Storbritannien – Aktuell politik

Väljarnas nej till fortsatt EU-medlemskap 2016, och utträdet 2020, har skakat om det politiska livet i Storbritannien. Villkoren för skilsmässan från EU, brexit, och hur relationen med unionen ska se ut överskuggar många andra frågor. Efter en tids turbulens på premiärministerposten, där Boris Johnson fick avgå efter en rad skandaler, och Liz Truss gjorde ett rekordkort mellanspel, blev förre finansministern Rishi Sunak regeringschef i oktober 2022.

Boris Johnson tvingades i juli 2022 avgå som ledare för Konservativa partiet (ofta kallat Tories) efter en rad skandaler. Det handlade om såväl korruptionsaffärer som avslöjanden om att Johnson och hans medarbetare hade brutit mot de tuffa regler som regeringen själv hade infört för att bekämpa coronapandemin genom fester på 10 Downing Street – premiärministerns eget kontor och residens. I juni 2023 slog ett utskott i parlamentet fast att Johnson medvetet hade vilselett ledamöterna och en stor majoritet i kammaren röstade till stöd för utredningens slutsatser. Rapporten spädde på splittringen i Torypartiet, och Johnson hävdade att han utsatts för en häxjakt. 

I partiledarvalet som följde i september 2022 på Johnsons avgång besegrade utrikesminister Liz Truss den förre finansministern Rishi Sunak, och blev därmed premiärminister, den tredje kvinnan på posten. Truss hann inte med mycket mer än att lägga fram en budget som Internationella valutafonden (IMF) sågade och som fick marknaderna och pundet att rasa innan förtroendet för henne var förbrukat. Hon efterträddes i oktober 2022 av Rishi Sunak som blev landets första premiärminister med påbrå från en tidigare koloni, Indien.

Vid sitt tillträde betonade Sunak de ekonomiska räddningsinsatser som han hade gjort som finansminister under coronapandemin och lugnade marknaderna.

Kriser efter brexit

Kring årsskiftet 2020/2021 löpte de övergångsregler som Storbritannien och EU hade enats om ut efter Storbritanniens utträde. Därmed blev konsekvenserna av brexit tydliga. Det uppstod brist på personal inom flera branscher. Samtidigt var regeringen tvungen att hantera de stora problem som uppstått i spåren på coronapandemin, inte minst långa vårdköer och växande sociala klyftor, i ett land där utsatta grupper redan hade drabbats hårt av många års besparingspolitik. Stigande energi- och matpriser i spåren av Rysslands krig i Ukraina har lagt sten på börda.

För att hantera alla kriser höjdes flera skatter och stödpaket lades fram för att hjälpa hushållen, men åtgärderna har bara till en viss del lyckats dämpa effekterna av de allt högre priserna. I krisernas spår har strejkerna också blivit fler, då bland annat tågpersonal och sjuksköterskor har krävt högre löner och bättre arbetsvillkor.

Utöver ekonomin är en av Sunaks högst prioriterade områden att stoppa migrationen över Engelska kanalen. I mars 2023 lade hans regering fram ett kontroversiellt förslag om att avvisa i princip alla migranter som olagligt tar sig till Storbritannien i småbåtar (förslaget stoppades dock). Fler än 45 000 människor kom på detta vis till Storbritannien under 2022. Bara några dagar efter det att förslaget lades fram enades Sunak med Frankrikes president Emanuel Macron om ett avtal där Storbritannien ger Frankrike över 500 miljoner euro för att stärka patrulleringen av Engelska kanalen och till att upprätta en arrest för migranter.

Sunak har satsat betydande prestige på att få igenom ett system där Rwanda får betalt av regeringen i London mot att asylsökande till Storbritannien skickas till det afrikanska landet för prövning där. I december 2023 röstade underhuset med knapp marginal för en modifierad variant av det kontroversiella förslaget. Månaden före stoppades en tidigare version av Högsta domstolen med motiveringen att skyddbehövande riskerade att deporteras av Rwanda till sina hemländer där de kunde komma att förföljas. Flera hårdföra framträdande tories anser dock att förslaget är för mjukt och har förordat att Storbritannien skulle lämna Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Förslaget är ännu inte antaget.

Sunaks smekmånad var kort. Redan i lokalvalen i England i maj 2023 led hans parti nederlag i många distrikt, medan i synnerhet Labour gick kraftigt framåt. Nästa val ska äga rum senast i januari 2025, men det spås bli utlyst till före jul 2024.

Rishi Sunak tillträdde som premiärminister i oktober 2022. Han blev den första personen från den asiatiska minoriteten och den första hindun på posten. Foto: Stefan Rousseau/AP/TT

Relationen till EU

Fastän Storbritannien och EU ingått ett avtal om villkoren för ett utträde ur unionen, och landet lämnade samarbetet i januari 2020, fortsatte förhandlingarna mellan dem. Nu handlade det om hur deras framtida relationer skulle se ut. EU vidhöll att ett nytt avtal måste garantera att parterna skulle kunna konkurrera med varandra på lika villkor och att britterna måste fortsätta att följa unionens regler på flera områden, något den brittiska regeringen inte ville gå med på. Det gällde allt från migration till industripolitik. Inom Konservativa partiet fanns det också ambitioner om att landet skulle stärka sin roll globalt (se Utrikespolitik och försvar).

Till de mer svårlösta problemen hörde vilka regler som skulle gälla för EU-medborgare som bodde i Storbritannien och vice versa, samt hur mycket britterna skulle betala till EU för skilsmässan. Även dessa förhandlingar gick trögt, men i slutet av 2020 lyckades parterna enas om ett handels- och samarbetsavtal (se Kalendarium och Utrikespolitik och försvar).

Det stod snart klart att den lösning man hade enats om för att undvika en hård gräns mellan den brittiska provinsen Nordirland på den irländska ön och själva landet Irland fortsatte att skapa problem (se nedan). Det uppstod också friktion mellan Storbritannien och framför allt Frankrike kring fiskefrågor.

Under brexitprocessen hade vänstern stärkts inom Labour, som då leddes av Jeremy Corbyn. Men Sedan Corbyn avgått efter valnederlaget 2019 leds partiet av Keir Starmer och har tagit ett tydligt steg åt höger. Opinionsmätningar visade 2023 att en majoritet av britterna, och Labourväljare mer än Toryväljare, återigen vill vara en del av den europeiska gemensamma marknaden. Starmer driver dock inte frågan aktivt.

Nordirland och Skottland

Nordirlandsprotokollet, den särlösning för provinsen som Storbritannien och EU hade enats om för att inte äventyra den sköra balans som rått där sedan fredsavtalet slöts 1998, har kommit att omförhandlas (se Kalendarium). 

De probrittiska, nordirländska unionistpartierna motsatte sig protokollet högljutt och i februari 2022 lämnade Demokratiska unionistpartiet (DUP) provinsregeringen som därmed föll (enligt fredsavtalet från 1998 måste partier från skilda sidor av konflikten gemensamt styra provinsen).

Provinsvalet i Nordirland i maj 2022 skapade en än mer laddad politisk situation, då Sinn Féin, som längre beskrevs som IRA:s politiska gren, blev största parti i Stormont (se Nordirland: På väg mot fred).

För DUP blev det svårsmält att det i praktiken skulle uppstå en gräns i havet mellan Nordirland och övriga delar av Storbritannien och handelshinder skulle upprättas. DUP fick i januari 2024 försäkringar från London om att det inte skulle ske, samtidigt som provinsen skulle bli kvar i EU:s tullunion och ha öpen gräns mot Irland. Därmed kunde partiet meddela sin återgång till regeringen i Belfast. 

I februari 2024 kunde därför Michelle O'Neill från Sinn Féin bli den första Irlandsnationalistiska försteministern i Nordirland. O'Neills tillsättning var symboliskt betydelsefull eftersom Nordirland enbart hade styrts av probrittiska ledare, även om hennes kollega från DUP Emma Little-Pengelly, med titeln biträdande försteminister, formellt har lika mycket makt. O'Neill sade kort efter sin installation att hon räknar med en folkomröstning om förening med republiken Irland inom tio år.

I Skottland fortsatte samtidigt Skotska nationalistpartiet (SNP) att driva på för att få till en ny folkomröstning om självständighet, något som den brittiska regeringen säger nej till (se Skottland). Högsta domstolen slog också fast i november 2022 att Skottland inte har rätt att genomföra en sådan utan tillstånd från London. Skottlands försteminister Nicola Sturgeon från SNP avgick oväntat i februari 2023 och ersattes av Humza Yousaf. Våren-försommaren 2023 skakades SNP av en skandal då Sturgeon, hennes make och partiets kassör förhördes av polis om misstänkta oegentligheter i samband med användning av kampanjmedel.

Följ den löpande utvecklingen i landet i Kalendarium. 

Om våra källor

LÄSTIPS: läs mer om Storbritannien i UI:s publikation Utrikesmagasinet:
Brexit bakom svängdörrar i ”elaka partiet” (2022-11-03)