Ukraina
Ukraina blev självständigt 1991, men frigörelsen från Sovjetunionen var svår och landet har präglats av tidvis auktoritärt och ständigt korrumperat styre med starka inneboende motsättningar. En revolution 2014 förde Ukraina på kollisionskurs med Ryssland, som annekterade halvön Krim och iscensatte ett väpnat uppror i landets östra delar. Hotet från Ryssland, som sedan 2022 tar sig uttryck i en fullskalig militär invasion, har gett Ukraina starkt stöd från västvärlden.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2026
-
Februari
-
Fångutväxling efter trepartssamtal
En andra förhandlingsrunda mellan representanter från Ryssland, Moskva och USA avslutas i Abu Dhabi utan att parterna lyckats enas om något mer än en rysk-ukrainsk fångutväxling, den första på fem månader. Svåra frågor återstår att lösa, bland annat vad som ska hända vid en eventuell fred med de ukrainska territorier som ockuperas av ryska styrkor. Samtalen i Abu Dhabi inleddes i slutet av januari. Det var då första gången som delegationer från de tre länderna satt vid samma bord för att diskutera den fredspan som USA lade fram i slutet av 2025. Samtalen som återupptogs den 17 februari i Genève har ackompanjerats av omfattande ryska bombningar mot Ukrainas energiförsörjning. Miljoner ukrainare har drabbats av strömavbrott orsakad av ryska attacker samtidigt som det råder iskyla i stora delar av landet.
-
-
Januari
-
Civila dödstal stiger
Under 2025 registrerade FN fler civila dödsfall i Ukraina än under de två föregående åren. Det totala antalet under 2025 uppgick till minst 2 514 döda och 12 142 skadade, vilket enligt FN är en ökning med 31 procent jämfört med 2024. FN förklarar ökningen med intensifierade strider längs frontlinjen och Rysslands användning av långdistansvapen med stor slagkraft. Det finns ingen tillförlitlig siffra för det totala antalet civila som dödats i Ukraina sedan Ryssland invasion 2022. FN har verifierat nästan 15 000 civila dödsfall men menar att den faktiska siffran sannolikt är betydligt högre eftersom det inte går att verifiera dödsfall i områden som hamnat under rysk ockupation.
-
Ukrainas allierade enas om plan efter vapenvila
Vid ett möte i Paris enas representanter för "de villigas koalition" om hur Ukrainas säkerhet ska garanteras efter en vapenvila. Frankrike, Storbritannien och andra europeiska länder ska bidra med soldater till en multinationell styrka medan USA ska leda övervakningen av vapenvilan. I deklarationen som skrivs under ges emellertid inget löfte om att den multinationella styrkan ska understödja Ukraina vid en eventuell ny rysk attack, något som Ukraina eftersträvar. I en kommentar till mötet upprepar Ryssland sitt motstånd mot att Nato-styrkor placeras ut i Ukraina och säger att alla sådana enheter kommer att betraktas som legitima mål för rysk krigföring.
-
Ny ommöbleringar i toppskiktet runt Zelenskyj
President Volodmyr Zelenskyj utnämner en ny stabschef och genomför ännu en regeringsombildning (se 14 juli 2025). Till ny stabschef utses Kyrylo Budanov som varit chef för den militära underättelsetjänsten HUR. Zelenskys tidigare stabchef och långvarige bundsförvant Andrij Jermak sparkades i slutet av föregående år i samband med en korruptionsutredning (se 28 november 2025). Som chef för HUR har Budanov gjort sig känd för ett antal vågade och framgångsrika militära operationer på rysk mark. Dagen därpå meddelar Zelenskyj ett byte på försvarsministerposten. Denys Sjmyhal som bara varit försvarsminister ett halvår blir energiminister. Han ersätts av den 34-årige Mychajlo Fedorov som hittills varit minister med ansvar för teknologi och digital omställning. Liksom Sjmyhal saknar Fedorov militär erfarenhet. Utnämningen av Fedorov ses som ett sätt för regeringen att stärka den teknologiska utvecklingen inom försvaret.
2025
-
December
-
EU-lån i stället för frysta ryska tillgångar
Från EU kommer besked om att unionen ska låna 90 miljarder euro för att stötta Ukraina under två år. Det är resultatet av ett toppmöte där förhoppningar fanns om ett betydligt större belopp skulle säkras via frysta ryska tillgångar för ett lån till Ukraina. EU-ledarna lyckades dock inte enas om att använda de ryska tillgångarna. Av de 27 EU-länderna ska 24 stå för det nya lånet – Ungern, Tjeckien och Slovakien får ett undantag i utbyte mot att de inte lägger veto mot beslutet.
Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.
Mer läsning finns här!
I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.
Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.
Tipsa gärna dina vänner!
