Mexiko – Naturtillgångar, energi och miljö

Mexiko är rikt på naturtillgångar. Oljan har länge utgjort en pelare i ekonomin och landet är världens största silverproducent. Energibehovet täcks till största delen av olja och fossilgas. Den omfattande användningen av fossila bränslen bidrar till stora miljöproblem.

Runt en fjärdedel av allt silver som produceras i världen kommer från Mexiko. Silvret är ofta en biprodukt vid brytning av bly eller zink men i landet finns också några av världens största silvergruvor, i delstaterna Zacatecas och Chihuahua. Bland dem finns Fresnillo (eller Mina Proaño) där silverbrytning har pågått sedan mitten av 1500-talet

Mexiko är också storproducent av guld, koppar, järn och flera andra metaller och mineral. Det finns stora smältverk i landet, och det mesta av malmen bearbetas i den inhemska industrin. Gruvsektorn avreglerades under 1990-talet och de största gruvorna är nu privatägda.

Den första oljan hittades runt år 1900. Tillgångarna och anläggning förstatligades 1938 då det statliga oljebolaget Pemex bildades (se Ekonomisk översikt).

Mängden olja som pumpas upp i Mexiko halverades på 15 år från en toppnotering 2004, men har nivån har sedan planat ut. Landet har på senare år legat mellan 10:e och 15:e i fråga om de största oljeproducenterna i världen. En stor del av råoljeproduktionen sker i Campechebukten i Mexikanska golfen. Orörda tillgångar på olja – och gas – tros finnas på djupt vatten i Mexikanska golfen samt i skifferfält, men Mexiko saknar kunskaper och teknik för utvinning på sådana ställen. Det finns också olja i marken i norra delen av landet.

Trots att Mexiko är en stor oljeexportör är landet nettoimportör av raffinerade oljeprodukter, i huvudsak bensin men också diesel och flytande propangas. Pemex raffinaderier är till stor del slitna, har otillräcklig kapacitet och är förlustbringande för staten. Bygget av ett sjunde av raffinaderi, det första nya på 40 år, inleddes i Dos Bocas i Tabasco 2019. Det är ett jätteprojekt som omgärdats av både miljökritik och strejker på grund av dåliga arbetsförhållanden. Dos Bocas ska enligt planerna tas i bruk fullt ut under 2024.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Olja och fossilgas (naturgas) står tillsammans för drygt 80 procent av Mexikos energiförsörjning. Oljans andel var mer än dubbelt så stor som gasens vid millennieskiftet men gasens andel har ökat successivt och är nu nästan lika stor som oljans. Detta trots att Mexiko är nettoimportör också av gas, främst via rörledningar från USA. Räknar man in också kolet står fossila bränslen för nästan 90 procent av energin. Förnybara energikällor ligger bakom närmare 10 procent, varav biobränsle och avfall står för hälften och vind, sol och vatten för resten.

I den del av energiförsörjningen som gäller elektricitet står gasen ensamt för över hälften och fossila bränslen, där olja och kol också räknas in, står för tre fjärdedelar. Gasen gick om oljan 2002 i fråga om andel av elproduktionen. De förnybara källorna står för dryga 20 procent av den el som produceras – vattenkraft används mest följt av vind och sol. Kärnkraft, som är fossilfritt men inte förnybart, står för ett par procent.

KLIMAT OCH MILJÖ

Mexiko är Latinamerikas näst största ekonomi och också näst störst i fråga om utsläpp av växthusgaser (efter Brasilien i båda fallen). Placeringen blir ungefär densamma också bland världens länder: runt 14:e plats både i fråga om storlek på både ekonomi och utsläpp. Tillsammans med övriga länder i G20 står Mexiko för omkring 75 procent av världens samlade utsläpp.

I fråga om utsläpp per invånare ligger Mexiko närmare mitten bland länderna i såväl Latinamerika som världen. Utsläppsnivån per invånare är snarlik Sveriges.

De totala utsläppen ökade stadigt i flera årtionden fram till slutet 2010-talet då en nedgång inleddes. Räknat per invånare nådde utsläppen sin kulmen något tidigare och minskade sedan med 20 procent mellan 2013 och 2020.

Mexiko har inom ramen för Parisavtalet lämnat in en uppdaterad nationell klimatplan (NDC) som innebär åtagande att minska utsläppen med 35 procent, eller 40 procent med utländskt stöd, till 2030 jämfört med om inga åtgärder vidtas. En långsiktig strategi (LTS) har satts (2016) om att minska utsläppen med 50 procent till 2050, jämfört med 2000 års nivå. Däremot har Mexiko inte angett något mål för nettonollutsläpp.

Klimatutmaningar

Klimatförändringarna ger minskad nederbörd och stigande temperaturer, vilket ökar vattenbristen och hotar att göra stora delar av jordbruksmarken obrukbar. Risken för häftiga skyfall och översvämningar ökar också. Orkaner som regelbundet drar in främst från Atlanten förekommer oftare och blir allt starkare.

Mexiko ligger strax över mitten av världens länder i klimatanpassningsindexet ND-Gain (hela listan finns här). Det är ungefär samma nivå som Brasilien – och betydligt bättre än de närmaste centralamerikanska grannländerna i söder men avsevärt sämre än USA och Kanada i norr. Mexikos placering bland världens länder är lite bättre om man bara ser till sårbarheten för klimatförändringarna, och lite sämre om man ser till beredskapen att hantera följderna.

Övriga miljöproblem

Förbränningen av fossila bränslen bidrar till att Mexico City är en av världens smutsigaste städer. Tusentals människor beräknas varje år dö på grund av luftföroreningarna.

Skogsavverkning har lett till att nästan hälften av den urskog som fanns för ett halvsekel sedan nu är borta. Men det kanske allvarligaste problemet på sikt är att tillgången på rent dricksvatten stadigt minskar. Regeringen betraktar såväl de minskande skogarna som bristen på vatten som nationella säkerhetsfrågor. Mexiko har egentligen en sträng miljölagstiftning, men korruption, brist på pengar och lågt intresse för miljöfrågor hos befolkningen undergräver satsningarna. 

Om våra källor