Relationerna bryts med Ecuador

5 april

Regeringen bryter de diplomatiska förbindelserna med Ecuador sedan polis stormat den mexikanska ambassaden i Quito för att gripa den ecuadorianske före detta vicepresidenten Jorge Glas. President Andrés Manuel López Obrador säger att stormningen utgör en ”flagrant kränkning av folkrätten”. Jorge Glas tog sin tillflykt till ambassaden i december då en arresteringsorder utfärdats för honom på grund av korruptionsanklagelser. Mexiko hade just beviljat honom politisk asyl när stormningen genomfördes.

Toppkandidater registrerar sig inför valet

20 februari

Den oberoende senatorn och affärskvinnan Xóchitl Gálvez registrerar sig formellt inför presidentvalet i juni (se även 30 augusti 2023). Det står därmed klart att valet främst kommer att stå mellan två kvinnor: Gálvez och regeringspartiet Morenas kandidat Claudia Sheinbaum som registrerade sig ett par dagar tidigare (se 6 september 2023). I opinionsmätningar har Sheinbaum stöd av runt 64 procent av väljarna och Gálvez av 31 procent. Oppositionsanhängare anklagar regeringen för att använda statliga resurser till stöd för Sheinbaums kandidatur och en demonstration äger rum i Mexico City när Gálvez registrerar sig, med krav på ”fria val” och ”försvar för demokratin”.

Ung guvernör anmäler sig inför presidentvalet

12 november

Samuel García som är guvernör i Nuevo León anmäler sig som kandidat för Medborgarrörelsen i presidentvalet i juni 2024. Den 35-årige García säger att unga människor utgör en majoritet av invånarna och att han kommer att vinna om de unga bara går och röstar. Men bara veckor senare drar sig García ur valet, sedan ett bråk uppstått om vem som skulle ersätta honom om han vann presidentvalet.

Abort blir tillåtet i hela landet

6 september

Högsta domstolen slår fast att abortförbud strider mot författningen. Beslutet är en uppföljning på ett mål två år tidigare gällande delstaten Coahuila. som beordrades att slopa lagar om straff för utförda aborter. Det sågs redan då som ett första steg mot legalisering av aborter i hela landet. Hittills har aborter bara varit tillåtet i några få delstater, förutom i fall där kvinnans liv står på spel.

Regeringspartiet utser kvinna till presidentkandidat

6 september

Det regerande partiet Morena utser den tidigare borgmästaren Claudia Sheinbaum till sin kandidat i presidentvalet. Därmed ökar sannolikheten att Mexikos nästa president blir en kvinna då den samlade oppositionen nyligen utsett Xóchitl Gálvez till sin kandidat (se Augusti 2023). Claudia Sheinbaum som har en bakgrund som forskare är nära allierad till president Andrés Manuel López Obrador. Hon utses i ett primärval där hon besegrar bland andra den tidigare utrikesministern Marcelo Ebrard.

Oppositionen utser kvinna till presidentkandidat

30 augusti

Den valallians som utgör huvudsaklig opposition mot den sittande regeringen utser senatorn Xóchitl Gálvez till sin kandidat i presidentvalet 2024. Den 60-åriga Xóchitl Gálvez, med rötter i ursprungsbefolkningen, är dataingenjör, företagare och politiskt oberoende senator sedan 2018. Hon har haft samarbete med både det vänsterorienterade PRD och med det högerliberala PAN. Inför presidentvalet får hon stöd även av det tidigare statsbärande partiet PRI.

HD underkänner delar av valreform

8 maj

Högsta domstolen ogiltigförklarar delar av föreslagna ändringar av vallagen som president Andrés Manuel López Obrador förespråkar. Ändringarna är omstridda och har väckt omfattande protester (se Februari 2023). De delar som nu underkänns gäller lagar som reglerar officiell propaganda och förtroendevaldas deltagande i kampanjer. Domstolen har ännu inte tagit ställning till det mest kontroversiella inslaget som gäller att minska budget och bemanning för valmyndigheten INE.

HD ogiltigförklarar militärt styre av nationalgardet

18 april

Högsta domstolen avgör att det stred mot grundlagen när kontrollen över nationalgardet i fjol flyttades från civil till militär instans. Det innebär ett bakslag för president Andrés Manuel López Obrador som genom en författningsändring 2019 lät inrätta nationalgardet, som ersatte en federal polisstyrka i ett försök att stävja korruption. Det stora flertalet medlemmar av gardet har militär bakgrund, men styrkan betraktades som icke-militär och sorterade från början under det civila departementet för offentlig säkerhet. Kongressen överförde 2022 kontrollen över nationalgardet till armén, vilket ledde till en rättslig prövning. Enligt kritiker krävs en ny författningsreform för att flytta kontrollen.

Presidenten: ”Mexiko är säkrare än USA”

13 mars

President Andrés Manuel López Obrador säger att Mexiko är ett säkrare land än USA, i en kommentar till att amerikanska myndigheter varnat sina medborgare för resor till grannlandet i söder. Utspelen kommer efter en uppmärksammad händelse då fyra amerikaner som rest över gränsen till Tamaulipas kidnappades av en narkotikaliga, som av allt att döma misstog dem för rivaliserande gängmedlemmar. Två av amerikanerna mördades. Tamaulipas är en av sex delstater som USA avråder amerikaner att resa till. För 24 delstater utfärdas varningar eller uppmaningar om försiktighet. Bara två delstater, Campeche och Yucatán i sydöst, betraktas som säkra att besöka.

Massprotester mot bantad valmyndighet

26 februari

Hundratusentals människor demonstrerar runt om i landet mot vad som uppfattas som ett försök från regeringen att underminera valmyndigheten INE. Veckan innan har senaten röstat för att banta INE:s budget och bemanning, vilket också deputeradekammaren gjort tidigare. President Andrés Manuel López Obrador har anklagat INE för att vara partiskt och hävdar att han förlorade valen 2006 och 2012 på grund av fusk. Presidentens kritiker hävdar att nedskärningarna utgör en attack mot demokratin. De försöker förmå Högsta domstolen att säga att ändringen strider mot författningen.

Dödlig razzia mot knarkkungs son

6 januari

Ett tillslag för att gripa Ovidio Guzmán, son till den fängslade gängledaren Joaquín ”El Chapo” Guzmán, slutar med 29 personers död efter en eldstrid på en flygplats. Ovidio Guzmán, som själv går under namnet ”El Ratón”, anklagas för att ha hjälpt till att hålla i gång faderns affärer även sedan denne utvisats till USA 2017. Av de döda är tio soldater och 19 misstänkta brottslingar. Flera tusen soldater deltar i insatsen för att ta kontroll över Sinaloakartellens fäste i Culiacán. USA hade fäst en belöning på upp till 5 miljoner dollar för information som ledde till Oviedo Guzmáns gripande. Sinaloa-kartellen är fortsatt en av de mäktigaste i Mexiko och anklagas av Washington för att bidra till en fentanylkris i USA. Fentanyl är en syntetisk drog som är 50 gånger starkare än heroin.

Protest mot föreslagen valreform

13 november

Tiotusentals människor deltar i en demonstration i Mexico City mot ett förslag om att ersätta den befintliga valmyndigheten INE med ett nytt organ som ska utses av väljarna i stället för kongressen och få en mycket mindre budget. Samtidigt ska politiska partier få mindre i statliga kampanjbidrag. President Andrés Manuel López Obrador stödjer förslaget om att lägga ned INE som han anklagar för att ha stött fusk som, enligt honom, ledde till att han förlorade presidentvalen 2006 och 2012, innan han sedan vann 2018.

Presidenten vill se medlingskommitté i Ukrainakris

12 september

President Andrés Manuel López Obrador uppger att hans regering tänker förse FN med en plan för att få ett slut på kriget i Ukraina, som sedan februari är utsatt för en fullskalig rysk invasion. Enligt López Obrador är planen att bilda en medlingskommitté i vilken bland andra Indiens premiärminister Narendra Modi, FN:s generalsekreterare António Guterres och påven Franciskus ska ingå. Kommittén ska omedelbart inleda samtal med Rysslands och Ukrainas presidenter, enligt López Obrador. Det finns inget som tyder på att de inblandade parterna är intresserade av att delta i samtal.

Presidenten bojkottar regionalt toppmöte i USA

6 juni

President Andrés Manuel López Obrador avstår från att delta i det panamerikanska toppmöte som hålls i Los Angeles i USA den 6 till 10 juni, i protest mot att Washington inte bjudit in Kuba, Nicaragua och Venezuela till mötet. USA har nekat de tre länderna på grund av deras bris på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter, men López Obrador anser att det inte går att ha ett allamerikanskt toppmöte utan deltagande av alla amerikanska amerikanska ledare. Mexiko skickar i stället utrikesminister Marcelo Ebrard. USA:s president Joe Biden hade hoppats på en nystart för samarbetet med Latinamerika, men i stället blir det tydligt att Washington inte dikterar villkoren. I bakgrunden finns inte minst Kinas växande ekonomiska och diplomatiska närvaro. Mötet i Los Angeles är det nionde amerikanska toppmötet som hålls, och det andra där USA står värd. Det första toppmötet hölls 1994 i Miami i Florida.

Regionala framgångar för Morena

5 juni

Regeringspartiet Morena tar hem fyra guvernörsposten när regionalval hålls i sex delstater. Därmed kontrollerar vänsterpartiet som har den federala makten också 20 av de 32 regionala regeringarna (31 delstater och huvudstaden). I två delstater styr dessutom guvernörer som är allierade med Morena. Partiet tar i och med regionalvalet över makten i Hidalgo, Oaxaca, Quintana Roo och Tamaulipas. Oppositionen, som samlas i alliansen Va por México, behåller kontrollen i Aguascaliente och Durango.

Domstol stoppar omstridd järnväg

30 maj

En domare stoppar på obestämd tid bygget av en sektion av ”maya-tåget”, en 150 mil lång järnväg som enligt planen skulle gå i en loop runt Yucatán-halvön. Enligt domaren hotar en stäcka mellan turistorterna Tulúm och Playa del Carmen att orsaka ”irreparabel skada” på ekosystemen. Maya-tåget är ett av president Andrés Manuel López prestigeprojekt, tänkt att locka turister på sin väg förbi mayaruiner och tropiska stränder. Själva bygget stoppades redan i april på grund av bristande utredning av miljökonsekvenser, efter en begäran från motståndare till projektet. Bland dem finns dykare som oroar sig för vad som kan hända med vattenfyllda slukhål (cenotes) som är båda turistattraktioner och viktiga vattentäkter för ursprungsfolk i trakterna där bygget nu stoppas helt.

Utvinning av litium förstatligas

19 april

Kongressen godkänner en plan på att nationalisera av prospektering och utvinning av litium, en metall som bland annat används i batterier till mobiltelefoner och elbilar. Ett statligt företag ska enligt president Andrés Manuel López Obrador ta hand om all lititumhantering. Han säger också att man ska se över åtta tillstånd som redan givits till företag för leta efter litium. Än så länge förekommer ingen litiumutvinning i Mexiko. Litiumplanen ingick ursprungligen i författningsändringar som López Obrador vill driva igenom men som just stoppats i kongressen (se 17 april 2022). Litiumplanen kunde antas med enkel majoritet till skillnad från de författningsändringar som krävs för elreformen.

Kongressen stoppar omstridd elreform

17 april

I ett allvarligt bakslag för president Andrés Manuel López Obrador röstar kongressen mot en föreslagen författningsändring som skulle ha garanterat det statliga elföretaget CFE minst 54 procent av elmarknaden. Efter en maratondebatt röstar deputeradekammaren med 275 ja och 223 nej – för att författningsändringen skulle gå igenom hade det krävts två tredjedelars majoritet för (333 röster). Förslaget har orsakat spänningar i förhållande till USA och Kanada, som anser att det skulle strida mot handelsavtal genom att gynna ett fossilberoende statligt företag. López Obrador anklagar nejröstarna för att vara ”förrädare” som försvarar utländska företag i stället för folket och nationen. López Obrador vill riva upp liberaliseringar som han anser gynnar privata intressen. Oppositionen anser att ändringen skulle vara negativt för miljön.

Massivt stöd för presidenten i folkomröstning

10 april

President Andrés Manuel López Obrador får stöd av drygt 93 procent av väljarna i en folkomröstning om huruvida han ska sitta kvar. Men valdeltagandet ligger bara på knappt 18 procent, långt ifrån de 40 procent som skulle ha gjort resultatet bindande. Presidenten har själv tagit initiativ till folkomröstningen som är den första i sitt slag i Mexiko. López Obrador lovade under valrörelsen att utlysa en sådan halvvägs in i sin sexåriga mandatperiod. Enligt presidenten är det ett sätt att stärka demokratin. Kritiker kallar det populism och befarar att han tänker ta avstamp i folkomröstningen för att driva en kampanj för att möjliggöra omval av en president.

Ny flygplats vid Mexico City öppnar

21 mars

Den nya internationella flygplatsen Felipe Ángeles utanför huvudstaden Mexico City invigs. Flygplatsen är ett av president Andrés Manuel López Obradors stora infrastrukturprojekt men har varit omstritt sedan starten. I samband med att López Obrador tillträdde stoppade han det redan påbörjade bygget av en ny storflygplats i Mexico City (se 28 oktober 2018). Därpå tog han initiativ till att bygga om flygbasen Santa Lucia (se 6 maj 2019), som nu har döpts om till Felipe Ángeles. Än så länge är det bara några få flygbolag som har visat intresse för att använda den nya flygplatsen. I Mexico City finns flygplatsen Benito Juárez, som är en av de största i Latinamerika och som ligger mer behändigt till för flertalet invånare i huvudstaden.

Klart med folkomröstning om presidenten

18 januari

Tillräckligt underskrifter har inkommit för att en folkomröstning ska hållas om president Andrés Manuel López Obrador, halvvägs in i hans sexåriga mandatperiod. López Obrador förespråkar en omröstning där väljarna skulle kunna peta honom, och kallar det ett viktigt demokratiskt instrument. Kritiker anser att det är ett slöseri med resurser och befarar dessutom att presidenten planerar att försöka kringgå författningens förbud mot omval. Enligt valmyndigheten krävdes underskrifter från 3 procent av de registrerade väljarna, eller 2,8 miljoner personer, för att folkomröstningen skulle bli ett faktum. Folkomröstningen ska hållas i april. Enligt opinionsmätningar ligger stödet för López Obrador på drygt 60 procent.

Presidenten covid-positiv igen

10 januari

President Andrés Manuel López Obrador uppger att han har testat positivt för covid-19 för andra gången men säger att symptomen är lindriga. Bara några timmar tidigare träffade presidenten journalister, utan munskydd. Han lät då hes och sade att han trodde han smittats av influensan men tänkte testa sig för coronaviruset. López Obrador hade covid-19 också i början av 2021. Mexiko är inne i en ny smittvåg, liksom stora delar av världen. Den officiella dödssiffran har just passerat 300 000, även om antalet människor som har avlidit till följd av pandemin befaras vara betydligt gånger högre.

”Svårt läge för migranter”

6 september

Tiotusentals migranter befinner sig i ett extremt utsatt läge längs Mexikos gränser både i söder och norr, varnar Läkare utan gränser (MSF). På grund av strikta asylregler och utvisningar från USA befinner sig många människor strandade i omständigheter där lever trångt och saknar sjukvård och skydd mot coronaviruset, enligt MSF. Gruppen har skickat ett akutteam för att hjälpa  till med medicinska, psykologiska och sociala behov i Tapachula, nära gränsen till Guatemala, där runt 40 000 migranter befinner sig. De senaste veckorna har mexikanska säkerhetsstyrkor hejdat flera karavaner med människor som lämnat Tapachula för att försöka nå USA. Anklagelser om övervåld mot migranterna förekommer.

Över 50 000 oidentifierade i massgravar

26 augusti

Kvarlevor efter runt 52 000 människor har inte kunnat identifieras, uppger en grupp som företräder anhöriga till försvunna. Drygt hälften av dem finns i massgravar på begravningsplatser och resten på bårhus, universitet eller platser som myndigheterna inte vill avslöja. Siffran speglar det stora uppsvinget i dödligt våld i samhället de senaste 15 åren. Personalbrist, dålig utbildning, låga löner och tillfälliga anställningsavtal bidrar till att det går trögt med arbetet att identifiera kropparna.

Vapentillverkare i USA stäms av Mexiko

4 augusti

Den mexikanska regeringen lämnar in en stämningsansökan mot flera av de stora vapentillverkarna i USA. Vapentillverkarna anklagas för bristande kontroll av vapenhandeln vilket bidrar till det narkotikarelaterade våldet i Mexiko. Företagen anklagas även för att utveckla vapen särskilt för de mexikanska narkotikaligorna. Enligt mexikanska myndigheter smugglas merparten av de vapen som används av brottslingar från USA. Över 300 000 människor beräknas ha fallit offer för dödligt våld i Mexiko sedan 2006, då staten förklarade krig mot narkotikaligorna.

Folkomröstning om åtal av expresidenter

1 augusti

En nationell folkomröstning genomförs på initiativ av president Andrés Manuel López Obrador för att avgöra om tidigare presidenter ska kunna åtalas för korruptionsmisstankar. Presidenten hävdar att folkomröstningen stärker demokratin medan kritiker avfärdar den som ren politik och menar att den är onödig, då expresidenter kan ställas inför rätta precis som vilken medborgare som helst. Valdeltagandet blir bara strax över 7 procent, långt från de 40 procent som hade krävts för att resultatet skulle vara bindande. Av dem som deltar stödjer nästan 98 procent presidentens förslag. López Obradors har anklagat sina fem närmaste företrädare för omfattande korruption: Carlos Salinas, Ernesto Zedillo, Vicente Fox, Felipe Calderón och Enrique Peña Nieto. Ingen av dem är så vitt känt under utredning för brott.

Fler döda i covid än tidigare rapporterats

29 juli

Över 200 000 människor avled i covid-19 under 2020 – vilket var 35 procent fler än vad hälsodepartementets tidigare rapport, uppger det nationella statistikinstitutet Inegi. Departementet räknade bara dödsfall som inträffade på sjukhus. Den totala dödssiffran nu uppgår till runt 240 000, den fjärde högsta i världen. Räknat per capita ligger Mexiko med den siffran på 19:e plats i världen. Testkapaciteten är begränsad och det har påtalats att den tidigare dödssiffran förmodligen var i underkant.

Exminister anklagas för korruption

9 juli

Den förre ekonomiministern Ildefonso Guajardo har åtalats för att ha berikat sig på olaglig väg, uppger åklagare. Guajardo var minister under president Enrique Peña Nieto (2012–2018) och hade en huvudroll i omförhandlingarna med USA och Kanada som ledde till att frihandelsavtalet Nafta ersattes med ett nytt avtal. Han är den andra medlemmen i Peña Nietos regering som åtalas för korruptionsbrott. Den tidigare socialministern Rosario Robles greps 2019, anklagad för att ha stulit över 300 miljoner dollar. Anklagelser har också riktats mot finans- och utrikesministern Luis Videgaray, men inget åtal har väckts mot honom.

Presidentens majoritet krymper i mellanårsvalet

6 juni

President Andrés Manuel López Obradors vänsterparti Morena behåller sin majoritet i deputeradekammaren tillsammans med sina allierade, Arbetarpartiet och miljöpartiet PVEM. Valrörelsen har varit en av de mest våldsamma i modern historia. Tiotals kandidater mördades under upptakten till mellanårsvalet. På själva valdagen skjuts fem valarbetare ihjäl och ett avhugget huvud kastas in i en vallokal i Tijuana. På andra ställen anfaller aktivister vallokaler och röstandet får avbrytas på flera håll. Fördelningen av de 500 platserna i deputeradekammaren blir: Morena 198, PAN 114, PRI 70, PVEM 43, PT 37, MC 23, PRD 15.

Officiell ursäkt för övergrepp mot maya

3 maj

President Andrés Manuel López Obrador ber mayafolket om ursäkt för ”förfärliga övergrepp” som begåtts alltsedan den spanska erövringen på 1500-talet. I uttalandet, som görs vid en ceremoni i delstaten Quintana Roo i sydöstra Mexiko, fokuserar López Obrador särskilt på kastkriget i Yucatán 1847–1901, ett urfolksuppror i vilket runt 250 000 människor beräknas ha mist livet. Guatemalas president Alejandro Giammattei, som också deltar, säger att maya fortfarande utsätts för lidande och försummelse. Nästan halva befolkningen i Guatemala är maya. Under året uppmärksammas på flera sätt att det gått 500 år sedan den spanska erövringen fullbordades.

Militärer misstänks ligga bakom försvinnanden

12 april

Trettio marinsoldater har gripits, misstänkta för inblandning i försvinnanden i delstaten Tamaulipas 2014, uppger flottan som säger att gripandena skedde några dagar tidigare. Det är det största antalet militärer som har gripits på senare år på grund av liknande misstankar. Gripandena är besvärande för flottan som anses ha högre trovärdighet än andra säkerhetsstyrkor. Tamaulipas i nordöst är en av de mest våldsdrabbade delstaterna i Mexiko. Många människor försvinner här, ofta längs vägarna som leder till gränsen mot USA.

Avtal med USA om gränssäkerhet

12 april

USA når en uppgörelse med Mexiko samt med Honduras och Guatemala om att stärka sin gränsbevakning, för att minska antalet migranter som söker sig till USA. Enligt Vita huset är syftet att göra det svårare för människor att ta sig till och över USA:s gräns. Det kraftigt ökade flödet av papperslösa migranter och asylsökande har blivit en huvudvärk för den nytillträdda presidenten Joe Biden i USA.

85 000 försvunna på 15 år

7 april

Antalet människor som har försvunnit sedan kriget mot narkotikan inleddes 2006 är nu uppe i 85 000, enligt en rapport som presenteras av biträdande människorättsminister Alejandro Encinas Rodríguez. Det kan jämföras med 1 610 personer under perioden 1964–2005. Bara sedan 1 december 2018, då president Andrés Manuel López Obrador tillträdde, har 19 500 personer försvunnit. Tre av fyra som rapporteras försvunna är män, men av de försvunna under 18 års ålder är drygt hälften flickor. Flertalet av de drabbade antas ha fallit offer för narkotikaligor och organiserad brottslighet, men säkerhetsstyrkorna ligger också bakom mord och försvinnanden.

Dramatisk höjning av antal covid-döda

28 mars

Regeringen uppger att siffran över antalet mexikaner som avlidit i covid-19 sannolikt är 60 procent högre än vad som officiellt uppgivits, eller över 321 000. Mexiko skulle därmed ha passerat Brasilien som det land i världen som har näst flest döda i pandemin, trots en betydligt mindre befolkning (flest avlidna har USA med en ännu större befolkning). Misstankar om högre dödssiffror har förekommit länge (se 27 januari 2021). Det beror dels på brist på kapacitet att testa för viruset och dels på att många tros ha avlidit i hemmet på grund av brist på sjukhusplatser. President Andrés Manuel López Obrador kritiseras för svag hantering av pandemin och för att åtminstone inledningsvis ha bagatelliserat viruset.

Gränsen mot Guatemala delvis stängd

18 mars

Nya restriktioner införs som innebär att gränsen mot Guatemala stängs för allt utom ”nödvändig” trafik. Det är första gången under coronapandemin som gränsen i söder stängs, medan den i norr, mot USA, varit stängd i ett år. Den nya stängningen kommer samtidigt som migrantflödet från Centralamerika mot USA på nytt ökat kraftigt. USA:s nytillträdde president Joe Biden vädjade i veckan migranter att inte komma till USA.

Många poliser dödade i bakhåll

18 mars

Minst 13 företrädare för rättsväsendet dödas i ett överfall mot en bilkaravan i delstaten Mexico. Offren är anställda hos polisen och åklagarämbetet, ute på ett patrulleringsuppdrag som ett led i kampen mot kriminella gäng. Flera gäng är aktiva i delstaten som är en av de mest våldsdrabbade i landet. Under 2020 mördades över 500 poliser i Mexiko.

Tiotals politiker mördade inför kommande val

4 mars

Minst 64 politiker har mördats det senaste halvåret, uppger säkerhetsdepartementet när bara tre månader återstår till nästa kongressval. Korruption och narkotikahandel ligger bakom det omfattande våldet mot politiker. Särskilt på lokal nivå är det vanligt att politiker utsätts för våld men också att de är inblandade i ljusskygg verksamhet. Förutom mord förekommer kidnappningar, hot mot anhöriga, mordbränder och utpressning.

Omstridd energireform antagen

2 mars

Kongressen godkänner en omstridd reform gällande elförsörjningen som miljöaktivister ser som ett allvarligt bakslag i utvecklingen mot minskat fossilberoende. Motståndarna varnar för att ändringarna kan göra att Mexiko bryter mot internationella åtaganden som gäller handel och klimatförändringar. President Andrés Manuel López Obrador har argumenterat för reformen som innebär att den statliga elmyndigheten CFE inte längre måste köpa el från förnybara källor. Hans parti Morena dominerar i kongressens båda kamrar.

Dödsfallen i covid-19 högre än rapporterat

27 januari

Statistikinstitutet Inegi publicerar nya siffror som pekar på betydligt fler dödsfall i covid-19 än vad som tidigare rapporterats. Enligt de nya uppgifterna avled 68 procent fler människor i sjukdomen fram till och med augusti 2020 än vad den tidigare officiella siffran angav, eller drygt 108 000. Överdödligheten under årets första åtta månader beräknas till 185 000. Inegi och regeringen använder olika metodologi vid mätningen av smitta. Den officiella dödssiffran är nu 152 000, eller 171 000 om man räknar med misstänkta men inte bekräftade fall av covid-19.

Presidenten covid-positiv

24 januari

President Andres Manuel López Obrador tillkännager att han har testat positivt för covid-19 men twittrar att han har milda symptom och är ”optimistisk”. Den 67-årige López Obrador uppger att han arbetar hemifrån och bland annat ska ha ett telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin om ett möjligt inköp av det ryska covidvaccinet Sputnik V. Smittspridningen är fortsatt omfattande i Mexiko där den officiella siffran över dödsfall i covid-19 nu är bara några hundratal från att nå 150 000.

Migranter offer i ny massaker

22 januari

Kvarlevor efter 19 personer hittas i två utbrända fordon nära gränsen till USA i delstaten Tamaulipas. Åtminstone en del av offren är papperslösa migranter från Guatemala som var på väg mot USA. De misstänks ha blivit anfallna av ett kriminellt gäng och skjutna innan fordonen stacks i brand. Narkotikaligor är aktiva i området och migranter utsätts ofta för våld och övergrepp, något som förvärras av den utbredda straffrihet som råder. I en uppmärksammad tidigare massaker i Tamaulipas mördades 72 migranter (se Augusti 2010). Under 2019 dog närmare 500 migranter från Central- och Sydamerika i närheten av gränsen.

Inget åtal mot exförsvarsminister som greps i USA

14 januari

Statsåklagaren uppger att den före detta försvarsministern Salvador Cienfuegos inte kommer att åtalas. Cienfuegos greps i USA på grund av misstankar om narkotikasmuggling och penningtvätt (se Oktober 2020). Det skapade en diplomatisk dispyt mellan länderna, och mexikanska myndigheter fick sina amerikanska kollegor att lägga ned åtalet där. Nu läggs alltså utredningen ned också i Mexiko. Enligt statsåklagaren finns inget som pekar på att Cienfuegos, försvarsminister 2012–2018, haft kontakt med någon brottsorganisation. Men en tidigare chef för den amerikanska narkotikabekämpningsmyndigheten DEA, Mike Vigil, kallar beslutet ”en mycket stor fläck” på det mexikanska rättsväsendet.

Vaccination mot covid-19 inleds

24 december

De första vaccineringarna mot covid-19 i Latinamerika genomförs i Mexiko, Chile och Costa Rica. Mexiko som har fått en första laddning med 3 000 doser tillverkade i Belgien börjar med att vaccinera anställda inom vården. Vaccinet, av Pfizer och Biontech, har redan börjat användas i bland annat USA och EU ska ta det i bruk inom kort. Antalet döda i covid-19 har nu passerat 120 000.

Arbetsgivare måste täcka extrakostnader i pandemin

9 december

Kongressen antar en lag som innebär att arbetsgivare under pandemin måste ersätta hemarbetares extrakostnader för nödvändig utrustning, som internet, datorer, elektricitet och ergonomiska stolar.

WHO-oro över coronaökning

30 november

Världshälsoorganisationen (WHO) slår larm om det snabbt förvärrade coronaläget i Brasilien och Mexiko, och uppmanar de båda länderna att ta arbetet med att hindra smittspridning på ”stort allvar”. Båda länder har sett en kraftig ökning av både smittade och dödsfall de senaste veckorna. WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus säger att Mexiko är ”illa ute”.

Senaten godkänner legalisering av cannabis

20 november

Senaten röstar med god majoritet för att legalisera cannabis i ett försök att få hejd på våldet kopplat till narkotikahandeln. Lagförslaget ska nu behandlas av kongressens andrakammare.

Antalet coronadöda passerar 100 000

19 november

Antalet dödsfall i covid-19 har nått 100 000 i Mexiko, det fjärde landet i världen att nå den höga siffran. Antalet registrerade smittfall har just passerat en miljon. Myndigheterna tillstår dock att de verkliga siffrorna troligen är betydligt högre. Bara USA, Brasilien och Indien har registrerat ännu fler dödsfall.

Ännu en journalist mördad

9 november

En journalist skjuts som till döds i Salamanca i delstaten Guanajuato blir den sjunde journalisten i år som mördas i Mexiko, enligt uppgifter från pressfrihetsorganisationer. Mordet på Israel Vázquez Rangel sker när han är ute på ett arbete om mänskliga kvarlevor som hittats i den våldsdrabbade delstaten, uppger arbetsgivaren nättidningen El Salmantino.  I september påträffades en journalist halshuggen i Veracruz och under året har två journalister som båda hade polisskydd på grund av tidigare mordförsök och hot mördats, på olika platser och vid olika tillfällen. I båda fallen dödas också en polis. Enligt Reportrar utan gränser är Mexiko farligast i världen för journalister bland länder som inte befinner sig i krig.

Ännu en massgrav hittad

29 oktober

Kvarlevor efter minst 59 människor, mestadels unga, har hittats i omärkta gravar i Guanajuato i mellersta Mexiko. Minst tio av offren var kvinnor. Guanajuato präglas av gängrelaterat våld och bara under årets åtta månader har över 2 200 mord registrerats i delstaten.

Exförsvarsminister grips i USA

15 oktober

Den före detta försvarsministern Salvador Cienfuegos grips i USA, misstänkt för narkotikasmuggling och penningtvätt. Cienfuegos, som var en huvudfigur i Enrique Peña Nietos regering 2012–2018, grips på Los Angeles flygplats under en resa med sin familj. Han anklagas för att ha använt sin position för att hjälpa den ökänt våldsamma H2-kartellen att agera utan risk i Mexiko. Efter påtryckningar från Mexiko beslutar USA:s försvarsdepartement och en federal domare dock att Cienfuegos kan utredas i hemlandet istället, och efter en dryg månad i häkte skickas han hem.

Investeringsplan ska ge ekonomin skjuts

5 oktober

President Andres Manuel López Obrador lägger fram en investeringsplan på 14 miljarder dollar i samarbete med näringslivet, i ett försök att gjuta liv i den krisdrabbade ekonomin. I en första fas lanseras 39 projekt inom kommunikation, energi och miljö. Enligt regeringen ska planen skapa 190 000 nya jobb, inte minst inom energisektorn. Nästan en tredjedel av pengarna ska användas till att rusta upp oljebolaget Pemex anläggningar.

HD stöder folkomröstning om expresidenter

1 oktober

Mexikos högsta domstol uttalar sitt stöd för president Andres Manuel López Obradors begäran om en folkomröstning om huruvida utredningar ska inledas mot hans fem närmaste företrädare. Anklagelser har framförts mot Carlos Salinas, Ernesto Zedillo, Vicente Fox, Felipe Calderón och Enrique Peña Nieto – presidenter mellan 1988 och 2018 – för bland annat korruption. Enligt López Obrador berikade de sig själva medan offentliga medel sinade, offentlig egendom privatiserades och korruptionen galopperade. Anklagelserna har framförts av den förre chefen för oljebolaget Pemex, Emilio Lozoya, som själv står inför rätta för korruption (se 11 augusti 2020). Expresident Felipe Calderón anklagar i sin tur presidenten för att blanda ihop republiken med ”en romersk cirkus”, efter som han begär en folkomröstning istället för att vända sig till rättsväsendet.

Rekordstort BNP-fall

26 augusti

Ekonomin krympte med 17,1 procent under årets andra kvartal jämfört med kvartalet innan, vilket är det största raset som registrerats i landet. På årsbasis krympte ekonomin med 18,7 procent, uppger statistikmyndigheten. En del analytiker anser att president Andrés Manuel López Obrador borde att gjort mer för att stimulera ekonomin, och särskilt näringslivet, under den inbromsning som coronapandemin orsakat världen över. Presidenten försvarar sig och säger att hans prioritet är att hjälpa vanliga mexikaner med socialt bistånd och lån. Han kallar det stöd nerifrån, istället för uppifrån, och tillägger att stöd direkt till invånarna ökar konsumtionen. Tidigare i månaden sänkte centralbanken sin viktigaste styrränta för tionde gången i rad, till 4,5 procent, för att försöka blåsa liv i ekonomin.

Distansundervisning via TV

24 augusti

Runt 30 miljoner barn börjar det nya skolåret med lektioner via TV, i ett landsomfattande experiment i vilket regeringen anlitat fyra privata TV-bolag. Barn mellan 4 och 18 års ålder ska få sin undervisning via TV till dess att coronaläget är tillräckligt under kontroll för att öppna skolorna på nytt. Skolorna har varit stängda sedan mars. Över 60 000 människor har nu avlidit i covid-19 i Mexiko, som är det tredje hårdast drabbade landet i världen av pandemin, räknat i antal avlidna personer, efter USA och Brasilien. Staten har valt distansundervisning via TV som beräknas nå 94 procent av invånarna, istället för internet som mellan 70 och 80 procent har tillgång till.

Viss återgång för kulturlivet i huvudstaden

14 augusti

Museer och biografer i Mexico City öppnar på nytt, efter fem månaders nedstängning på grund av coronapandemin. Antalet besökare begränsas dock, kroppstemperaturer kontrolleras vid entréerna och krav ställs på munskydd och handskar.

Expresident Peña Nieto utreds för korruption

11 augusti

Åklagare inleder en korruptionsutredning mot den förre presidenten Enrique Peña Nieto. Det sker sedan den tidigare chefen för oljebolaget Pemex, Emilio Lozoya, anklagat Peña Nieto för att ha tagit emot miljontals dollar i mutor och själv mutat kongressledamöter. Lozoya utlämnades i juli från Spanien och är själv åtalad för korruptionsbrott (se Februari 2020). Han hade en ledande roll i Peña Nietos valkampanj 2012 och var chef för Pemex 2012–2016. I rättegången i USA mot narkotikakungen Joaquín ”El Chapo” Guzmán 2019 anklagade ett vittne också Peña Nieto för mutbrott (se Februari 2019). Enligt Lozoya ska Peña Nieto ha beordrat honom och finansminister Luis Videgaray att överföra över 4 miljoner dollar i mutor från det brasilianska byggkonglomeratet Odebrecht till valkampanjen. Som president ska Peña Nieto och Videgaray på liknande sätt ha överfört mutor till medlemmar av kongressen för att säkra den energireform som stod på dagordningen.

Presidenten på statsbesök i USA

8 juli

President Andrés Manuel López Obrador reser till Washington på sitt första statsbesök, 18 månader efter sitt tillträde. Resan gör att presidenten tvingas bära munskydd, något han tidigare vägrat, eftersom det är obligatoriskt på flygplan, samt att testa sig för covid-19. Kritik har riktats mot presidenten som reser mitt under den pågående pandemin, som nu krävt över 30 000 mexikaners liv. En del anser också att besöket kan uppfattas som stöd för USA:s president Donald Trump, bara fyra månader före det amerikanska presidentvalet. Men López Obrador betonar att relationen med USA är viktig för Mexiko.

Våldsammaste dagen hittills

7 juli

Ett dystert rekord för innevarande år noteras när 117 mord begås inom loppet av ett dygn. Föregående högstanotering var 114, i april. Om trenden står sig riskerar 2020 att bli det dödligaste året hittills i Mexiko. Bland flera särskilt uppseendeväckande våldsincidenter på senare tid märks en attack av Jalisco nueva generación-kartellen mot ett rehabiliteringscenter i Guanajuato, då 26 människor sköts ihjäl sedan de tvingats ned på marken.

Handelsavtalet USMCA träder i kraft

1 juli

Det nya handelsavtalet mellan Mexiko, Kanada och USA (USMCA eller T-MEC) , som ersätter Nafta-avtalet från 1994, träder formellt i kraft (se även December 2019). Det innehåller bland annat nya överenskommelser kring immaterialrätt, digital handel, finansiella tjänster, arbetsrätt och miljö. Det sker vid en känslig tidpunkt, då coronapandemin slagit hårt mot alla tre ländernas ekonomier. I april var handelsutbytet mellan länderna nere på den lägsta nivån på ett årtionde.

Lättnader i restriktioner trots hög smitta

16 juni

Fabriker öppnar på nytt, om än med strikta hygienregler, dagen efter det att reserestriktioner upphävts. På sina håll öppnar hotell- och restaurangverksamheten åtminstone delvis. Lättnaderna kommer trots att smittspridningen fortgår i hög takt. Över 150 000 bekräftade fall av corona har rapporterats och cirka 17 500 människor har konstaterats avlidna i covid-19. De verkliga siffrorna antas vara betydligt högre.

Alltfler dör av hembränt

17 maj

Över 120 människor beräknas ha avlidit under en månad sedan de druckit hembränd alkohol, en följd av att öltillverkningen stannat av under coronapandemin. Dödsfall har rapporterats från flera delstater. Tillverkningen av öl och sprit ligger nere, liksom annan affärsverksamhet som bedöms som icke-nödvändig. Kriminella gäng har snabbt dragit nytta av situationen och börjat sälja drycker som innehåller träsprit eller metanol, en alkoholtyp som är giftig.

Fängslad gängledare död i covid-19

11 maj

Ledaren för narkotikakartellen Los Zetas, Moisés Escamilla May, uppges ha avlidit i fängelse efter att ha insjuknat i covid-19. Enligt hälsodepartementet hade Escamilla inga kända sjukdomar men han fick andningsbesvär och togs till sjukhus där han avled efter någon dag. Escamilla greps 2008 och dömdes till 37 års fängelse för mord, organiserad brottslighet och illegalt vapeninnehav. Senaten godkände i september en amnesti för fångar som dömts för mindre allvarliga brott, för att försöka minska spridningen av coronaviruset. I Mexiko har nu närmare 3 500 personer avlidit i covid-19.

Oljeländer drar ned på produktionen

12 april

Medlemsländerna i Opec och andra oljeproducerande länder – däribland Mexiko – enas om i vad som kallas som en ”historisk överenskommelse” om att minska produktionen för att få upp oljepriset. Det ligger på de lägsta nivåerna på nästan två årtionden på grund av den pågående coronapandemin och ett priskrig mellan Ryssland och Saudiarabien. Mexiko höll länge emot en så omfattande minskning i sin oljeproduktion men gick i slutändan med på att minska nästan så mycket som begärdes. Totalt sett ska minskningen motsvara nästan en tiondel av produktionen i världen.

Kritik mot presidenten för coronahantering

22 mars

President Andrés Manuel López Obrador blir alltmer kritiserad för sin hantering av coronakrisen som sätter spår i hela världen. Mexiko är nu ett av få länder i Latinamerika som inte har stängt gränser eller vidtagit andra hårda inskränkningar. Presidenten själv har tonat ned virusets verkningar och uppmuntrat folk att gå ut och umgås som vanligt. I Mexico City däremot stänger myndigheterna alla barer, klubbar, biografer, teatrar och gym från och med den 23 mars.

Strejk mot våld mot kvinnor

9 mars

Miljontals kvinnor deltar i en dagslång strejk i protest mot det utbredda våldet mot kvinnor. Dagen innan, på internationella kvinnodagen, deltog cirka 80 000 i en demonstration i Mexico City. En del oroligheter bröt ut och ett 60-tal personer skadades. Under strejkdagen med parollen ”En dag utan oss” stannar kvinnor hemma från arbete och skola. Protesten är utbredd och synlig i offentliga miljöer där få kvinnor rör sig under dagen. Runt tio kvinnor dödas varje dag i Mexiko.

Expresident Peña Nieto under utredning

20 februari

Den före detta presidenten Enrique Peña Nieto utreds i samband med en mutskandal i det statliga oljebolaget Pemex, rapporterar den amerikanska tidningen Wall Street Journal. Utredningen är kopplad till Pemex förre chef Emilio Lozoya som greps i Spanien i förra veckan och som riskerar att bli utlämnad. Han anklagas för att ha tagit emot miljonbelopp i mutor i en skandal som också inbegriper Odebrecht, den brasilianska byggjätten som har erkänt att nästan en miljard i mutor betalats till politiker över hela Latinamerika.

Negativ tillväxt

30 januari

Ekonomin krympte med 0,1 procent 2019, rapporterar landets statistikbyrå. Det är första gången sedan den globala finanskrisen 2009 som tillväxten är negativ. Uppgiften är besvärande för president López Obrador som har utlovat 4-procentig tillväxt och senast i december hävdade att ekonomin var god. Enligt bedömare har investeringarna minskat i Mexiko på grund av osäkerhet sedan vänsterpresidenten López Obrador tillträdde för ett drygt år sedan.

Centralamerikanska migranter skickas tillbaka

27 januari

Migrationsmyndigheter uppger att 2 300 honduraner som veckan innan tagit sig över gränsen från Guatemala nu skickats tillbaka. Knappt hälften av dem flögs ut medan resten tvingades återvända landvägen från delstaterna Chiapas och Tabasco. Sammanlagt hade runt 3 500 personer i vad som kallades ”2020-karavanen” försökt ta sig över en gränsflod där de möttes av det mexikanska nationalgardet. Tumult utbröt med tårgas och stenkastande. Det var första gången Mexiko med våld hindrade migranter att ta sig in i landet.

Ecuadorianska oppositionsmedlemmar får asyl

9 januari

Mexiko ger politisk asyl till fyra parlamentsledamöter och sju andra medlemmar av oppositionen i Ecuador. De fyra parlamentsledamöterna, som tillhör expresident Rafael Correas parti Medborgarrevolutionsrörelsen, har uppehållit sig på den mexikanska ambassaden i Quito sedan oroligheter i Ecuador i oktober, men har nu flugit till Mexiko med reguljärt flyg.

Ursprungsfolk stöder regional järnväg

17 december

President Andres Manuel López Obrador får lokalt stöd för planer på en regional järnväg som är tänkt att stärka turism och ekonomisk utveckling i fattiga delar av södra Mexiko. Aktivister och en del grupper av ursprungsfolk har kritiserat planerna på grund av bristande miljöanalys. Men när hundratals lokala folkomröstningar och inofficiella byrådslag hålls blir stödet för projektet cirka 92 procent av runt 93 000 som deltar. Det tänkta ”maya-tåget” ska förbinda orter som Cancún med arkeologiska platser som Palenque och Chichén Itzá och transportera både passagerare och gods.

Exsäkerhetsminister grips i USA

10 december

Den tidigare säkerhetsministern Genaro García Luna grips i USA, anklagad för att ha tagit emot miljonbelopp i mutor från Sinaloakartellen. García Luna var minister i president Felipe Calderóns regering 2006–2012, med ansvar för allmän säkerhet och för den federala polisen. Han garanterade enligt åklagarna säkra smuggelvägar för narkotikaligan, samt tillgång till känslig information. Kartellmedlemmar ska vid två tillfällen ha överlämnat upp till 5 miljoner dollar kontant till honom personligen. García Luna fälldes i februari 2023 på fem punkter av en domstol i New York och riskerar livstids fängelse.

Ny version av frihandelsavtal undertecknas

10 december

Mexiko, USA och Kanada undertecknar återigen en ny version av det frihandelsavtal som ska ersätta Nafta från 1994, trots att det ansågs vara klart redan ett drygt år tidigare (se September 2018). Den första versionen av avtalet som kallas T-MEC i Mexiko (och USMCA i USA) stötte på patrull främst i USA, där demokraterna krävde bland annat stärkta arbetsrättsliga garantier. Den första versionen ratificerades endast av Mexiko (se Juni 2019). Mexiko blir först också med att ratificera det nya avtalet, det sker redan den 12 december.

Våldsdåd får Trump mana till krig

5 november

Ett brutalt överfall på mormoner väcker bestörtning även i det våldshärjade Mexiko, samt i USA eftersom offren hade amerikanskt såväl som mexikanskt medborgarskap. Dagen efter att nio kvinnor och barn hittats döda i en utbränd bil nära gränsen till USA säger den amerikanske presidenten Donald Trump att USA är redo att stödja Mexiko i ett krig mot narkotikakartellerna och ”utplåna dem från jordens yta”. President López Obrador som har förklarat ett slut för ”kriget” mot narkotikan tackar för erbjudandet men säger att krig är ”irrationellt”. Flera barn i den mormonsläkt som drabbades skadades också i attacken som beskrivs som en massaker. Det är oklart varför mormonerna utsattes för överfallet.

HD-domare avgår

3 oktober

En domare i Högsta domstolen, Eduardo Medina Mora, avgår på grund misstankar rörande miljonbelopp som han överfört till bankkonton i USA och Storbritannien. I medier rapporterades i juni om 5,2 miljoner dollar som Medina Mora överfört, pengar som han inte deklarerat. Medina Mora har tidigare varit justitieminister, säkerhetsminister och USA-ambassadör.

Nära 5 000 i hemliga gravar

Över 3 000 hemliga gravar har hittats med offer för narkotikakrigen i Mexiko sedan 2006, enligt officiella uppgifter från Nationella sökkommittén som inrättades 2018 för att hjälpa mexikaner att hitta försvunna anhöriga. Kvarlevor efter sammanlagt 4 874 har hittats på de 3 025 platserna. Det är första gången en sammanställning görs över hemliga gravplatser och hur många offer som har hittats. Många av dem har förblivit oidentifierade.

Finansministern avgår i protest

9 juli

Finansminister Carlos Manuel Urzúa Macías lämnar sin post och skriver i ett brev att den ekonomiska politiken varit motsägelsefull. Urzúa varnar för ”extremism”, från både höger och vänster. Både valutan och börsen faller efter hans besked. Mexikos ekonomi krympte med 0,2 procent under årets första kvartal. Ny finansminister blir Arturo Herrera Gutiérrez, ett val som enligt kreditvärderingsinstitutet Moody’s kan hjälpa till att lugna investerare.

Tidigare oljechef efterlyst

5 juli

En arresteringsorder utfärdas för den tidigare chefen för det statliga oljebolaget Pemex, Emilio Lozoya, som misstänks för mutbrott. Lozoya ska ha tagit emot 10 miljoner dollar från den brasilianska byggjätten Odebrecht som enligt utsago betalat mutor till politiker i hela Latinamerika. Lozoyas hustru, syster och mor är också misstänkta för inblandning i korruptionsmålet. Lozoya var Pemexchef och ledande rådgivare till president Enrique Peña Nieto 2012–2016. Det är oklart var han befinner sig.

Utvisningarna ökar med en tredjedel

2 juli

Mexiko utvisade 33 procent fler personer i juni än i maj, uppger migrationsmyndigheten. Ökningen till nära 22 000 personer kommer efter påtryckningar och hot om  strafftullar från USA:s president Donald Trump.

Skärpta insatser vid USA-gräns

24 juni

Försvarsminister Luis Cresencio Sandoval uppger att närmare 15 000 soldater och medlemmar av nationalgardet nu är stationerade vid Mexikos gräns i norr, och att migranter som försöker ta sig in i USA grips för att sedan överlämnas till migrationsansvariga. Sandoval redogör för hanteringen vid en presskonferens där även president Andres Manuel López Obrador närvarar. Men några dagar senare tillbakavisar presidenten uppgiften om att säkerhetsstyrkorna skulle ha fått order om att gripa migranter. Redan tidigare har migranter stoppats på väg genom landet, men mexikanska myndigheter har inte hindrat människor från att korsa gränsen.

Mexiko ratificerar handelsavtal

19 juni

Som första land ratificerar Mexiko det nya nordamerikanska frihandelsavtalet USMCA, som ska ersätta Nafta (se September 2018).

Nya turer kring flygplatsbyggen

17 juni

En domstol i delstaten Mexiko beordrar regeringen att stoppa bygget av den nya flygplatsen vid flygbasen Santa Lucia (se 6 maj 2019) och samtidigt hindra fortsatt rivande av den tidigare planerade storflygplatsen i Texcoco. Enligt domaren måste ombyggnationen av Santa Lucia-basen hejdas tills ”alla tillstånd” är klara, då 147 separata mål har väcks kring bygget med hänvisning till bland annat miljö och säkerhet. Domstolsbeslutet är ett bakslag för president López Obrador.

Nytt journalistmord gör Mexiko dödligast i år

11 juni

Journalisten Norma Sarabia skjuts ihjäl utanför sitt hem i Tabasco. Sarabia som var kriminalreporter för tidningen Tabasco Hoy är den sjätte journalisten som mördas i Mexiko hittills i år. Det är fler än i något annat land, enligt Reportrar utan gränser.

Migrationsuppgörelse avblåser tullhot

7 juni

USA:s president Donald Trump tillkännager att de strafftullar mot Mexiko som han hotat att införa har skjutits upp ”på obestämd tid” sedan en uppgörelse nåtts om migrationen. Beskedet kommer efter tre dagars förhandlingar i Washington. Mexiko har nu lovat att stärka bevakningen vid gränsen mot Guatemala och i högre utsträckning än tidigare husera centralamerikaner medan USA behandlar deras asylansökningar. Trump och Republikanerna kallar uppgörelsen ett genombrott medan en del iakttagare hävdar att den i sak inte innehåller något som Mexiko inte redan tidigare förbundit sig vid.

Åtgärder för att hejda migrantflödet

6 juni

Regeringen beslutar att förstärka bevakningen mot Guatemala med 6 000 medlemmar av nationalgardet, stoppar nya karavaner och uppger att bankkonton som tillhör 26 misstänkta människosmugglare ska frysas – allt i ett försök att tillmötesgå USA:s krav på skärpta insatser för att hejda flödet av migranter genom landet. De som får sina konton frysta misstänks organisera migrantkaravaner från centralamerikanska länder till gränsen i norr. Hittills i år har 300 000 människor tagit sig in i Mexiko söderifrån, varav 51 000 har gripits, enligt regeringen. En del har skickats tillbaka. I USA uppger myndigheterna att gränspolisen grep 144 000 människor i maj, den högsta siffran på 13 år.

Trump hotar med strafftullar

30 maj

I ett oväntat utspel hotar USA:s president Donald Trump med 5-procentiga tullar på alla varor från Mexiko från och med den 10 juni, om inte Mexiko stoppar flödet av centralamerikanska migranter över USA:s gräns i söder. Tullarna ska sedan höjas stegvis varje månad tills de når 25 procent i oktober. Hotet får peson att falla och marknaderna i båda länder reagerar negativt. President López Obrador säger att Mexiko gör vad det kan för att stoppa migrantflödet. Enligt regeringen hade ytterligare en kvarts miljon migranter nått gränsen om inte Mexiko vidtagit åtgärder.

USA slopar stål- och aluminiumtullar

17 maj

USA:s president Donald Trump tillkännager att de tullar på stål och aluminium som infördes i juni 2018 nu tas bort. I den uppgörelse som har ingåtts har både Mexiko och Kanada lovat att dra tillbaka klagomål mot USA som Världshandelsorganisationen fått motta.

Nytt flygplatsbygge invigs

6 maj

En ceremoni hålls för att inleda ombyggnationen av flygbasen Santa Lucia till en ny civil flygplats, ett projekt som fått stöd i en omstridd folkomröstning (se 28 oktober 2018). President López Obrador deltar i ceremonin som hålls trots att det finns lite som tyder på att något större byggarbete kommer att inledas inom snar framtid. Kritiker anser att en andra storflygplats nära Mexico City kommer att skapa svåra utmaningar, då alla plan måste flyga ut och in från samma väderstreck på grund av de höga berg som omger staden på övriga tre sidor.

Massgripande av migranter

24 april

Polis griper närmare 400 centralamerikaner i delstaten Chiapas i söder, i vad som sägs vara det mest omfattande tillslaget hittills mot migranter på väg mot USA. De gripna ingick en så kallad karavan med runt 3 000 personer, de flesta från Honduras. Strömmen av centralamerikaner som försöker ta sig genom Mexiko till USA har ökat kraftigt de senaste månaderna. USA:s president Donald Trump har flera gånger hotat att stänga gränsen om inte Mexiko hejdar strömmen. I Mexiko får allt färre personer nu visum av humanitära skäl och enligt officiella uppgifter har 15 000 personer skickats tillbaka till sina hemländer bara den senaste månaden.

Stärkt säkerhet efter massaker

22 april

President López Obrador beslutar att stärka den militära närvaron i Veracruz, tre dagar efter en massaker vid en födelsedagsfest där 13 personer dog. Ett barn, fem kvinnor och sju män sköts ihjäl av ett av de maffiagäng som slåss om kontrollen över narkotikasmugglingen i delstaten. Ny statistik har just visat att antalet mord slog nytt rekord under årets första kvartal, då 8 493 personer dödades. Det var nästan 10 procent mer än motsvarande period 2018.

Begäran om ursäkt för spanska erövringen

26 mars

President López Obrador begär i brev till Spaniens kung Felipe och påven Franciskus en ursäkt för de människorättsbrott som begicks vid den spanska erövringen för 500 år sedan. López Obrador konstaterar att ursprungsfolken i Mexiko utsattes för massakrer (se Äldre historia). Han säger i ett tal vid ett maya-tempel i Tabasco att det är dags för försoning, men att Spanien och katolska kyrkan bör be om ursäkt först. Spaniens regering tillbakavisar emellertid genast förslaget.

Presidenten lovar inte ställa upp till omval

19 mars

President López Obrador undertecknar ett brev i vilket han lovar mexikanerna att inte försöka kringgå författningens förbud mot omval. Orsaken är att politiska motståndare hävdar att han ämnar göra just det, då han halvvägs in i den sexåriga mandatperioden vill hålla en folkomröstning om huruvida han ska sitta kvar perioden ut.

”Journalistmord bör anmälas som krigsbrott”

12 mars

Pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränser (RUG) vill att Internationella domstolen (ICC) utreder 102 mord på journalister som begåtts mellan 2012 och 2018 i Mexiko, med hänvisning till att morden utgör brott mot mänskligheten. Fjorton journalister har försvunnit under perioden. Enligt RUG utgör morden och kidnappningarna ett led i en medveten och systematisk kampanj mot en del av civilbefolkningen: journalister. Organisationen anser att de båda presidenterna Felipe Calderón och Enrique Peña Nieto uppenbarligen är medbrottslingar. Endast ICC:s medlemsstater, åklagare och FN:s säkerhetsråd kan göra formella anmälningar till domstolen, så RUG hoppas på att den nuvarande presidenten Andrés Manuel López Obrador ska göra det.

Beslut om nationalgarde

28 februari

Parlamentet röstar för att inrätta ett nationalgarde med 50 000 medlemmar, för att bekämpa narkotikakartellerna. Kritiker befarar att det innebär ytterligare militarisering av striden mot de väpnade gängen. Inom en vecka har förslaget, som kommer från president López Obrador, ratificerats av hälften av delstaterna vilket innebär att det kan träda i kraft. I flertalet delstater har presidentens parti Morena majoritet.

Knarkkung fälls i USA

12 februari

En federal domstol i New York finner Joaquín ”El Chapo” Guzmán, tidigare ledare för Sinaloakartellen, skyldig på alla tio åtalspunkter rörande narkotikasmuggling. Enligt åklagarna tjänade Guzmán 14 miljarder dollar under sina år i droghandeln då han styrde över smugglare, kidnappare och mördare. Under den tre månader långa rättegången har många vittnat om att Guzmán själv utövat grovt våld. Ett vittne som beskrivit sig själv som Guzmáns högra hand, Alex Cifuentes, har också hävdat att den förre presidenten Enrique Peña Nieto tog emot 100 miljoner dollar från Guzmán 2012. Peña Nieto har tillbakavisat tidigare anklagelser om korruption som kommit fram under rättegången, som inleddes i november 2018. Guzmán som greps under spektakulära former (se Januari 2016) och utlämnades till USA i januari 2017. Påföljden som meddelas i juli 2019 blir som väntat livstids fängelse.

Presidenten säger att knarkkriget är över

30 januari

President López Obrador förklarar att ”kriget mot narkotikan” är över och att armén inte längre ska ha som uppgift att gripa narkotikakungar. Kritiker påpekar dock att militären inte har dragits tillbaka från gatorna, som López Obrador lovade under valrörelsen. Dessutom vill han skapa ett nationalgarde, vilket skulle kunna leda till en permanent militarisering av landet.

Explosion vid läckande bränsleledning

18 januari

Tiotals människor omkommer i en våldsam explosion vid en läckande bensinledning norr om Mexico City. Människor hade strömmat till för att fylla behållare med bensin som sprutade ut, sannolikt sedan tjuvar borrat hål i ledningen. Många brännskadas svårt och avlider senare: två veckor efter olyckan uppges dödstalet vara 125. Bensinbrist har uppstått sedan president López Obrador inlett en hårdsatsning på att stoppa de omfattande bränslestölderna i landet. Flera stora oljeledningar har stängts av och minst tre ledande anställda inom oljebolaget Pemex har gripits, dagarna före olyckan. Pemex beräknas ha förlorat 3 miljarder dollar 2017 på grund av bränslestölderna, som har skapat en omfattande svart marknad. 

López Obrador tillträder

1 december

Andrés Manuel López Obrador tillträder som Mexikos president. Han upprepar löften om att Mexiko nu ska genomgå ”fredliga och ordnade men också djupa och radikala förändringar”. Han kallar den nyliberala ekonomiska politik som har förts ”katastrofal” och kritiserar företrädarens reformer av energisektorn. López Obrador tänker avstå från att bo i presidentpalatset som istället ska bli ett kulturcenter. Han har också beslutat att sälja presidentens jetflygplan och har sänkt sin egen lön med 60 procent.

Migranter utvisas

26 november

Myndigheterna utvisar närmare 100 centralamerikanska migranter sedan de försökt stora gränsen till USA vid Tijuana. Migranterna anklagas för att ha uppfört sig våldsamt och illegalt. Totalt var det runt 500 migranter som försökte ta sig över gränsen, men som stoppades av taggtrådsstängsel och amerikanska gränsvakter som använde tårgas och gummikulor. De senaste veckorna har närmare 7 500 migranter, främst från Honduras, nått Tijuana där de nu uppehåller sig i ett tillfälligt läger (se även Oktober 2018). USA:s president Donald Trump som annars inte har nämnt migranterna särskilt mycket efter kongressvalet i USA den 6 november, hotar nu återigen att stänga gränsen helt. Trump har skickat närmare 6 000 soldater som utgör en förstärkning för de drygt 2 000 nationalgardister som normalt bevakar gränsen.

Ny migrantkaravan korsar gränsen

30 oktober

En ny grupp på runt 2 000 centralamerikanska migranter har lyckats ta sig över gränsen från Guatemala, liksom den uppmärksammade karavanen en dryg vecka tidigare. En migrant uppges ha dödats vid en sammandrabbning med mexikansk säkerhetspersonal på en bro över gränsfloden Suchiate. Liksom den första gruppen avvisar de nya migranterna mexikanska myndigheters erbjudande om sjukvård, skola för barnen och tillfälliga arbetstillstånd om de stannar och söker asyl i delstaterna Chiapas och Oaxaca i södra Mexiko.

Nej i folkomröstning om flygplats

28 oktober

En folkomröstning ger klartecken för att stoppa det omstridda bygget av en ny storflygplats i Mexico City. Endast cirka 1 procent av väljarkåren deltar men av dem säger 69 procent nej till bygget, och stödjer istället alternativet att rusta upp den befintliga internationella flygplatsen och dessutom bygga om en existerande militär flygbas. Omröstningen har hållits under fyra dagar på initiativ av den inkommande presidenten Andres Manuel López Obrador som är motståndare till det jätteprojekt som den nya flygplatsen innebär. Han hävdar att bygget omgärdas av korruption i miljonklassen och att det utgör ett hot mot miljön. Men López Obrador har mäktiga affärsintressen mot sig. Huvudinvesteraren Carlos Slim, en av världens rikaste män, har sagt att ett stopp för flygplatsbygget blir en broms för landets tillväxt.

Uppmärksammad migrantgrupp över gränsen

21 oktober

Hundratals migranter, flertalet från Honduras, påbörjar en lång marsch från mot USA sedan de tagit sig över Mexikos södra gräns mot Guatemala. Migranterna har blivit storpolitiskt ”heta” sedan USA:s president Donald Trump hotat att dra in bistånd och stänga gränsen mot Mexiko, om de inte stoppas. Mexiko hade skickat poliser till gränsområdet men stoppade inte den sammanhållna ”karavan” av människor som gemensamt bestämde sig att fortsätta över gränsen, i trots mot myndigheterna. Marschen påbörjades i San Pedro Sula i Honduras den 12 oktober, enligt uppgift efter ett upprop i sociala medier av en honduransk före detta kongressledamot och journalist, Bartolo Fuentes. Efter ankomsten till Mexiko ansluter sig fler centralamerikaner och gruppen uppges snart uppgå till 7 000 individer.

Klart med nytt nordamerikanskt handelsavtal

30 september

I sista stund innan en tidsfrist som USA satt löper ut blir ett handelsavtal klart som även inbegriper Kanada klart (se 27 augusti 2018). Det nya avtalet ersätter Nafta och kallas av USA:s president USMCA (United States-Mexico-Canada-Agreement). Mexikos tillträdande president meddelar några veckor senare att avtalet på spanska ska kallas T-MEC (Tratado Mexico-Estados Unidos-Canada, eller Avtalet Mexiko-USA-Kanada). De tre ländernas ledare skriver i samband med ett G20-möte den 30 november under avtalet, som dock måste ratificeras av parlamenten innan det kan träda i kraft.

Polisstyrka misstänkt för knarkhandel

25 september

Hela polisstyrkan i kuststaden Acapulco i Guerrero avväpnas på grund av misstankar om infiltration av narkotikaligor. Delstatspolis och militär tar över bevakningen av staden medan den lokala polisens inblandning i brottslighet utreds. Två polischefer anklagas för mord. Det har hänt tidigare i landet att lokala polisstyrkor har upplösts på grund av misstankar om inblandning i den lukrativa narkotikahandeln.

Nytt handelsavtal på gång med USA

27 augusti

Efter ett års förhandlingar förkunnar president Trump att USA och Mexiko nått en uppgörelse om ett nytt handelsavtal som ska ersätta Nafta från 1994 (se Utrikespolitik och försvar). Uppgörelsen är preliminär och måste godkännas i båda länders kongresser. Det är oklart hur det blir med Kanada som inte har deltagit i förhandlingarna de senaste veckorna. 

PRI byter ut sin ledare

16 juli

René Juárez avgår som ordförande för PRI efter partiets valnederlag i början av månaden. Han lämnar posten av ”personliga skäl”. Juárez var PRI-ledare i knappt tre månader. Ny ordförande blir PRI:s generalsekreterare, den tidigare utrikesministern Claudia Ruiz Massieu Salinas.

López Obrador vinner presidentvalet

1 juli

Andrés Manuel López Obrador vinner som väntat presidentvalet, med 53 procent av rösterna. Därmed segrar vänsteralliansen mellan López Obradors nybildade parti Morena samt Arbetarpartiet (PT) och Sociala mötespartiet (PES). De båda huvudmotståndarna erkänner sig besegrade: Ricardo Anaya (kandidat för PAN/PRD/MC) får 24 procent och José Antonio Meade (PRI/PVEM/Panal) får 15 procent. I det samtida kongressvalet får Obradors vänsterallians majoritet i båda kamrar. Partierna får i deputeradekammaren respektive senaten: Morena 191/55, PAN 81/23, PT 61/6, PES 56/8, PRI 45/13, MC 27/7, PRD 21/8, PVEM 16/7, Panal 2/1.

Rekordmånga politikermord

29 juni

När ett par dagar återstår till valet konstateras att 133 politiker har mördats sedan september 2017, när kandidater kunde börja registrera sig. Det innebär en våldsvåg som tidigare aldrig skådats i samband med val. Enligt konsultfirman Etellekt som studerat frågan mördades ”bara” tio personer i samband med valet 2012. Offren är till största delen lokalpolitiker och förövarna hör till narkotikakartellerna. Våldet når även i samhället nya nivåer: i maj registrerades 2 890 mord i landet vilket är den högsta siffran sedan statistik började föras 1997.

”Amlo” tycks ha ointaglig ledning

28 juni

Vänsterpartiet Morenas kandidat Andrés Manuel López Obrador (Amlo) leder mer än 20 procentenheter i opinionsmätningar veckorna före valet. López Obrador kommit på andra plats som PRD:s kandidat i två presidentval är nu på god väg att ta hem segern som kandidat för sitt utbrytarparti Morena, bildat efter valet 2012. López Obrador har vunnit gehör hos väljarna när han kallar både PRI och PAN ”maktmaffian”. Han får runt 48 procent i väljarpejlingarna, mot 26 procent för Ricardo Anaya för PAN och 21 procent för PRI:s José Antonio Meade. Morena och allierade partier kan enligt mätningarna också få egen majoritet i kongressen och vinna sex av nio guvernörsposter som står på spel.

Handelskrig hotar med USA

5 juni

Regeringen meddelar att tullar införs på bland annat whiskey, ost, stål och fläsk från USA. Beskedet kommer sedan USA den 1 juni infört stål- och aluminiumtullar som drabbar bland annat Mexiko. Ett handelskrig hotar nu, om det inte redan har gått igång. Enligt bedömare har Mexiko valt ut varor som särskilt slår i republikanska fästen inför mellanårsvalet i USA i november. USA:s handelsminister Wilbur Ross har sagt att tullarna införs även mot Mexiko och Kanada delvis på grund av att omförhandlingarna om Nafta går så långsamt. Mexiko och Kanada vägrar att gå med på en del av USA:s krav i förhandlingarna.

FN: ”Säkerhetsstyrkor bakom försvinnanden”

30 maj

Mycket tyder på att mexikanska säkerhetsstyrkor ligger bakom en våg av kidnappningar i staden Nuevo Laredo, vid gränsen mot USA. Det säger FN:s människorättskommissarie Zeid Ra’ad Al Hussein. Minst 21 personer har försvunnit i staden sedan februari, ofta sedan de hämtats av personer i uniform. Tre av de försvunna är bara 14 år gamla, enligt Zeid. Enligt en lokal människorättsgrupp rör det sig om 40 försvunna personer.

Dödligt våld inför valet

8 maj

En kandidat i delstatsvalet i Guerrero, Abel Montufar Mendoza, hittas ihjälskjuten i sin bil i Ciudad Altamirano. Runt om i landet har minst fem andra kandidater inför valet den 1 juli mördats bara de senaste tio dagarna. Ytterligare minst 80 politiker har mördats sedan valrörelsen inleddes i september 2017. Det gäller främst kandidater på lokal eller regional nivå, där de kriminella gängen strider om kontroll och inflytande.

Stillahavsavtal om frihandel klart

8 mars

Mexiko undertecknar tillsammans med tio andra länder frihandelsavtalet CPTPP (Comprehensive and Progressive Agreement for Trans-Pacific Parthership). Avtalet kallas också TPP-11 och är en något reviderad version av TPP. Ändringarna är en följd av att USA drog sig ur TPP innan det trätt i kraft. CPTPP presenteras som ett motdrag mot den frihandelsfientliga politik som USA:s president Donald Trump driver.

Poliser misstänkta i fall med försvunna italienare

3 mars

En brottsutredning inleds mot fyra poliser som misstänks ha överlämnat tre italienare till ett kriminellt gäng i delstaten Jalisco. De tre männen försvann den 31 januari, sedan de stoppats av polis vid en bensinstation. Medier ser paralleller till fallet med de 43 lärarstudenterna som försvann i Iguala (se September 2014).

Oberoende presidentkandidater

19 februari

Tre personer har lyckats få ihop de 860 000 underskrifter som krävs för att ställa upp i presidentvalet som oberoende kandidat, meddelar valmyndigheten. De tre är ex-president Felipe Calderóns hustru Margarita Zavala, den tidigare Nuevo León-guvernören Jaime Rodríguez Calderón och senatorn Armando Ríos Piter. Det är första gången som oberoende kandidater tillåts ställa upp i presidentvalet. Zavala lämnade makens parti PAN 2017 och anklagade då Ricardo Anaya för att ha armbågat sig fram till partiets nominering.

Stärkt säkerhet i våldsdrabbade turistorter

30 januari

Över 5 000 poliser skickas till populära turistorter som Tijuana, Los Cabos och Cancún för att bjuda den ökande våldsbrottsligheten motstånd. Enligt inrikesdepartementet ska den ökade säkerhetsnärvaron snabbt få bukt med våldet.

PRD stödjer PAN-kandidat i presidentvalet

16 januari

Ricardo Anaya som är högerpartiet PAN:s presidentkandidat blir också vänsterpartiet PRD:s kandidat, i enlighet med den valallians partierna bildat (se November 2017). Valet av Anaya har dock föregåtts av att en grupp inom PRD lämnat partiet för att ansluta sig till Morena längre ut på vänsterkanten. PRD har aldrig tidigare stött en presidentkandidat utanför det egna partiet. Anaya pekar liksom huvudmotståndaren López Obrador på korruptionsbekämpning som den viktigaste valfrågan.

López Obrador formell presidentkandidat

12 december

Vänsterpopulisten Andres Manuel López Obrador (ofta kallad Amlo) registrerar sig som kandidat i presidentvalet i juli 2018. Det är tredje gången som Amlo ställer upp i valet. I valen 2006 och 2012 var han kandidat för PRD, nu leder han istället Morena som han själv grundat. Amlo har väckt tanken på en amnesti för att försöka få ett slut på våldet. Den skulle i så fall bli föremål för en folkomröstning, liksom den nuvarande regeringens energireform som öppnat upp oljesektorn för privata intressen. De två kandidater som väntas bli Amlos huvudmotståndare, PAN:s Ricardo Anaya och PRI:s José Antonio Meade, har avfärdat tanken på amnesti som ”galen” och illegal.

Finansministern avgår för att bli presidentkandidat

27 november

Finansminister José Antonio Meade meddelar att han avgår för att försöka bli PRI:s kandidat i presidentvalet 2018. Många tror att Meade är den som har bäst chans mot vänsterkandidaten Andres Manuel López Obrador som leder i opinionsmätningarna. Meade har hittills varit oberoende och är inte medlem av regeringspartiet. Men Peña Nieto uttalar sig i positiva ordalag om Meade som anses ha god chans att bli PRI:s kandidat.

PAN och PRD bildar valallians

20 november

De båda ledande oppositionspartierna PAN och PRD samt den mindre Medborgarrörelsen registrerar formellt en valallians, inför valet i juli 2018. PAN och PRD står relativt långt ifrån varandra politiskt men syftet med samarbetet är att försöka utmana det dominerande PRI samt Morena, vars kandidat Andrés Manuel López Obrador leder i opinionsmätningarna. Motsättningarna är dock stora inom och mellan partierna i den nya alliansen.

Riksåklagaren avgår efter korruptionsanklagelser

16 oktober

Riksåklagaren Raúl Cervantes avgår i vad som ses som en seger för kampen mot korruption. Den tidigare PRI-senatorn Cervantes, som har varit riksåklagare i ett år, var väntad att utses till en nyinrättad åklagartjänst, ett förordnande på nio år. Den nya tjänsten skulle ersätta den gamla riksåklagaren och till skillnad från den vara oberoende och inte tillsatt av presidenten. Kritiker har anklagat Cervantes för att hindra utredningar av korruption bland de högsta makthavarna. Det har nyligen avslöjats att han har en lyxbil, värd 200 000 dollar, registrerad på en falsk adress.

17 döda i fängelseuppror

10 oktober

Det är fjärde gången inom loppet av två år som dödliga sammandrabbningar äger rum i fängelser i delstaten Nuevo León (se även Februari 2016). Ett 30-tal människor skadas i samband med att omkring 250 fångar slåss mot säkerhetspersonal. FN uppmanar myndigheterna att göra en grundlig utredning av händelsen. 

Ny svår jordbävning

19 september

Centrala Mexiko drabbas av en jordbävning med magnituden 7,1 på Richterskalan. Bland 370 döda finns 19 skolbarn vars skola i Mexico City rasar samman. Även flera andra byggnader i huvudstaden förstörs. Kritik framförs senare mot svartbyggen som inte uppfyllt byggnormerna. Det gäller bland annat skolbyggnaden som störtade samman.

Kraftig jordbävning i söder

7 september

En jordbävning med magnituden 8,2 på Richterskalan skakar stora delar av landet.  Jordbävningen är den kraftigaste som drabbat Mexiko på ett århundrade. Runt 100 människor omkommer. Jordbävningens epicentrum ligger i Stilla havet utanför sydkusten, och delstaterna  Oaxaca och Chiapas drabbas värst. Även i Mexico City, 100 mil från epicentrum, känner dock invånarna tydligt av skakningarna och många lämnar sina bostäder och går ut på gatan.

Omförhandling av Nafta inleds

16 augusti

Mexiko, USA och Kanada inleder en första samtalsrunda med syfte att omförhandla frihandelsavtalet Nafta. Trump kallade under valrörelsen Nafta ”det sämsta handelsavtalet någonsin” och hotade att helt riva upp det. Nu ska parterna istället försöka enas om ett nytt avtal. 

Marijuana legaliseras

21 juni

Ett beslut som tröskats genom kongressen träder i kraft och innebär att det blir lagligt att odla cannabis för medicinskt bruk och för forskning.

Känd journalist mördad

15 maj

Journalisten Javier Valdez Cárdenas skjuts ihjäl i sin hemstad Culiacán i Sinaloa. Valdez var prisbelönt för sin rapportering om narkotikahandel och organiserad brottslighet; han tilldelades bland annat Committee to Protect Journalists internationella pressfrihetspris 2011. Han grundade tidskriften Ríodoce som fokuserade på kriminalitet och korruption i Sinaloa, en av de mest våldsdrabbade delstaterna. Valdez blev den sjätte journalisten som mördats i Mexiko under året. 

Ex-guvernör gripen

10 april

Polis i Italien griper den förre guvernören i Tamaulipas, Tomás Yarrington, som misstänks för att ha tagit emot miljonbelopp i mutor från narkotikakarteller som Golfo och Zetas. Yarrington var guvernör 1995–2005 och har varit efterlyst i nära fem år. 

Massgrav påträffad i Veracruz

14 mars

Delstaten Veracruz ”är en enorm massgrav” säger delstatens chefsåklagare sedan 250 skallar hittats i en massgrav. Narkotikahandlare har i åratal använt Veracruz för att dumpa lik, uppger han. Massgraven kan innehålla kvarlevor efter ännu fler personer.

USA-ministrar på besök

23 februari

USA:s utrikesminister Rex Tillerson och inrikessäkerhetsminister John Kelly besöker Mexico City, för att diskutera migration och narkotikasmuggling. Bara ett par dagar innan har Washington kommit med nya förhållningsorder till amerikanska myndigheter som innebär att papperslösa invandrare i USA i allt större utsträckning ska utvisas – och att alla som illegalt tar sig över gränsen ska skickas tillbaka till Mexiko, oavsett nationalitet. Inrikesminister Ángel Osorio Chong säger efter besöket att Mexiko inte kommer att ta emot icke-mexikaner som utvisas ur USA.

Massprotester mot Trump

12 februari

Tiotusentals människor deltar i demonstrationer i städer runt om i Mexiko, mot den nytillträdde amerikanske presidenten Donald Trump och hans invandrarfientliga politik. 

Remitteringar slår rekord

1 februari

Mexikaner som arbetar utomlands, främst i USA, skickade hem nästan 27 miljarder dollar 2016, rapporterar centralbanken. Det innebär en ökning med nästan 9 procent från föregående år. USA:s president Trump har pekat på möjligheten att beskatta transfereringarna – eller stoppa dem helt – som ett sätt att tvinga Mexiko att betala för den mur han vill bygga. 

Israel försöker dämpa dispyt

31 januari

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu försäkrar att relationen med Mexiko är god, sedan Mexiko begärt en ursäkt för en Twitter-kommentar av Netanyahu till stöd för USA:s murbygge. Netanyahu twittrade att en motsvarande barriär i södra Israel varit framgångsrik.

Peña Nieto fördömer murbygge, ställer in statsbesök

25 januari

Sedan Donald Trump givit order om att bygget av en mur längs gränsen ska sättas igång – och återigen sagt att Mexiko ska betala – upprepar president Peña Nieto  tidigare uttalanden om att Mexiko inte kommer att betala för någon mur. Trump planerar nu att låta den amerikanska kongressen först betala för murprojektet, för att därefter på något vis tvinga Mexiko att ersätta USA. En möjlighet som nämns är att införa tullar på 20 procent på all import från Mexiko. Efter hårda påtryckningar från oppositionen ställer Peña Nieto in ett planerat besök i USA i slutet av månaden.

Frihandelsavtal stoppas

USA:s nytillträdde president Donald Trump sätter stopp för frihandelsavtalet Trans-Pacific Partnership (TPP) som undertecknades i februari 2016 men ännu inte ratificerats av flertalet deltagare. Mexiko är ett av tre latinamerikanska länder i TTP (de andra är Chile och Peru). Totalt omfattar avtalet, som nu läggs på is, tolv länder vid Stilla havet och i Asien som gemensamt står för en tredjedel av världshandeln.

Höjt bensinpris utlöser oroligheter

Minst sex personer dödas och över 1 500 grips i samband med flera dagar av protester mot att bensinpriset vid årsskiftet höjts med 20 procent. Regeringen tillkännagav i slutet av året att subventionerna på bensin ska slopas och priset fortsätta att stiga under 2017.

Videgaray tillbaka – som utrikesminister

7 januari

Den förre finansministern Luis Videgaray, som avgick efter Donald Trumps omstridda besök i Mexiko i augusti 2016 (se September 2016), återkommer som ny utrikesminister. Videgaray är nära förtrogen med Peña Nieto och hans tidigare kontakter med medarbetare till Trump antas nu ses som en tillgång.

Journalist ihjälskjuten

10 december

Journalisten Jesús Adrián Rodríguez anfalls av okända män när han är på väg till jobbet i delstaten Chihuahua. Pressorganisationen IAPA rapporterar elva mördade journalister hittills i år. Enligt Internationella journalistfederationen (IFJ) är Mexiko det tredje farligaste landet i världen för journalister, med 120 mördade på 25 år. 

Veracruz förklaras bankrutt

30 november

Finansministern för den övergångsregering som leder Veracruz tillkännager inför delstatskongressen att delstaten är bankrutt. 

Blodig helg i Guerrero

24 november

Minst 26 personer mördas och 10 kidnappas under en långhelg i Acapulco och andra platser i den våldsdrabbade delstaten Guerrero. Enligt guvernören Héctor Astudillo beror våldet på en strid mellan kriminella gäng om kontrollen över opiumhandel. Veckan efter helgen uppger en säkerhetsansvarig i Guerrero att flera massgravar har påträffats i Zitlala i delstatens centrala delar, med sammanlagt 32 lik och nio huvuden. 

López Obrador kandidat i presidentvalet

20 november

Ledaren för vänsterpartiet Morena, Andrés Manuel López Obrador, lägger fram sitt program inför presidentvalet i juli 2018. López Obrador har tidigare varit presidentkandidat för PRD.

Chock över Trumps seger

9 november

Peson faller med 13 procent när det står klart att Donald Trump har vunnit presidentvalet i USA, det största fallet sedan 1994. Många mexikaner talar om en mardröm; Trump har under valrörelsen lovat sina anhängare att utvisa miljontals papperslösa invandrare, tvinga Mexiko att betala för en mur längs gränsen och omförhandla frihandelsavtalet Nafta. 

Minister avgår efter Trumpbesök

7 september

Finansminister Luis Videgaray avgår efter omfattande kritik mot ett besök av den amerikanske presidentkandidaten Donald Trump en vecka tidigare. Trump, som träffade president Peña Nieto i ett hastigt organiserat möte, är över lag illa sedd i Mexiko på grund av nedlåtande uttalanden om mexikaner (se Juli 2015). Videgaray har varit en av Peña Nietos närmaste rådgivare och sågs som huvudorganisatören av besöket. Någon formell förklaring till hans avgång ges inte.

Polischefen sparkad sedan poliser anklagats för mord

Chefen för den federala polisen, Enrique Galindo, får gå sedan en rapport från Nationella människorättskommissionen visat att polisen mördat 22 misstänkta medlemmar i en narkotikakartell. Enligt kommissionen rörde det sig om rena avrättningarna vid konfrontationen i Tanhuato, då totalt 42 misstänkta gängmedlemmar dog (se Maj 2015). Myndigheterna har tillbakavisat alla anklagelser om övergrepp.

Peña Nieto anklagas för plagiat

22 augusti

Enligt uppgifter i medier består presidentens avhandling till 29 procent av plagierat material. Han har en examen i juridik från det privata Universidad Panamericana. 

Ökad våldstrend

31 juli

Under en ovanligt våldsam tredagarsperiod mördas 105 människor i 17 delstater. Antalet mord under årets första hälft uppgår till 9 413, vilket innebär en ökning jämfört med året innan. Våldet har spridit sig till delstater som tidigare varit relativt förskonade. Guerrero har blivit den mest våldsamma delstaten och den tidigare glamorösa turistorten Acapulco den våldsammaste staden i Mexiko – med den fjärde högsta mordfrekvensen i världen. 

Fortsatta lärarprotester stör trafiken

29 juni

Vägavspärrningar finns nu på minst 20 ställen i delstaten Oaxaca, i protest mot utbildningsreformerna och med krav på att gripna medlemmar släpps. Protesterna har inneburit stora störningar i trafiken och det börjar bli brist på bränsle. Även granndelstaterna Chiapas och Guerrero påverkas. 

Dödligt våld vid lärarprotest

19 juni

Åtta personer dödas och över 50 skadas, däribland många poliser, vid en vägspärr där medlemmar av lärarfacket CNTE protesterat i en vecka. Två personer, varav en journalist, dödas på en annan ort där protester också pågår. Det är oklart vem som ligger bakom våldet. CNTE talar om "infiltratörer". Protesterna bröt ut sedan ledaren för ”sektion 22”, en militant gren av CNTE i Oaxaca, gripits av polis misstänkt för pengatvätt och för att ha roffat åt sig motsvarande 1,3 miljoner dollar genom att ha fått kommission på försäljning av varor och tjänster till fackmedlemmar. Sección 22:s sekreterare och flera andra fackliga företrädare har också gripits och misstänks för förskingring i samma mål. Efter gripandet restes vägspärrar på en rad platser. Lärarna hävdar att korruptionsanklagelserna är politiskt motiverade. CNTE motsätter sig Peña Nietos utbildningsreformer.

Anklagelser om brott mot mänskligheten

6 juni

En USA-baserad rättsorganisation, Open Society Justice Initiative, hävdar att mexikanska myndigheter och Zetakartellen begått brott mot mänskligheten genom ”avsiktliga mord” på 150 000 människor 2006–2015, då tusentals också försvann. 

Historisk förlust för PRI i delstatsval

5 juni

Regeringspartiet PRI förlorar stort i flera guvernörsval, bland annat i fyra delstater som partiet kontrollerat i närmare 90 år. Bland dem finns de båda oljerika och viktiga Tamaulipas och Veracruz. Före valet styrde PRI i nio av tolv delstater där val hålls, men partiet behöll endast tre. Valets vinnare blir PAN som tar hem sju delstater, i tre fall i allians med PRD. Totalt styr nu PRI i endast 15 av de 32 delstaterna. Resultatet är illavarslande för PRI inför presidentvalet 2018.

Massgrav grävs upp

24 maj

Kvarlevor efter 116 människor finns i graven som påträffats i delstaten Morelos. Eftersom anhörigorganisationer beräknar att över 30 000 människor försvunnit i landet på senare år är intresset stort för att fastställa identiteterna. Enligt åklagarna kan det röra sig om lik som illegalt dumpats av bårhusanställda. 

Lagförslag om samkönade äktenskap

17 maj

Presidenten föreslår en grundlagsändring som uttryckligen skulle legalisera äktenskap mellan homosexuella i hela landet (se även Sociala förhållanden). Både presidentens och regeringens twitterbilder förses med regnbågsflaggan i samband med att förslaget presenteras. Landets högsta domstol kom 2015 fram till att förbud mot samkönade äktenskap strider mot författningen.

General får fängelse för tortyr

29 april

En armégeneral döms till drygt 52 års fängelse för att ha beordrat tortyr av en fånge i Chihuahua 2008. Fången avled i samband med tortyren, och generalen beordrade då att hans kvarlevor skulle kremeras i smyg. Flera andra fall av tortyr utförd av militärer har väckt uppmärksamhet på kort tid.

Allt fler attacker mot journalister

17 mars

Mediearbetare lever allt farligare i Mexiko: mellan 2012 och 2015 nästan fördubblades antalet attacker till närmare 400, rapporterar pressfrihetsgruppen Artículo 19. Sju journalister mördades under 2015, antagligen på grund av sitt arbete. En anställd inom administrationen vid en nyhetsorganisation dödades också. Drygt 40 procent av de rapporterade attackerna utfördes av företrädare för federala, delstatliga eller kommunala myndigheter.

Påven besöker Mexiko

15 februari

Påve Franciskus fördömer vid upprepade tillfällen påtvingad emigration och narkotikahandeln som han kallar en cancer som förstör det mexikanska samhället. Vid en mässa i San Cristóbal de las Casas ber han ursprungsfolk om förlåtelse för att de har utestängts från samhället. Han talar också om hot mot miljön. 

Många döda i fängelseuppror

11 februari

Ett 50-tal fångar rapporteras döda efter ett omfattade bråk i ett fängelse nära Monterrey. 

Ny utredning motsäger officiell rapport om lärarstudenterna

9 februari

Argentinska rättsläkare uppger att de inte kunnat hitta några DNA-spår på soptippen, efter de 43 lärarstudenter som fördes bort av polis i september 2014. Inte heller finns några tecken på att en eldsvåda stor nog för att bränna kroppar har förekommit. Flera andra utredningar har kommit fram till samma slutsats (se September 2015). 

Huvudstadsområdet blir delstat

29 januari

Området som varit en särskild förvaltningsenhet under namnet Federala distriktet (Distrito federal) byter officiellt namn till Mexiko stad (Ciudad de México, CDMX). Staden är på väg att förvandlas till en egen delstat genom en förändring i grundlagen, sedan minimiantalet 23 av övriga 31 delstatskongresser röstat för det. De 16 stadsdelarna i huvudstaden blir kommuner. Ändringen är ett led i strävan att decentralisera makten i landet. Den blivande delstaten är omgiven av delstaten México som är landets största sett till befolkningen.

"El Chapo" Guzmán grips på nytt

8 januari

Poliser griper den efterspanade Guzmán (se Juli 2015) vid ett tillslag mot en villa i Guzmáns hemdelstat Sinaloa. Fem personer dödas i razzian medan Guzmán och hans säkerhetschef lyckas fly genom ett dagvattensystem. De tar sig ut en kilometer från villan och stjäl en bil, men stoppas snart av polisen. Guzmán utlämnas ett år senare till USA, där han ställs inför rätta för narkotikasmuggling, pengatvätt, kidnappning och mord. Guzmán har som Sinaloakartellens ledare kallats en av världens farligaste knarkkungar, och tidningen Forbes har haft med honom på sin lista över världens mäktigaste personer.  

Borgmästarmord får guvernören att träda in

2 januari

En före detta kongressledamot mördas, mindre än ett dygn efter det att hon tillträtt som borgmästare i Temixco i Morelos. Hon hade lovat att ta itu med narkotikahandel och organiserad brottslighet. Mordet leder till att guvernören tar befälet över polisen i 15 städer i delstaten, som är en av de mest våldsdrabbade i landet. 

Presidenten framhåller insatser mot ligor

1 januari

Peña Nieto säger i ett nyårstal till nationen att 98 av landets 122 farligaste brottslingar nu sitter bakom lås och bom. 

Kartelledare hittas mördad

Carlos Rosales Mendoza som är grundare av en av Mexikos mest våldsamma knarkkarteller, La Familia Michoacana, hittas död i en bil i Michoacán. Han och tre andra som hittas samtidigt har av allt att döma torterats och dödats på annan plats och sedan dumpats i bilen vid en betalstation på en motorväg. Rosales Mendoza fanns med på listan över USA:s mest efterspanade brottslingar.

Ny enhet ska utreda studentförsvinnande

En särskild enhet bestående av poliser, åklagare och rättsläkare inrättas för att utreda fallet med de försvunna studenterna, under ledning av IACHR. Myndigheterna ger därmed efter för föräldrarnas krav  (se även September 2014 och September 2015).

Kritik för hantering av studentförsvinnande

Utredare från Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (IACHR), som undersöker fallet med de 43 försvunna lärarstudenterna (se September 2014), avvisar myndigheternas version av vad som hände som icke trovärdig, då det inte går att hitta bevis för att kropparna skulle ha bränts på soptippen. IACHR:s utredare säger att de hindrats i sin utredning och att bevismaterial har förstörts. Nationella människorättskommissionen har också nyligen riktat skarp kritik mot myndigheternas hantering av försvinnandet. Fallet har skötts undermåligt rent juridiskt och de anhöriga har fått mycket litet stöd, heter det i rapporten. De anhöriga fortsätter med sina protestaktioner. Regeringen beordrar nu en ny utredning. Över 100 personer har gripits efter försvinnandena.

Journalistmord väcker vrede

Mordet på en journalist från Veracruz utlöser demonstrationer i Mexico City, Guadalajara och Xalapa, Veracruz huvudstad, mot delstatens regering och speciellt guvernören Javier Duarte. Pressfotografen Rubén Espinosa hade lämnat delstaten i juni då han känt sig hotad till livet – men hittades mördad i en lägenhet i huvudstaden. I lägenheten fanns också fyra mördade kvinnor. Samtliga hade torterats. Espinosa blev den sjunde journalisten i Mexiko att mördas under 2015. En man grips direkt efter morden och senare grips en före detta polis, misstänkt för inblandning.

Viktigt domslut i kampen mot kvinnohandel

En domstol i Chihuahua dömer fem män till 697 år i fängelse, för mord på elva kvinnor. Kvinnorna ska ha lurats in i prostitution och narkotikahandel, och sedan mördats när de inte längre ansågs användbara. Målet ses som potentiellt mycket viktigt i kampen mot det utbredda fenomenet med våld och inte minst mord på kvinnor. Enligt FN är Mexiko ett av de 20 värsta länderna i världen i fråga om våld mot kvinnor. 

Första budgivningen på oljefält

Den historiska, första försäljningen av koncessioner genomförs, för 14 oljefält i Mexikanska golfen. Utfallet blir sämre än väntat: för nio fält kom inga bud och för tre låg buden lägre än kraven som ställts. De två fält som delas ut går till ett mexikanskdominerat konsortium, Sierra Oil & Gas.

Sinaloakartellens ledare rymmer igen

Sinaloakartellens ledare Joaquín "El Chapo" Guzmán lyckas återigen rymma ur ett högsäkerhetsfängelse (se Februari 2014), den här gången genom en 1,5 kilometer lång tunnel. Personal i fängelset misstänks för inblandning i den spektakulära rymningen som är mycket besvärande för president Peña Nieto. Flera fängelsechefer sparkas efter rymningen och en belöning utlyses på motsvarande 32 miljoner kronor för information som leder till att Guzmán grips.

Mexiko lämnar skönhetstävling på grund av Trump

Mexiko drar sig ur den populära TV-tävlingen Miss Universe, i protest mot att delägaren Donald Trump uttalat sig ”rasistiskt” om mexikaner i samband med att han tillkännagav att han kandiderar i presidentvalet i USA 2016. Trumps uttalanden har fått NBC och två andra TV-bolag att bryta samarbetet med honom. Fastighetsmagnaten kallade mexikaner för knarkhandlare och våldtäktsmän, och sade att han vill bygga en mur mot Mexiko – på mexikanernas bekostnad.

Lärarutvärderingar återupptas efter tillfälligt stopp

De omstridda utvärderingarna av lärare (se September 2013) återupptas efter ett kort uppehåll. Utbildningsdepartementets besked i maj att de skulle ställas in antogs utgöra ett försök att dämpa det stridbara lärarfacket CNTE:s protester, vilket inte lyckades. CNTE har fortsatt att kräva att utbildningsreformen ska skrotas. När utvärderingar återupptas utlyser CNTE en strejk på obestämd tid i Oaxaca och Michoacán.

Framgångar för PRI i mellanårsval

7 juni

Regeringspartiet PRI klarar sig bra i kongressvalet och får stöd av cirka 29 procent av väljarna. Tillsammans med sina allianspartier PVEM och Nya alliansen (Panal) behåller PRI sin majoritet i deputeradekammaren, med något fler mandat än tidigare (260 av 500). PRD gör ett katastrofval då många väljare följer López Obrador och lägger sina röster på det nybildade vänsterpartiet Morena. På delstatsnivå lider PRI några svidande nederlag. I Nueva León väljs för första gången en oberoende kandidat till guvernör.

Många döda i eldstrid med polis

En eldstrid i Tanhuato i Michoacán, nära gränsen till Jalisco, kräver 43 människors liv. En uppges vara polis och resten misstänkta gängmedlemmar. Sammandrabbningen som är en av de blodigaste på närmare ett årtionde i Mexiko bryter ut när säkerhetsstyrkor går in på en egendom som beväpnade män sägs ha tagit över. Anhöriga till de döda anklagar myndigheterna för att ha begått en ”massaker”. Endast 40 vapen ska ha beslagtagits, vilket säkerhetsexperter säger stärker bilden av övervåld. 

Ny lag om korruptionsbekämpning

Kongressen antar en lag mot korruption som enligt kritiker inte är tillräckligt långtgående, eftersom presidenten och andra ledande politiker fortfarande har åtalsimmunitet.

Överfall mot poliser i Jalisco

Femton poliser skjuts ihjäl och fem skadas i ett överfall på en väg i Jalisco. I samma delstat dödades fem poliser i ett överfall i mars. Det är oklart vem som ligger bakom attackerna som beskrivs som välorganiserade. I området finns Jalisco nueva generación som är en av de mäktigaste narkotikakartellerna i landet.

Ledaren för Zetakartellen grips

Bara några dagar efter "La Tuta" grips även Zetakartellens ledare Omar Treviño Morales, i Monterrey. Han har utpekats som gruppens ledare sedan hans bror greps (se Juli 2013). Även Treviño Morales visas upp inför TV-kamerorna på väg till högsäkerhetsfängelset utanför Mexico City.

Mest efterspanade knarkkungen grips

Polisen i Michoacán griper den mest efterspanade knarkkungen i landet, Servando ”La Tuta” Gómez. Hans bror Flavio Gómez, finansansvarig i kartellen, grips också liksom ytterligare åtta personer. ”La Tuta” flygs till Mexico City där han visas upp för TV-kamerorna innan han förs till ett fängelse.

Försvunnen journalist hittas mördad

Tre veckor efter det att han kidnappats från sitt hem hittas journalisten Moisés Sánchez med avhugget huvud. Sánchez skrev om narkotikarelaterat våld och korruption i delstaten Veracruz. Tretton poliser har gripits efter bortförandet och en ska ha erkänt delaktighet i mordet på honom. Enligt Nationella människorättskommissionen (CNDH) har 97 journalister mördats i Mexiko sedan 2010.

Presidentens popularitet i botten

Protesterna efter lärarstudenternas försvinnande i september fortsätter. Peña Nieto besöker Guerrero för första gången sedan studenterna försvann. I ett tal i turistorten Acapulco presenterar presidenten en plan för ekonomisk återhämtning i delstaten. Hans popularitetssiffror har sjunkit till 39 procent, enligt en mätning som publiceras av tidningen Reforma.

Nya polisstyrkor ska inrättas

Som en följd av studenternas försvinnande i slutet av september beslutar Peña Nieto om en genomgripande omorganisation av polismakten. Runt 1 800 kommunala polisstyrkor ska skrotas och ersättas av styrkor på delstatsnivå. Dessutom får den federala regeringen rätt att upplösa kommunala regeringar om de anses ha infiltrerats av kriminella grupper.

Våldsamma protester efter studentkidnappning

En dryg månad efter bortförandet av de 43 studenterna grips borgmästaren i Iguala och hans hustru grips i Mexico City; de hade då varit efterlysta en tid. De åtalas senare för grova brott. Statsåklagaren uppger att studenterna ska ha mördats av ett kriminellt gäng på order av polisen, och kropparna bränts på en soptipp. Morden ska ha skett för att hindra studenterna från att störa borgmästarens tal. Men många mexikaner misstror myndigheternas uppgifter. Tiotusentals deltar i protester som emellanåt blir våldsamma. Demonstrationerna leds av anhöriga till studenterna.

Ingen folkomröstning om energireform

30 oktober

Högsta domstolen avgör att en begäran om en folkomröstning i energifrågan strider mot författningen. Vänsterpartierna PRD och Morena har samlat in 4,7 miljoner underskrifter med krav på en folkomröstning om regeringens beslut att delvis privatisera oljeindustrin.

Försvunna studenterna blir växande skandal

Snart står det klart att 43 unga män är spårlöst försvunna efter polisingripandet den 26 september. Federala styrkor tar över kontrollen av Iguala. Protester växer runt om i landet och kravaller utbryter på sina håll. Demonstranter hävdar att myndighetsföreträdare i området har samröre med kriminella gäng, och att polisen överlämnat studenterna till knarkligan Guerreros unidos. Guerreros guvernör tvingas avgå. 

Masskidnappning av lärarstudenter

26 september

I samband med en protestaktion försvinner en grupp lärarstudenter i staden Iguala i Guerrero, i vad som blir upptakten till en utdragen skandal med återverkningar på högsta nivå. Studenterna kommer från en skola i Ayotzinapa som är känd för vänsteraktivism. De blir beskjutna av polis, och eventuellt okända gärningsmän, i samband med en demonstration riktad mot Igualas borgmästare och hans hustru som anklagas för oegentligheter och övergrepp. Sex studenter dör och 17 skadas. De övriga förs enligt ögonvittnen bort i polisbilar.

Kongressledamot hittas mördad

En ledamot av den federala kongressen, Gabriel Gómez Michel, hittas mördad ett par dagar efter det att han förts bort av okända gärningsmän i staden Guadalajara. Hans parti, PRI, misstänker att ett kriminellt gäng ligger bakom mordet på Gómez och hans chaufför som också hittas död.

Ny polisstyrka presenteras

Den nya polisstyrka som utlovats (se December 2012) blir i slutändan 5 000 man stark, en ordentlig bantning från de 40 000 som från början planerades. Polisstyrkan är ett av de sista inslagen i presidentens omfattande paket, där energi, telekommunikationer, vallagar, och finansmarknad redan reformerats.

Nya regler för telekomindustrin

Lagändringar som ändrar villkoren för telekomindustrin antas av kongressen och kommer att tvinga Carlos Slim – en av världens rikaste män – att bryta upp sitt telekombolag América Móvil, det största i Latinamerika. De nya reglerna påverkar även Televisa, den spanskspråkiga världens största TV-kanal.

Säkerhetsstyrkor anklagas för massaker

30 juni

Tjugotvå människor dör i vad som först rapporteras vara en eldstrid mellan gängmedlemmar och säkerhetsstyrkor i Tlatlaya i delstaten México, i en av de blodigaste sammanstötningarna sedan president Peña Nieto tillträdde. En soldat skadas. Senare framkommer det att över hälften av offren var civila som hade överlämnat sig och därpå skjutits ihjäl i rena avrättningarna. Flera soldater åtalas men frias av en militärdomstol. Tre kvinnor som fritogs i samband med insatsen ska enligt senare uppgifter också ha utsatts för tortyr av poliser som försökt få dem att vittna falskt. Uppgifterna om händelsen förblir otydliga och enligt kritiker är mörkläggningen av insatserna mot brottsligheten utmärkande för regeringen.

Massgrav påträffas i Veracruz

Över 30 lik hittas i delstaten. Det är oklart vilka offren är och hur de dött, men i området har omfattande gängstrider förekommit. Antalet döda i det knarkrelaterade våldet beräknas nu uppgå till 85 000 sedan 2007.

Flera i Zetakartellen dödas

En av Zetakartellens grundare, Galindo Mellado Cruz, skjuts ihjäl av säkerhetsstyrkor i Tamaulipas. Fyra andra kartellmedlemmar dödas också, liksom en soldat. Zetakartellen uppges nu kontrollera mer territorium än någon annan kriminell grupp i landet och den är känd för extrem brutalitet. Det är kriget mellan Zeta- och Golfokartellen som gör att Tamaulipas är svårt våldshärjat.

Ultimatum till självförsvarsstyrkor i Michoacán

Medlemmar av självförsvarsstyrkor i Michoacán (se Januari 2014) har givits två alternativ: att ansluta sig till en ny polisstyrka på landsbygden senast den 10 maj eller överlämna sina vapen. Över 3 000 uppges ha anslutit sig till den nya styrkan. Det är oklart hur många som vare sig anslutit sig eller lämnat in vapen när tidsfristen löper ut. De som vägrar riskerar att gripas.

Militär sätts in i knarkkrig

Soldater skickas till delstaten Tamaulipas i norr där närmare 80 personer dödats på en månad i strider mellan olika narkotikaligor. Tamulipas gränsar till Texas och präglas av narkotikahandeln över gränsen. Delstatens säkerhetschef har just mördats.

Ledande knarkkungar dödas

Polisen rapporterar att man skjutit ihjäl La Familia-kartellens grundare, Nazario Moreno, som också varit en frontfigur för dess efterföljare Tempelriddarorden. Det innebär en andra viktig framgång i kampen mot narkotikakartellerna på bara några veckor. Kort därpå kommer ännu en framgång, när det bekräftas att den förmodade andremannen inom Tempelriddarordern, Enrique Plancarte, skjutits ihjäl under en insats i delstaten Querétaro. Därmed återstår bara en i kartellens ledartrojka: Servando ”La Tuta” Gómez.

Sinaloakartellens ledare grips

En av världens mest efterspanade personer, Sinaloakartellens ledare Joaquín Guzmán – också känd som ”El Chapo” – grips på ett hotell i Sinaloa. Det innebär en fjäder i hatten för Peña Nieto; Sinaloakartellen står för en stor del av knarksmugglingen till USA som hade utlovat upp till 5 miljoner dollar för information som ledde till ett gripande. Guzmán greps 1993 men rymde från ett högsäkerhetsfängelse 2001. En man som misstänks ha varit Guzmáns säkerhetschef efter rymningen, Johathan Salas, greps i februari 2013.

Massgrav påträffas i Michoacán

Polis hittar en massgrav med kvarlevor efter minst 20 personer. I ett närliggande samhälle hittar invånarna fyra avhuggna huvuden. Narkotikakarteller misstänks ligga bakom morden.

Kartellmedlemmar grips

Säkerhetsstyrkor griper 38 medlemmar av kartellen Tempelriddarorden, inklusive en högt uppsatt ledare, i ett försök att återupprätta ordningen i Michoacán. Men självförsvarsgrupperna säger att de inte är nöjda förrän alla kartellens toppersoner är gripna. En vecka senare grips en av toppledarna inom Tempelriddarorden, Dionico Loya Plancarte. Därpå kommer myndigheterna överens med självförsvarsgrupperna om att de senare ska ansluta sig till en ny form av officiell försvarsstyrka för landsbygden. President Peña Nieta utlovar också mer pengar till Michoacán för att komma till rätta med de underliggande orsakerna till våldsspiralen. Pengarna ska gå till skolor, vägar, sjukhus och liknande.

Självförsvarsgrupper tar kontroll över samhällen i Michoacán

Medborgarmiliser intar flera samhällen i delstaten och driver ut Los Caballeros Templarios (Tempelriddarordern), en sektliknande knarkkartell. De tar också över från den lokala polisen. De så kallade självförsvarsgrupperna består av civilpersoner som anser att polis och militär inte skyddar dem mot narkotikaligornas våld (se även November 2013). När militär försöker avväpna självförsvarsgrupperna uppstår på sina håll konfrontationer. Delstatsmyndigheterna vänder sig till de federala myndigheterna för att få hjälp. Situationen i Michoacán har blivit det allvarligaste säkerhetshotet i landet.

Nya vallagar antas

Nya vallagar antas och innebär att kongressledamöter från och med 2018 kommer att kunna väljas om (senatorer en gång och ledamöter av deputeradekammaren tre gånger). Dessutom skärps reglerna för kampanjfinansiering och en ny valmyndighet inrättas.

Delprivatisering av oljeindustrin godkänns

Kongressen antar ett omstritt förslag om att öppna upp den statligt kontrollerade oljeindustrin för utländska investeringar. Lagen innebär att utländska oljebolag får rätt att borra efter olja och gas i samarbete med det statliga Pemex och delta i utvecklingen av nya gas- och oljefält. Mexiko tros bland annat ha stora outnyttjade tillgångar av skiffergas och olja under havsbotten i Mexikanska golfen. Inom några dagar har hälften av de federala enheterna (delstaterna och Mexico City) också godkänt lagen, vilket krävs eftersom det rör ändringar i författningen. Tidigare i månaden har tiotusentals demonstrerat i huvudstaden i protest mot förslaget.

Vänstern lämnar uppgörelse med regeringen

PRD meddelar att partiet drar sig ur Pakten för Mexiko. Det sker i protest mot den omläggning av energipolitiken som är på väg att godkännas och som innebär att privata intressen släpps in i oljesektorn.

Massgravar påträffas i två delstater

Två gravar med sammanlagt 64 personer hittas i delstaterna Jalisco och Michoacán, i ett område där revirstrider mellan narkotikaligor pågår. Upptäckten görs i jakten på två poliser som försvann i november. Sedan dess har 25 personer, varav 22 poliser, gripits misstänkta för inblandning i försvinnandet och samröre med narkotikaligorna.

Storsatsning mot narkotikaligors kontroll i Michoacán

Regeringen inleder en stor insats för att försöka ”återta” kontrollen i delstaten där ”självförsvarsgrupper” och narkotikaligor på senare tid drabbat samman. Insatsen koncentreras på hamnstaden Lázaro Cárdenas som är en av två huvudplatser för import av kemikalier som används i drogtillverkning. Redan tidigare har 5 500 extra poliser och militärer sänts till delstaten, och ett försök har inletts att minska antalet vapen bland invånarna. Folk erbjuds kontanter och datorer i utbyte, vilket har lett till att nära 1 600 vapen lämnats in på fem månader. En bit in i månaden hittas en borgmästare mördad i sin bil. Han har tidigare uttalat sig offentligt om hur en knarkkartell idkar utpressning mot honom och andra borgmästare i Michoacán.

Ny lag möjliggör benådning

En ny lag träder i kraft som ger presidenten rätt att benåda fångar vars mänskliga rättigheter anses ha kränkts. Peña Nieto benådar genast en lärare i indianspråket tzotzil som suttit 13 år i fängelse för mord, men som hela tiden nekat till brott och enligt människorättsgrupper utsatts för ett rättsövergrepp. Läraren ska oskyldigt ha utpekats för ett överfall i samband med zapatistupproret i Chiapas (se Modern historia).

Oväder orsakar stora skador

Två tropiska oväder drabbar landet ungefär samtidigt och orsakar stora skador. Runt 150 människor omkommer och hundratusentals drivs från sina hem. Stillahavskusten drabbas av Manuel – ett oväder som senare uppgraderas till orkan – och ovädret Ingrid som också haft orkanstyrka drar fram över den karibiska kusten. Ett par tusen turister evakueras från Acapulco och tusentals andra är strandade. Det är första gången på över ett halvsekel som två svåra oväder slår till samma dygn.

Lärarutvärdering godkänns trots fortsatta protester

Kongressen godkänner presidentens utbildningsreform med obligatoriska utvärderingar av lärare, i en seger för Peña Nieto. PAN:s ledare Gustavo Madero kallar utbildningsreformen det första färdiga resultatet i presidentens ”pakt för Mexiko”. Även PRD:s Jesús Zambrano är positiv och kallar utbildningsreformen "en sann revolution" och ett nödvändigt verktyg för social rörlighet. Inom PRD finns dock en viss splittring; det finns grupper som stödjer lärarfacket. Lärarna har fortsatt med sina protester. Vid terminsstarten i augusti kunde 1 miljon barn inte gå i skolan på grund av en lärarstrejk. Runt 50 000 strejkande lärare spärrade då av kongressbyggnaden i Mexico City i flera dagar. När lagen ska antas drabbar lärare samman med kravallpolis och presidentens tal till nationen får skjutas upp en dag och hållas på annan plats än planerat. 

USA-spioneri väcker kritik

Mexiko kräver tillsammans med Brasilien en förklaring av USA, sedan det avslöjats att den amerikanska underrättelsetjänsten NSA har spionerat på de båda ländernas presidenter och avlyssnat elektronisk kommunikation inom den högsta ledningen. Uppgifterna kommer från den amerikanska ”visselblåsaren” Edward Snowden via den brittiska tidningen The Guardian. Senare kommer nya uppgifter om att USA:s elektroniska övervakning även omfattat den förre presidenten Calderóns e-post. Utrikesdepartementet kallar spioneriet "oacceptabelt och illegalt".

Juárezkartellens ledare grips

Alberto Carrillo Fuentes, också känd som Betty la Fea (Fula Betty), grips i delstaten Nayarit i väster. Han är den tredje misstänkta kartelledaren som grips under året. Juárezkartellen var en av de mäktigaste på 1990-talet, men Sinaloakartellen har tagit kontroll över många av dess tidigare smuggelrutter. En stor del av våldet i Chihuahua och i staden Juárez antas bero på rivalitet mellan de båda kartellerna.

Ledare för Golfokartellen grips

Ännu en av landets mest efterspanade grips: Mario Ramírez Treviño, alias X-20, som är ledare för Golfokartellen. USA och Mexiko hade utlovat en belöning för Ramirez Treviño i samma storleksordning som för Treviño Morales (se Juli 2013), och Ramírez Treviño betraktas som minst lika brutal som denne. Ramírez Treviño antas ha tagit över efter föregångaren Jorge Eduardo Costilla (se September 2012), och tros ha försökt återförena Golfo- och Zetakartellerna. Zetas var från början ett slags väpnad gren av Golfokartellen, tills de splittrades 2010. 

Ledare för Zetakartellen grips

Marinkårssoldater griper Miguel Ángel Treviño Morales, ledare för en av landets mäktigaste och mest våldsamma narkotikaligor, Zetas. Treviño Morales, alias Z-40, har gjort sig beryktad för en osedvanlig brutalitet.

Ny medielag antas

Som ett led i president Peña Nietos politiska "pakt" med de ledande oppositionspartierna antas ett lagpaket som innebär att telekom- och mediesektorn liberaliseras. Utländskt ägande blir tillåtet till 100 procent inom telekommunikationer och upp till 49 procent inom medier. Vidare ska ett oberoende övervakningsorgan inrättas och två nya nationella TV-kanaler skapas.

Lärarprotester blir våldsamma

I delstaten Guerrero utbryter oroligheter när maskerade lärare går till attack mot byggnader som tillhör såväl regeringspartiet PRI som PAN och PRD, som stödjer utbildningsreformerna (se Februari 2013).

Inflytelserik lärarfackledare grips

Dagen efter det att lagpaketet antagits grips lärarförbundet SNTE:s mäktiga ledare Elba Esther Gordillo Morales, misstänkt för förskingring och organiserad brottslighet. Gordillo Morales har lett Latinamerikas största fackförbund i över 20 år och stått PRI nära, och kallas ofta Mexikos mäktigaste kvinna.

Lag om lärarutvärderingar antas

Presidenten undertecknar en lag om reformer i utbildningssystemet, i syfte att komma åt korruption som bland annat inbegriper trakasserier och mutor när lärartjänster tillsätts. Enligt lagen ska obligatoriska utvärderingar av lärare införas, men lärarfacken befarar uppsägningar. 

Många försvunna under Calderón

Regeringen uppger att 26 000 människor har försvunnit i Mexiko sedan december 2006, då armén sattes in i kampen mot narkotikakartellerna. Det är en betydligt högre siffra än vad som tidigare angivits. Amnesty International kommer senare under våren med kritik mot regeringen för att inte tillräckligt görs för att utreda de 26 000 fallen. Allt fler kritiker menar att kriget mot narkotikahandeln ledde till en kraftig upptrappning av våldet.

Överfall på spanjorer hotar turistnäringen

Ett brutalt överfall på en grupp spanjorer nära Acapulco väcker stor bestörtning även i det våldsvana Mexiko. Beväpnade män intar huset spanjorerna har hyrt och binder ett antal personer innan de våldtar sex kvinnor. Attacken ses som ett allvarligt slag mot turistnäringen i landet.

Stöd till våldets offer

President Peña Nieto undertecknar en lag som ska stödja offren för det narkotikarelaterade våldet. Ett nationellt register ska upprättas för att försöka klarlägga vad som hänt med tusentals försvunna. En fond ska dessutom inrättas för att offer och anhöriga ska kunna söka ersättning för mord, kidnappningar och andra brott.

Peña Nieto tillträder som president

1 december

Enrique Peña Nieto svärs in som president (se 1 juli 2012). Han tillsätter en regering med 19 ministrar, varav 3 kvinnor. I en gest till högerpartiet PAN blir företrädaren Calderóns finansminister José Antonio Meade ny utrikesminister. Eftersom PRI och dess huvudallierade, miljöpartiet PVEM, inte har egen majoritet i deputeradekammaren har Peña Nieto sökt samarbete också med Nya allianspartiet (Panal). Tillsammans har de tre partierna en knapp majoritet.

Ändrad arbetsrätt

Efter två månaders hetsig debatt antar kongressen omstridda ändringar av arbetsmarknadslagstiftningen, de första större på 40 år. Nya regler ska göra det lättare för arbetsgivare att anställa och avskeda folk.

Zetakartellens ledare dödas

Zetas högsta ledare Heriberto Lazcano rapporteras ha dödats i en eldstrid med militär i Coahuila. Enligt Calderón har nu 25 av de 37 mest efterspanade brottslingarna i landet gripits under hans presidenttid.

Ännu en knarkkung grips

Polisen uppger att man gripit en av landets mest efterspanade män, Iván Velázquez Caballero (också känd som El Talibán eller Z-50) i San Luis Potosí. Enligt rykten har han dagarna före gripandet övergått från Zetas till en rivaliserande kartell.

Poliser misstänks för samröre med knarkliga

Militären griper 35 poliser som misstänks för samröre med Zetakartellen, i delstaterna San Luis Potosí och Veracruz. Många av de värsta massakrerna i Mexiko de senaste åren har inträffat i Veracruz, där rivaliserande karteller kämpar om kontrollen över narkotikahandeln.

Golfokartellens ledare grips

En framgång i kampen mot brottsligheten görs när ledaren för Golfokartellen, Jorge Eduardo Costilla, grips.

Massrymning från fängelse

Narkotikakartellen Zetas antas ligga bakom en massrymning då 131 fångar försvinner från ett fängelse i Coahuila.

Vänsterkandidaten López Obrador bildar nytt parti

Vänsterns presidentkandidat, Andres Manuel López Obrador, vägrar att godta valresultatet från i juli och uppmanar till fortsatta protester. Han meddelar också att han nu lämnar vänsterpartiet PRD och dess valallians för att bilda en ny ungdomsrörelse: Rörelsen för nationell förnyelse (Morena).

Anklagelser om röstköp avvisas

30 augusti

Mexikos högsta valdomstol slår fast att det saknas bevis för att Peña Nieto skulle ha ”köpt” röster och fördelaktig mediebevakning. Därmed fastställs valresultatet från i juli slutgiltigt.

PRI:s Peña Nieto vinner presidentvalet

1 juli

PRI:s kandidat Enrique Peña Nieto segrar i presidentvalet. När preliminärt besked om segern kommer erkänner sig PAN:s Josefina Vázquez Mota besegrad, men PRD:s Andres Manuel López Obrador hävdar att PRI ägnat sig åt röstköp och kräver en omräkning. Efter några dagar räknas drygt hälften av rösterna om och därpå fastslås resultatet till 38 procent för Peña Nieto, 32 procent för López Obrador och 25 procent för Vázquez Mota. Beskedet möts av protester från tiotusentals demonstranter i Mexico City och López Obrador överklagar resultatet. I det samtida kongressvalet går PRD starkt fram medan PAN går tillbaka kraftigt. PRI backar i deputeradekammaren men går framåt i senaten. Resultatet blir 212/52 för PRI (deputeradekammare/senat), 114/38 för PAN, 104/22 för PRD, 29/9 för miljöpartiet PVEM, 15/5 för Arbetarpartiet, 16/1 för Medborgarrörelsen och 10/1 för Panal.

Stora protester mot presidentkandidat

Stora demonstrationer hålls runt om i landet organiserade av nätverket Yo soy 132 (Jag är 132), efter en första grupp på 132 studenter som protesterat mot PRI:s kandidat Peña Nieto. Studenterna anklagar honom för korruption och hävdar att han "köpt" det dominerande TV-bolaget Televisa som därför vinklar sin rapportering till hans fördel.

Ny massaker upptäcks

Fyrtionio mördade personer hittas nära Monterrey, i en av de värsta massakrer som inträffat under kriget mellan narkotikagäng. Offren har fått huvuden och händer avhuggna.

Militärer grips

Fyra höga militärer grips misstänkta för att ha samarbetat med den organiserade brottsligheten i landet. En av de gripna, Tomás Ángeles Dauahare, var tidigare biträdande försvarsminister och en av dem som stod i spetsen för den skärpta insats mot drogkartellerna som inleddes 2006.

Valrörelsen inför presidentvalet inleds

30 mars

När valrörelsen officiellt sparkar igång leder PRI:s kandidat Enrique Peña Nieto, tidigare guvernör i delstaten México, i opinionsmätningarna. 

Ännu en knarkkung grips

Polisen griper ytterligare en knarkkung, Jaime Herrera Herrera, som basat över den växande tillverkningen av syntetiskt amfetamin. 

PAN utser kvinna till presidentkandidat

Josefina Vázquez Mota blir partiets kandidat i sommarens presidentval. Det är första gången ett av de stora partierna väljer en kvinnlig presidentkandidat.

Politikers åtalsimmunitet hävs

Senaten godkänner en reform som upphäver den paragraf i grundlagen som säger att sittande presidenter, ministrar, guvernörer och parlamentsledamöter inte kan åtalas. 

Ledare i Zetakartellen grips

En av de viktigaste ledarna inom Zetakartellen, Raúl Lucio Hernández Lechuga med smeknamnet El Lucky, grips av polis. I och med gripandet sitter 22 av de 37 mest efterspanade knarkkungarna nu bakom lås och bom, uppger myndigheterna.

Vänstern utser López Obrador till presidentkandidat

Den PRD-ledda vänsteralliansen MP utser Andres Manuel López Obrador till sin kandidat i presidentvalet 2012.

Inrikesministern omkommer

Francisco Blake Mora dör i en helikopterkrasch. Det mesta tyder på att det hela är en olycka. Alejandro Poiré utses till hans efterträdare.

PRD anklagar USA för inblandning i knarkkrig

Vänsteroppositionen kräver att inrikes- och utrikesministrarna ska höras av kongressen om vilken roll USA spelar i det mexikanska kriget mot narkotikahandeln. Regeringen anklagas för att inte säga sanningen om den amerikanska inblandningen.

Poliser säger upp sig efter mord

I staden Ascensión säger samtliga poliser upp sig sedan två kolleger mördats i det pågående knarkkriget.

Ledare i Juárezkartellen grips

Polisen griper José Antonio Acosta Hernández, alias El Diego, som erkänt att han beordrat mord på mer än 1 500 människor. El Diego var tidigare säkerhetschef och sedan andreman i Juárezkartellen.

Massgripanden av misstänkta människohandlare

Över 1 000 personer grips i tillslag mot människohandel och sexuellt utnyttjande av kvinnor i Ciudad Juárez på gränsen till USA. Många kvinnor har anmälts försvunna i området. 2010 mördades över 3 000 människor i staden, den högsta siffran i landet.

Rekordstor cannabisodling hittas

Militären uppger att man påträffat den största odlingen av cannabis någonsin i Mexiko, belägen cirka 30 mil söder om gränsen mot USA. Odlingen är 120 hektar stor och beräknas ge en marijuanaskörd värd omkring 160 miljoner dollar, en dryg miljard kronor.

La Familia-ledare grips

Den federala polisen griper José de Jesús Méndez Vargas, alias El Chango, ledare för den sektliknande La Familia-kartellen. Enligt myndigheterna är det en stor framgång i kampen mot den organiserade brottslighet som hemsökt västra Mexiko med bland annat mord, kidnappningar och utpressning.

Protester mot det omfattande våldet

Tusentals människor demonstrerar i ett 20-tal städer mot narkotikavåldet. Samma dag påträffas en massgrav med ett 60-tal kroppar i delstaten Tamaulipas. Ytterligare ett 40-tal lik påträffas kort därefter i samma delstat. Narkotikakartellen Zetas uppges ligga bakom morden. I slutet av samma månad har antalet påträffade lik stigit till 177 i området. Även i delstaten Durango hittas en massgrav med 30 döda.

Mördade migranter hittas

Sjuttiotvå mördade män och kvinnor påträffas vid en ranch i delstaten Tamaulipas. De antas vara migranter från Syd- och Centralamerika som kidnappats av Zetakartellen och mördats när de vägrade att jobba för narkotikasmugglarna.  Efter massakern avgår chefen för immigrationsmyndigheten.

Våldsamt inför delstatsval

Valrörelsen inför delstatsvalen blir våldsam. Rodolfo Torre Cantú, PRI:s kandidat och favorit i guvernörsvalet i delstaten Tamaulipas, mördas. Narkotikakarteller misstänks ligga bakom mordet. Även en borgmästarkandidat i Tamaulipas mördas.

Inrikesministern avgår

Inrikesminister Fernando Gómez Mont lämnar regeringen efter en kontrovers kring att hans parti PAN har ingått valallianser med PRD i syfte att stoppa PRI från framgångar i kommande delstatsval. PAN och PRD står normalt långt ifrån varandra.