Mexiko – Utrikespolitik och försvar

I utrikespolitiken betonar Mexiko rätten till självbestämmande i det egna landet och håller hårt på principen om att inte blanda sig i andra länders angelägenheter. Under 2000-talet har emellertid internationellt samarbete fått större utrymme. Mexiko deltar i regionala initiativ som rör handel och ekonomisk utveckling, kamp mot organiserad brottslighet och narkotikasmuggling, samt migration och mänskliga rättigheter.

Utrikespolitiken domineras av förhållandet till USA. Beroendet av den mäktiga grannen i norr är stort. Fyra femtedelar av Mexikos export går till USA, när efterfrågan faller där slår det hårt mot den mexikanska ekonomin. Relationerna påverkas också av trafiken norrut av narkotika och arbetssökande utan tillstånd över den 300 mil långa, gemensamma gränsen. Förutom förhandlingar om vanlig handel och investeringar, förs ständiga diskussioner om den illegala invandringen och smugglingen av narkotika till USA (se även Befolkning och språk samt Demokrati och rättigheter).

Mexiko har försökt förmå USA att låta fler mexikaner arbeta lagligt i grannlandet, medan USA å sin sida kräver effektivare åtgärder mot den illegala invandringen. Hundratusentals människor korsar gränsen illegalt varje år, och hundratusentals skickas tillbaka över gränsen av amerikanska myndigheter. Hundratals omkommer årligen under försök att ta sig genom karga ökenlandskap i gränstrakterna.

Narkotikasmugglingen som är kopplad till utbredd våldsbrottslighet är en gemensam angelägenhet. Mexiko är det viktigaste transitlandet för kokainleveranser från Sydamerika till USA, och i Mexiko produceras cannabis, metamfetamin och heroin för marknaden i norr. USA kräver tuffa tag för att komma till rätta med smugglingen, medan Mexiko framhåller att den stora efterfrågan på narkotika i USA är en del av problemet, liksom det omfattande flödet av vapen över gränsen söderut.

Mur längs gränsen

Donald Trumps tillträde som president i USA 2017 innebar en kraftigt ökad osäkerhet i relationerna mellan länderna. Ett av Trumps huvudsakliga vallöften var att bygga en mur längs gränsen och få Mexiko att betala. Muren skulle enligt förespråkarna stänga ute mexikaner som Trump i grovt nedsättande ordalag kallat våldtäktsmän, knarkhandlare och jobbtjuvar. Vissa förstärkningar gjordes under Trumps tid av de barriärer som redan fanns längs gränsen, men USA kunde inte få Mexiko att stå för några kostnader.

Däremot fick Trump genom påtryckningar Mexiko att skärpa sin bevakning av gränserna och aktivt arbeta för att stänga ute centralamerikanska migranter som försöker ta sig till USA. Han hotade också att kasta ut miljontals papperslösa mexikaner från USA.

Tonläget ändrades drastiskt när Joe Biden tillträdde som USA:s president i januari 2021, men i realiteten blev skillnaden inte särskilt stor. När antalet migranter som sökte sig till gränsen ökade kraftigt blev resultatet i stället att amerikanska myndigheter började skicka tillbaka människor direkt till centralamerikanska länder.  

Strävan att hålla sig neutralt blev tydlig efter den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022, då president Andrés Manuel López Obrador avfärdade alla tankar på att Mexiko skulle införa sanktioner mot Ryssland, som USA, EU och övriga väststater gjort. Mexiko vill upprätthålla goda relationer med ”alla regeringar”, sade presidenten som också kritiserade censur av ryska medier. Flera ryska storföretag är aktiva i Mexiko, som energijätten Lukoil och flygbolaget Aeroflot.

Goda grannrelationer

Relationerna är över lag goda med övriga Latinamerika. Efter López Obradora tillträde 2018 har förbindelserna med andra vänsterregeringar förbättrats och utbytet med högerregeringar minskat. När Bolivias president Evo Morales tvingades från makten i november 2019 var det Mexiko som först tog emot honom, och andra personer från hans regering. Likaså har Mexiko givit asyl åt personer som tillhör den ecuadorianske tidigare vänsterpresidenten Rafael Correas parti. 

I mitten av 1980-talet bildade Mexiko tillsammans med Colombia, Venezuela och Panama den så kallade Contadoragruppen, som arbetade för fredliga lösningar på konflikter i Centralamerika. Ur Contadoragruppen uppstod Riogruppen, som kom att omfatta hela Latinamerika. Riogruppen gick i sin tur upp i Gemenskapen för latinamerikanska och karibiska stater (Celac) som formellt bildades 2011.

Celac har samma medlemsländer som den allamerikanska samarbetsorganisationen OAS – förutom att USA och Kanada också ingår i OAS, som grundades redan 1948. Många ser Celac som ett försök att minska det inflytande som OAS och därmed USA har i regionen, men organisationen har inte fått något inflytande att tala om.

Stillahavsalliansen

Mexiko var också med och grundade Stillahavsalliansen (Alianza Pacífico) 2011, tillsammans med Chile, Peru och Colombia. Det är främst ett handelsblock men strävar också efter ökad integration även på andra plan. Till skillnad från många andra regionala initiativ har Stillahavsalliansen på kort tid tagit konkreta steg mot en gemensam marknad för varor, tjänster och personer.

Mexiko är ett av tre latinamerikanska länder som är medlemmar i Stillahavsländernas samarbetsorganisation Apec, vars länder företräder mer än hälften av världsekonomin. 

Mexiko blev som första land i Latinamerika medlem av OECD 1994. Numera är också Chile, Colombia och Costa Rica medlemmar.

Inom FN har Mexiko engagerat sig inte minst när det gäller nedrustningsfrågor. Mexiko har också satsat på stärkta band med länder i Asien, Afrika och Mellanöstern. En lång rad handelsavtal har ingåtts sedan 1990-talet.

Militären har ingen framträdande roll i politiken. Försvarsanslagen är låga och utrustningen tämligen omodern. Mexikos militära styrkor utgörs dels av yrkesmilitärer, dels av värnpliktiga som tas ut genom lottning och tjänstgör på deltid i ett år. Militären används ofta till uppgifter som normalt betraktas som polisiära – som bekämpning av narkotikahandel. I fattiga delstater som Chiapas anklagas militären för grova övergrepp mot landsbygdsbefolkningen. 

Om våra källor

89488

Gratis nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

Varukorg

Totalt 0