identitet. Urfolken återfinns främst i landets sydöstra delstater, som Yucatán, Oaxaca, Quintana Roo och Chiapas. Officiellt värnar Mexiko om sitt mångkulturella arv, och porträtt av den moderna republikens skapare, zapoteken Benito Juárez, återfinns överallt. I samhällslivet har däremot urfolken låg status och de är socialt utsatta.

Spanska är det dominerande språket. Därutöver finns 68 inhemska språk som är erkända som ”nationella språk” vilket innebär att de ska kunna användas likaväl som spanskan i områden där de förekommer. Cirka sex procent av invånarna beräknas tala ett nationellt språk. De flesta av dem behärskar även spanska. Störst bland de inhemska språken är nahuatl (aztekiska) som talas av över 1,6 miljoner människor. Därpå följer några mayaspråk, mixtekiska och zapotekiska. Runt 40 av de nationella språken talas av så få individer att de riskerar att dö ut.

Om våra källor