Ukraina – Demokrati och rättigheter

Ukrainsk nationalism har vuxit de senaste åren och liksom den ryska spelat allt större roll i befolkningens vardag. Pressfrihet garanteras i lag, men ett propagandakrig har rasat mellan Ukraina och Ryssland i flera år och gjort det svårt att navigera i medielandskapet. Utbredd korruption har motverkat utvecklingen av en rättsstat.

Ukraina har – även om grundlagen ändrats flera gånger – i viktiga avseenden strävat efter att bli ett mer demokratiskt och rättssäkert land de senaste åren. En organisation som driver på i den riktningen, Center for civil liberties, har belönats med både Nobels fredspris och Right Livelihood-priset 2022.

Landets historia som sovjetrepublik fram till 1991 gör det viktigt för en ukrainare att klargöra vem hen vill vara, och vilket samhälle som önskas. Till exempel har ukrainare kunnat välja mellan nya fackförbund, som kallat sig oberoende, och gamla, arvtagare till organisationer som fanns i det centralstyrda sovjetsystemet där det ytterst var Moskva som bestämde.

När det nu har rasat krig i flera landsändar i flera år, och sedan 2022 i hela landet (se Inrikespolitik och författning) har befolkningens etniska tillhörighet blivit den viktigaste dimensionen. I vardagen avgör den ibland vad som kan sägas och vad som är tillåtet att göra. Till exempel måste den som är ortodoxt kristen i praktiken definiera om den religiösa tillhörigheten är ukrainsk eller rysk (se Religion).

En språkstrid har satt gränser också i skola och kultur. Enligt lagkrav ska undervisning ske på ukrainska, även om kompletterande undervisning på andra språk tillåts. Det finns flera språkliga minoriteter i gränsområden. För dem är undervisning i minoritetsspråk en viktig fråga.

Censur har kunnat stoppa filmer på ryska. Det regionala parlamentet i Lviv förbjöd 2018 ryska språket i kultur, till exempel böcker och musik. Moskvavänliga artister har ibland stoppats vid gränsen, och nationalistiska markeringar har gjorts återkommande i Eurovision Song Contest. Till följd av krigsläget har TV-kanaler i princip slutat sända program på ryska.

Presidentvalet 2019 vanns av Volodymyr Zelenskyj, en kandidat som växte upp med ryska i familjen. Kanske var det ett tecken på att stora grupper av ukrainare var emot polariseringen. En lag har gjort det obligatoriskt för statstjänstemän att tala ukrainska, men den rysktalande nye presidenten lovade att se över lagen. Under krigsläget från 2022 blev Zelenskyj personligen den som samlade motståndet mot den ryska invasionen.

De hårdföra nationalistgrupperna är socialt konservativa. En lag mot diskriminering antogs 2015, men hbtq-aktivister har framhållit att deras rättigheter inte respekteras. Amnesty International har också lyft fram att kvinnoorganisationer riskerar våld från högerextremistiska organisationer.
Ukraina har skrivit under men inte ratificerat Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.

Korruption är ett omfattande och svårbekämpat problem – inom politiken, förvaltningen, till och med inom skolsystemet. Västländer och internationella organisationer har, med varierande framgång, använt lånelöften och bidrag för att förmå Ukrainas styrande till åtgärder. Enskilda medborgare som engagerar sig mot mygel riskerar repressalier från personer som tjänar på skumrask. Bland ledande politiker har många antingen själva varit ”oligarker” (rika affärsmän), som chokladmagnaten Petro Porosjenko, eller kopplats till oligarker. Det stora inflödet av materiellt och ekonomiskt bistånd till stöd för Ukrainas försvar har genererat nya möjligheter till fusk och flera avslöjanden av korruption riktad mot statskassan har rapporterats under krigsåren.

På Transparency Internationals lista över korruptionsgraden i världens länder rankas Ukraina på plats 104 av 182 (se lista här). En översikt över de senaste korruptionsaffärerna finns här.

Misstänkta röstköp resulterade enligt Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i 125 brottsutredningar efter parlamentsvalet 2019, även om själva valet anses ha genomförts väl. OSSE har också kritiserat bristande insyn i Ukrainas system för partifinansiering.

YTTRANDEFRIHET OCH MEDIER

Ukraina placeras som nummer 61 i Reportrar utan gränsers (RUG) pressfrihetsindex, se lista här. Det var mycket bättre än Ryssland, och bättre än grannlandet Ungern där pressfriheten suttit trångt på senare år.

Efter den ryska storinvasionen 2022 har ett tjeckiskt mediebolag inlett sändningar på ukrainska via internet och via en mobilapp. Tjeckien är ett av de länder som tagit emot krigsflyktingar.

Mediefriheten i Ukraina ökade efter ”Majdanrevolutionen” 2014, men många problem har återstått. Medierna ägs i hög grad av oligarker, vars ekonomiska och politiska intressen styr nyhetsrapporteringen. Oberoende medier har haft svårt att bära sig ekonomiskt. Dessutom har det rått brist på välutbildade journalister.

I de ryskstödda separatistenklaverna i öster finns inga möjligheter att bedriva oberoende nyhetsrapportering. Men också ukrainska staten har fått kritik för odemokratiska metoder redan före krigsutbrottet 2022, och rapporteringen från båda sidor präglas starkt av propaganda.

Ryska radio- och TV-sändningar har blockerats, ryska böcker och tidningar förbjudits och journalister som arbetat i Ryssland eller ryskstödda utbrytarområden har ibland inte släppts in i landet. 2018 förbjöds den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti att arbeta i Ukraina, ett treårigt förbud. I samband med presidentvalet 2019 hade även journalister från västländer svårt att få inresetillstånd. Sedan 2014 har internetsajten Myrotvorets, med kopplingar till regeringen och säkerhetstjänsten, pekat ut människor som varit verksamma i ryskstödda områden som "fiender till Ukraina". 2015 mördades två personer, varav en journalist, sedan deras namn lagts ut på sajten.

Överlag hade dock arbetsförhållandena för journalister förbättrats fram till krigsutbrottet 2022. Under de tidigare presidenterna Leonid Kutjma (1994–2004) och Viktor Janukovytj (2010–2014) utsattes medier ofta för politiska påtryckningar och fysiska hot. Georgij Gongadze, som hade avslöjat korruption och maktmissbruk, hittades halshuggen utanför Kiev 2000. En tidigare polischef dömdes 2013 till livstids fängelse. Han erkände mordet men pekade också ut dåvarande presidenten Kutjma för delaktighet. Ett åtal mot Kutjma lades ned 2011 (se Modern historia).

Reportrar utan gränser riktade 2018 skarp kritik mot Ukrainas säkerhetstjänst för en märklig händelse då man iscensatte ett låtsasmord på den prisbelönte ryske exiljournalisten Arkadij Babtjenko. Det fanns en hotbild mot honom, men även seriösa massmedier fördes bakom ljuset. Händelsen gav också tillfälle för Rysslands regering att kritisera Ukraina för att ha brukat Babtjenko i propagandasyfte.

Det finns både ukrainskspråkiga och ryskspråkiga tidningar. I själva verket är ukrainare ofta vana att läsa båda språken.

Utöver den statliga public service-kanalen UA:Persjyj finns tre större TV-bolag med sändningar som i princip når hela landet och en rad lokala och regionala kanaler. De flesta större mediebolag har också radiokanaler. 2020 inledde Ukraina sändningar i en ny kanal riktad mot separatisthållna områden, där tittarna annars mest ser rysk TV. Kanalen Dim ("Hem") erbjuder bland annat sport och underhållning från ukrainska TV-bolag, men också göra egna nyhetssändningar.

RÄTTSVÄSEN OCH RÄTTSSÄKERHET

Formellt har domstolarna alltid varit oberoende, men i praktiken har de varit känsliga för påtryckningar från regimen.

Den politiska styrningen av rättsväsendet förvärrades under Viktor Janukovytjs tid som president (2010–2014). Han utsåg en allierad till riksåklagare och denne sade uttryckligen att det var hans jobb att verkställa presidentens beslut. Åtal väcktes mot 13 högt uppsatta medlemmar av den föregående regeringen. Mest uppmärksammade var fängelsedomar mot förra premiärministern Julia Tymosjenko och förre inrikesministern Jurij Lutsenko (se Modern historia). Människorättsorganisationer betraktade dem som politiska fångar.

En sanering av rättsväsendet påbörjades efter revolutionen 2014, när parlamentet beslöt att reformera riksåklagarämbetet. 2016 antog parlamentet flera lagar som syftade till att stärka domstolarnas oberoende och minska möjligheterna till korruption inom rättsväsendet. Reformen innebar bland annat att de domare presidenten utser ska ha nominerats av en oberoende kommitté och enbart valts utifrån sin yrkeskompetens. Även efter maktskiftet 2014 har det blåst kring rättsväsendet. Den riksåklagare som utnämndes 2015 fick snabbt rykte om sig att skydda mutkolvar genom att förhala korruptionsutredningar. Efter ett år på posten avskedades han av parlamentet, men det utbröt genast kritik mot den då nye presidenten Porosjenko därför att han till ny riksåklagare utnämnde en lojal medarbetare utan juridisk skolning.

2018 inrättades till sist en domstol mot korruption, vilket bidrog till att EU och IMF godkände nya lån till Ukraina. 2019 utdelade Författningsdomstolen däremot ett nytt slag mot korruptionsbekämpningen genom att underkänna en del av strafflagen som hade utformats just för att minska omvärldens oro för att pengar som lånats upp av staten skulle försvinna ned i fel fickor (se Kalendarium). Även 2020 underkändes lagar riktade mot korruption av Författningsdomstolen (se Kalendarium). Lagar som antogs 2021 syftar till att stärka domarkårens oberoende.

Poliskåren blev också föremål för reformer och västlig finansiering efter 2014. Patrullerande polisstyrkor har sedan dess omorganiserats, men nästan alla landets poliser i övrigt rapporterades ha fått behålla sina jobb. 2020 framkom anklagelser mot poliser om allvarliga övergrepp (se Kalendarium).

Dödsstraffet avskaffades 2000. Svåra missförhållanden har fortsatt förekomma i häkten och fängelser.

De Moskvatrogna separatistområdena i öster håller sig med egna åklagare och domstolar. 2019 dömdes en journalist från Radio Free Europe, som finansieras av USA, till 15 års fängelse på anklagelser om spioneri.

Alla ansträngningar för ökade fri- och rättigheter, och tryggare rättssystem, svajar nu på gungfly genom det krig Ryssland inledde 2022. Internationella brottmålsdomstolen ICC har utfärdat en arresteringsorder för Rysslands president Vladimir Putin. Domstolen anser att Putin gjort sig skydig till krigsbrott genom att vara ansvarig för deportation av barn från Ukraina till ryskkontrollerat område. Utredare har kommit fram till att det har skett krigsförbrytelser och insamling av bevis pågår.

Ukraina blev medlem av ICC 2025. Landet var tidigare inte ansluten till domstolen men hade, i en särskild deklaration, erkänt domstolens jurisdiktion i samband med Rysslands annektering av Krim 2014.

Om våra källor