2024

• September

• Omstridd domarlag antas i kongressen

  4 september

  En lag som avgör hur domare utses antas i kongressens andrakammare och väntas också antas i senaten. Lagen innebär att alla 7 000 domare i Mexiko ska väljas i allmänna val, i stället för som nu nomineras av presidenten och sedan godkännas av senaten. Förespråkarna, bland dem president Andrés Manuel López Obrador, anser att lagändringen gör att domarna hålls mer ansvariga inför väljarna medan kritiker menar att den rubbar maktbalansen i landet, riskerar att göra domare mer utsatta för påtryckningar och dessutom gör att regeringspartiet Morena kan få alltför stort inflytande. Planerna på reformen har lett till domarstrejker och stora demonstrationer. Även Högsta domstolens ledamöter har lagt ned arbetet i protest. Omröstningen i deputeradekammaren fick hållas i en sporthall sedan demonstranter blockerat ingången till kongressbyggnaden. Lagförslaget innebär också att antalet domare i Högsta domstolen minskar från elva till nio, deras förordnanden kortas från 15 till 12 år, antalet tjänsteår som krävs sänks från tio till fem år, och minimiåldern som varit 35 tas bort helt.

• Augusti

• Valmyndigheten ger regeringsalliansen rätt i tvist om valresultatet

  23 augusti

  Valmyndigheten fastställer formellt resultatet från valet i juni och konstaterar att regeringspartiet Morena tillsammans med sina två allianspartier – miljöpartiet PVEM och Arbetarpartiet – har kvalificerad majoritet i deputeradekammaren. Siffran motsvarar 73 procent av mandaten, trots att partiernas andel av röstern av var knappt 60 procent. Det formella fastställandet av resultatet kommer sedan oppositionen hävdat att regeringssidan fått för många mandat, baserat på hur valsystemet tolkas och om begränsningar gäller partier eller valallianser. Kvalificerad majoritet – minst två tredjedelar – krävs för författningsändringar. Regeringsalliansen saknar bara ett par mandat för att uppnå kvalificerad majoritet också i senaten och kan där tänkas locka över företrädare för något mindre parti. Den avgående presidenten Andrés Manuel López Obrador har föreslagit flera författningsändringar som den nya kongressen väntas besluta om när den inleder sitt arbete den 1 september. Det gäller bland annat en omstridd reform som innebär att domare ska utses i allmänna val. Ändringarna väntas antas innan Claudia Sheinbaum efterträder López Obrador den 1 oktober.

• Juli

• Två ledande narkotikakungar gripna i USA

  25 juli

  Två ledare inom den mäktiga Sinaloakartellen grips av amerikansk polis i Texas. De två är Ismael ”El Mayo” Zambada García, som grundade narkotikakartellen tillsammans med Joaquín ”El Chapo” Guzmán, och den andra är en son till "El Chapo", Joaquín Guzmán López. "El  Chapo" avtjänar sedan 2019 ett livstidsstraff i USA. Den 76-årige Ismael Zambada har undgått myndigheterna i årtionden. USA:s justitieminister Merrick Garland kallar Sinaloakartellen ”en av de våldsammaste och mäktigaste narkotikasmugglingsorganisationerna i världen". Åklagare i USA väckte i februari åtal mot Zambada för att ha planerat att tillverka och distribuera fentanyl, en drog som är starkare än heroin och som har stor del i den opiodkris som krävt hundratusentals liv i USA. Vissa uppgifter gör gällande att sonen Guzmán lurat Zambada i armarna på amerikansk polis då han gav honom skulden för för faderns gripande. En annan son till "El Chapo", Ovidio Guzmán López, greps i Mexiko i januari 2023) och utlämnades i september samma år till USA där rättegång väntar.

• Juni

• Claudia Sheinbaum segrar i presidentvalet

  2 juni

  Den förhandstippade Claudia Sheinbaum vinner valet till presidentposten med 59,8 procent av rösterna och kommer att efterträda Andrés Manuel López Obrador den 1 oktober. Den 61-åriga klimatforskaren och förra borgmästaren Sheinbaum blir landets första kvinnliga president och också den första judiska. Hon hör liksom företrädaren till vänsterpartiet Morena och har lovat att fortsätta med hans politik. På andra plats kommer Bertha Xóchitl Gálvez, som är kandidat för oppositionspartierna PAN, PRI och PRD, med drygt 27 procent och på tredje plats Jorge Álvarez Máynez som är kandidat för MC, med 10 procent. I det samtida kongressvalet blir Morena överlägset störst. Den valallians som Morena ingår i – tillsammans med miljöpartiet PVEM och Arbetarpartiet PT får 236 av de 500 mandaten i deputeradekammaren och 83 av de 128 mandaten i senaten. Alliansen PAN-PRI-PRD får 108/40 mandat i de två kamrarna och MC 27/5 (en oberoende kandidat tar också ett mandat i deputeradekammaren).

• Maj

• Blodigt slut på valrörelsen

  29 maj

  En borgmästarkandidat i delstaten Guerrero skjuts ihjäl och blir ytterligare ett offer för våldet. Ett 50-tal kandidater och anhöriga på lokal nivå har mördats under upptakten till valet som gäller president och kongress på nationell nivå samt tusentals regionala och kommunala poster.