Mexiko – Seder och bruk

Den katolska helgonfiguren Vår fru av Guadalupe är den starkaste symbolen för Mexikos nationella kultur. Hon är en mexikansk, mörkhyad version av jungfru Maria och representerar blandningen av europeiska och ursprungsfolkens rötter – det som skapat "mestizon", den typiske mexikanen.

Förutom klasstillhörigheten är mexikanernas identitet ofta starkt knuten till delstaten, provinsen eller staden där de bor. För ursprungsfolken går ibland den etniska identiteten före den mexikanska. Men mexikaner är ofta mycket nationalistiska. I offentliga skolor inleds veckan med att barnen hedrar flaggan och sjunger nationalsången.

Vett och etikett

Mexikaner står gärna närmare personen de talar med än en svensk är van vid. Det är inte ovanligt att de under ett samtal tar på personen de pratar med. Att rygga tillbaka uppfattas som stelt eller oförskämt.

Det vanligaste är att mexikanska män tar i hand när de möts, Möts en man och en kvinna eller två kvinnor ger de varandra varsin kindpuss. Möts nära vänner är däremot en stor kram eller en ömsint beröring vid armbågen det vanligaste. Möts personer från olika social status är det personer med högre rang som väljer hälsningssätt. Den av lägre status använder dessutom tilltalet usted (ni), medan personen med högre status troligen säger (du). Mexikaner blir gärna tilltalade med sina yrkestitlar.

Mexikaner inleder ofta samtal med artighetsfraser och lite småprat innan de närmar sig det de egentligen vill prata om. Även när kärnfrågan är uppe för samtal undviker man ibland att vara tydlig, vilket lätt orsakar en krock om samtalspartnern är en målorienterad skandinav. Mexikaner är, liksom de flesta latinamerikaner, hellre hjälpsamma och till lags än helt ärliga. ”Kanske” betyder därför ofta ”nej” och något som påstås ske mañana (imorgon) kan i själva verket ske någon gång i en obestämd framtid.

Man påkallar ofta folks uppmärksamhet genom att säga ”psst”, vilket inte är oförskämt i Mexiko.

La mordida är ett begrepp som används om mutor. I Mexiko är det allmänt accepterat att betala lite extra under bordet för att få passera en vägkontroll eller få ett nödvändigt dokument.

Bjudningar

Synen på tid är, liksom i övriga Latinamerika, flytande. Punktlighet värderas därför inte särskilt högt i vardagslivet, och bjuds man på middag hemma hos någon bör man dyka upp runt en halvtimme sent. Att komma prick på utsatt tid kan uppfattas som oförskämt. Möten ställs ofta in med kort framförhållning.

Det är god sed att ta med en enkel present när man bjuds hem till någon, exempelvis blommor eller godis. Däremot ska man undvika att ge bort ringblommor samt vita eller röda blommor. Man bör också undvika presenter av importerat silver, eftersom det mexikanska silvret är världsberömt.

Mexikos matkultur är varierad och de regionala specialiteterna många. Några ingredienser finner man dock i de flesta rätter: majs, chilipeppar, bönor och ris. En av de vanligaste rätterna är tortilla, ett platt bröd gjort på majsmjöl. En tortilla fylls oftast med kött eller bönor och ost och kallas då taco eller quesadilla. Ofta äter man avokadoröran guacamole till.

Klädsel

I urbana miljöer är västerländsk klädsel vanligast. De som tillhör den rika delen av befolkningen klär sig ofta mycket elegant och bär dyra smycken. Klädkoderna är strikta, särskilt i skolan och i arbetslivet. Sandaler är något som få rika använder, då det sedan kolonialismens dagar förknippas med landsbygd, fattigdom och ursprungsfolk. På landsbygden är mer traditionell klädsel, ofta med rötter i ursprungsfolkens former och mönster, vanligt. Oavsett stil använder mexikaner gärna starka färger.

Traditioner och nationella helgdagar

De största högtiderna styrs av den katolska kalendern, även om inte alla har fått status som nationella helgdagar. Påsken är en av de viktigaste. På långfredagen spelar människor upp korsfästelsen av Jesus på många håll i landet– ett skådespel som ofta har en stor publik.

Den 12 december firas nationens skyddshelgon Vår fru av Guadalupe (på spanska Nuestra señora de Guadalupe). Enorma massor av utövande katoliker gör då en pilgrimsfärd till hennes heliga plats i Mexico City. Hon kallas också La Virgen de Guadalupe (Jungfrun från Guadalupe) och La Morena (den mörka).

Den 5 maj, Cinco de Mayo, firas Mexikos seger över franska inkräktare nära staden Puebla 1862. Parader för nationens suveränitet hålls i hela landet.

En ännu viktigare dag är självständighetsdagen den 16 september, då man firar att självständighetskampen inleddes 1810. Det offentliga Mexiko organiserar militärparader. Traditionen tillhör också de mest folkliga. Privata hus och offentliga byggnader smyckas med mexikanska flaggans färger under hela september. Man äter också en maträtt där rött, vitt och grönt symboliserar flaggan. 

Revolutionsdagen den 20 november är en statsstödd ritual som hyllar Francisco Maderos planerade uppror mot diktatorn Porfiro Díaz 1910, vilket blev inledningen på den mexikanska revolutionen. Firandet väcker måttligt folkligt engagemang.

Den religiösa högtiden Día de la Candelaria, som firar jungfru Marias renande och Jesus välsignande, firas den 2 februari.

En av de mest populära traditionerna är Dia de los Muertos – De dödas dag. Den firas den 2 november för att hylla de bortgångna nära och kära. Man äter då ett särskilt bröd – pan de muerto – som är långt, platt och sött. Många mexikaner gör också i ordning små altare åt de döda i sina hem. Ofta lägger man brandgula blommor på döda släktingars gravar, och många äter måltider och tillbringar natten på kyrkogården.

Julen firas i både religiös och sekulär skepnad. Utöver den religiösa betydelsen liknar firandet det västerländska, med tomte, julgran och familjen samlad för att äta gott och ge varandra presenter. Julmaten består bland annat av romeritos, en rätt med potatis, räkor och en ört som påminner om rosmarin.

Om våra källor

89488

Gratis nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

Varukorg

Totalt 0