Saudiarabien – Utrikespolitik och försvar

Saudiarabiens ställning som islams hemort präglar förhållandet till omvärlden. Solidaritet med andra muslimska länder har länge varit en hörnsten i utrikespolitiken. Samtidigt är landet en regional stormakt med det shiamuslimska Iran som motpol. Säkerhetsaspekter och ekonomiska intressen ligger bakom Saudiarabiens strategiskt och ekonomiskt nära samarbete med USA.

Spänningarna har på senare tid skärpts i regionen. Motsättningar mellan sunni- och shiamuslimer, men också mellan auktoritära regimer och både liberala reformivrare och fundamentalistiska gudskrigare, gör läget i närområdet extremt instabilt. Saudiarabien har på senare år deltagit aktivt mot både shiamuslimska och jihadistiska motståndare, bland annat genom att bistå regeringen i Bahrain, delta i USA-ledda flyganfall i Syrien och leda flyganfall i Jemen. Det svårvunna kriget i Jemen har skapat en humanitär katastrof, som fått USA under president Joe Biden att stoppa vapenförsäljning till Saudiarabien.

De folkliga demokratiupproren i Nordafrika och Mellanöstern från 2011 ställde utvecklingen på sin spets. Upproren orsakade inrikespolitisk oro i Saudiarabien och ställde landet inför ett nytt säkerhetspolitiskt läge. En viktig allierad gick förlorad när Egyptens auktoritära regim föll och för en tid ersattes av en regering dominerad av det islamistiska Muslimska brödraskapet som Saudiarabien betraktar med misstänksamhet. Relationen har förbättrats sedan Brödraskapet störtades 2013 och Egypten åter fick en militärstyrd regim.

I det blodiga uppror som inleddes i Syrien mot president Bashar al-Assad har Saudiarabien stött rebeller med vapen. Assad tillhör en shiaminoritet och är nära lierad med Iran, som konkurrerar med Saudiarabien om dominans i regionen. När extremistgruppen Islamiska staten (IS) – också motståndare till Assad – intog stora delar av Syrien och Irak 2014 anslöt sig Saudiarabien till den USA-ledda allians som tog till vapen mot IS. Utvecklingen ledde till slitningar i relationen till USA. För den saudiska regeringen blev det en besvikelse att USA inte helhjärtat gick in för att avsätta Assadregimen.

Närmande med Trump

Det försiktiga töväder som uppstod mellan USA och Iran efter skiftet på presidentposten i Iran 2013 oroade också. Saudiarabiens beslut i oktober 2013 att tacka nej till erbjudandet om en roterande plats i FN:s säkerhetsråd tolkades som indirekt kritik mot Washington och sågs som en signal om att landet nu börjat föra mer självständig utrikespolitik. Donald Trumps tillträde som president i USA 2017 innebar däremot ett nytt skifte, med starkt ömsesidigt stöd. Trumps första utlandsresa började i Saudiarabien och både han och kung Salman pekade då ut Iran som centrum för islamistisk terrorism.

Samarbetet med USA har varit av avgörande betydelse alltsedan det moderna Saudiarabien grundades och olja hittades på 1930-talet. USA har köpt en stor del av sin olja från Saudiarabien, som i sin tur är beroende av USA för sin säkerhet. USA:s starka stöd för Israel har inte hindrat samarbetet, tvärtom har USA tryckt på för att uppnå ett närmande mellan Israel och Saudiarabien. Men opinionsläget på hemma­plan och utvecklingen i regionen gör relationen till USA till en balansakt för den saudiska regeringen. 

Misstron mot Iran går långt tillbaka i historien. När en västvänlig regim i Teheran 1979 föll för en USA-fientlig revolution, som resulterade i en shiaregim i Iran, var det ett dråpslag mot USA:s och Saudiarabiens gemensamma strategi i regionen. Regeringen i Riyad delar västvärldens och Israels oro för att Iran ska utveckla kärnvapen. När Iran 2015 ingick avtal med USA och andra stormakter om sitt kärnenergiprogram (se Iran: Utrikespolitik och försvar) ökade oron i Saudiarabien för att ärkerivalen skulle stärka sin roll internationellt. 2016 bröt Riyad de diplomatiska förbindelserna med Teheran, sedan demonstranter i Irans huvudstad stormat saudiska ambassaden (se Kalendarium).

Oro efter Irakinvasion

Under kriget mellan Iran och Irak 1980–1988 stödde Saudiarabien Irak. Men när Irak invaderade Kuwait 1990 och placerade truppstyrkor vid irakisk-saudiska gränsen förändrades läget. Saudierna begärde internationell hjälp, och USA svarade med militär uppladdning i området. I februari 1991 hade en USA-ledd FN-styrka drivit ut irakierna ur Kuwait. Saudiarabien bröt med Irak och återupptog relationerna med Iran. Först 2015 återupptogs relationerna med Irak. 

Kriget 1990–1991 innebar en svår prestigeförlust för den saudiska regimen eftersom den tvingats be väst om hjälp. Flera tusen amerikanska soldater blev kvar efter kriget, med regeringens goda minne. Många saudier och muslimer i andra länder var upprörda över att soldaterna tilläts vara stationerade nära islams heligaste platser. 

Terrordåden mot USA 2001 och det efterföljande USA-ledda globala kriget mot terrorismen komplicerade läget ytterligare. Under amerikanskt tryck lovade regimen i Riyad att samarbeta mot terrorismen utan att formellt gå med i den USA-ledda anti-terroralliansen. Även den USA-ledda invasionen av Irak 2003 fick stor inverkan på Saudiarabien. Den saudiska regimen var tvungen att förhålla sig till ett växande hat mot USA på hemmaplan; vid invasionen tilläts inte amerikanerna anfalla från saudisk mark. Efter kriget lämnade USA:s soldater landet. Riyad fruktade ett växande inflytande för den tidigare maktlösa shiamuslimska majoriteten i Irak. Saudiarabien har sedan dess sett shiamuslimska regeringschefer i Irak närmast som iranska lakejer.

Efter Saudiarabiens hantering av den milt oppositionelle journalisten Jamal Khashoggi, som bragtes om livet på det saudiska konsulatet i Istanbul i oktober 2018, har samarbetet mellan Washington och Riyad i stället ifrågasatts från amerikanskt håll. Inte minst president Trumps vänskap med kronprinsen och Trumps försvar för de stora kontrakten mellan Saudiarabien och den amerikanska försvarsindustrin har kritiserats. Med Joe Biden som president väntas vänskapen svalna. Biden har uttryckt ogillande mot krigföringen i Jemen och stoppat vapenförsäljningen till Saudiarabien (se Kalendarium). 

Samarbete och sprickor på Arabiska halvön

Av oro för shiamuslimsk expansion tog Riyad 1981 initia­tiv till samarbetsorganisationen GCC (Gulf Cooperation Council) som fem andra arabstater vid Persiska viken också ingår i: Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten och Oman. Organisationens gemensamma militära styrka användes i Bahrain 2011 för att, på den sunnidominerade rege­ringens begäran, slå ned shiamuslimska upprorsmakare. 

En allvarlig spricka uppstod i GCC efter arabiska våren på grund av Qatars öppna stöd för Muslimska brödraskapet i Egypten. 2014 terrorstämplade Riyad Brödraskapet, som har grenar i flera arabländer, och tog hem sin ambassadör från Qatar. Detsamma gjorde Förenade arab­emiraten och Bahrain. I juni 2017 skärptes konflikten, då Saudiarabien anklagade Qatar för att stödja terrorister och bröt de diplomatiska förbindelserna. Bahrain, Förenade arabemiraten, Egypten och andra länder i regionen följde det saudiska exemplet och Qatar isolerades. Därmed lamslogs också GCC. I början av 2021, vid ett toppmöte inom GCC och efter intensiv medling av Kuwait, lovade Saudiarabien, Bahrain, Förenade arabemiraten och Egypten att avsluta bojkotten. Man hade då inte löst den grundläggande konflikten om Qatars nära förbindelser med Iran, och anklagelser mot Qatar om att stödja terrorism, men bojkotten ansågs inte ha lett till mycket annat än att  Iran och Turkiet (båda i någon bemärkelse rivaler till Saudiarabien) hade stärkt sina kontakter med Qatar.

Gränstvister som går årtionden tillbaka har även tidigare till viss del stört relationerna med Qatar, liksom med Förenade arabemiraten. Ett närmande mellan Kuwait och Turkiet, som ledde till en gemensam försvarsplan för 2019, rapporteras också ha väckt ogillande. Saudiarabien och Kuwait är oense om två gemensamma oljefält. 

Stöd till muslimska länder

Saudiarabien har ökat sitt inflytande i andra länder under senare årtionden, bland annat med hjälp av stora ekonomiska bidrag och förmånliga lån till fattiga länder. Mottagarna finns främst i arabvärlden och Afrika men även längre bort. Premiärministern i Malaysia friades 2016 från korruptionsmisstankar i sitt hemland, sedan det konstaterats att 681 miljoner dollar som han fått inför ett val 2013 var en gåva från saudiska kungahuset. En saudisk källa uppgav att syftet var att motverka Muslimska brödraskapets inflytande i Malaysia, samt konstaterade att den sortens utbetalningar till andra länder inte var ovanliga.

Palestinierna har fått mycket ekonomiskt bistånd, men samtidigt har Saudiarabien motverkat arabiska krav på total isolering av Israel. 2002 presenterade Saudiarabien en fredsplan, där normaliserade arabisk-israeliska relationer erbjöds i utbyte mot israeliskt tillbakadragande från ockuperade områden. Ett försök att blåsa nytt liv i planen gjordes 2007, med klent resultat. Riyad har också försökt att medla mellan de rivaliserande palestinska grupperna Hamas och Fatah, och i inrikeskonflikten i Libanon. Ett visst närmande mellan Saudiarabien och Israel har observerats, framför allt som utslag av båda ländernas misstro mot Iran. En fråga är hur långt det tövädret kan sträcka sig. USA:s initiativ under Trumps presidenttid att driva igenom en fredsplan som starkt favoriserar Israel upprörde en bred arabisk opinion, som inte ser med blida ögon på om Saudiarabien skulle stödja sådana planer.

Saudiarabiens förhållande till grannlandet Jemen i söder försämrades efter Kuwaitkriget 1991, då Jemen inte stödde de allierade. Saudiarabien utvisade cirka 800 000 jemeniter och i det jemenitiska inbördeskriget 1994 stödde Riyad upproret i söder. Regeringsfientliga saudier finner en fristad i grannlandet, där al-Qaida på Arabiska halvön (Aqip) har sitt fäste. Men i det instabila läget i Jemen från 2011 är det särskilt de shiamuslimska huthirebellerna som oroar saudierna. När rebellerna drivit bort presidenten och tagit kontroll över stora delar av landet (se Jemen: Aktuell politik) inledde Riyad i mars 2015 attacker från luften mot dem tillsammans med flera andra arabländer (då med indirekt stöd av USA). Senare gick saudierna också in med marktrupper. Saudiarabien anklagar Iran för att stödja huthirebellerna och kriget i Jemen har kommit att betraktas som ett indirekt krig, delvis via ombud, mellan saudier och iranier. Kriget har lett till en svår humanitär kris i det redan fattiga grannlandet.

I FN har Saudiarabien flera gånger motarbetat rapporter om global uppvärmning, eftersom texterna brukar innehålla slutsatser om att medlemsstaterna inte vidtar tillräckliga åtgärder mot klimatpåverkande utsläpp. Klimatforskare hävdar att det är nödvändigt att drastiskt minska utsläppen från fossila bränslen – Saudiarabiens viktigaste exportvara.

Försvar

Den politiska oron i Mellanöstern har drivit på militär upprustning i Saudiarabien. Landet hade de största militärutgifterna i regionen och de tredje största i världen 2018, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri. Militärutgifterna uppgick till 8,8 procent av BNP,  och då hade de ändå minskat jämfört med året innan. Vapnen har främst köpts från USA men även från Europa. På senare år har landet lagt mer resurser på gränsbevakning och på styrkor för terrorbekämpning. 

Under kungahuset lyder nationalgardet, som är nästan lika stort som armén. Nationalgardet ska skydda kungafamiljen och slå ner kuppförsök eller uppror. En industriell säkerhetsstyrka inrättades 2007 för att skydda främst oljeindustrin. Det finns även en halvmilitär gränsstyrka. Den regionala samarbetsorganisationen GCC hade 2014 minst 30 000 soldater i en gemensam styrka, och enligt ett beslut året innan skulle styrkan utvidgas till cirka 100 000 man, varav en stor andel saudier. Åren dår kontakterna med Qatar var brutna (2017–2021) kastar dock fortfarande sin skugga över GCC-samarbetet, eftersom den underliggande konflikten inte har lösts.

Militärtjänsten är frivillig. 

USA har inte längre trupper stationerade i Saudiarabien men det finns ett antal amerikanska militära rådgivare. 2013 avslöjades att USA sedan två år tillbaka haft en hemlig flygbas i Saudiarabien från vilken förarlösa flygplan, så kallade drönare, kunnat attackera mål i grannländerna.

LÄSTIPS – läs mer om Saudiarabien i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Fotboll skulle tvätta solkig saudisk image (2020-08-06)

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0