Lärarfacket CNTE hotar i juni att störa fotbolls-VM, där Mexiko är ett av tre värdländer. Stora protestaktioner genomförs med krav på bättre villkor. Vid ett tillfälle före turneringen stormar lärare utbildningsdepartementet.

En våldsvåg bryter ut i februari sedan narkotikakungen Nemesio ”El Mencho” Oseguera dödats vid ett försök att gripa honom. Över 70 personer dör i samband med insatsen mot kartellen Jalisco nueva generación som därefter genomför hämndaktioner i över hälften av landets delstater. Runt 10 000 soldater sätts in för att kväsa våldet.

Importtullar på upp till 50 procent träder i januari i kraft på över 1 400 varor från Kina och andra länder med vilka Mexiko saknar frihandelsavtal. Syftet är att skydda den inhemska industrin och hindra att Mexiko utnyttjas som ”bakdörr” för export till USA.

Över 100 människor, flertalet poliser, skadas i samband med en demonstration vid presidentpalatset i november. Protesterna leds av en Generation Z-grupp, bestående av unga mexikaner, som tröttnat på det utbredda våldet i samhället. Ett par veckor tidigare mördades en borgmästare på öppen gata efter att ha krävt tuffa tag mot de narkotikakarteller som terroriserar landet.

Närmare 900 federala domare, även i Högsta domstolen, utses i allmänna val i juni. Efter en författningsändring är Mexiko det enda landet i världen där alla domare, sammanlagt runt 7 000, utses i allmänna val.

Trycket på Mexiko ökar när Donald Trump återkommer som president i USA, gällande migration, narkotikasmuggling och organiserad brottslighet. Mexiko blir ett av de första målen för Trumps tullkrig. Olika utspel och förhandlingar följer (läs om tullkriget här). Flera högt uppsatta kartellmedlemmar utlämnas under året.

Vänsterpartiet Morena behåller makten när Claudia Sheinbaum segrar i presidentvalet och blir Mexikos första kvinnliga president. Morena får med två allierade partier två tredjedelars majoritet i kongressens andrakammare.

Två ledare inom den mäktiga Sinaloakartellen grips i USA: grundaren Ismael ”El Mayo” Zambada samt en son till medgrundaren Joaquín ”El Chapo” Guzmán. Zambada döms 2026 till livstids fängelse medan domen mot Guzmán-sonen dröjer.

En första etapp av det omstridda ”maya-tåget” invigs. Den 150 mil långa järnvägen i en loop runt Yucatán-halvön förbinder mayaruiner med tropiska stränder, och är tänkt att stärka turismen. Infrastrukturprojektet har väckt starka miljöprotester.

Väljarna säger i en folkomröstning ja till att låta president Andrés Manuel López Obrador sitta kvar efter nästa val, trots författningens förbud mot omval. Valdeltagandet är för lågt för att resultatet ska gälla.

Regeringspartiet Morena stärker sin ställning något i mellanårsvalet.

En rapport slår fast att 85 000 människor försvunnit i Mexiko sedan kriget mot narkotikan inleddes 2006. Enligt andra beräkningar begicks runt 400 000 mord under perioden.

Det nya frihandelsavtalet USMCA (eller T-Mec) träder i kraft och ersätter Nafta som Mexiko, USA och Kanada slöt 1994.

Covid-19-pandemin som bryter ut under året och varar till 2022 orsakar en av Mexikos allvarligaste kriser, för både folkhälsa och ekonomi.

Finansminister Carlos Manuel Urzúa Macías avgår i juli i protest mot den ekonomiska politiken. Urzúa varnar för ”extremism”, från både höger och vänster.

Gränsbevakningen stärks och andra åtgärder vidtas för att hejda flödet av migranter mot gränsen i norr, efter hot från USA om strafftullar. Under årets första fem månader tar sig över 300 000 migranter in i Mexiko söderifrån.

En tidigare säkerhetsminister som också var chef för den federala polisen grips i USA. Genaro García Luna döms 2023 till ett långt fängelsestraff för att ha bistått narkotikagäng. Han är den högst uppsatta mexikanen som dömts för kopplingar till den organiserade brottsligheten.

Andres Manuel López Obrador väljs vid sitt tredje försök till president, nu som kandidat för Morena.

En av världens mest efterspanade personer, Sinaloakartellens ledare Joaquín ”El Chapo” Guzmán, grips under spektakulära former. Han utvisas senare till USA och döms till livstids fängelse.

Institutionella revolutionspartiet (PRI) återtar presidentmakten efter tolv år, och Enrique Peña Nieto blir president. Protester bryter ut bland anhängare till tvåan Andrés Manuel López Obrador, men blir mindre omfattande än vid föregående val.

Den nyvalda presidenten Felipe Calderón förklarar krig mot narkotikan, militären sätts in mot drogkartellerna och våldet.

Nationella aktionspartiets (PAN) behåller presidentmakten när Felipe Calderón segrar med knapp marginal. Massprotester bryter ut bland anhängare till valets tvåa, Demokratiska revolutionspartiets (PRD) Andrés Manuel López Obrador.

PRI:s 71 år långa maktmonopol bryts av PAN, Vicente Fox blir president.

Valutan rasar i värde under en svår finanskris, den så kallade tequilakrisen.

Det nordamerikanska frihandelsavtalet Nafta träder i kraft.

Mexiko hamnar i en svår skuldkris, betalningar på utlandslånen ställs in.

En jordreform antas och oljebolagen förstatligas.

Inbördeskrig leder till att diktatorn Díaz störtas och hundratusentals människor dör. Revolutionsperioden avslutas med att en ny författning antas som lägger grunden för det moderna Mexiko.

Diktatur råder under general Porfirio Díaz.

Mexiko är ett kejsardöme under Maximilian I, en habsburgs ärkehertig som installeras av franska trupper med stöd av mexikanska monarkister. Maximilian avrättas när republikaner återtar makten.

Mexiko förlorar halva sitt territorium i krig mot USA.

Frigörelsekriget tar slut när Spanien erkänner Mexiko.

Mexiko utropar självständighet från Spanien.

Spanjorerna under Hernán Cortés besegrar aztekväldet och dess sista härskare Cuauhtémoc.

Aztekerna grundar sin huvudstad Tenochtitlán på den plats där Mexico City ligger i dag. 

Olmekernas kultur växer fram under 800-talet.