Saudiarabien – Aktuell politik

All politisk makt i Saudiarabien ligger hos kungafamiljen Al Saud. De flera tusen prinsarna dominerar både näringslivet och offentliga ämbeten på alla nivåer. Politiska partier är förbjudna och bokstavstrogen islam utgör ett fundament för staten. I praktiken styrs landet idag av den åldrige kung Salmans son, kronprins Mohammed bin Salman. Med honom har en modernisering sjösatts, samtidigt som demokratiaktivister fängslats och försvunnit.

Kungahuset styr med det officiellt erkända religiösa ledarskapet i ryggen (se Politiskt system). Både den religiösa eliten och kungahuset utmanas av en radikal islamisk opposition – och av folkligt missnöje med det politiska förtrycket och stora sociala orättvisor. Väpnade islamister jagas som terrorister men även fredliga oliktänkande riskerar förföljelse och hårda straff.

Salmans företrädare på tronen kung Abdullah (2005–2015) gjorde vissa försök att tillmötesgå krav på sociala och politiska reformer. Efter tronskiftet har tillslagen mot regimkritiker ökat. Samtidigt har Mohammed bin Salman ("MBS"), som upphöjdes till kronprins sommaren 2017, lanserat ett reformprogram som han själv kallat en ”chockterapi” för att modernisera landet. I exempel på lättade sociala restriktioner får kvinnor nu rätt att ta körkort och besöka sportarenor, och vanliga biografer har öppnat för första gången på flera årtionden.

Kronprinsen är huvudarkitekt bakom de ekonomiska reformplaner som kallas Vision 2030. Reformerna syftar till att minska oljeberoendet, bland annat har staten sålt ut en del av det statliga oljebolaget Aramco (se Kalendarium) för att finansiera omvandlingen.

Kamp mot korruptionen

Kronprinsen blåste snabbt till strid mot korruptionen, som han har kallat en cancer på samhällskroppen. I november 2017 greps ett stort antal prinsar, ministrar och ex-ministrar i vad som beskrevs som en omfattande insats mot korruption. Tillslaget bröt mot en tradition inom kungahuset att utåt agera i samförstånd och har av många tolkats som ett sätt för Mohammed bin Salman att befästa sin maktställning. Flera hundra högt uppsatta personer hölls inlåsta – visserligen på lyxhotell – tills de ”frivilligt” lämnade ifrån sig tillgångar. Efter två månader hade staten fått in över 100 miljoner dollar.

Många antar att MBS genom insatsen har utmanat mäktiga motståndare och skapat risker för att utländska investerare drar öronen åt sig. I mars 2020 slog han till igen, i vad som uppfattades som en maktdemonstration. Flera prinsar som tidigare haft framträdande roller frihetsberövades.

Kronprinsen anses vidare ligga bakom beslutet att anfalla de shiamuslimska huthirebellerna i grannlandet Jemen, som gjort uppror mot regimen där. De flyganfall som Saudiarabien inledde 2015 var sannolikt tänkta att utgöra ett relativt snabbt och okomplicerat ingrepp i grannlandet. Så blev inte fallet, istället har Saudiarabien tillsammans med flera allierade länder fastnat i ett utdraget krig med mycket stort lidande för civilbefolkningen. I omvärlden uppfattar många det som ett indirekt krig mot Iran, som stödjer huthirebellerna. De båda rivalerna stödjer samtidigt motsatta parter i kriget i Syrien. Saudiarabien har fördömt extremistgruppen Islamiska staten (IS) och ingått i den allians av länder som under USA:s ledning lyckats pressa tillbaka IS i Syrien och Irak (se vidare Utrikespolitik och försvar).

Samtidigt pekar många på ideologiska likheter mellan Saudiarabien och IS, till exempel när det gäller synen på kvinnor, straffutmätning och alla som anses avvika från den rätta tron. Tusentals saudier anslöt sig för att slåss med IS, när rörelsen hade medvind. En del bedömare menar att den saudiska regimen till en del tvingats hantera sunniextremism som landet självt har varit med om att underblåsa. 

Ändrad tronföljd

Mohammed bin Salmans placering först i kön till kungatiteln kom tidigare än vad många bedömare väntat. När kung Salman tillträdde i januari 2015 blev den tidigare vice kronprinsen Muqrin ny kronprins. Efter bara tre månader ändrade Salman tronföljden, då han avsatte sin halvbror Muqrin. Ny kronprins blev nu Mohammed bin Nayef, kungens brorson som också hade den tunga posten som inrikesminister (en post som hans far hade i 37 år, fram till sin död 2012). Mohammed bin Nayef ses som USA-vän och hade gjort sig känd för kampen mot islamister i al-Qaida. Ändå stod han sig slätt i striden om makten inom kungahuset (se Politiskt system).

När Salman avsatte Muqrin var det första gången i landets historia som en kronprins fråntogs titeln som tronföljare. Men det skulle ske igen drygt två år senare: I juni 2017 fick kungens brorson Mohammed bin Nayef träda åt sidan till förmån för kungens egen son, Mohammed bin Salman. Ändringen i tronföljden innebär att Mohammed bin Salman, blott 31 år vid skiftet, står i tur att även formellt ta över makten i världens ledande oljenation. Fadern är över 80 och rapporteras vara skröplig.

Kronprinsen har alltsedan han tillträdde beskrivits som maktfullkomlig. Fallet med journalisten Jamal Khashoggi kastade in landet i en allvarlig kris, som har äventyrat Saudiarabiens förbindelser med omvärlden, även om få meningsmotståndare vågar höja rösten inom landet. Khashoggi, som först stod kungafamiljen nära men senare gick i exil som regimkritiker, besökte det saudiska konsulatet i Istanbul i ett privat ärende den 2 oktober 2018. Han kom inte levande ut. Efter att i flera veckor ha ljugit om hans öde, tvingades den saudiska regeringen medge att Khashoggi inte längre var i livet. De många frågorna om hans öde, och huruvida kronprinsen var den som fattade beslut om det, har bäringar inte bara på kronprinsens egen ställning utan också på Saudiarabiens vägval i stora politiska frågor.

I två uppmärksammade avseenden som gäller rättskipning har Saudiarabien senare bytt fot: inga avrättningar av minderåriga ska längre göras och spöstraffen avskaffas (se Kalendarium). Luttrade bedömare framhöll i samband med beskeden att en statlig saudisk investeringsfond, kontrollerad av kronprinsen, samtidigt försökte bli storägare i den engelska elitfotbollsklubben Newcastle. Affären omgavs av kritik från bland andra människorättsorganisationer.

LÄSTIPS – läs mer om Saudiarabien i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet
Jamal Kashoggi - viktigare som död än levande (2019-01-31)

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0