Ukraina
Ukraina är Europas till ytan näst största land. Frigörelsen från Sovjetunionen 1991 var svår och landet har präglats av tidvis auktoritärt och ständigt korrumperat styre med starka inneboende motsättningar. En revolution 2014 förde Ukraina på kollisionskurs med Ryssland, som annekterade halvön Krim och iscensatte ett väpnat uppror i landets östra delar. Hotet från Ryssland, som sedan 2022 tar sig uttryck i en fullskalig militär invasion, har gett Ukraina starkt stöd från västvärlden.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2026
-
Januari
-
Civila dödstal stiger
Under 2025 registrerade FN fler civila dödsfall i Ukraina än under de två föregående åren. Det totala antalet under 2025 uppgick till minst 2 514 döda och 12 142 skadade, vilket enligt FN är en ökning med 31 procent jämfört med 2024. FN förklarar ökningen med intensifierade strider längs frontlinjen och Rysslands användning av långdistansvapen med stor slagkraft. Det finns ingen tillförlitlig siffra för det totala antalet civila som dödats i Ukraina sedan Ryssland invasion 2022. FN har verifierat nästan 15 000 civila dödsfall men menar att den faktiska siffran sannolikt är betydligt högre eftersom det inte går att verifiera dödsfall i områden som hamnat under rysk ockupation.
-
Ukrainas allierade enas om plan efter vapenvila
Vid ett möte i Paris enas representanter för "de villigas koalition" om hur Ukrainas säkerhet ska garanteras efter en vapenvila. Frankrike, Storbritannien och andra europeiska länder ska bidra med soldater till en multinationell styrka medan USA ska leda övervakningen av vapenvilan. I deklarationen som skrivs under ges emellertid inget löfte om att den multinationella styrkan ska understödja Ukraina vid en eventuell ny rysk attack, något som Ukraina eftersträvar. I en kommentar till mötet upprepar Ryssland sitt motstånd mot att Nato-styrkor placeras ut i Ukraina och säger att alla sådana enheter kommer att betraktas som legitima mål för rysk krigföring.
-
Ny ommöbleringar i toppskiktet runt Zelenskyj
President Volodmyr Zelenskyj utnämner en ny stabschef och genomför ännu en regeringsombildning (se 14 juli 2025). Till ny stabschef utses Kyrylo Budanov som varit chef för den militära underättelsetjänsten HUR. Zelenskys tidigare stabchef och långvarige bundsförvant Andrij Jermak sparkades i slutet av föregående år i samband med en korruptionsutredning (se 28 november 2025). Som chef för HUR har Budanov gjort sig känd för ett antal vågade och framgångsrika militära operationer på rysk mark. Dagen därpå meddelar Zelenskyj ett byte på försvarsministerposten. Denys Sjmyhal som bara varit försvarsminister ett halvår blir energiminister. Han ersätts av den 34-årige Mychajlo Fedorov som hittills varit minister med ansvar för teknologi och digital omställning. Liksom Sjmyhal saknar Fedorov militär erfarenhet. Utnämningen av Fedorov ses som ett sätt för regeringen att stärka den teknologiska utvecklingen inom försvaret.
-
2025
-
December
-
EU-lån i stället för frysta ryska tillgångar
Från EU kommer besked om att unionen ska låna 90 miljarder euro för att stötta Ukraina under två år. Det är resultatet av ett toppmöte där förhoppningar fanns om ett betydligt större belopp skulle säkras via frysta ryska tillgångar för ett lån till Ukraina. EU-ledarna lyckades dock inte enas om att använda de ryska tillgångarna. Av de 27 EU-länderna ska 24 stå för det nya lånet – Ungern, Tjeckien och Slovakien får ett undantag i utbyte mot att de inte lägger veto mot beslutet.
-
Nytt förslag till USA för slut på kriget
Regeringen skickar en uppdaterad plan för att nå en slut på kriget med Ryssland till Washington. Planen är ett steg i en process som har pågått alltsedan USA lade fram en fredsplan som Kiev ansåg låg alltför nära ryska krav (se 20 november 2025). Den version som Ukraina nu lägger fram innebär bland annat att landet får behålla en stor armé samtidigt som västmakterna ska stå för ett kollektivt försvarsliknande skydd för att avskräcka Ryssland från nya attacker efter en vapenvila. De svåra frågor som rör territorium och de ryskockuperade områdenas framtida status lämnas olösta för att hanteras senare, i samtal på presidentnivå. Det ukrainska förslaget kommer att utgöra underlag för diskussioner de kommande månaderna mellan Ukraina, USA och de europeiska länder som ingår i "de villigas koalition". Ryssland avvisar alla ändringar från den första 28-punktsplanen.
Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.
Mer läsning finns här!
I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.
Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.
Tipsa gärna dina vänner!
