Spanien – Befolkning och språk

Spaniens födelsetal faller till allt lägre nivåer, och kvinnorna som föder barn sent blir fler. På senare år har befolkningen ibland minskat, men tack vare omfattande invandring är trenden ändå att antalet invånare sakta växer. Spanjorerna blir också allt äldre, ungefär var femte invånare är 65 år eller äldre.

Madrid är Spaniens mest tätbefolkade region, följd av kusttrakterna och ögrupperna Kanarieöarna och Balearerna. Störst befolkning har Andalusien i söder, Katalonien och regionerna Madrid och Valencia. Samtidigt tappar regioner som Asturias, Kastilien-León och Extremadura invånare, liksom de två exklaverna Ceuta och Melilla. Avfolkningen av landsbygden är ett stort problem. 

En stor majoritet av spanjorerna har ibero-romanskt ursprung och har den kastilianska formen av spanska som modersmål eller andraspråk (se nedan).

Låga födelsetal

Den förväntade livslängden i Spanien hör till världens högsta. År 2050 beräknar regeringen att närmare en tredjedel av befolkningen kommer att vara över 64 år. För att klara påfrestningen på ekonomin beslutade den dåvarande konservativa regeringen 2011 att höja pensionsåldern (se även Sociala förhållanden).

Samtidigt är födelsetalen låga. Spanjorerna skaffar barn sent, inte minst av ekonomiska skäl. Andelen kvinnor som föder barn före 25 års ålder blir mindre och andelen som föder efter 40 blir större. 2021 var medelåldern för kvinnor när de skaffade sitt första barn nästan 33 år.

Sedan 2016 har befolkningen börjat öka på nytt, om än i långsam takt och en nedgång förekom under coronapandemin 2020 som drabbade landet hårt.

Hög invandring

Invandringen ökade kraftigt från 1980‑talet. Efter en tillfällig minskning under finanskrisen har den åter tagit fart. Under 2025 var ungefär 7 miljoner av Spaniens drygt 49,4 miljoner utländska medborgare (14 procent). De största grupperna kom från Marocko, Rumänien och Colombia. Antalet ukrainare ökade kraftigt efter Rysslands invasion 2022 och många fick uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv.

Många invandrare arbetar inom lågavlönade serviceyrken. Samtidigt lider Spanien  brist på kvalificerad arbetskraft. Sommaren 2022 lättade regeringen på reglerna för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU för att de ska kunna arbeta inom turistnäringen eller jordbruket. Utländska studenter får också tillstånd att arbeta i upp till 30 timmar i veckan.

En lag från 2015 innebär att sefardiska judar, vars anfäder tvingades lämna Spanien 1492, har kunnat ansöka om medborgarskap. 2021 rapporterades att sammanlagt fler än 36 000 fått bli spanska medborgare, efter ansökningar från framför allt Marocko, Venezuela och Turkiet.

Över två miljoner ättlingar till människor som flydde inbördeskriget på 1930-talet och Franco-diktaturen (se Äldre historia) har sökt om att få medborgarskap. Lagen som antogs 2022 ger barn och barnbarn till spanjorer som förlorade eller avsade sig sitt medborgarskap rätt att begära att återfå sitt medborgarskap. Även individer som flydde förföljelse på grund av sexuell läggning eller könsidentitet omfattas. Tidsfristen för ansökningarna gick ut i oktober 2025.  Uppemot hälften av ansökningarna kom från Argentina. Ett stort antal ansökningar kom även från Brasilien, Kuba, Mexiko och Venezuela. Behandlingen av ansökningarna väntas ta uppemot fyra år.  

Flyktingar och migranter

Asylsökande och migranter från andra sidan Medelhavet tar sig ofta till Spanien. Ökningen under en följd av år på 2000-talet tillskrivs att andra EU-länder för en mer restriktiv invandringspolitik. Men tillströmningen påverkas av ökat samarbete med Marocko (se även Demokrati och rättigheter) samt EU:s avtal med Turkiet och Libyen om att försvåra smuggling av migranter. Fler försöker ta sig till Kanarieöarna via båt från länder med kust i Västafrika, en farlig rutt (se Kalendarium). 

Den socialistledda regeringen beslutade i början av 2026 att ge ungefär 500 000 papperslösa migranter uppehållstillstånd. Beslutet omfattar den som kan bevisa att de bott i Spanien i minst fem månader före den 31 december 2025, och är ostraffad. Ansökningsperioden väntas pågå från april till slutet av juni 2026. Uppehållstillståndet gäller i ett år och kan förlängas. Antalet papperslösa beräknas enligt tankesmedjan Funcas uppgå till drygt 800 000, varav många är från Colombia, Peru and Honduras. 

Språk

Kastilianska (spanska) är officiellt språk i hela Spanien. Katalanska, samt valencianska och baleariska som är varianter, är liksom galiciska och baskiska officiella språk inom sina respektive regioner. Spanska, katalanska och galiciska tillhör den ibero-romanska språkgruppen. Katalanska är nära släkt med provençalska, som talas på den franska sidan av Pyrenéerna, medan galiciska ligger nära portugisiskan.

Den förindoeuropeiska baskiskan liknar inget annat nu levande språk. Under Francodiktaturen 1939–1975 förbjöds de regionala språken och tilläts igen först 1978.

Socialistledda koalitionsregeringar har kunnat bildas på senare år genom att vänstern har lutat sig mot regionala partier. Språkfrågan, till exempel rätten att kommunicera med myndigheter på minoritetsspråk, har förts fram i förhandlingarna. Minoriteterna fick 2023 löften från parlamentets nyvalda talman om att ledamöterna ska kunna bruka katalanska, baskiska och galiciska i arbetet som folkvalda.

Arabiska lånord är mycket vanliga, inte minst i geografin (se Äldre historia). Exempel: floden Guadalquivir av al-wadi al-kabir ("stora floden") och Gibraltar av jabal Tariq ("Tariqs berg"). Det mycket spridda uttrycket Olé! tros vara en förvanskning av det arabiska utropet wa Allah ("vid Gud").

I en persons fullständiga namn anges både faderns och moderns efternamn, i den ordningen (på portugisiska gör man tvärtom, modersnamnet först). 

Om våra källor