Saudiarabien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/saudiarabien/

Saudiarabien, som utgör större delen av Arabiska halvön, är sannolikt världens mest konservativa land. Rättsväsendet följer strikt islamisk lag och bland annat diskrimineringen av kvinnor är hårt kritiserad i västvärlden. Men den mesta kritiken tystnar inför landets enorma oljefyndigheter, som gör det till en oundgänglig handelspartner för alla. Saudiska medborgare åtnjuter stora förmåner, medan de miljoner gästarbetare som utför allt grovarbete är rättslösa. Inga politiska friheter råder i detta land, där partier är förbjudna och all makt utgår från kungafamiljen.

Geografi och klimat

Saudiarabien upptar ungefär fyra femtedelar av Arabiska halvön. Terrängen som till stor del består av sandöknar och stäpplandskap sluttar från bergskedjor längs Röda havet i väster mot låglandet vid Persiska viken i öster.

Saudiarabien är fem gånger större än Sverige och har landgräns mot sju länder samt förbindelse till Bahrain via en vägbro. I vissa fall är gränserna osäkra eller omstridda; uppgifterna om landets storlek varierar. Dess politiska centrum återfinns på den ökenartade högplatån Najd i landets inre, där huvudstaden Riyad ligger. 

I kustregionen Hijaz vid Röda havet finns vallfartsorterna Mecka och Medina, liksom den viktiga hamnstaden Jidda. I bergen i sydväst ligger den bördiga provinsen Asir. Östregionen Hasa (al-Ahsa) präglades förr av oaser och fiskehamnar, men idag dominerar oljeindustrin. 

Ungefär en tredjedel av landet består av öken. Den otillgängliga al-Rub al-Khali i söder är en av världens största sandöknar. I norr och nordöst ligger öknarna Stora och Lilla Nafud. Varken sjöar eller permanenta floder finns. Underjordiska källor ger vatten åt oaser, men i övrigt utgörs Saudiarabien av stäpp med mager buskvegetation.

Klimatet i Qatar är hett och under sommarmånaderna juli–september även fuktigt, medan vintrarna är milda. Om somrarna kan temperaturen nå uppåt 50 grader i skuggan och på vintern kan den sjunka till 10 grader.

Det faller ytterst lite regn, men när det händer kan kortvariga vattendrag uppstå. Ett namn på kartan som börjar på Wadi skvallrar om att där finns en flodbädd som någon gång kan bära vatten.

 

 

Om våra källor

 

Yta
2 240 000 km2 (2018)
Tid
svensk + 2 timmar
Angränsande land/länder
Jordanien, Irak, Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten, Oman, Jemen
Huvudstad med antal invånare
Riyad 6,2 miljoner (2012)
Övriga större städer
Jidda (3,4 milj inv), Mecka (1,5 milj), Medina (1,1 milj), Dammam (900 000) (2010)
Högsta berg
Jabal al-Sawda (3 133 m ö h)

Källor

Befolkning och språk

Flertalet medborgare i Saudiarabien räknas som araber även om det särskilt i kusttrakterna finns stor inblandning av folk från andra sidan haven, främst afrikaner och perser. Runt en tredjedel av invånarna beräknas vara utländska migrantarbetare. Siffrorna är osäkra eftersom många är papperslösa.

Fram till 1950-talet var ungefär hälften av saudierna nomader eller halvnomader, så kallade beduiner. Numera har nästan alla övergett det traditionella kringflyttande nomadlivet och är bofasta. En del räknar sig ändå som beduiner och som ett slags urbefolkning från det inre av Arabiska halvön. 

I söder tillhör invånarna i många fall samma klangrupperingar som invånarna i norra Jemen. 

Befolkningstillväxten är hög i Saudiarabien och har ökat femfalt på drygt 40 år. Befolkningen är mycket ung; mindre än en tredjedel är över 30.

De miljontals utlänningarna kommer till stor del från Indien, Pakistan, Bangladesh, Indonesien och Filippinerna och andra länder i södra och östra Asien. Många kommer också från Afrika, inte minst Etiopien, samt Jemen och andra arabländer i regionen. En mindre andel västerländska specialister arbetar också i Saudiarabien. Det är svårt att få saudiskt medborgarskap, exempelvis kan bara muslimer komma i fråga. 

Villkoren för gästarbetarna är ofta svåra och reglerna för migrantarbetare skärptes 2013. I samband med regeländringen lämnade en miljon migranter frivilligt landet under ett halvår och därefter deporterades en kvarts miljon på tre månader (se även Arbetsmarknad). 

Arabiska är officiellt språk och modersmål för i stort sett alla medborgare. Många regeringstjänstemän behärskar engelska som är gångbart inom diplomati, affärsliv och oljeindustri. 

Arabiska är ett semitiskt språk, en undergrupp i den afroasiatiska språkfamiljen. Det är ett av världens största språk och spreds med islam från Arabiska halvön till stora delar av Mellanöstern och Nordafrika. Därför finns många lånord från arabiskan i språk som farsi och urdu. Även i spanskan finns många arabiska lånord.

Den arabiska skriften är mycket enhetlig, men överföringen till det latinska alfabetet varierar, därför förekommer ofta olika stavningar av samma ord. Det gäller även orts- och personnamn. Statens grundare Abd al-Aziz kan också skrivas exempelvis Abdel Aziz eller Abdulaziz. Släktförhållanden uttrycks i första hand genom patronymikon: en mans förnamn följs av bin + faderns namn, där ”bin” och ”ibn” är varianter som båda betyder ”son till”; bin Ahmad betyder Ahmadsson. Maryam bint Ahmad betyder på samma sätt Maryam Ahmadsdotter.

Om våra källor

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
saudiska medborgare är araber, runt en tredjedel av befolkningen är migrantarbetare från Asien, Mellanöstern och Nordafrika
Antal invånare
32 938 213 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
15 (2017)
Andel invånare i städerna
83,6 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
19,6 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
3,6 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
2,0 procent (2017)
Fertilitetsgrad
2,5 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
42,9 procent (2017)
Förväntad livslängd
75 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
76 år (2016)
Förväntad livslängd för män
73 år (2016)
Språk
arabiska är officiellt språk 1
1. engelska är gångbart inom diplomati, affärsliv och oljeindustrin

Källor

Religion

Saudiarabien är islams urhem. Här finns muslimernas två heligaste platser: Mecka, där profeten Muhammed föddes, och Medina, där hans grav finns. Islam är statsreligion och den enda religion som får utövas av saudier. Det stora flertalet bekänner sig till en sunnimuslimsk och mycket strikt tolkning av islam.

Utlänningar som tillhör andra religioner tillåts bara praktisera dessa privat. Utländska kristna som försökt missionera har gripits och det finns även uppgifter om att kristna avrättats efter illegala bönemöten. 

Omkring 85 procent av saudierna är sunniter och flertalet följer en bokstavstrogen form av islam, salafism (eller wahhabism, se Äldre historia). Det är en ortodox tolkning av islam som kräver total trohet mot Koranen och mot profeten Muhammeds ord och handlingar. Detta präglar samhället, såväl privat som offentligt.

De religiöst lärda, ulama, med officiellt godkännande har stort politiskt inflytande (se Politiskt system). Rättsväsendet utdelar ofta straff för brott mot religionen, som hädelse eller avfällighet (förnekelse av tron). Sedlighetspolisen (al-mutaww’in) övervakar bland annat att bön förrättas på rätt tider, att kvinnor bär slöja och att män och kvinnor hålls åtskilda i det offentliga livet. Under senare år har moralpolisernas inflytande minskat. 

Runt 15 procent av befolkningen beräknas vara shiamuslimer. Enligt wahhabitisk lära är shiiterna inte äkta muslimer, många sunnimuslimer betraktar dem som lägre stående än kristna och judar. I östra delen av landet är shiamuslimerna i majoritet, med en särskilt stor koncentration kring staden Qatif. På senare år har tiotals dödats av säkerhetsstyrkor där och många har gripits i samband med oroligheter. 

Islam betyder ”överlämnande” eller ”underkastelse”. För den troende genomsyrar islam allt i livet. Gud (”Allah” på arabiska – ordet används även av kristna araber) anses tala genom Koranen. Fem gånger om dagen vid bestämda tidpunkter ska den troende be, vänd mot Mecka. I ramadan, det muslimska årets nionde månad, fastar muslimen från soluppgång till solnedgång. Varje rättrogen muslim som kan förväntas minst en gång i sitt liv göra en pilgrimsfärd till Mecka och stadens helgedom Kaba. På senare år har cirka två miljoner människor deltagit i vallfarten, hajj, varav runt två tredjedelar kommer från andra länder. I trängseln har olyckor inträffat som krävt många pilgrimers liv (se Modern historia) och det sätts ett tak för antalet pilgrimer varje år.

Muslimsk tideräkning utgår från profeten Muhammeds utvandring (hijra) från Mecka till Medina år 622. Det islamiska året baserar sig på månens kretsgång, de tolv månaderna har 29 eller 30 dagar, och året blir därför tio–elva dagar kortare än solåret. 

Genom Muslimska världsförbundet har Saudiarabien i decennier finansierat islamisk missionsverksamhet över hela världen, bland annat koran­översättningar, skolor och moskébyggen, till exempel i Sverige.

Om våra källor

Utbildning

Saudiarabiens snabba utveckling de senaste årtiondena har krävt stora satsningar på utbildning. Numera går de flesta barn, även flickor, i skolan och det stora flertalet vuxna kan läsa och skriva.

Undervisning för flickor började införas under 1960-talet, trots protester från religiösa kretsar. Samundervisning av pojkar och flickor är fortfarande förbjuden, men 2009 öppnade ett första universitet utan könssegregering.  2017 infördes gymnastik för flickor i statliga skolor. Året innan hade landets sportministerium bildat en avdelning för kvinnlig idrott. Ett av syftena var att verka för anläggningar där flickor kan idrotta.

Barnen börjar skolan vid sex års ålder. De första sex åren är obligatoriska. Runt 90 procent av barnen går även de två följande stadierna om tre år vardera. All skolgång är avgiftsfri. 

Förr dominerades undervisningen helt av studier i islam. Numera har världsliga ämnen fått ökat utrymme, men religionen upptar ännu en stor del av läroplanen. Undervisningen uppvisar ofta stora brister, trots att en fjärdedel av statens budget går till utbildning. 

Under 2000-talet har stora satsningar gjorts inte minst på högre utbildning. Staten betonar vikten av yrkesutbildning för att minska beroendet av utländsk arbetskraft. Det finns särskilt stort behov av personer med teknisk utbildning. Omkring 60 procent av studenterna på högskolan är kvinnor, men kvinnor är utestängda från många arbeten och högst var tionde kvinna yrkesarbetar. 

I landet finns 25 statliga universitet och ungefär lika många privata. Det äldsta är Kung Saud-universitetet i Riyad som grundades 1957 och ofta rankas högst bland universitet i arabvärlden. Störst är Kung Abdulaziz-universitetet i Jidda, grundat 1967. Prinsessan Nora bin Abdulrahman-universitetet i Riyad är världens största universitet för bara kvinnor, med runt 50 000 studenter. Det finns också en rad specialinriktade högskolor. 

Ett program som infördes 2005 och utökades 2012 gjorde att det något år senare fanns nära 200 000 saudiska studenter som studerade med statliga stipendier i utlandet, den största andelen i USA. Runt 75 procent av de utlandsstuderande var män.

Om våra källor

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
97,4 procent (2014)
Antal elever per lärare i grundskolan
12 (2016)
Läs- och skrivkunnighet
94,4 procent (2013)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
19,3 procent (2008)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
19,3 procent (2008)

Källor

Kultur

Den saudiska kulturen är i hög grad knuten till islam, som sätter sin prägel på hela samhället. Bildkonsten domineras av geometriska och abstrakta mönster och av kalligrafi (skönskrift). Musik och poesi har ofta rötter i den ökenbaserade beduinkulturen.

Det gäller till exempel, nabati, traditionell episk folkpoesi, som lever kvar vid sidan av klassisk arabisk poesi, och arda, en folkdans som utförs av män utrustade med svärd.

I Saudarabien har biografer och teatrar länge varit förbjudna men det håller på att luckras upp – biografer tilläts 2018. Sedan tidigare har inspelad film, även från västerlandet, gått att köpa och flera saudiska filmskapare har på senare år fått internationell uppmärksamhet. Det gäller inte minst Haifaa al-Mansour vars prisbelönta film Den gröna cykeln är den första spelfilmen som i sin helhet spelats in i Saudiarabien. Filmen från 2012 handlar om en ung flicka som inte kan tygla sin längtan efter att cykla trots att det anses opassande för flickor. Den kvinnliga regissören fick vid utomhustagningarna kommunicera med skådespelarna från insidan av en skåpbil eftersom hon inte kunde visa sig på gatan med manliga kollegor. Hösten 2013 bestämde ett saudiskt kulturråd att filmen skulle utgöra landets bidrag till 2014 års Oscarsgala i kategorin bästa icke-engelskspråkiga film (den vann inte). 

Bland moderna författare finns Abdarrahman Munif (1933–2004) som bland annat skildrade ökenlivet och Saudiarabiens utveckling från beduinsamhälle till oljeekonomi. Munif fråntogs sitt saudiska medborgarskap av politiska skäl. Turki al-Hamad gav från 1998 ut en trilogi berättat om en ung saudiers uppväxt på 1960- och 1970-talet. Han behandlar känsliga ämnen som politik, religion och sexualitet. Verken har blivit bannlysta och Hamad själv har blivit föremål för fördömande fatwor och satt häktad ett halvår 2013. En ung författarinna, Rajaa al-Sanea, gav 2006 ut en kontroversiell roman om unga saudiska kvinnors önskan om ett friare liv.

Oaslandskapet i al-Ahsa i öster är en av de platser FN-organisationen Unesco har satt upp på sin världsarvslista. Klippmålningar i regionen Ha’il – en del mycket gamla – klassas också som världsarv liksom klippgravar från nabateisk tid i al-Hijr. Jiddas gama stadskvarter lyfts fram därför att de vittnar om bebyggelsehistoria på båda sidor om Röda havet.

Saudiarabiens nationalsång komponerades av den Egyptenfödde musikern Abdelrahman Elkhatib (1922–2013), som senare verkade som lärare i Södertälje och framträdde inför svensk publik med musiker som flöjtisten Björn J:son Lindh.

Om våra källor

Arbetsmarknad

Regeringen driver en så kallad saudifieringskampanj för att öka andelen saudier i arbetsstyrkan och begränsa utlänningarna till en femtedel av landets invånare. Vissa yrken är stängda för gästarbetare, och arbets­givare åläggs att ha en viss andel saudier bland de anställda samt betala en skatt för utländska anställda. Stora löneskillnader gör dock att före­tagen ogärna ersätter billig utländsk arbetskraft med dyrare inhemsk.

År 2013 infördes hårdare regler för migrantarbetare för att bereda fler arbetstillfällen för saudierna själva. Under ett halvår gällde en amnesti då möjlighet erbjöds att ordna uppehållstillstånd eller lämna landet utan risk för straff. Runt en miljon migranter återvände till sina hemländer under perioden. Månaderna därefter utvisades runt 250 000 människor, varav många etiopier. Dessa hade till stor del kommit till Saudiarabien via Jemen, utan papper. Papperslösa som blev kvar i Saudiarabien riskerade höga böter och fängelse.

Skatter har också gjort det mindre lönsamt för gästarbetarna, vars antal har fortsatt sjunka. I slutet av 2016 fanns det drygt 8,5 miljoner gästarbetare i landet. I mitten av 2019 hade antalet sjunkit till ett gott stycke under 7 miljoner.

Den omfattande arbetskraftsinvandringen som inleddes på 1970-talet har spelat en avgörande roll i Saudiarabiens snabba utveckling. En stor majoritet av dem som rent fysiskt byggt upp landet har kommit från länder i Asien som Indien, Pakistan, Bangladesh, Sri Lanka och Filippinerna, samt grannländer i arabvärlden eller Nord- och Östafrika. 

Migrantarbetarna lever under hårda villkor och ibland slavliknande förhållanden. Hundratusentals kvinnor som arbetar som hembiträden är särskilt utsatta. Tidigare omfattades de inte av arbetsrättsliga regler. Sedan 2013 har de dock formellt rätt till max 15 timmars arbetstid per dag, sex dagars arbetsvecka och en månads semester vartannat år. 

För många i de stora saudiska ungdomskullar som varje år kommer ut på arbetsmarknaden väntar arbetslöshet. Många är högskoleutbildade men saknar efterfrågad kompetens, som tekniskt kunnande, och de statliga anställningarna räcker inte till alla. Officiellt anges arbetslösheten till 5–6 procent, men den verkliga siffran tros ligga nära en tredjedel.

Kvinnor utgör knappt 15 procent av arbetsstyrkan, men andelen ökar. I oktober 2018 rapporterades, när landets tredje största bank skulle bildas genom en sammanslagning, att Saudiarabien skulle få sin första kvinnliga bankchef. Flera yrken öppnades samma år för kvinnor, bland dem flygledning och passkontroll.

All slags facklig verksamhet är förbjuden i Saudiarabien.

Om våra källor

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
5,9 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
25,5 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Saudierna åtnjuter sociala förmåner som hör till de mest generösa i världen. Ingen statlig inkomstskatt tas ut, trots att skola – även högre utbildning – och hälsovård är avgiftsfri för medborgare. Det finns även ett omfattande socialförsäkringssystem och priserna på bensin, elektricitet, vatten, gas och flygbiljetter är subventionerade av staten.

Varje vuxen saudier som inte är förmögen har rätt till ett stycke mark och ett frikostigt räntefritt huslån. Änkor, handikappade och andra som kan ha svårt att klara sig själva får statligt understöd. Samtidigt är klyftorna enorma mellan dem och samhällets rikaste personer, särskilt kungafamiljens medlemmar som får stora apanage (underhåll av staten). 

I stort sett alla har tillgång till rent vatten, trots att det på sina håll måste transporteras med tankbilar. 2002 beslöt regeringen att tillåta privatisering av statliga sjukhus.

Välfärdsåkommor är idag större problem än barnadödlighet och infektionssjukdomar. Kosthållningen är ofta osund och många rör mycket lite på sig. Fetma är vanligt. Enligt en rapport 2015 är Saudiarabien ett av de tio länder i världen där diabetes är vanligast förekommande. 

Vid sidan av detta saudiska samhälle lever miljontals utländska gästarbetare under helt andra villkor. Asiatiska kvinnor arbetar som tjänstefolk i saudiska hem, där de är i det närmaste är rättslösa och utlämnade till arbetsgivarnas godtycke. 

Kvinnor är över lag diskriminerade. Alla kvinnor måste ha en manlig förmyndare (wali). I många viktiga frågor krävs tillstånd från en manlig släkting. Kvinnor kan inte heller vistas på offentlig plats utan heltäckande slöja, och rätten att köra bil är av sent datum. Hösten 2017 hävdes förbudet mot bilkörning och kvinnor fick börja ta körkort sommaren 2018.  Bilkörningen är ett av flera områden där saudiska kvinnor har genomfört kampanjer för att utöka sina rättigheter. En kampanj mot de stränga klädkraven tar sig uttrycket att kvinnorna bär sitt heltäckande svarta plagg, som kallas abaya, med avigsidan utåt.

Det har hänt i en rad fall att unga kvinnor protesterat mot ofriheten genom att fly utomlands. Somliga har hämtats hem med tvång av anhöriga, medan andra fått flyktingstatus och asyl i andra länder, bland dem Australien. 2019 lyckades 18-åriga Rahaf al-Qunun få till en internationell diskussion om problematiken genom att offentliggöra sitt fall via sociala medier.  Hon fick för egen del asyl i Kanada sedan FN bedömt att hon hade skyddsbehov. Regimen har därefter utökat kvinnans rättigheter, bland annat rätten att resa, även om systemet att hon ska ha en manlig förmyndare inte har upphävts.

Om en kvinna gifter sig med en utländsk man får han inte saudiskt medborgarskap. Inom rättskipningen räknas inte kvinnan som likställd mannen.  

Dagligt liv

Familjen och släkten utgör samhällets bas. Lojalitet och solidaritet inom familjen är grundläggande. För såväl nomader som icke-nomader definieras individens plats i samhället främst av klantillhörighet. Hierarkierna förekommer både inom en klan och mellan klaner. Högst upp i hackordningen finns den mångtusenhövdade kungafamiljen Al Saud. Saudiernas lojalitet mot staten baseras därmed på en uråldrig klantradition. 

Hierarkierna innebär inte att ledaren inom en klan – som kanske får hederstiteln shaykh (shejk) – styr enväldigt. Beslut fattas enligt idealet i samförstånd. En shejk vinner aktning genom sin förmåga att medla i konflikter och förmå alla att dra åt samma håll. Generositet, osjälviskhet och gästfrihet värderas högt. Det finns ett starkt ideal om jämlikhet, samtidigt som vördnad för äldre är centralt. 

Släktskapet räknas på fädernet. Umgänge med kvinnans familj förekommer, men barnen hör till fadern och hans släkt, inte till modern. Det innebär att kvinnan saknar rätt till vårdnad eller ens umgänge med sina barn vid en skilsmässa. En ingift kvinna räknas som en del av hushållet, men inte av släkten. Hon behåller sitt eget namn vid giftermål. Skilsmässor är förhållandevis vanliga, liksom att frånskilda gifter om sig. 

Äktenskapet är inte en religiös rit, utan ett civilrättsligt kontrakt som regleras av religionen. Parterna kan själva komma överens om villkor som ska gälla. Normalt betalar mannen en morgongåva till kvinnan. Trots att äktenskapet anses utgöra ett avtal mellan två parter är det normalt bara mannen som kan begära skilsmässa. Enligt islam kan en man ha upp till fyra hustrur, under förutsättning att han kan försörja dem och behandla dem likvärdigt. Det är mest bland religiöst konservativa grupper samt bland de mycket välbärgade – inte minst inom kungafamiljen – som månggifte förekommer. Äktenskap är ofta arrangerade, även om det numera förekommer att par själva gör upp om giftermål. Inom de mest högtstående klanerna har man traditionellt undvikit gifte utanför klanen. 

Tidigare var en persons ställning viktigare än tillgångarna. Med det enorma ekonomiska uppsving som oljan fört med sig har förmögenhet och materiell standard fått större socialt värde. En ny medelklass har vuxit fram och medvetenheten har ökat om de enorma klyftorna mellan landets elit och resten av befolkningen. 

Familjen utgör både social trygghet och ger anställningsmöjligheter. Den som driver en affärsrörelse förväntas bereda plats för släktingar som behöver arbete. Män och kvinnor är åtskilda i arbetslivet. 

Kroppsarbete, även i hemmen, utförs till stor del av utländska gästarbetare. Många familjer håller sig med tjänstefolk, och saudiska barn uppfostras till stor del av utländska barnflickor.

 Om våra källor

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
6 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
100,0 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
100,0 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,8 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
1 147 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
20 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Saudiarabien är extremt konservativt socialt. Islam genomsyrar samhället och det dagliga livet. Officiella påbud styr människors vardag med regler för klädsel, umgänge mellan könen och tidpunkter för bön. Sedlighetspolis övervakar att reglerna följs. Saudiska män och kvinnor lever strikt åtskilda utanför det egna hemmet.

Män hälsar på varandra genom att ta i hand. Artigt är att hälsa på den äldsta personen i sällskapet först och sedan gå motsols och hälsa på resten. Den gängse hälsningsfrasen är ”al-salam alaykum” (Fred vare med dig). 

Saudier som känner varandra väl – och är av samma kön – går gärna arm i arm eller hand i hand, och rör vid varandra under samtal. På offentlig plats bör man undvika ögonkontakt med folk i mängden. Att stirra på främlingar anses opassande. För utländska kvinnor är det klokt att undvika handskakningar med män, om de inte initieras av en saudier. 

Småprat har en viktig social funktion, även i affärssammanhang. Det kan uppfattas som oartigt att ha för bråttom eller att abrupt byta samtalsämne. Idealet är en lågmäld stil – man ska inte tala för högljutt eller gestikulera mycket.

Bjudningar 

Blir man inbjuden till någons hem bör man komma i tid och klä sig formellt, som för ett affärsmöte, om inget annat anges. Sitter man med korsade ben bör man tänka på att det är viktigt att inte visa fotsulorna. Särskilt illa är det att peka mot en annan person med fotsulorna. Det anses också ofint att peka med handen mot någon.

En gäst blir normalt bjuden på te eller kaffe, eller mat. Det är oartigt att tacka nej.

Endast högerhanden används för att äta och dricka, och för att överräcka eller ta emot föremål. Vänsterhanden betraktas som oren. Genom att lämna kvar lite mat på tallriken visar man att man har fått tillräckligt.

Mat

Köket påminner om det som återfinns i andra länder i Mellanöstern. Det är inte påfallande kryddstarkt. Muslimska regler följs strikt: fläskkött äts inte och slakt utförs enligt gällande ritualer. Alkohol är också förbjudet och förekommer inte i offentliga sammanhang. Vissa undantag förekommer för utlänningar.

Lamm och ris är något av en nationalrätt. Även kyckling är vanligt. Platt, ojäst bröd ingår i nästan alla måltider, liksom färsk frukt. Dadlar, både färska och kanderade, är särskilt vanliga. Man dricker gärna starkt och hett kaffe, ofta kryddat med kardemumma.

Enligt traditionen skulle ett får, en get eller en kamel slaktas när en gäst kom på besök. Det sker ibland än idag, fast det är numera vanligt att man nöjer sig med en kyckling. Ofta serveras också tillagade kötträtter istället för hela djur. Vid stora festligheter, som bröllop eller andra släktkalas, är det fortfarande vanligt att får slaktas.

Klädsel

Traditionell klädsel dominerar i Saudiarabien. Män bär vanligen en fotsid vit bomullsskjorta som kallas thwab/thaub eller dishdasha. Huvudbonaden, ghutra (eller kufiyya), är ett stort tygstycke som viks och hålls på plats med hjälp av ett svart band gjort av kamelhår, iqal/agal

Kvinnor bär en liknande tunika med lösa byxor under. På offentlig plats förväntas de vara helt täckta och har då en abaya, ett ytterplagg som vanligen är svart och som täcker hela kroppen utom ansiktet. Det kompletteras med en nikab som täcker ansiktet utom ögonen. Beduinkvinnor bär ofta mycket utsmyckade kläder och många handgjorda silversmycken. 

Även utländska kvinnor på besök bör klä sig konservativt, i vältäckande kläder. Huvudduk är inte nödvändigtvis obligatoriskt men kan vara ett sätt att visa respekt. Män bör också klä sig förhållandevis konservativt.  

Helgdagar

I enlighet med den wahhabitiska tolkningen av islam (se Religion) erkänns endast två religiösa helgdagar officiellt. De är id al-fitr, helgen som avslutar fastemånaden ramadan, och offerhögtiden id al-adha. Firandet av andra muslimska högtider tolereras om det sker lokalt och i liten skala. Bland dem finns profeten Muhammeds födelsedag mawlid al-nabi och ashura, som är en viktig högtid för den shiamuslimska minoriteten. De religiösa helgdagarna infaller på olika datum från år till år, eftersom de följer den muslimska månkalendern som är elva dagar kortare än året enligt modern västerländsk tideräkning. 

Icke-religiösa högtider tillåts inte, med undantag för den 23 september då man firar kungadömets enande.

Om våra källor

Äldre historia

Arabiska halvön har i årtusenden bebotts av nomadiska stamfolk. I början av 600-talet föddes islam i staden Mecka och fick snart spridning utanför regionen. Från 1500-talet och fram till första världskriget lydde Arabien formellt under turkarna i Osmanska riket, även om lokala riken var ganska självstyrande. På 1700-talet uppstod en religiös väckelserörelse som klanen Al Saud anslöt sig till samtidigt som man lade under sig stora områden. De förlorades i omgångar under 1800-talet men Al Saud återkom vid 1900-talets början och lade grunden till det moderna Saudiarabien.

Arkeologiska fynd tyder på att Arabiska halvön kan ha varit bebodd redan för 100 000 år sedan. Området var då sannolikt mycket bördigare än idag, men klimatförändringar har utplånat ytvattnet och fått öknarna att breda ut sig. Årtusendena närmast före Kristi födelse fanns på halvön löst sammanknutna stamriken med högtstående kultur och väl utvecklad handel. Vid mitten av 500-talet efter Kristus hade det i Hijaz i väster skapats knutpunkter för handelsvägarna. Viktigast var Medina och Mecka. I Mecka föddes islams grundare, profeten Muhammed, omkring år 570. 

När Muhammed dog 632 i Medina hade islam redan nått utanför landets gränser. Hundra år senare var islam spridd från spanska Sevilla i väster till Samarkand i öster, och dess centrum hade flyttats, först till Damaskus och därefter till Bagdad. Arabien, som för en tid enats under islams inflytande, splittrades och hamnade åter i periferin. Mecka och Medina förblev dock muslimernas heligaste platser och mål för pilgrimsfärder.

På 1500-talet kom Arabiska halvön formellt under turkisk överhöghet i Osmanska riket. Lokala stamledare behöll ändå kontrollen över sina olika områden. Samtidigt började europeiska handelsmän – portugiser, britter, holländare och fransmän – anlända. 

Under 1700-talet uppstod en religiös väckelse som strävade efter återgång till ursprunglig islam. Den leddes av Muhammad ibn Abd al-Wahhab (1703–1792), och hans renläriga tolkning av islam har i väst fått benämningen wahhabism. Hans läror fick stöd av klanen Saud, den ätt som härskar i det moderna Saudiarabien. Den saudiska politiken bygger fortfarande på denna gamla allians (se Politiskt system). 

Wahhabismen spreds snabbt över Arabiska halvön, men Sauds rike föll mot slutet av 1800-talet samman under trycket från bland andra turkar och britter. Släkten sökte asyl i det område som idag är Kuwait. Därifrån gav sig den unge Abd al-Aziz, i väst mer känd som Ibn Saud (”Sauds son”) 1901 ut med en liten grupp anhängare och hade ett år senare återerövrat släktens gamla hemort Riyad. Han utropade sig till härskare över Najd och upprättade vad som har kommit att kallas det tredje saudiska riket.

Efterhand återtog Ibn Saud kontrollen även över provinserna Hasa, Asir och Hijaz. Ibn Saud var hängiven muslim och vurmade för wahhabismen men strävade också efter ökad makt. Han äktade döttrar till olika stamhövdingar för att förvissa sig om deras lojalitet. 

1932 lade Ibn Saud samman kungadömet Hijaz med sultanatet Najd och utropade kungadömet Saudiarabien. 1933 inleddes sökandet efter olja och fem år senare gjorde man det första fyndet. Amerikanska bolag hade då redan fått utvinningsrätt. Det gamla brittiska inflytandet på Arabiska halvön avtog och USA blev den framtida garanten för kungahuset Sauds makt. 

Om våra källor

Modern historia

Saudiarabiens förste kung Ibn Saud (1932–1953) styrde landet enligt konservativa islamiska lagar samtidigt som han etablerade ett nära samarbete med västmakterna. Olja började utvinnas i stor skala och lade grunden till stark ekonomisk utveckling. Efter Ibn Saud har sex av hans söner suttit på tronen. Landet har förblivit en islamisk stat, även om det har moderniserats och gradvis öppnats mot omvärlden. Efter Kuwaitkriget 1990–1991, då amerikanska trupper stationerades i Saudiarabien, växte väpnat motstånd mot regimen fram. Efter den så kallade arabiska våren har det fredliga motståndet också stärkts, men det tolereras dåligt av kungamakten.

När Ibn Saud avled 1953 efterträddes han av kronprins Saud. En annan av sönerna, Faisal, tog vid som kronprins. Saud gjorde sig snart omöjlig som kung genom sitt utsvävande lyxliv och avsattes 1964. Ny kung blev Faisal. 

Under Faisal utvecklades Saudiarabien till en modern industri- och välfärdsstat samtidigt som de traditionella islamiska värderingarna bevarades. Kungen måste gå försiktigt fram och ständigt förvissa sig om att förändringar inte stred mot islam. Den balanserade politiken – tillsammans med växande oljerikedomar – gav Faisal internationell auktoritet.

Under sexdagarskriget mot Israel 1967 deltog Saudiarabien i en oljebojkott mot väst. Efter kriget köpte Saudiarabien vapen av västmakterna, men vid arabstaternas krig mot Israel 1973 ströp saudierna på nytt oljeflödet till bland annat USA, Israels främsta allierade. 

1975 blev kung Faisal mördad av en släkting som senare avrättades. Kungen efterträddes av sin halvbror, kronprins Khalid. En annan halvbror, Fahd, utsågs till ny kronprins. Eftersom Khalid var sjuklig, och möjligen inte så road av politik, kom Fahd till stor del att sköta regerandet. Ekonomin fortsatte att växa och Saudiarabien förvandlades i rask takt till en modern stat med en allt aktivare roll i internationella sammanhang. 

År 1400 enligt islamisk tideräkning inföll 1979 efter Kristus. Sekelskiftesstämningar rådde. Revolutionen i Iran (se Utrikespolitik och försvar) väckte far­hågor för uppror också bland shiamuslimer i Saudiarabien. Men hoten mot landets stabilitet och mot kungahuset visade sig snarare komma från funda­mentalistiska sunniter: I november 1979 ockuperades Stora moskén i Mecka i två veckor av fanatiker som tog pilgrimer som gisslan. De ville störta monarkin, som de såg som korrupt och alltför västvänlig. Runt 250 människor dödades i samband med ockupationen, och ett drygt 60-tal avrättades senare. Attacken mot islams heligaste plats skakade den muslimska världen och innebar en svår prestigeförlust för regimen. 

Kung Khalid avled 1982 och efterträddes av kronprins Fahd. Ännu en halvbroder, Abdullah, chef för nationalgardet, utsågs till kronprins.

Inrikespolitisk oro

Motsättningar mellan Saudiarabien och Iran bidrog 1987 till blodiga sammandrabbningar i Mecka mellan saudisk säkerhetstjänst och iranska pilgrimer. Över 400 människor dödades. Därefter införde Saudiarabien nationella kvoter för utländska besökare under den årliga vallfärdshögtiden. Iran protesterade genom att bojkotta pilgrimsfärden i flera år. Vid vallfarten 1990 omkom över 1 400 människor, då panik utbröt bland pilgrimer i en gångtunnel. 

Efter ett årtionde med låga oljepriser och försämrad välfärd kom sociala orättvisor och korruption i början av 1990-talet i fokus. Ett folkligt missnöje närdes och kungafamiljens ställning utmanades av kritiker med motstridiga krav – en del ville se striktare tillämpning av sharia, islamisk lag, medan andra önskade en liberalisering av samhället. 

Efter Kuwaitkriget 1990–1991 (se Utrikespolitik och försvar), då regimen lät USA stationera soldater på saudisk mark, blev kritiken hård från fundamentalister som menade att det var fel att låta utländska icke­muslimska soldater skydda landet. Bland dem fanns Usama bin Ladin, som tidigare samarbetat med regimen i stödet till mujahid-gerillan i Afghanistan. Han förvisades ur landet 1991 på grund av sin skarpa kritik mot kungahuset och fråntogs några år senare sitt saudiska medborgarskap. 

Högt uppsatta religiösa dignitärer försökte också pressa regimen att tillämpa en striktare tolkning av islam. En fundamentalistisk organisation bildades 1993 men förbjöds snabbt. Dess ledning gick i exil och fortsatte att verka från London. Året därpå greps demonstranter som protesterade mot regimens försök att tysta fundamentalisterna. Flera aktivister dömdes till långa fängelsestraff. 

Kritiken mot kungahuset och den utländska militära närvaron bidrog till att en väpnad opposition växte fram. I november 1995 och i juni 1996 genomfördes terrordåd mot nationalgardet och en militärbas. Sammanlagt 26 människor, flertalet amerikanska soldater, miste livet och flera hundra skadades. 

När kung Fahd 1995 drabbades av slaganfall övergick makten stegvis till kronprins Abdullah. Regimens auktoritet hade då försvagats av attentaten och upprepade tragedier i samband med vallfärden. Situationen förvärrades av att ekonomin var svag vilket innebar sjunkande levnadsstandard för vanliga saudier. Kronprins Abdullah sökte mildra det folkliga missnöjet genom att inskränka de kungligas materiella förmåner något.

Kriget mot terrorismen

Terrordåden i USA den 11 september 2001 fick stora återverkningar på Saudiarabien. Attentaten var riktade mot landets viktigaste allierade, USA, och huvudmisstänkt var den saudiskfödde Usama bin Ladin. Av 19 flygkapare som utförde dåden var 15 saudier. Nu tvingades kungahuset till svår balansgång. USA krävde och fick löfte om samarbete i kampen mot internationell terrorism. I islamistiska kretsar var kritiken hård, även bland många som tog avstånd från själva terrordåden. Amerikansk närvaro inte långt från islams heliga platser stack i ögonen. Många saudier var också fientliga till USA på grund av landets politik i konflikten mellan Israel och palestinierna. 

USA:s invasion av Irak våren 2003 skärpte motsättningarna. Efter invasionen enades USA och Saudiarabien om att den amerikanska militären skulle lämna Saudiarabien. Trots det genomfördes i maj fyra samordnade självmordsattentat mot bostadsområden med västerlänningar i Riyad. Över 30 människor dödades och Usama bin Ladins terrornätverk al-Qaida misstänktes ligga bakom dådet. En klappjakt inleddes på misstänkta terrorister i landet. Eldstrider förekom i Riyad mellan säkerhetsstyrkor och militanta islamister. Hundratals medlemmar av förbjudna grupperingar greps och radikala imamer förbjöds att predika. Regimkritiska demonstranter greps också, och dömdes till fängelse och spöstraff. 

Under 2004 stärktes misstanken om att militanta grupper hade sympatisörer inom statsapparaten. Terroristjakten trappades upp. Ändå fortsatte attentaten, mot oljeanläggningar och vid ett tillfälle mot amerikanska konsulatet i Jidda. Tiotals människor dödades, många av dem utlänningar, och USA uppmanade sina medborgare att lämna landet. 

I början av 2005 hölls för första gången politiska val i Saudiarabien. Saudiska män utsåg hälften av ledamöterna i 178 lokala rådsförsamlingar. Under året gavs också klartecken för val till styrelser för provinsernas handelskamrar – och nu tilläts kvinnor att rösta. I två provinser fick de även kandidera, och i Jidda valdes två kvinnor till styrelseposter. 

I augusti 2005 avled kung Fahd. Han efterträddes av Abdullah, som länge varit den faktiska ledaren. Ny kronprins blev Sultan, helbror till Fahd och försvarsminister sedan drygt 40 år. Abdullah fortsatte den försiktiga liberalisering av det politiska och sociala systemet som han inlett redan före sitt trontillträde. Han gav kvinnor och shiamuslimer viss representation i samhälleliga organ. Sedlighetspolisens vana att framtvinga erkännanden belystes, och 2007 fråntogs moralpolisen, al-mutaww’in, rätten att gripa människor. Abdullah bytte i en regeringsombildning 2009 ut flera konservativa motståndare. 

Extrema islamistkretsar fortsatte att hota landets stabilitet. 2009 slog en självmordsbombare till inne på inrikesdepartementet. Prins Mohammed bin Nayef – son till inrikesminister Nayef och själv ansvarig för regeringens antiterrorkampanj – undkom med knapp nöd. al-Qaida sade sig ligga bakom attentatet.  Samma år gjorde al-Qaidas saudiska anhängare gemensam sak med mer välorganiserade kollegor i Jemen och bildade al-Qaida på Arabiska halvön (Aqap). Därefter ökade terrorattackerna återigen i Saudiarabien.

Den arabiska våren 2011

Den upprorsvåg som svepte över Nordafrika och Mellanöstern 2011 gav eko även i Saudiarabien. Ett försök att bilda ett politiskt parti gjordes – men stoppades snabbt. Krav framfördes på politiska reformer, som att en konstitutionell monarki skulle inrättas och majlis al-shura väljas av folket istället för att utses av kungen. Några politiska eftergifter blev det inte men regimen var uppenbart oroad. I ett försök att avvärja protester lanserade kung Abdullah sociala satsningar, som bostadsbyggen, stärkt arbetslöshetsunderstöd och höjda löner för offentliganställda. 

Men krav på reformer fortsatte att spridas via internet och missnöjet pyrde, särskilt bland shiamuslimerna i öster. Det väckte stor ilska bland shiiterna när Saudiarabien skickade trupper till Bahrain för att hjälpa kungamakten där att slå ned protester med våld (se Utrikespolitik och försvar). Protesterna ledde till hundratals gripanden och flera dödsoffer i sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. 

När kronprins Sultan dog 2011 blev helbrodern Nayef kronprins och när denne avled året därpå gick kronprinstiteln till ännu en helbroder, Salman. De tre tillhörde liksom Fahd, kung Abdullahs företrädare, klanen Sudayri, som betraktas som den mäktigaste fraktionen inom ätten Saud. Därmed stod en medlem av Sudayriklanen hela tiden i tur att överta tronen efter Abdullah (se även Politiskt system). 

År 2013 bröt kungen med traditionen när han tog in 30 kvinnor i majlis al-shura. Han lovade också att kvinnor ska få ställa upp som kandidater och rösta i framtida lokalval.

Tronskifte

I januari 2015 avled kung Abdullah och kronprins Salman blev ny kung. Till ny vice kronprins utsågs den 55-årige inrikesministern Mohammed bin Nayef, son till den tidigare kronprinsen Nayef. Salman utsåg också en av sina egna söner – Mohammed bin Salman – till ny försvarsminister, särskild rådgivare samt chef för hovet och ett nyinrättat råd för ekonomi och utvecklingsfrågor. Därmed stod för första gången företrädare för "kusingenerationen" i tur till tronen, den generation som består av hundratals sonsöner till Saudiarabiens grundare Ibn Saud.

Det innebar också att kung Salman tydligt skärpte Sudayriklanens grepp om makten. Kungen avsatte även två av Abdullahs söner som var guvernörer i Riyad och Mecka, två av de tre viktigaste provinserna. Bilden av att sudayrierna flyttade fram sina positioner stärktes av att kronprins Muqrin, som ansågs tillhöra Abdullahlägret, till skillnad från sina företrädare inte fick någon tung regeringspost.

Om våra källor

Politiskt system

Saudiarabien är en absolut monarki och en islamisk stat. Koranen utgör grund för såväl politisk förvaltning som rättsskipning. Makten är samlad hos den talrika och extremt välbärgade kungasläkten Al Saud. Politisk verksamhet är förbjuden.

Saudiarabien saknar regelrätt grundlag och folkvald lagstiftande församling. Koranen fyller grundlagens funktion då islams heliga skrift anses specificera både medborgerliga rättigheter och formerna för statsförvaltningen. Sedan 1992 finns dock skrivna regler för landets styrelseskick. De är byggda på en sträng tolkning av islamisk lag, sharia, och innehåller vissa individuella rättigheter. De politiska rättigheter som förekommer är mycket begränsade. 

Regelverket slår också fast att Saudiarabien är en monarki där kungen har titeln ”De två heliga platsernas väktare” vilket syftar på städerna Mecka och Medina. Tronen besitts av ättlingar i rakt nedstigande led till statens grundare Abd al-Aziz (eller Abdulaziz) Al Saud (se Modern historia). Han avled 1953; kung Salman som tillträdde 2015 är den sjätte av hans söner på tronen. Salman var liksom företrädaren Abdullah (kung 2005–2015) i 80-årsåldern när han tillträdde. Vid nästa tronskifte väntas nästa generation ta över och därmed sker en föryngring. Kung Salmans son Mohammed bin Salman var 31 år när han blev kronprins i juni 2017.

Kungen är statsöverhuvud, regeringschef, högsta uttolkare av lagen och främsta religiösa ledare. Han styr enligt sharia, som inte kan ändras. Kungen kan dock utfärda regler i frågor som inte omfattas av sharia och tolka vaga föreskrifter. Kungamakten begränsas av kravet på samförstånd mellan samhällets främsta grupper, en strävan i linje med islam och även med beduinsamhällets principer. 

Det finns ett ministerråd (regering) bestående av drygt 20 ministrar och rådgivare. Rådets medlemmar utnämns av kungen som också är regeringschef. Även kronprinsen sitter i rådet. 

Sedan 1993 finns också en rådgivande församling, majlis al-shura, som ska företräda olika samhällsgrupper och ge de styrande råd. De numera 150 medlemmarna utses av kungen för fyra år i taget. Församlingen har efter hand fått en aktivare roll och har sedan 2003 rätt att föreslå nya lagar. Sedan 2013 finns även kvinnliga medlemmar i rådet, och i ett dekret slog den dåvarande kungen Abdullah fast att 30 platser – en femtedel – för all framtid skulle vara vikta för kvinnor. 

År 2005 togs ett annat försiktigt steg i demokratisk riktning, då hälften av platserna i landets kommunala rådsförsamlingar blev valbara. Rösträtten begränsades dock till manliga medborgare. Men i enlighet med ett kungligt dekret fick kvinnor både rösta och kandidera när en tredje omgång av kommunalval hölls 2015. Nu var två tredjedelar av platserna valbara. Rådsförsamlingarna som tidigare inte kunde fatta beslut utan bara lägga fram förslag för högre ort att begrunda har också fått vissa finansiella och administrativa befogenheter. 

Saudiarabien saknar inrikespolitik i västerländsk mening. Politiska partier är förbjudna och det är förbjudet att offentligt kritisera staten. I praktiken är all regimkritik brottslig. Landet kan närmast karakteriseras som ett utvidgat klansamhälle, styrt av kungafamiljen som genom oljan blivit exempellöst rik. Staten drivs i princip som ett familjeföretag. Detta system grundar sin legitimitet på en allians från 1700-talet mellan den politiska och religiösa makten (se Modern historia). 

Kungafamiljens beslut förankras hos de religiöst lärda, ulama, som genom utlåtanden som kallas fatwor fastslår vad som är rätt och fel. En fatwa byggs på religiös lag. Detta system har skapat konflikter, till exempel när kung Faisal (1964–1975) ville införa flickskolor och introducera TV-sändningar, något ulama var emot. Det hela löstes genom att islam fick stort utrymme i båda nyordningarna. 

Regimen har tvingats till balansgång mellan islams värderingar och krav på modernisering. Konservativa religiösa krafter anser att kungahuset är alltför västinfluerat och utsvävande i sin livsstil. Bland dem finns grupper som har tagit till vapen. Ulamas makt är stor, eftersom de kontrollerar allt som rör religion och domstolar. Kraven på anpassning till islam skärptes efter den islamiska revolutionen i Iran 1979. Då fick ulama en sedlighetspolis, al-mutawwi’a (”Kommissionen för dygdens främjande och förebyggande av synd”). Trots sin starka kontrollapparat har regimen utsatts för växande kritik från en islamistisk opposition. 

Inrikespolitiska motsättningar förekommer även som stridigheter inom kungafamiljen. Det finns minst 5 000 personer med prinstitel och intern rivalitet är utbredd. Från och till kan maktkamper skönjas mellan falanger inom kungaätten. Kung Salman tillhör brödraklanen Sudayri. 

Administrativt är Saudiarabien uppdelat i 13 provinser som styrs av medlemmar av kungafamiljen och i sin tur är indelade i guvernement.

Om våra källor

Demokrati och rättigheter

Kungahuset Al Saud håller Saudiarabien i ett järngrepp. Dödsstraff och avrättningar är mycket vanliga och yttrandefriheten är kraftigt beskuren. Kritik mot kunga­familjen, regeringen, islam och religiösa ledare bestraffas strängt.

Det pågår ett generationsskifte i kungahuset och flera reformer som offentliggjorts de senaste åren har väckt hopp om att regimens maktutövning ska mildras och samhällsnormerna bli mer tillåtande. Men folket har inte fått verkligt inflytande, och bakslagen har varit brutala. Det mest uppmärksammade exemplet: Samtidigt som staten öppnat för att tillåta kvinnor att köra bil, har kvinnor som verkat för körkortsrätt och för att slippa det obligatoriska systemet att ha en manlig förmyndare (wali) gripits och ställts inför rätta. Avsikten förefaller vara att demonstrera att aktivism inte belönas; det är kungahuset som, om och när det behagar, delar ut förmåner.

Likafullt har villkoren för kvinnor förbättras. I augusti 2019 fick kvinnor över 21 år rätt att skaffa sig pass och resa, och vissa andra rättigheter har utökats även om förmyndarsystemet finns kvar. I kungahusets rådgivande krets och i kommunala råd finns kvinnor, men några val i demokratisk mening – till organ som fattar beslut eller verkställer besluten – förekommer knappast: dörren är stängd för både män och kvinnor. Politiska partier är inte tillåtna.

Kampanjer via möten och plakat är lika könssegregerade som samhället i övrigt, vilket leder till att det mest är i sociala medier sådana budskap kan ses.

Sedlighetspoliser kan ingripa mot otillåten samvaro över könsgränsen och klädsel som anses oanständig. Moralpolisens makt har minskat, men ofta är gränserna för det tillåtna suddiga. Det finns exempel på att komiker som driver med sedlighetspolisen straffas, medan andra kommer undan. Somliga kaféer som låtit kvinnor och män mingla har stängts, medan andra inrättningar har både kvinnor och män som gäster.

Den bokstavstrogna sunnitiska form islam som är statsreligion gör livet svårt också för muslimska minoriteter, även om det finns en inhemsk shiitisk minoritet och shiamuslimer från utlandet tillåts vallfärda till islams heliga platser.

En stor del av arbetskraften utgörs av gästarbetare som saknar rättigheter.

Transparency International, som granskar korruptionen i världen, satte efter 2019 upp Saudiarabien på plats 51 av 180, se lista här. Nästan tre fjärdedelar av världens länder bedömdes alltså ha större problem med korruption. Men förutsättningarna är speciella när i princip all verksamhet, till exempel i affärslivet, förutsätter goda förbindelser med kungahuset. Hösten 2017 sattes ett stort antal företagsledare och tidigare makthavare i lyxhusarrest, tills de överlät tillgångar på staten. Insynen i hur deras förmögenheter förvärvats och hur de sedan överlämnades till staten har varit minimal. Statens kassa hanteras som att den är kungahusets privata, också det utan insyn.

Yttrandefrihet och medier

Regimen utövar hård kontroll över allt som publiceras i traditionella medier eller delas via sociala medier. Medier kan stängas om de anses så split, hota ordning och säkerhet eller kränka en individs värdighet.

Ansträngningarna att tysta meningsmotståndare skärptes efter den upprorsvåg som svepte över Mellanöstern 2011. Nya hårdare regler för onlinemedier har inneburit ökade möjligheter att begränsa innehållet. Nyhetssajter som inte varit registrerade har blockerats. Regimen genomför också egna kampanjer. Flera hundra konton på Facebook och Instagram med samordnat politiskt innehåll har stängts av plattformarna som pekat ut den saudiska regeringen som ansvarig för kontona.

Striktare förbud har införts mot att kringgå islamisk lag, inkräkta på statens intressen, stödja utländska intressen eller skada allmän ordning och nationell säkerhet. Antiterrorlagstiftning som antogs 2014 stärkte ytterligare myndigheternas möjligheter att klassa allt som kan uppfattas som kritik mot staten eller islam som brottsligt. 

Reportrar utan gränser placerar i sin bedömning av pressfriheten 2020 Saudiarabien som land 170 av 180, se lista här. Pressfriheten anses därmed större än i exempelvis Iran och Syrien, men mindre än i de båda krigshärjade länderna Libyen och Jemen. 

Flertalet medier ägs av medlemmar av kungafamiljen och det statliga etermediebolaget dominerar det inhemska TV-utbudet. Det finns ett tiotal arabiskspråkiga dagstidningar och några som kommer ut på engelska. Saudiska intressen står också bakom medier med internationell spridning: inflytelserika panarabiska tidningar är de Londonbaserade al-Hayat och al-Sharq al-Awsat. TV-kanalen al-Arabiyya sänder nyheter från Dubai i Förenade arabemiraten och försöker konkurrera med den i Qatar baserade al-Jazira, som av den saudiska regimen anklagas för partisk rapportering.

Rättsväsen och rättssäkerhet

Rättssystemet är baserat på Koranen. Rättskipning har traditionellt skett genom att domare tolkat islamisk lag. Under kung Abdullah (2005–2015) sjösattes en omstrukturering av rättsväsendet, trots starkt motstånd från konservativa domare. Nya domstolar inrättades och skrivna lagar infördes för att ge ökad tydlighet och mindre godtycke, men rättstillämpningen har förblivit sträng. Tortyr, godtyckliga fängslanden, bristfälliga rättegångar och undermåliga fängelseförhållanden präglar systemet.

Sharia (islamisk lag) i saudisk tappning innebär att stöld straffas med en avhuggen hand. Dödsstraff är vanliga och utdöms ofta för till exempel mord och narkotikahandel – men också äktenskapsbrott, homosexualitet, hädelse, avfall från den rätta tron samt häxeri kan leda till dödsdom. Straffet verkställs vanligen med halshuggning, som kan ske offentligt efter fredagsbönen. Saudiarabien är ett av de länder som genomför flest avrättningar. En massavrättning i januari 2016, då 47 människor avrättades på en och samma dag, fick regionala återverkningar (se Utrikespolitik och försvar).  I april 2019 avrättades 37 personer på en enda dag, under hela året 184, vilket innebar en kraftig ökning. 2018 räknade Amnesty International till 149 avrättningar.

2020 meddelades att avrättningar inte längre ska genomföras då det handlar om brott begångna av minderåriga. I sådana fall ska tio års ungdomsfängelse bli maxstraffet.

Skribenten Jamal Khashoggi, som hade gjort sig osams med kungahuset, mördades av saudisk personal på ett landets konsulat utomlands. Mordet har lett till fördömanden också från länder som normalt håller sig väl med regimen. Anklagelser mot kronprinsen om att personligen ha beordrat mordet har inte utretts.

Många fredliga reformförespråkare och demokratiaktivister har gripits. Bloggaren Raif Badawi greps 2012 och anklagades för att ha förolämpat islam och startat ett internetforum utan tillstånd. Efter en straffskärpning 2014 dömdes han till tio års fängelse och 1 000 piskrapp. Enligt domen skulle piskrappen delas ut 50 i taget under 20 veckor, men efter den första omgången sköts fortsättningen upp eftersom Badawis liv sades vara i fara. Badawis advokat, människorättsaktivisten Walid Abu al-Khair, dömdes 2014 till 15 års fängelse, bland annat för att ha ”underminerat regimen” och ”uppviglat allmänheten”. al-Khair, som tilldelats 2012 års Palmepris men inte fick lämna landet för att ta emot det, dömdes också till böter och 15 års reseförbud efter avtjänat fängelsestraff. Badawis fall har lett till upprepad kritik och diplomatiska förvecklingar. 2020 kom beskedet att prygel ska ersättas av fängelsestraff, generellt. (Förändringen sker trots att spöstraff omnämns som bestraffningsmetod i Koranen. Men Koranen föreskriver också, vid de angivna brotten, att den som framför anklagelsen måste kunna stödja sig på fyra vittnen.)

En särskild brottmålsdomstol i Riyad, som inrättades 2008 för att handlägga terrorrelaterade brott, används enligt Amnesty International också till att tysta kritiska röster. 

Om våra källor

Aktuell politik

All politisk makt i Saudiarabien ligger hos kungafamiljen Al Saud. De flera tusen prinsarna dominerar både näringslivet och offentliga ämbeten på alla nivåer. Politiska partier är förbjudna och bokstavstrogen islam utgör ett fundament för staten. I praktiken styrs landet idag av den åldrige kung Salmans son, kronprins Mohammed bin Salman. Med honom har en modernisering sjösatts, samtidigt som demokratiaktivister fängslats och försvunnit.

Kungahuset styr med det officiellt erkända religiösa ledarskapet i ryggen (se Politiskt system). Både den religiösa eliten och kungahuset utmanas av en radikal islamisk opposition – och av folkligt missnöje med det politiska förtrycket och stora sociala orättvisor. Väpnade islamister jagas som terrorister men även fredliga oliktänkande riskerar att förföljelse och hårda straff.

Salmans företrädare på tronen kung Abdullah (2005–2015) gjorde vissa försök att tillmötesgå krav på sociala och politiska reformer. Efter tronskiftet har tillslagen mot regimkritiker ökat. Samtidigt har Mohammed bin Salman, som upphöjdes till kronprins sommaren 2017, lanserat ett reformprogram som han själv kallat en ”chockterapi” för att modernisera landet. I exempel på lättade sociala restriktioner får kvinnor nu rätt att ta körkort och besöka sportarenor, och vanliga biografer har öppnat för första gången på flera årtionden.

Mohammed bin Salman är huvudarkitekt bakom de ekonomiska reformplaner som kallas Vision 2030. Reformerna syftar till att minska oljeberoendet, bland annat har staten sålt ut en del av det statliga oljebolaget Aramco (se Kalendarium) för att finansiera omvandlingen.

Kamp mot korruptionen

Kronprinsen blåste snabbt till strid mot korruptionen, som han har kallat en cancer på samhällskroppen. I november 2017 greps ett stort antal prinsar, ministrar och ex-ministrar, i vad som beskrevs som en omfattande insats mot korruption. Tillslaget bröt mot en tradition inom kungahuset att utåt agera i samförstånd och har av många tolkats som ett sätt för Mohammed bin Salman att befästa sin maktställning. Flera hundra högt uppsatta personer hölls inlåsta – visserligen på ett lyxhotell – tills de ”frivilligt” lämnade ifrån sig tillgångar. Efter två månader hade staten fått in över 100 miljoner dollar.

Många antar att Mohammed bin Salman genom insatsen har utmanat mäktiga motståndare och skapat risker för att utländska investerare drar öronen åt sig. I mars 2020 slog han till igen, i vad som uppfattades som en maktdemonstration. Flera prinsar som tidigare haft framträdande roller frihetsberövades.

Kronprinsen anses vidare ligga bakom beslutet att anfalla de shiamuslimska huthirebellerna i Jemen, som gjort uppror mot regimen där. De flyganfall som Saudiarabien inledde 2015 var sannolikt tänkta att utgöra ett relativt snabbt och okomplicerat ingrepp i grannlandet. Så blev inte fallet, istället har Saudiarabien tillsammans med flera allierade länder fastnat i ett utdraget krig med mycket stort lidande för civilbefolkningen. I omvärlden uppfattar många det som ett indirekt krig mot Iran, som stödjer huthirebellerna. De båda rivalerna stödjer samtidigt motsatta parter i kriget i Syrien. Saudiarabien har fördömt extremistgruppen Islamiska staten (IS) och ingått i den allians av länder som under USA:s ledning lyckats pressa tillbaka IS i Syrien och Irak (se vidare Utrikespolitik och försvar).

Samtidigt pekar många på ideologiska likheter mellan Saudiarabien och IS, till exempel när det gäller synen på kvinnor, straffutmätning och alla som anses avvika från den rätta tron. Tusentals saudier anslöt sig för att slåss med IS, när rörelsen hade medvind. En del bedömare menar att den saudiska regimen till en del tvingats hantera sunniextremism som landet självt har varit med om att underblåsa. 

Ändrad tronföljd

Mohammed bin Salmans placering först i kön till kungatiteln kom tidigare än vad många bedömare väntat. När kung Salman tillträdde i januari 2015 blev den tidigare vice kronprinsen Muqrin ny kronprins. Efter bara tre månader ändrade Salman tronföljden, då han avsatte sin halvbror Muqrin. Ny kronprins blev nu Mohammed bin Nayef, kungens brorson som också hade den tunga posten som inrikesminister (en post som hans far hade i 37 år, fram till sin död 2012). Mohammed bin Nayef ses som USA-vän och hade gjort sig känd för kampen mot islamister i al-Qaida. Ändå stod han sig slätt i striden om makten inom kungahuset (se Politiskt system).

När Salman avsatte Muqrin var det första gången i landets historia som en kronprins fråntagits titeln som tronföljare. Men det skulle ske igen drygt två år senare: i juni 2017 fick kungens brorson Mohammed bin Nayef träda åt sidan till förmån för kungens egen son, Mohammed bin Salman. Ändringen i tronföljden innebär att Mohammed bin Salman, blott 31 vid skiftet, står i tur att även formellt ta över makten i världens ledande oljenation. Fadern är över 80 och rapporteras vara skröplig.

Kronprinsen har alltsedan han tillträdde beskrivits som maktfullkomlig. Fallet med journalisten Jamal Khashoggi kastade in landet i en allvarlig kris, som har äventyrat Saudiarabiens förbindelser med omvärlden, även om få meningsmotståndare vågar höja rösten inom landet. Khashoggi, som först stod kungafamiljen nära men senare gick i exil som regimkritiker, besökte det saudiska konsulatet i Istanbul i ett privat ärende den 2 oktober 2018. Han kom inte levande ut. Efter att i flera veckor ha ljugit om hans öde, tvingades den saudiska regeringen medge att Khashoggi inte längre var i livet. De många frågorna om hans öde, och huruvida kronprinsen var den som fattade beslut om det, kan få bäringar inte bara på kronprinsens egen ställning utan också på Saudiarabiens vägval i stora politiska frågor.

I två uppmärksammade avseenden som gäller rättskipning har Saudiarabien senare bytt fot: inga avrättningar av minderåriga ska längre göras och spöstraffen avskaffas (se Kalendarium). Luttrade bedömare framhöll i samband med beskeden att en statlig saudisk investeringsfond, kontrollerad av kronprinsen, samtidigt var i färd med att bli storägare i den engelska elitfotbollsklubben Newcastle. Affären omgavs av kritik från bland andra människorättsorganisationer.

LÄSTIPS – läs mer om Saudiarabien i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet
Jamal Kashoggi - viktigare som död än levande (2019-01-31)

Om våra källor

Fakta – politik

Officiellt namn
al-Mamlaka al-Arabiyya al-Saudiyya/ Kungadömet Saudiarabien
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
kung Salman bin Abd al-Aziz Al Saud (2015–)
Regeringschef
kung Salman bin Abd al-Aziz Al Saud (2015–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
inga politiska partier är tillåtna
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
inga politiska partier är tillåtna
Valdeltagande
47 % i kommunalvalet 2015
Kommande val
inga allmänna val förekommer på riksnivå, endast lokalval

Källor

Utrikespolitik och försvar

Saudiarabiens ställning som islams hemort präglar förhållandet till omvärlden. Solidaritet med andra muslimska länder har länge varit en hörnsten i utrikespolitiken. Samtidigt är landet en regional stormakt med det shiamuslimska Iran som motpol. Säkerhetsaspekter och ekonomiska intressen ligger bakom Saudiarabiens strategiskt och ekonomiskt nära samarbete med USA.

Spänningarna har på senare tid skärpts i regionen. Motsättningar mellan sunni- och shiamuslimer, men också mellan auktoritära regimer och både liberala reformivrare och fundamentalistiska gudskrigare, gör läget i närområdet extremt instabilt. Saudiarabien har på senare år deltagit aktivt mot både shiamuslimska och jihadistiska motståndare, genom att bistå regeringen i Bahrain, delta i USA-ledda flyganfall i Syrien och självt leda flyganfall i Jemen.

Utvecklingen beror delvis på de folkliga demokratiupproren i Nordafrika och Mellanöstern från 2011. Upproren orsakade inrikespolitisk oro i Saudiarabien och ställde landet inför ett nytt säkerhetspolitiskt läge. En viktig allierad gick förlorad när Egyptens auktoritära regim föll och för en tid ersattes av en regering dominerad av det islamistiska Muslimska brödraskapet som Saudiarabien betraktar med misstänksamhet. Relationen har förbättrats sedan Brödraskapet störtades 2013 och Egypten åter fick en militärstyrd regim.

I det blodiga uppror som inleddes i Syrien mot president Bashar al-Assad har Saudiarabien stött rebeller med vapen. Assad tillhör en shiamuslimsk minoritet och är nära lierad med Iran, som konkurrerar med Saudiarabien om dominans i regionen. När extremistgruppen Islamiska staten (IS) – också motståndare till Assad – intog stora delar av Syrien och Irak 2014 anslöt sig Saudiarabien till den USA-ledda allians som tog till vapen mot IS. Utvecklingen ledde till slitningar i relationen till USA. För den saudiska regeringen blev det en besvikelse att USA inte helhjärtat gick in för att avsätta Assadregimen.

Närmande med Trump

Det försiktiga töväder som uppstod mellan USA och Iran efter skiftet på presidentposten i Iran 2013 oroade också. Saudiarabiens beslut i oktober 2013 att tacka nej till erbjudandet om en roterande plats i FN:s säkerhetsråd tolkades som indirekt kritik mot Washington och sågs som en signal om att landet nu börjat föra en mer självständig utrikespolitik. Donald Trumps tillträde som president i USA 2017 innebar dock ett nytt skifte med starkt ömsesidigt stöd. Trumps första utlandsresa började i Saudiarabien och både han och kung Salman pekade då ut Iran som centrum för islamistisk terrorism.

Samarbetet med USA har varit av avgörande betydelse alltsedan det moderna Saudiarabien grundades och olja hittades på 1930-talet. USA har köpt en stor del av sin olja från Saudiarabien, som i sin tur är beroende av USA för sin säkerhet. USA:s starka stöd för Israel har inte hindrat samarbetet. Men opinionsläget på hemma­plan och utvecklingen i regionen gjorde relationen till USA till en allt svårare balansakt för den saudiska regeringen efter millennieskiftet. 

Misstron mot Iran går långt tillbaka i historien. När den västvänliga regimen i Teheran 1979 föll för en USA-fientlig revolution, som resulterade i en shiaregim i Iran, var det ett dråpslag mot USA:s och Saudiarabiens gemensamma strategi i regionen. Regeringen i Riyad delar västvärldens oro för att Iran ska utveckla kärnvapen. När Iran 2015 ingick avtal med USA och andra stormakter om sitt kärnenergiprogram (se Iran: Utrikespolitik och försvar) ökade oron i Saudiarabien för att ärkerivalen skulle stärka sin roll internationellt. 2016 bröt Riyad de diplomatiska förbindelserna med Teheran, sedan demonstranter i den iranska huvudstaden stormat den saudiska ambassaden (se Kalendarium).

Oro efter Irakinvasion

Under kriget mellan Iran och Irak 1980–1988 stödde Saudiarabien Irak. Men när Irak invaderade Kuwait 1990 och placerade truppstyrkor vid den irakisk-saudiska gränsen förändrades läget. Saudierna begärde internationell hjälp, och USA svarade med militär uppladdning i området. I februari 1991 hade en USA-ledd FN-styrka drivit ut irakierna ur Kuwait. Saudiarabien bröt med Irak och återupptog relationerna med Iran. Först 2015 återupptogs relationerna med Irak. 

Kriget 1990–1991 innebar en svår prestigeförlust för den saudiska regimen eftersom den tvingats be väst om hjälp. Flera tusen amerikanska soldater blev kvar efter kriget, med regeringens goda minne. Många saudier och muslimer i andra länder var upprörda över att soldaterna tilläts vara stationerade nära islams allra heligaste platser. 

Terrordåden mot USA 2001 och det efterföljande USA-ledda globala kriget mot terrorismen komplicerade läget ytterligare. Under amerikanskt tryck lovade regimen i Riyad att samarbeta mot terrorismen utan att formellt gå med i den USA-ledda anti-terroralliansen. Även den USA-ledda invasionen av Irak 2003 fick stor inverkan på Saudiarabien. Den saudiska regimen var tvungen att förhålla sig till ett växande hat mot USA på hemmaplan; vid invasionen tilläts inte amerikanerna anfalla från saudisk mark. Efter kriget lämnade USA:s soldater landet. Riyad fruktade ett växande inflytande för den tidigare maktlösa shiamuslimska majoriteten i Irak. Saudiarabien har sedan dess sett shiamuslimska regeringschefer i Irak närmast som iranska lakejer.

Efter Saudiarabiens hantering av den milt oppositionelle journalisten Jamal Khashoggi, som bragtes om livet på det saudiska konsulatet i Istanbul i oktober 2018, har samarbetet mellan Washington och Riyad i stället ifrågasatts från amerikanskt håll. Inte minst president Trumps vänskap med kronprinsen och Trumps försvar för de stora kontrakten mellan Saudiarabien och den amerikanska försvarsindustrin har kritiserats. 

Samarbete och sprickor på Arabiska halvön

Av oro för shiamuslimsk expansion tog Riyad 1981 initia­tiv till samarbetsorganisationen GCC (Gulf Cooperation Council) som fem andra arabstater vid Persiska viken också ingår i – Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten och Oman. Organisationens gemensamma militära styrka användes i grannlandet Bahrain 2011 för att, på den sunnidominerade rege­ringens begäran, slå ned shiamuslimska upprorsmakare. 

En allvarlig spricka uppstod i GCC efter arabiska våren på grund av Qatars öppna stöd för Muslimska brödraskapet i Egypten. 2014 terrorstämplade Riyad Brödraskapet, som har grenar i flera arabländer, och tog hem sin ambassadör från Qatar. Detsamma gjorde Förenade arab­emiraten och Bahrain. I juni 2017 skärptes konflikten allvarligt, då Saudiarabien anklagade Qatar för att stödja terrorister och bröt de diplomatiska förbindelserna. Bahrain, Förenade arabemiraten, Egypten och andra länder i regionen följde det saudiska exemplet och Qatar isolerades. Därmed lamslogs också GCC. 

Gränstvister som går årtionden tillbaka har även tidigare till viss del stört relationerna med Qatar, liksom med Förenade arabemiraten. Ett närmande mellan Kuwait och Turkiet, som lett till en gemensam försvarsplan för 2019, rapporteras också ha väckt ogillande. Saudiarabien och Kuwait är oense om två gemensamma oljefält. 

Stöd till muslimska länder

Saudiarabien har ökat sitt inflytande i andra länder under senare årtionden, bland annat med hjälp av stora ekonomiska bidrag och förmånliga lån till fattiga länder. Mottagarna finns främst i arabvärlden och Afrika men även längre bort. Premiärministern i Malaysia friades 2016 från korruptionsmisstankar i sitt hemland, sedan det konstaterats att 681 miljoner dollar som han fått inför ett val 2013 var en gåva från saudiska kungahuset. En saudisk källa uppgav att syftet var att motverka Muslimska brödraskapets inflytande i Malaysia, samt konstaterade att den sortens utbetalningar till andra länder inte var ovanliga.

Palestinierna har fått mycket ekonomiskt bistånd, men samtidigt har Saudiarabien motverkat arabiska krav på total isolering av Israel. 2002 presenterade Saudiarabien en fredsplan, där normaliserade arabisk-israeliska relationer erbjöds i utbyte mot israeliskt tillbakadragande från ockuperade områden. Ett försök att blåsa nytt liv i planen gjordes 2007, med klent resultat. Riyad har också försökt att medla mellan de rivaliserande palestinska grupperna Hamas och Fatah, och i inrikeskonflikten i Libanon. Ett visst närmande mellan Saudiarabien och Israel har observerats, framför allt som utslag av båda ländernas misstro mot Iran. En fråga är hur långt det tövädret kan sträcka sig. USA:s initiativ under Trumps presidenttid att driva igenom en fredsplan som starkt favoriserar Israel har upprört arabländer, som inte ser med blida ögon på om Saudiarabien stöder planen.

Saudiarabiens förhållande till grannlandet Jemen i söder försämrades efter Kuwaitkriget 1991, då Jemen inte stödde de allierade. Saudiarabien utvisade cirka 800 000 jemeniter och i det jemenitiska inbördeskriget 1994 stödde Riyad upproret i söder. Regeringsfientliga saudier finner en fristad i grannlandet, där al-Qaida på Arabiska halvön (Aqip) har sitt fäste. Men i det alltmer instabila läget i Jemen från 2011 är det särskilt de shiamuslimska huthirebellerna som oroar saudierna. När rebellerna drivit bort presidenten och tagit kontroll över stora delar av landet (se Jemen: Aktuell politik) inledde Riyad i mars 2015 attacker från luften mot dem tillsammans med flera andra arabländer och med indirekt stöd av USA. Senare under året gick saudierna också in med marktrupper i Jemen. Saudiarabien anklagar Iran för att stödja huthirebellerna och kriget i Jemen har kommit att betraktas som ett indirekt krig, delvis via ombud, mellan saudier och iranier. Kriget har lett till en svår humanitär kris i det redan fattiga grannlandet.

I FN har Saudiarabien flera gånger motarbetat rapporter om global uppvärmning, eftersom texterna brukar innehålla slutsatser om att medlemsstaterna inte vidtar tillräckliga åtgärder mot klimatpåverkande utsläpp. Klimatforskare hävdar att det är nödvändigt att drastiskt minska utsläppen från fossila bränslen – Saudiarabiens viktigaste exportvara.

Försvar

Den politiska oron i Mellanöstern har drivit på en militär upprustning i Saudiarabien. Landet hade de största militärutgifterna i regionen och de tredje största i världen 2018, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri. Militärutgifterna uppgick till 8,8 procent av BNP,  och då hade de ändå minskat jämfört med året innan. Vapnen köps främst från USA men även från Europa. På senare år har landet lagt mer resurser på gränsbevakning och på styrkor för terrorbekämpning. 

Under kungahuset lyder nationalgardet, som är nästan lika stort som armén. Nationalgardet ska skydda kungafamiljen och slå ner kuppförsök eller uppror. En industriell säkerhetsstyrka inrättades 2007 för att skydda främst oljeindustrin. Det finns även en halvmilitär gränsstyrka. Den regionala samarbetsorganisationen GCC hade 2014 minst 30 000 soldater i en gemensam styrka, och enligt ett beslut året innan skulle styrkan utvidgas till cirka 100 000 man, varav en stor andel saudier. Brytningen med Qatar 2017 gör dock att GCC-samarbetets framtid är oklar.

Militärtjänsten är frivillig. 

USA har inte längre trupper stationerade i Saudiarabien men det finns ett antal amerikanska militära rådgivare. 2013 avslöjades att USA sedan två år tillbaka haft en hemlig flygbas i Saudiarabien från vilken förarlösa flygplan, så kallade drönare, kunnat attackera mål i grannländerna.

Om våra källor

Fakta – försvar

Armén
75 000 man (2017)
Flygvapnet
2 000 man (2017)
Flottan
13 500 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
10,3 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
30,4 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Saudiarabiens ekonomi är centrerad kring oljan. Upp till 90 procent av exportinkomsterna kommer från olje- och gasindustrin som också står för ungefär halva bruttonationalprodukten (BNP). Det svarta guldet har på några årtionden förvandlat en underutvecklad jordbruksekonomi till en modern industristat med generösa sociala förmåner för invånarna. Oljeberoendet gör dock landet känsligt för prisändringar på världsmarknaden.

Beroendet blev tydligt 2014, när världsmarknadspriset på olja plötsligt föll med över hälften på ett halvår. Saudiarabien ställdes inför att statsbudgeten plötsligt krympte rejält. Prisfallet berodde till en del på överproduktion i just Saudiarabien, som ville hävda sin position som ledande oljeproducent sedan utvinningen av så kallad skifferolja ökat kraftigt i USA. Ett saudiskt argument mot nedskärning i produktionen var att det snarast skulle hjälpa rivalerna. Annars har Saudiarabien ofta anpassat sin oljeproduktion för att öka balansen när instabilitet uppstått på marknaden.

2016 enades Ryssland och Saudiarabien, som tillsammans står för mer än hälften av världens oljeproduktion, om att begränsa utvinningen för att hålla priserna uppe. Länderna inom oljepriskartellen Opec och stater som inte är medlemmar (sammanfattade med beskrivningen Opec+) slöt sedan fortsatta avtal om produktionsbegränsningar; de valde att gjuta nytt liv i internationellt prissamarbete. Men 2020 sprack samarbetet och Saudiarabien ökade sin produktion, vilket ledde till ett nytt priskrig.

Det fallande oljepriset från 2014 orsakade budgetunderskott som tvingade saudiska staten till åtstramningar, något som befolkningen inte är van vid. Eftersom lägre oljepriser såg ut att bli ett bestående fenomen, fick regimen starka skäl att satsa på att bredda sin inkomstbas – genom bland annat ökade skatter, nedskärningar i sociala program och satsningar på att få igång den privata sektorn. Det hade länge varit målsättningen – jordbruk och icke-oljebaserad industri ökade redan långsamt – men blev nu nödvändigt. I april 2016 (före överenskommelsen om att begränsa oljeproduktionen för att få upp priserna) lanserades Vision 2030, en reformplan som beskrevs som genomgripande och omvälvande. Bland annat aviserades att en del av det statliga oljebolaget Saudi Aramco skulle säljas och intäkterna dirigeras till en välfärdsfond med utsikter att bli världens största. Vidare skulle satsningar göras på att öka inhemsk produktion, inte minst inom försvarsindustrin. Delprivatiseringen av Aramco har sedan dess genomförts, men utländska investerare var svårflörtade; Saudiarabien hade vid det laget vidtagit en del åtgärder som väckt avståndstagande, framför allt krigföring i grannlandet Jemen, hårda tillslag mot förmögna saudier och mordet på regimkritikern Jamal Khashoggi (se Demokrati och rättigheter). De visionära statliga satsningarna har under tiden haft svårt att nå från ritbordet till byggstart, och dessutom mött motstånd från lokala intressen (se Kalendarium).

Inför 2020 lade regeringen fram en statsbudget med underskott för sjunde året i rad. Intäkterna från andra källor än oljan utgör ungefär en tredjedel av statens inkomster, men det behövs både lån och tillskott från statens reserver för att jämna ut skillnaden. Statsskulden beräknades stiga från 24 procent till 26 procent av BNP.  Och snart uppkom ett kärvare läge där man bestämde sig för att försöka krympa utgifterna jämfört med de utsprungliga budgetmålen: oljepriskriget 2020 och den kris i världsekonomin som tornade upp sig samtidigt genom coronaviruset. I mars 2020 utlovades stora krispaket bland annat till små och medelstora företag. Staten räknar nu med att utöka sin upplåning ytterligare eftersom man inte vill sälja några av de stora tillgångar Saudiarabien äger både inom landet och i utlandet.

En stark anledning till det nya priskriget på olja var att Kinas efterfrågan på olja minskat; coronaviruset (som först slog till i Kina) hämmade ekonomin. När Ryssland, som också är storproducent, till en början inte ville dra ner på utvinningen för att få upp priserna, valde Saudiarabien att öppna kranen igen och låta priserna sjunka. Även för den saudiska ekonomin, med underskott i statsbudgeten som ska paras ihop med omvandling av samhället, är det en djärv politik. Men den saudiska oljan är billigare att utvinna än Rysslands och (i synnerhet) USA:s reserver, Saudiarabien klarar lägre prisnivåer än konkurrenterna. En uppgörelse mellan de stora oljeländerna nåddes, där saudier och ryssar förband sig att minska sin råoljeproduktion med 2,5 miljoner fat vardera per dag, men under tiden hann den globala efterfrågan på råolja störtdyka (se Kalendarium).

För Saudiarabiens del äventyrar viruspandemin också pilgrimsresorna till Mecka och Medina, som brukar ge stora intäkter varje år. Endast muslimer får besöka de heliga platserna. Turism i västerländsk mening har tidigare inte existerat i Saudiarabien. För icke-muslimska utlänningar var det förut svårt att få visum annat än för arbete eller affärer, men turismen har identifierats som en framtidsbransch som kan ge staten intäkter. 

Kaban och corona.jpgRisken för spridning av virussjukdomen covid-19 ledde till att också islams heligaste platser stängdes, här helgedomen Kaba i Mecka. Foto: Amr Nabil/AP/TT

Ekonomin är strikt statskontrollerad genom femårsplaner. Privatiseringar och avregleringar pågår, men processen går trögt. 

I början av 1930-talet byggde den saudiska ekonomin främst på boskapsskötsel, dadelodling och inkomster från pilgrimernas vallfärder till Mecka. Det första oljefyndet i slutet av 1930-talet ändrade villkoren drastiskt. Efter kung Faisals makttillträde 1964 inleddes en modernisering av ekonomin. Höga oljepriser under 1970-talet gav staten jättelika inkomster som investerades i infrastruktur, utbildning, militär upprustning och en modern välfärdsstat. Regimen anlade nya industristäder vid Persiska viken och byggde jätteraffinaderier, stålverk, flygplatser, vägar, universitet, sjukhus och bostäder. Till de senaste satsningarna hör en snabbtågsförbindelse som knyter ihop Jidda vid Röda havet med vallfartsorterna Mecka och Medina, och huvudstaden Riyad har utrustats med tunnelbana.

Efter långa och svåra förhandlingar blev Saudiarabien 2005 medlem i Världshandelsorganisationen (WTO). Det bidrog till att landets relativt skyddade ekonomi stegvis har öppnats för omvärlden, vilket har oroat det strängt religiösa ledarskapet. Undantag har utverkats för vissa varor som är förbjudna enligt islamisk lag, som fläsk, alkohol och pornografi.

Krigsmateriel utgör en betydande del av importen. Saudiarabien är den största enskilda köparen av krigsmateriel från USA och den näst största (efter Indien) hos försvarsindustrin i Frankrike. Men inköp görs i många länder, bland dem Storbritannien, Kanada, Tyskland och Spanien. Från Sverige beställdes för några år sedan ett radarsystem. I flera länder är handeln ifrågasatt, inte minst på grund av den krigföring som Saudiarabien leder mot rebellrörelser i grannlandet Jemen.

Plaster och petrokemiska varor utgör merparten av den export som förekommer vid sidan av olja. 

Ett inslag i det reformarbete som pågår är satsningar på alternativ energi. De ska ses mot bakgrund av att det kommer en dag då oljan tar slut. Intensiva kampanjer har pågått för att öka de utländska investeringarna i Saudiarabien, som 2017 var nere på sin lägsta nivå på 14 år, enligt FN. Saudierna möter hotet om en framtid utan olja också med investeringar i utlandet, som ska ge inkomster. 

Många saudier har tack vare oljan vant sig vid att leva i välfärd. Utländska migrantarbetare tog hand om kroppsarbetet (se Arbetsmarknad). Statlig inkomstskatt finns inte. Medborgarna får ändå mycket serverat av staten: vatten, el och bensin är subventionerat, även om subventionerna minskats för att stärka statens finanser. De väntade nedskärningarna i de sociala programmen kommer efter en period då utgifterna inom sektorn ökat kraftigt, delvis som ett sätt att hålla befolkningen på gott humör under protestvågen i regionen från 2011. Moms fanns inte heller före 2018, då en 5-procentig skatt infördes på flertalet varor och en del tjänster. 2020 höjs momsen till 15 procent.

Liksom på andra håll i arabvärlden har islamiska banker blivit allt viktigare vid sidan av det vanliga bankväsendet. Eftersom Koranen uttryckligen motsätter sig ränta tar dessa banker ingen ränta på lån och ger ingen ränta på besparingar. Det finns olika sätt att trots det lösa till exempel ett företags behov av finansiering. Exempelvis kan en bank gå in som delägare eller delta som samägare i en satsning som företaget planerar. 

Om våra källor

Fakta – Ekonomi

BNP per person
23 219 US dollar (2018)
Total BNP
782 483 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
2,2 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
2,2 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
12,8 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
48,2 procent (2018)
Inflation
-1,1 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
19,0 procent (2018)
Valuta
riyal
Varuexport
294 387 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
125 638 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
70 606 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
55 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
olja, varor från petrokemisk industri och plastindustri
Största handelspartner
USA, Kina, Japan, Sydkorea, Tyskland, Indien

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Ungefär en sjättedel av världens kända oljetillgångar finns i Saudiarabien. Landet är för det mesta världens största oljeexportör och det huvudsakligen statsägda Saudi Aramco är världens största oljebolag i fråga om produktion. Saudiarabien har också tillgångar av naturgas, även om utvinningen är förhållandevis blygsam.

Den första kommersiellt lönsamma oljefyndigheten i Saudiarabien påträffades 1938 av det amerikanska Arabian-American Oil Company (Aramco). Inom några år hittades fler oljefält. Under 1960- och 1970-talen ökade utvinningen dramatiskt. Samtidigt steg oljepriserna raskt med en kulmen 1973. 

I samband med arabstaternas krig mot Israel samma år gick Saudiarabien med på att utnyttja oljan som vapen inom ramen för de oljeproducerande ländernas organisation Opec (Organization of Petroleum Exporting Countries). Opec minskade sin produktion och ströp leveranser till främst USA. I samma veva övertog regeringen 25 procent av Aramco.

Oljeembargot hävdes dock följande år. Därefter försökte Saudiarabien att hålla nere priserna genom att kompensera bortfall på marknaden med att öka den egna produktionen. Med sina stora oljereserver har Saudiarabien intresse av att långsiktigt hålla oljepriset på en relativt stabil nivå. Staten blev ägare till hela Aramco 1980, och utländska bolag släpptes inte in som ägare i oljeindustrin, men en delprivatisering av bolaget ägde rum 2019. Saudi Aramco, som bolaget numera heter, är ett av världens största företag och äger de runt 100 olje- och gasfälten i landet. Över hälften av tillgångarna finns i åtta enorma fält. De flesta oljekällorna ligger i landets östra delar. Oljefälten Ghawar och Safaniyya är världens största på land respektive ute till havs. 

De saudiska oljereserverna är inte bara stora, oljan är också lätt att komma åt, särskilt jämfört med den utvinning på stora havsdjup som många andra stora energibolag bedriver. Oljan exporteras med tankfartyg från terminaler vid Persiska viken och Röda havet, dit en cirka 120 mil lång rörledning går tvärs över Arabiska halvön. I landet finns nio oljeraffinaderier. 

Saudiarabien har stadigt varit världens största exportör av olja, men 2019 rapporterades att den amerikanska exporten gått om både den saudiska och den ryska, åtminstone tillfälligt. Utvinningen av skifferolja i USA har byggts ut kraftigt. 2020 drog Saudiarabien igång ett priskrig, och oljepriset sjönk till nivåer som åtminstone skifferbolagen i USA och Kanada har svårt att klara, eftersom deras oljeutvinning sker till högre kostnader än Saudiarabiens och Rysslands. Bakgrunden till priskriget var att Kinas efterfrågan på olja minskat när ekonomin stängdes ned för att begränsa spridningen av coronavirus. Saudiarabien gick då in för sänka priserna för att utöka sina globala marknadsandelar.

Flera händelser har emellertid visat att även Saudiarabiens produktion kan vara känslig för störningar. 2012 utsattes Aramco för skadlig datakod, och 2019 anfölls två av Saudiarabiens största anläggningar med drönare från luften.

Drygt hälften av naturgasfyndigheterna ligger i anslutning till oljan. Gasen exporteras inte utan används i landet inom petrokemisk industri och till att alstra elektricitet. 

Saudiarabien har även tillgångar av guld, järnmalm, koppar, fosfat, silver, uran, bauxit, kol, tungsten, bly, zink, kalksten, marmor, salt med mera. Utvinningen av dessa mineraler var länge eftersatt men har fått ökad betydelse. 

Elkraft produceras i kraftverk som till största delen eldas med gas. Elkonsumtionen ökar snabbt. Planer finns på att bygga 16 kärnkraftverk som ska börja tas i bruk under 2020-talet; Internationella atomenergiorganet IAEA har uppmanat Saudiarabien att skriva på avtal som ska garantera att radioaktivt material enbart används för fredliga sammanhang. Det kraftiga raset i oljepriserna från 2014 skyndade på satsningar på förnybara energikällor, och planering pågår för stora vind- och solenergiprojekt i norr.

En stor del av elektriciteten behövs i samband med avsaltning av havsvatten. Saudiarabien saknar i stort sett vanliga vattendrag och lider stor brist på färskvatten. Landet har därför blivit världsledande i fråga om avsaltning, det finns idag ett 30-tal anläggningar som framställer drygt hälften av det färskvatten som konsumeras. Mer än 400 mil rörledningar har byggts för att transportera avsaltat vatten till inlandet. Vatten levereras också med tankbilar.

Om våra källor

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
6 913 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
9411 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
601 047 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
19,5 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
0,0 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Bristen på vatten är en naturlig begränsning för jordbruk i Saudiarabien, och bara ett par procent av ytan är uppodlad. Mer än en tredjedel av landet används däremot till viss del som betesmark. Kyckling, mjölk, dadlar och vete är några av de viktigaste produkterna. Innan oljan blev den dominerande industrin var jordbruk och fiske Saudiarabiens viktigaste näringsgrenar. Efter hand har de förlorat sin ställning och sysselsätter numera endast en liten andel av arbetskraften.

Förr fanns det främst privatägda småjordbruk i oaser eller vid Röda havets kust i sydväst, där regn faller. Dammar har senare byggts för uppsamling av regnvatten som leds till nyodlingar på statligt subventionerade storjordbruk i öknen. Jord som ägs av staten har fördelats till bönder och jordbruksföretag. Statliga subventioner och generösa krediter har gjort Saudiarabien till exportör av spannmål, främst vete, sedan slutet av 1980-talet. Veteodlingen håller dock på att fasas ut eftersom den är helt beroende av konstbevattning. 

Jordbrukssatsningen har medfört en omfattande vattenförbrukning som sänkt grundvattennivån drastiskt på sina håll. Av den odlade marken är knappt hälften konstbevattnad (se även Naturtillgångar och energi).

Förutom vete och dadlar odlas bland annat druvor, vattenmelon, potatis och tomater. De stora jordbruksföretagen sköts mestadels av billig utländsk arbetskraft. 

Saudiarabien är ett av de länder som tvingas bekämpa en skadeinsekt med ursprung i Asien, den röda palmviveln som angriper dadelodlingar (men också kokos- och oljepalmer). Enligt FN:s jordbruksorganisation FAO finns 60 procent av världens dadelodlingar i arabvärlden, där dadlarna är viktiga både som exportvara och som inslag i festmåltiderna under fastemånaden ramadan. Bekämpningen av skalbaggarna går bland annat ut på att man använder feromonfällor, som lockar till sig vivlarna med doftämnen.

Produktionen av mjölk och andra mejeriprodukter har utvecklats snabbt med hjälp av modern teknik från bland annat Sverige. Saudiarabien är stor mjölkexportör.  Även i Saudiarabien kan konsumentmakt utövas via sociala medier. 2018 blev det stora mejeriföretaget Almarai föremål för protester mot stigande priser. Almarai förklarade de höjda priserna med att de statliga energisubventionerna minskat och att det blivit dyrare att anställa utländsk arbetskraft. Landets politiska konflikt med grannlandet Qatar ledde också till minskad försäljning.

Kycklinguppfödning och äggproduktion har rönt framgångar. Får- och kamelkött exporteras också, även om de nomadiserande beduinerna har blivit färre och den förr så viktiga kameluppfödningen numera mest är en hobby för välbärgade. 

Det traditionella småskaliga fisket har ökat rejält sedan 1990-talet. Även fiskodlingen växer, framför allt utmed Röda havets kust.

Om våra källor

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
2,2 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
80,8 procent (2016)

Källor

Industri

Utvinning och raffinering av olja dominerar helt industrin i Saudiarabien. Oljan omvandlas också till andra produkter i en omfattande petrokemisk industri, där även naturgasen är råvara. Konstgödsel och plastvaror är några sådana industrivaror. Staten försöker bredda den industriella basen för att minska beroendet av oljeexporten.

Byggindustrin är omfattande, inflyttningen till städerna går snabbt och nya städer uppförs i rask takt för att möta behovet från den växande ekonomin. Cement och stål är viktiga byggmaterial som framställs i landet. 

Saudiarabien har i sina ekonomiska femårsplaner gjort satsningar på framför allt de tunga industrigrenarna. Tanken är att oljeinkomsterna ska användas för att skapa en modern industristat. Det delvis statliga samriskföretaget Saudi Arabian Basic Industries Corporation, Sabic, leder industrisatsningarna. Städerna Jubayl, Yanbu och Jidda är nyckelorter. Stora projekt drivs i samarbete med utländska intressen. 

Ett viktigt inslag i saudisk industripolitik är att Saudi Aramco köper in sig i raffinaderier i oljeimporterande länder. Jättemarknaderna Kina och Indien är också viktiga mål. Svenska OK Petroleum (numera Preem), köptes på 1990-talet upp av den saudiske oljemagnaten Mohammed al-Amoudi. 

Fem ”ekonomiska städer” har också inrättats för särskilda industrisatsningar utanför oljesektorn. De har olika inriktning, som jordbruksindustri, informationsteknologi, elektronik eller särskilt arbetsintensiv industri.  Det finns en nära koppling till forskning och utvinning av solenergi i stor skala är ett prioriterat mål.

Traditionella småskaliga verksamheter är tillverkning av mattor och andra textilier, krukmakeri och möbeltillverkning. Livsmedelsindustrin är också viktig.

Om våra källor

Kalendarium

  • Kalendarium

    • 2020

      • Juli

      • Vallfärdsriter i ansiktsmask

        Årets muslimska vallfärdshögtid inleds, dramatiskt nedtonad jämfört med tidigare år på grund av coronapandemin. Virusprovtagning och temperaturmätning väntar de få utvalda som deltar. Efter förhandsbesked om bara 1 000 deltagare rapporterar lokala medier att det blir högst 10 000 pilgrimer mot över två miljoner ett vanligt år. Kaaba, den svarta stenen i Stora moskén i Mecka, får i år inte vidröras, detta för att minska risken för smitta. Ansiktsmasker krävs och avstånd måste hållas. För den rit då de troende symboliskt stenar satan delas steriliserade småstenar ut. 

      • Inga pilgrimer får resa in från utlandet

        Registreringen öppnar för pilgrimer som vill delta i årets stora vallfartshögtid, som infaller i slutet av juli. Bara tusen besökare kommer att få klartecken att resa till Mecka. 70 procent av platserna viks för utländska medborgare, men alla måste redan befinna sig i Saudiarabien. Ingen får tillhöra kända riskgrupper för covid-19, vilket utesluter bland andra diabetiker och personer med hjärtsjukdomar. Saudier som vill vara plats väljs ut bland sjukvårds- och säkerhetspersonal som har haft virusinfektionen och tillfrisknat. I vanliga fall vallfärdar över två miljoner muslimer under högsäsong och intresset brukar vara så stort att ett kvotsystem tillämpas för att fördela platserna mellan olika länder.

      • Brittiska sanktioner mot saudier

        20 saudier finns jämte 25 ryssar och några nordkoreaner på den första sanktionslista som Storbritannien offentliggör på egen hand efter sitt utträde ur EU. Hittills har britterna alltid samordnat sina sanktioner med EU och/eller FN. De saudier som nu får inreseförbud och eventuella tillgångar i Storbritannien frysta pekas ut för anknytning till mordet i Istanbul 2018 på den saudiska ledningens kritiker Jamal Khashoggi. I Saudiarabien har fem personer dömts för direkt inblandning, dock ingen i den mäktige kronprinsens närhet (se 23 december 2019). I Turkiet pågår en rättegång om mordet, men de åtalade väntas inte infinna sig. Dagen efter det brittiska beskedet om sanktioner meddelar regeringen i London sin avsikt att återigen börja sälja vapen till Saudiarabien. Den saudiska krigföringen i Jemen ledde 2019 till att vapenaffärerna stoppades av en brittisk domstol.

      • Juni

      • Saudi-allians undgår FN-kritik

        I FN:s årsrapport om barn i krig slipper den saudiskt ledda allians som bekämpar huthibellerna i Jemen stå på "skamlistan" över ansvariga. Det sker trots att FN-rapporten säger att kriget i Jemen krävde 222 barns liv 2019 och att det skedde fyra anfall mot sjukhus och skolor. Organisationer som Human Rights Watch (HRW) är upprörda och framhåller att också andra stormakter undgår FN-kritik för hur de behandlar barn i väpnade konflikter.

      • Dansk protest mot Saudiarabien

        Saudiarabiens ambassadör kallas upp till Danmarks UD. En terrorgrupp med bas i Danmark har enligt utredare agerat med saudiskt stöd och spionerat för Saudiarabiens räkning. Tre misstänkta har pekats ut, personer som beskrivs som etniska araber från Ahvaz i Iran (se 3 februari 2020), och Danmark protesterar mot det saudiska agerandet. 

      • Indonesien avstår från vallfart

        I väntan på besked från Saudiarabien om hur årets vallfärdshögtid ska hanteras har Indonesien fattat ett beslut: I ljuset av covid-19-pandemin uteblir pilgrimerna från det mest folkrika muslimska landet i världen. I år infaller den helg som utgör högsäsongen i månadsskiftet juli/augusti. Fler än 220 000 pilgrimer från Indonesien skulle under normala omständigheter besöka de heliga platserna i Saudiarabien då. Den 11 juni meddelar också Malaysia att det inte blir någon resa för de 31 600 malaysier som skulle ha gjort vallfärden i år.

      • Maj

      • Khashoggis barn förlåter

        Skribenten Jamal Khashoggis barn meddelar att de förlåter faderns mördare. Khashoggi, som hade gjort sig osams med kungahuset, blev mördad och styckad i Istanbul av ett mordkommando från Saudiarabien (se 2 oktober 2018 och 23 december 2019). Fem personer som dömts för mordet skulle med de anhörigas förlåtelse kunna undgå dödsstraff. Rapporter förekommer om att saudiska staten betalar underhåll och bostäder för Khashoggis barn, men uppgifterna om en finansiell uppgörelse har inte bekräftats.

      • Höjd moms och indraget bidrag

        Saudiarabiens statsinkomster pressas av coronakrisen, med efterfrågeras på olja, och av det priskrig som saudierna själva startade. Under årets första kvartal föll oljeintäkterna med nästan en fjärdedel och statens valutareserver sjönk till sin lägsta nivå sedan 2011. Regeringen letar nu nya intäkter och besparingar, och meddelar att momsen ska trefaldigas från 5 till 15 procent från den 1 juli. Dessutom slopas ett månatligt bidrag på motsvarande 2 600 kronor till levnadsomkostnader som statsanställda har kunnat lyfta sedan 2018. Det meddelas också, samma dag, att oljejätten Aramco sänker de inhemska bränslepriserna, vilket tolkas som ett statligt drag för att mildra chocken för medborgarna.

      • April

      • Dödsstraff för unga och prygel avskaffas

        Saudiarabien kommer inte längre att avrätta minderåriga som dömts för brott. Beslutet fattas genom dekret från kung Salman. Så unga brottslingar ska som mest kunna tvingas till tio års ungdomsfängelse. Två dagar tidigare har regimen meddelat att de hårt kritiserade spöstraffen också ska ersättas med fängelsestraff. Bestraffningen av aktivisten Raif Badawi (se Januari 2015) är ett av de fall som lett till skarp kritik och diplomatiska problem för Saudiarabien.

      • Demokratiaktivist dör i fängelse

        Abdullah al-Hamid, som var en av grundarna till Saudiska förbundet för medborgerliga och politiska rättigheter, avlider i fängelse. Människorättsaktivister anklagar regimen för att inte ha sett till att han fått vård efter en stroke ett par veckor tidigare. Regimkritikern fängslades 2013 på tio år, stämplad som orosstiftare. 

      • Avrättningarna ökar

        Saudiarabien verkställde 184 dödsstraff 2019, enligt Amnesty International som räknade till 149 avrättningar året innan. Drygt hälften av de avrättade var utländska medborgare. Sex var kvinnor.  

      • Nödrop från prinsessa i fängelse

        Prinsessan Basma bint Saud uppger att hon hålls inspärrad i fängelse och ber sin farbror kung Salman och dennes son, kronprinsen, att se till att hon friges. Det är klarlagt att meddelandena kommer från ett konto på sociala medier som tillhör den 56-åriga prinsessan, som har haft en aktiv i roll i frågor som rör mänskliga rättigheter.

      • Dödsskott i konflikt om megaprojekt

        En klanmedlem som vägrat lämna ifrån sig mark till det statliga prestigeprojektet Neom rapporteras ha skjutits ihjäl av en säkerhetsstyrka. Abd al-Rahim al-Huwaiti tillhör en klan i Tabuk, där megaprojektet Neom ska anläggas. Innan han blir skjuten har han lagt upp protestvideor på internet där han bland annat dokumenterat hur myndigheterna agerar för att kunna ta mark i anspråk. al-Huwaytat är en stamfederation med nomadbakgrund som har företrädare i flera länder, bland dem Saudiarabien och Jordanien. I de trakter där de nu motsätter sig exploatering har de levt långt innan den saudiska staten bildades.

      • Amorteringsfritt år för fattiga länder

        Saudiarabien samlar, via internet på grund av covid-19-pandemin, finansministrarna och centralbankscheferna i G20 (världens ekonomiska stormakter) för att dryfta den globala kris som pandemin har utlöst. Långivarna i G20 ger nu fattigare länder, de flesta i Afrika, möjlighet att göra uppehåll i sina betalningar på lån i ett helt år. G20 uppmanar också långivare på den privata marknaden att ansluta sig till initiativet. IMF har ett par dagar tidigare meddelat att 25 länder slipper avbetalningar i ett halvår.

      • Papperslösa etiopier deporteras

        Saudiarabien har deporterat nästan 3 000 etiopiska migranter under loppet av några dagar, detta trots risken för att det ska medföra spridning av coronavirus, uppger FN-organisationen IOM. De som skickas hem är personer som saknar uppehållstillstånd.

      • Oljeländer minskar produktionen

        Medlemsländerna i Opec och flera oljeproducerande stater som inte är medlemmar (Ryssland, Mexiko och Kazakstan) enas om att minska sin produktion med sammanlagt 9,7 miljoner fat per dag för att få priserna på olja att stiga. Minskningen motsvarar närmare en tiondel av världsproduktionen, men det är ändå osäkert om de lyckas i sina ambitioner att få mer betalt för oljan. De stränga restriktioner som världens länder har infört för att motverka coronapandemin har fått den globala efterfrågan att rasa, till exempel på flygbränsle.

      • Utegångsförbud dygnet runt

        Utegångsförbudet skärps i huvudstaden Riyad och en rad andra större orter så att det nu gäller dygnet runt (se 23 mars). För att motverka coronasmitta är resor mellan provinserna förbjudna sedan tidigare. När utegångsförbudet mildras igen den 26 april, är den heliga staden Mecka en av de platser där det inte blir några lättnader.

      • Mars

      • Pilgrimer ombeds vänta med bokning

        Saudiarabien ber världens muslimer att vänta med att boka sin resa inför årets stora vallfartshögtid, som infaller i juli-augusti. Två miljoner pilgrimer brukar söka sig till Mecka och Medina vid högtiden (hajj), utöver de inhemska besökarna. I år gör coronapandemin att den stora högtiden kanske måste avlysas.

      • Åtal i Turkiet för Khashoggimordet

        Åtal väcks i Turkiet mot 20 personer som misstänks för inblandning i överlagt mord på skribenten Jamal Khashoggi 2018. Bland de utpekade, som inte befinner sig i Turkiet, finns en tidigare rådgivare till det saudiska kungahuset och en tidigare chef inom en saudisk säkerhetstjänst. De två hålls ansvariga för att ha iscensatt mordet, som av en FN-rapportör betecknats som en utomrättslig avrättning. Khashoggi mördades på Saudiarabiens konsulat i Istanbul och tros ha blivit styckad av mordpatrullen (se främst 2 oktober 2018 och 15 november 2018).

      • Utegångsförbud mot smitta

        Nattligt utegångsförbud införs med hänvisning till spridningen av coronavirus. Enligt det kungliga dekretet ska utegångsförbudet gälla i tre veckor. Ett par dagar senare, då landets andra dödsoffer i sjukdomen covid-19 bekräftas, utökas utegångsförbudet och huvudstaden Riyad spärras av liksom de heliga städerna Mecka och Medina (se 17 mars). Saudiarabien har då rapporterat 900 smittade.

      • Krispaket utlovas i dubbelt dåliga tider

        Ett stimulanspaket värt 32 miljarder dollar till den saudiska ekonomin aviseras, utöver åtgärder till skydd för små och medelstora företag som centralbanken offentliggjort några dagar tidigare. Anledningarna är två: sämre tider hotar även i Saudiarabien när spridningen av coronavirus påverkar världsekonomin och minskade intäkter kan bli följden av det priskrig på olja som saudierna själva har inlett (se 9 mars). Alltsedan ett oljeprisfall som inträffade 2014 och fick varaktiga effekter har de saudiska statsfinanserna gått med underskott, och staten räknar nu med att utöka sin upplåning eftersom man inte vill sälja några av de stora tillgångar Saudiarabien äger både inom landet och i utlandet.

      • Smittrisk stänger moskéer

        För att begränsa spridningen av coronavirus stängs tills vidare alla moskéer för bön inomhus. Undantagna är bara islams två främsta helgedomar, i Mecka och Medina. Böneutropen fortsätter som vanligt, så att den som vill kan be i hemmet eller annan avskildhet.

      • Priskrig sänker oljepriserna

        Oljepriserna rasar världen runt. Det bottnar i aktiv prispolitik från Saudiarabien och osämja mellan oljeproducerande länder i Opec och andra oljeproducenter, som inte är medlemmar. Saudiarabien har förgäves försökt få Ryssland att samarbeta om minskad oljeproduktion, för att få upp priserna. En anledning är att de saudiska inkomsterna från försäljning av olja till Kina har minskat kraftigt, när åtgärder för att stoppa spridning av coronavirus lett till att Kinas industriproduktion dragits ned. Nu försöker Saudiarabien istället att öka sina marknadsandelar. Den produktion som kan slås ut av ett internationellt priskrig är framför allt utvinningen av skifferolja i USA, som är mycket dyrare att få fram än den saudiska oljan. (Även Ryssland kan vinna på att den amerikanska oljeproduktionen minskar; rysk olja är billigare att utvinna än skifferolja i USA.)

      • Flera prinsar grips

        Kronprinsen stärker sitt grepp om makten. Tre prinsar grips, bland dem en före detta kronprins. De rapporteras vara misstänkta för att ha planerat en kupp mot nuvarande kronprinsen Mohammed och kung Salman, men formella anklagelser dröjer. Några dagar senare meddelar landets antikorruptionsbyrå Nazaha att närmare 300 statstjänstemän har gripits anklagade för mutbrott eller förskingring. Bland de gripna finns också säkerhetspersonal. Vilka de gripna är eller när gripandena gjorts framgår inte.

      • Stopp för lilla vallfärden

        Saudiska myndigheter stoppar tills vidare alla pilgrimer som vill besöka de heliga platserna för att utföra umra, ibland kallad den lilla vallfärden. Skälet är risken för spridning av det nya coronavirus som orsakar sjukdomen covid-19. I regionen har många sjukdomsfall kopplats till Iran, och begränsningar av visum för iranier och emiratier har redan införts, men det nya beslutet gäller såväl saudiska medborgare som andra. Umra kan utföras när som helst under året, medan stora vallfärden (hajj) är kopplad till en specifik månad under det religiösa året.

      • Februari

      • Damfotboll får seriespel

        Flera nya departement inrättas och därmed uppstår nya ministerposter för idrott, turism och investeringar. Prins Abdulaziz bin Turki får exempelvis sitt jobb som högste sportchef uppgraderat. Alla förändringarna bottnar i regimens önskan att satsa på nya områden för att minska beroendet av intäkter från oljan. En av nyheterna är att en damfotbollsliga införs. Matcherna ska spelas i tre olika städer.

      • Dödsstraff för spioneri

        En saudier döms till döden och sju till fleråriga fängelsestraff på anklagelser om att ha spionerat för Irans räkning. För Saudiarabien, där islams främsta helgedomar är belägna, utgör Iran, den ledande shiamuslimska staten, en ärkefiende. Relationerna är särskilt frostiga sedan de saudiska shiiternas ledare Nimr al-Nimr avrättades (se 2 januari 2016).

      • al-Qaida-ledare dödad av USA

        USA:s president Donald Trump uppger att Qasim al-Raymi, utpekad som ledare för terrorgruppen al-Qaida på Arabiska halvön (Aqap), har dödats i en amerikansk insats i Jemen. Trump säger inte när det skett, eller hur. Aqap har sedan millennieskiftet genomfört en rad attacker mot västliga intressen, och har nyligen tagit på sig ett dåd som utfördes på en bas i Florida i december 2019. Gärningsmannen på basen i Pensacola var saudisk militär och hade sänts till USA på utbildning (se 6 december 2019 och 13 januari 2020).

      • Saudiarabien anklagas för spioneri

        Tre personer åtalas i Danmark misstänkta för att ha spionerat för Saudiarabiens räkning. De tre är iranska medborgare från Ahvaz, där de uppges ha tillhört en arabisk separatistgrupp. De har enligt danska säkerhetspolisen, PET, samlat in underrättelseuppgifter för Saudiarabien mellan 2012 och 2018, då de greps.  2018 anklagade Danmark Iran för att i sin tur ha planerat att mörda de tre separatisterna på dansk mark.

      • Januari

      • Israel ger grönt ljus för resor till Saudiarabien

        Israels regering ger klartecken för medborgare som vill göra affärsresor eller vallfärda till Saudiarabien, detta trots att länderna inte har diplomatiska förbindelser. Den saudiske utrikesministern Faisal bin Farhan replikerar via CNN att israeler för tillfället inte är välkomna. Men Israels ändrade hållning är likafullt ett tecken på att kontakterna med Saudiarabien har blivit varmare, trots att frågan om Israels ockupation av palestinska områden inte har lösts. Premiärminister Netanyahu prisar i samband med beslutet ordföranden i Meckabaserade Muslimska världsförbundet för att denne besökt Auschwitz i Polen i samband med att 75-årsminnet av öppnandet av det nazistiska Förintelselägret uppmärksammats. 

      • Kronprins anklagas för dataintrång

        Rättsexperter med anknytning till FN-systemet vill att det ska utredas om den saudiske kronprinsen varit inblandad i dataintrång i Amazon-grundaren Jeff Bezos telefon. Begäran framförs av Agnès Callamard, FN-rapportör i fall som rör utomrättsliga avrättningar, och David Kaye, yttrandefrihetsrapportör. Jeff Bezos äger tidningen Washington Post , där den saudiske systemkritikern Jamal Khashoggi var medarbetare. Khashoggi mördades hösten 2018 på saudiska konsulatet i Istanbul, ett mord som Callamard har granskat för FN:s räkning (se 2 oktober 2018, 19 oktober 2018 och 19 juni 2019). En tid före mordet fick Bezos en fil som hade skickats från kronprinsens eget konto och telefonen började, utan Bezos vetskap, att läcka data, skriver brittiska The Guardian. Enligt en teknisk analys kan mobilen ha infekterats med ett spionprogram. Bezos privatliv blev senare omskrivet i amerikansk press på grundval av hans sms-växling med en flickvän.

      • Prinsessa blir FN-representant

        Prinsessan Haifa bint Abdulaziz al-Muqrin blir Saudiarabiens företrädare i FN-organisationen Unesco, som bland annat verkar för att skydda världens kulturarv. Vissa lättnader har gjorts de senaste åren för att öppna den saudiska arbetsmarknaden för kvinnor,  men utnämningar till höga positioner är fortfarande ovanliga (se 24 februari 2019).

      • USA skickar hem saudier

        Det amerikanska justitiedepartementet meddelar att 21 saudier som varit på militär utbildning i USA kommer att skickas hem. Beslutet är en följd av den utredning som gjorts efter skottdådet på en bas i Florida den 6 december 2019. En saudisk flygofficer sköt då ihjäl tre amerikaner. Gärningsmannen hade enligt utredarna jihadistiska motiv. Amerikanska myndigheter har inte kunnat belägga att det fanns en komplott bakom morden, men säger sig ha hittat jihadistmaterial även hos andra saudier än gärningsmannen.

    • 2019

      • December

      • Polistillslag mot sedeslöshet

        Omkring 120 kvinnor och män har gripits i tillslag den senaste veckan mot personer som anses ha utmanat den allmänna moralen, exempelvis genom oanständig klädsel. Gripandena har offentliggjorts av polisen via sociala medier. "Moralrazzian" tros vara den första sedan Saudiarabien började lätta på de stränga normerna och på moralpolisens befogenheter. Hur länge personerna hålls gripna och vilka straff de får har inte framgått. Närmare 90 personer ska också ha gripits för trakasserier. Kvinnor har via sociala medier klagat på att de utsatts för trakasserier vid en musikfestival.

      • Avtal om oljefält i gränsområden

        Saudiarabien och Kuwait tecknar avtal om hanteringen av två gemensamma oljefält vid gränsen, där produktionen har stått stilla i fem år. Överenskommelsen handlar om fälten Wafra, på land, och Khafiji, till havs. Innan utvinningen stoppades producerade de två fälten sammanlagt en halv miljon fat olja per dag, ungefär en halv procent av världsproduktionen.

      • Dödsstraff för mordet på Khashoggi

        En saudisk domstol dömer fem icke namngivna personer till döden för inblandning i mordet på exilsaudiern Jamal Khashoggi, som begicks på Saudiarabiens konsulat i Istanbul (se främst 2 oktober 2018 och 15 november 2018). Ingen i kretsen närmast kronprinsen hålls ansvarig. Domen följs av mer eller mindre skarp kritik från omvärlden. Turkiet kallar den "skandalös".

      • Sociala medier begränsar propaganda

        Företagen Twitter och Facebook uppger att de har blockerat mängder av konton i flera länder som har använts i propagandasyfte på sätt som strider mot plattformarnas regler. Det handlar bland annat om konton som sprider en fördelaktig bild av USA:s president Trump. Vad Saudiarabien beträffar har hela 88 000 konton kopplats till statlig propaganda.

      • Ännu ett år med underskott

        Statens budget för 2020 antas, med ett underskott som enligt prognoserna växer till 6,4 procent av BNP från 4,7 procent 2019. Oljeinkomsterna, som står för två tredjedelar av statens intäkter, sjunker trots att landet producerar nästan tio miljoner fat olja om dagen. Saudiarabien har uppvisat budgetunderskott alltsedan ett ras i de internationella oljepriserna 2014. Nu fortsätter regeringen sina insatser för att andra branscher ska ge intäkter och för att statens utgifter ska minska. Bland annat har man dragit ned på subventioner som gjort el och drivmedel billigare för medborgarna. 

      • Saudier skjuter ihjäl amerikaner

        Efter ett skottdrama på en flottbas i Florida som kräver flera liv identifieras gärningsmannen som saudisk militär på utbildning i USA. Att döma av hur han brukat sociala medier har 21-åringen, som själv skjuts ihjäl av polisen, haft politiska motiv. Den saudiske kungen skyndar sig att fördöma dådet. Några dagar senare meddelar USA:s försvarshögkvarter Pentagon att drygt 850 saudiska militärer, som är under utbildning på baser i USA, tills vidare får nöja sig med teoretisk undervisning.

      • November

      • Staten säljer aktier i jättebolag

        Ett erbjudande om aktieköp offentliggörs inför delprivatiseringen av oljebolaget Aramco. Staten ska sälja 1,5 procent av aktierna. Investerare kan lockas av att de saudiska oljereserverna kommer att räcka länge och att de är lätta att komma åt rent praktiskt, jämfört med olja som tas upp från stora havsdjup. För saudiska makthavare är det viktigt att lyckas sälja Aramco-aktierna till högt pris. Men det finns hinder:  Aramco verkar i en region med stor konfliktrisk och regimen kan ha skrämt bort placerare genom det brutala mordet på en motståndare (se 2 oktober 2018 och 2 oktober 2019). Saudiska medborgare som köper tio aktier får en extra gratis. När aktierna väl säljs, i december, drar de in rekordsumman 25,6 miljarder dollar, trots att det mest är saudiska och regionala investerare som nappar på erbjudandet. Efter börsintroduktionen, som sker på inhemsk handelsplats i Saudiarabien, stiger aktiekursen över introduktionspriset.

      • Knivattack mot teater

        Minst tre personer skadas när en spansk teatergrupp utsätts för en knivattack i Riyad. Gruppens gästspel ingår i en kulturfestival som syftar till att uppvisa ett öppnare och gladare Saudiarabien. Den 30 december döms en jemenitisk medborgare till döden för överfallet; han avrättas i april 2020. En utpekad medbrottsling döms till tolv års fängelse.

      • Skyddsinsats för tankfartyg på plats

        En USA-ledd flottstyrka, som bildats för att skydda handelsfartyg i Persiska viken, inleder officiellt sin verksamhet. Det sker med Bahrain som bas, eftersom USA har tillgång till en marinbas där. Sedan styrkan började bildas i juni har flera länder anslutit sig, såväl Saudiarabien och andra arabländer i regionen som Storbritannien och Australien. Lastfartyg ska få militär eskort genom Hormuzsundet, där flera tankfartyg har utsatts för attacker eller sabotage som USA håller Iran ansvarigt för.

      • Oktober

      • Ministrar byts ut

        Faisal bin Farhan Al Saud blir ny utrikesminister. Han lämnar posten som ambassadör i Tyskland och bedöms ha starka band till västländer. Vid tidpunkten för mordet på journalisten Jamal Khashoggi 2018, som orsakat en diplomatisk kris för Saudiarabien, arbetade han vid landets ambassad i Washington. Även transportministern byts ut i kölvattnet av en busskrasch vid den heliga staden Medina som krävde 35 pilgrimers liv den 16 oktober. De stora skarorna av pilgrimer är en ständig utmaning för saudiska myndigheter, inte minst tenderar vägnätet nära Mecka och Medina att bli hårt belastat.

      • Heta samtalsämnen: olja och robotar

        Ryssland och Saudiarabien sluter flera avtal när president Putin besöker kung Salman. Det viktigaste handlar om samarbete mellan de oljeexporterande länderna i Opec och andra oljeländer, däribland Ryssland, som alla vill se stabila och höga oljepriser. Mötet sker i kölvattnet av att saudiska oljeanläggningar angripits (se 14 september) och att saudierna anklagar Iran, som har täta förbindelser med Ryssland. Det heter att mötet också handlade om ”militärt och tekniskt samarbete”. Uttalandet kan ses i ljuset av att Ryssland önskat sälja robotar till Saudiarabien. Saudierna valde i stället ett amerikanskt luftvärnssystem, som inte lyckades stoppa de projektiler som slog ut oljeproduktionen i september.

      • USA-styrkor utökas

        USA utökar sina styrkor i Saudiarabien, som bett om förstärkning efter de attacker mot oljeanläggningar som skett månaden innan.  Inte minst tillförs nya luftvärnsresurser. USA:s militära personal på plats växer från september till oktober med 3 000 man.

      • Militära yrken öppnas för kvinnor

        Kvinnor kommer att kunna tjänstgöra i Saudiarabiens försvarsmakt, som meniga soldater, korpraler och sergeanter, uppger landets utrikesdepartement. 2018 gav regimen klartecken för kvinnor att ingå i säkerhetsstyrkor som lyder under inrikesdepartementet.

      • Nya krav på utredning av journalistmord

        Det har gått ett år sedan journalisten Jamal al-Khashoggi blev mördad och styckad på saudiska konsulatet i Istanbul. Hans kvarlevor har fortfarande inte hittats. Inför årsdagen har den saudiske kronprinsen låtit sig intervjuas. Han säger att han tar ansvar för händelsen eftersom den skedde “på hans vakt”, men medger inte att han själv gav order om mordet. Genom turkisk avlyssning har det framkommit att mordet inte bottnade i en olyckshändelse och människorättsorganisationer upprepar sina krav på en FN-ledd utredning.  

      • September

      • Turistvisum, och nya moralregler

        Nya, friare regler för turistvisum börjar tillämpas. Medborgare i 49 länder kan räkna med en smidig process. Dagen efter meddelar inrikesdepartementet att personer som kränker anständigheten kan komma att straffas med böter; 19 olika överträdelser har identifierats. ”Kvinnor bör täcka axlar och knän”, lyder instruktionerna bland annat. Utländska kvinnor behöver dock inte bära abaya, det fotsida ytterplagg som är obligatoriskt för saudiskor. Par från utlandet ska också få dela hotellrum utan att vara gifta, meddelar myndigheter ett par veckor senare. Saudiarabiens ökända moralpolis har på senare år fått minskat inflytande, men saudier klagar ibland över att de nya, mindre stränga umgängesregler som råder (antagna av regeringen i april) är otydliga.

      • Fredstrevare från huthier

        Huthirörelsen i Jemen lägger ut en fredstrevare till Saudiarabien. Mahdi al-Mashat, som ingår i rörelsens politiska ledning, erbjuder ett stopp för alla attacker mot saudiskt område. Uttalandet görs inför årsdagen av huthirebellernas intåg i Jemens huvudstad Sanaa. Erbjudandet möts med skepsis från saudiskt håll men välkomnas av FN.

      • USA förstärker vid Persiska viken

        USA aviserar militära förstärkningar till Persiska viken i kölvattnet av attacker mot saudiska oljeanläggningar som Iran anklagats för att ha utfört. Kort före beskedet har president Trump också skärpt de amerikanska sanktionerna mot Iran. De förstärkningar som ska sändas till regionen, på begäran av Saudiarabien och Förenade arabemiraten, handlar om flyg- och robotförsvar, uppger den nye försvarsministern Mark Esper.

      • Drönarattacker stoppar oljeproduktion

        Två viktiga oljeanläggningar i östra Saudiarabien träffas i vad som tros vara drönarattacker. Nästan hälften av landets oljeproduktion slås ut. Det finns stora mängder av olja i lager, men eftersom Saudiarabien är en av världens största producenter stiger de internationella oljepriserna efter attackerna. Huthirebellerna i Jemen tar på sig ansvaret för anfallen, men USA anklagar Iran som stöder huthierna. Iran förnekar inblandning. Efter fyra dagar visar Saudiarabien upp vrakdelar från robotar och drönare som ses som bevis på Irans inblandning.

      • Prins blir oljeminister

        En medlem av kungahuset, prins Abdulaziz bin Salman, blir ny energiminister. Det är första gången; tidigare har ministeriets chef alltid varit en fackman som inte tillhört kungliga familjen. Energiministern ska från och med nu inte vara ordförande i oljebolaget Aramco, som man planerar att delprivatisera. Ministerbytet tolkas som att landets mäktige kronprins stärker greppet om energipolitiken.

      • Augusti

      • High-tech på vallfärd till heliga platser

        Den årliga stora vallfärden hajj pågår runt Mecka, där ett par miljoner muslimska pilgrimer befinner sig för ritualer som tar flera dagar i anspråk, inte minst höjdpunkten id al-adha, stora offerfesten. För första gången har besökarna tillgång till 5G-nät vid de heliga platserna. Appar som hjälper pilgrimer att orientera sig har funnits i flera år, och många ses läsa Koranen via mobiltelefon. Efter en tragedi då uppemot 2 500 liv krävdes i trängseln (se 24 september 2015) bär pilgrimerna också elektroniska armband med ID-uppgifter.

      • Splittring i Jemen bakslag för Saudiarabien

        Den saudiska krigföringen i grannlandet Jemen drabbas av en svår motgång: den regering Saudiarabien stöder, och strider för, förlorar greppet om staden Aden. Hamnstaden i söder har varit fäste för Jemens regering sedan de shiamuslimska huthirebellerna tog över huvudstaden Sanaa 2014, men Aden intas nu av en sydjemenitisk separatiströrelse, som inte längre vill samarbeta med den tidigare centralregeringen. Nästan fyra och ett halvt år efter att de saudiskt ledda, mycket omfattande krigsinsatserna i Jemen inleddes (se 25 mars 2015) fortsätter Saudiarabiens allierade att tappa mark.  

      • Kvinnors rättigheter utökas

        Efter uppmärksammade fall där unga kvinnor har rymt från sina familjer och sökt asyl utomlands lättar regimen på vissa regler genom kungligt dekret. Kvinnor över 21 år ska inom kort kunna ansöka om pass och resa utan sina manlige förmyndares godkännande. Kvinnor ska också kunna få barnafödsel, giftermål och skilsmässa registrerade av myndigheter samt få vårdanden om små barn. De nya bestämmelserna ska dessutom göra det lättare för kvinnor att yrkesarbeta. Åtskilliga begränsningar blir kvar, bland annat regler som enligt aktivister gör det möjligt att kringgå passrättigheten. En kvinna måste också fortfarande ha tillstånd av sin manlige förmyndare för att få gifta sig eller bo på egen hand. Fängslade kvinnliga aktivister, som drivit frågan om att få förmyndarskapet upphävt och krävt körkortsrättigheter innan kvinnor tilläts köra bil, väntar fortfarande på rättegång.

      • Juli

      • Trump-veto håller i gång vapenaffärer

        President Trump lägger in veto mot tre olika resolutioner i den amerikanska kongressen som tillkommit för att ledamöterna vill stoppa vapenexport till Saudiarabien och Förenade arabemiraten, länder som båda är aktiva i ett krig om herraväldet i Jemen (se 16 april 2019). Vapenexporten måste hållas i gång bland annat av hänsyn till att vapenköparna är viktiga allierade till USA, skriver Trump till senaten.

      • Juni

      • Saudiska intressen i Sydkorea säkras

        Kronprins Muhammed besöker Sydkorea, och reser hem med samarbetsavtal värda motsvarande drygt 8 miljarder dollar, bland annat med motorkoncernen Hyundai. Saudiarabien är det naturresursfattiga landets största oljeleverantör och energijätten Aramco är majoritetsägare i S-Oil, som nu ska bygga bland annat ett nytt raffinaderi. Under årets början har kronprinsen åkt runt till en rad viktiga länder i Asien där det finns saudiska intressen (se 18 februari).

      • Nya regler ska locka kapital

        Nya villkor för bofasta utlänningar presenteras. Syftet förefaller vara att locka kapital till andra delar av ekonomin än oljebranschen. För en kostnad motsvarande drygt två miljoner kronor erbjuds förmåner som att kunna köpa fastigheter eller göra affärer utan att ha en saudisk partner.

      • FN-rapportör vill se mordkommission

        Det finns trovärdiga bevis för att Saudiarabiens kronprins och andra på hög nivå personligen bar ansvar för mordet på kolumnisten Jamal Khashoggi, bedömer FN-rapportören Agnès Callamard (se 24 januari 2019). Hon anser att mordet bör utredas av en oberoende internationell kommission. Khashoggis liv släcktes av saudiska agenter på landets konsulat i Istanbul den 2 oktober 2018, men enligt Saudiarabien skedde det inte på kronprinsens order. Kungariket håller elva andra ansvariga varav fem hotas av dödsstraff (se 3 januari 2019).

      • Huthier trappar upp gränsanfall

        Chefen för FN:s observatörer i Jemen bekräftar att huthirebellerna dragit sig tillbaka militärt från tre hamnar vid al-Hudayda. Men samtidigt som huthierna därmed har uppfyllt ett steg i fredsplanen från förhandlingarna i Sverige, som syftade till att få igång en verklig fredsprocess mellan shiarebellerna och Jemens saudiskt stödda regering, rapporteras återkommande stridshandlingar vid gränsen. 26 personer skadas när en civil flygplats i semesterorten Abha i sydvästra Saudiarabien beskjuts av rebeller. När flygplatsen beskjuts igen den 23 juni mister en person livet.

      • Kronprinsens syster misshandelsåtalad

        En rättegång mot den saudiska prinsessan Hassa bint Salman, syster till kronprins Muhammed, planeras i Paris. En internationell arresteringsorder utfärdades 2017. Brottsmisstankarna uppstod i prinsessans lyxvåning i Paris 2016, då hon ska ha beordrat en livvakt att spöa upp en hantverkare. Prinsessan infinner sig inte i rätten, men döms senare till böter och tio månaders villkorligt fängelse. Även livvakten får ett villkorligt straff. I saudiska medier är prinsessan känd för välgörenhetsarbete.

      • Bojkottuppmaning till stöd för palestinier

        De 57 medlemsländerna i organisationen Islamiska konferensen (OIC) fördömer USA:s beslut att erkänna Israels övermakt över Jerusalem och att flytta dit landets Israelambassad från Tel Aviv. Toppmötet i Mecka i Saudiarabien uppmanar också till bojkott av länder som följer USA:s beslut. Ledarna för Turkiet och Iran, som båda har konflikter med Saudiarabien, uteblir från toppmötet.

      • Maj

      • Myndigheter våndas med samhällsmoralen

        Regeringsvänliga medier uppger att en ny sedlighetslag, antagen av regeringen i april, ska träda i kraft; men bara ett par dagar senare kommer motbud, och inget nytt datum. De senaste åren har kronprinsen försökt ge landet en modernare och mer tilltalande image genom olika åtgärder som att tillåta biografer, och den skäggprydda moralpolisen – som bland annat sett till att kvinnor inte släpper slöjan och att män inte går i shorts ­– har ”avväpnats”. Inför utsikterna att en ny lag är på väg, och därmed kanske en skärpning av moralbevakningen, twittrar en akademiker: ”Sedlighetspolisen är tillbaka – utan skäggen.”

      • Drönarattack och tankersabotage

        En stor saudisk oljeledning, som pumpar olja från fält i öster till en hamn vid Röda havet, stängs för översyn efter en drönarattack utförd av jemenitiska huthirebeller. Den 120 mil långa ledningen är byggd för att kunna användas även om saudisk export via oljehamnar i Persiska viken blockeras. Attacken sker ett par dagar efter skadegörelse mot fyra tankfartyg, varav två saudiska, nära inloppet till Persiska viken. Ingen har pekats ut för sabotaget mot fartygen, men många teorier cirkulerar: allt från att Iran ligger bakom det till att det utförts av någon som vill just att anklagelser ska riktas mot Iran, så att det ger en förevändning för att angripa Iran militärt.

      • April

      • Stöd till Sudans militära styre

        Saudiarabien och Förenade arabemiraten vidtar åtgärder att stödja Sudans centrala myndigheter sedan landets mångårige ledare Omar al-Bashir tvingats bort från makten. Totalt utlovar de tre miljarder dollar. 500 miljoner deponeras i Sudans centralbank för att stötta landets valuta, medan 2,5 miljarder ska säkra livsmedel, läkemedel och inköp av oljeprodukter. Brist på valuta – dollar – är en av de faktorer som eldat på en folklig protestvåg mot regimen i Sudan. Gulfstaterna har uttryckt stöd för den militära ledning som tagit över; den har hittills har motsatt sig kraven på en civil, demokratiskt vald regering.

      • Massavrättningar och korsfästelse

        Saudiarabien avrättar sammanlagt 37 personer som anklagas för terrorbrott – enligt nyhetsbyrån SPA dödliga attacker mot högkvarter för säkerhetsorgan. Människorättsgrupper uppger att de flesta är shiamuslimer. En av dem blir efter avrättningen korsfäst, ett tecken på att hans brott ses som särskilt grova.  Offentlig statistik över dödsstraff som verkställs offentliggörs inte, däremot rapporterar saudiska medier att avrättningar ägt rum. Amnesty International har räknat till minst 104 avrättningar hittills i år och 149 förra året.

      • USA-stöd till Jemenkrig fortsätter efter Trump-veto

        Donald Trump gör bruk av presidentens vetorätt för att backa upp regimen i Saudiarabien. De folkvalda i USA har gjort flera försök att avsluta stödet till de saudiskt ledda krigsinsatserna i Jemen, och det Trumps veto stoppar är ett förslag som antagits av båda kongressens kamrar. Även partikamrater till Trump har röstat för att stoppa stödet. USA har sedan tidigare sålt vapen till Saudiarabien, men också hjälpt till med bland annat underrättelseuppgifter inför den saudiskt ledda alliansens flyganfall. Det är mycket ovanligt att kongressen röstar för att begränsa presidentens makt över krigsinsatser.

      • Saudisk uppvaktning: idrottsarena i gåva

        Saudiarabiens handelsminister utlovar, på besök i Bagdad, ett lånepaket till Irak: en miljard dollar till utvecklingsprojekt, en halv miljard till exportfrämjande och dessutom en present – en idrottsarena för 100 000 åskådare som ska byggas i Bagdads utkant. Ministern inviger samtidigt ett nytt saudiskt konsulat och fler beskickningar planeras. Parterna säger att ländernas inbördes förbindelser, som länge förmörkades av Saddam Hussein och dennes krigståg i regionen, har gått in i en ny fas. Den saudiska ivern att vara på plats ska också ses i ljuset av att regimen i Iran, som är en bitter rival till Saudiarabiens styrande, har starka allierade i Bagdad och levererar stora varumängder till Irak.

      • Mars

      • Regionalt rymdprogram skapas

        Saudiarabien och tio andra arabländer har enats om att inrätta ett gemensamt rymdprogram. De forskare som ska arbeta med programmet baseras i Abu Dhabi i Förenade arabemiraten. Det första projektet blir en arabisk satellit. Emiraten har redan fyra rymdfarare kö hos världens stormakter. Den första ska delta i en färd till rymdstationen ISS med start den 25 september. Sultan bin Salman Al Saud, som var med på en rymdfärd 1985, räknas som den förste araben i rymden.

      • Opera återlämnar saudiska pengar

        La Scala-operan i Milano har beslutat att lämna tillbaka stöd på över tre miljoner euro som tagits emot från den saudiska regeringen. Sammanlagt har Saudiarabien utlovat omkring 15 miljoner euro, men efter mordet på Jamal Khashoggi har stödet blivit omstritt (se 19 oktober 2018 och 3 januari 2019). Avtalet med den italienska operan kunde också ha gett den saudiske kulturministern en plats i La Scalas styrelse.

      • Kvinnliga aktivister dras inför rätta

        Kvinnor som greps 2018 i kölvattnet av kampanjer för jämställdhet ställs nu inför rätta. Två kända aktivister som finns bland dem är Aziza al-Yusuf, tidigare lärare vid Kung Saud-universitetet, och Lujain al-Hathlul, som båda deltog i kampanjer för kvinnors rätt att köra bil innan körkortsrätten infördes (se 26 september 2017 och 24 juni 2018). En del av kvinnorna friges under våren, men rättsfallen mot dem läggs inte ner. Utländska medier och diplomater tillåts inte följa rättegången.

      • 36 länder fördömer kränkningar

        I FN:s råd för de mänskliga rättigheterna samlas 36 länder bakom ett fördömande riktat mot Saudiarabien. Kritiken från länder i Europa, Australien, Kanada och Nya Zeeland handlar om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i allmänhet – inte minst kvinnors rättigheter – och mordet på skribenten Jamal Khashoggi i synnerhet (se särskilt 2 oktober och 19 oktober 2018). Länderna bakom uttalandet kräver en rask och oberoende utredning av mordet.

      • Saudiarabien undgår skamlista

        EU-kommissionen har föreslagit att Saudiarabien jämte några andra länder förs upp på en lista över stater som inte gör tillräckliga ansträngningar för att stoppa penningtvätt, men företrädare för medlemsländerna röstar nej, enhälligt. Saudiarabien har, med stöd av USA, reagerat upprört mot förslaget.

      • Februari

      • Prinsessa blir USA-ambassadör

        Prinsessan Rima bint Bandar Al Saud blir Saudiarabiens nya ambassadör i USA. Hon är delvis uppvuxen i Washington DC, där hennes far Bandar bin Sultan Al Saud var ambassadör 1983–2005. Det är första gången en kvinna blir chef för en saudisk beskickning. Under åren i hemlandet rapporteras hon ha arbetat för att kvinnor ska få större tillgång till idrott och träning.

      • Kärnteknikplaner väcker oro i USA

        Representanthuset i USA:s kongress granskar den amerikanska regeringens samarbete med Saudiarabien om kärnteknik. Saudiarabien vill bygga kärnkraftverk och det finns farhågor hos kongressledamöter för att kunskapsöverföring kan bidra till uppbyggnad av ett kärnvapenprogram. Starka kommersiella intressen i branschen – amerikanska företag som namnges i en kongressrapport – uppges uppvakta Vita huset för att få till kontrakt med Saudiarabien.

      • Utökade löften till krisande Pakistan

        Saudiarabien undertecknar investeringsavtal med Pakistan på 20 miljarder dollar och lovar att frige fler än 2 100 pakistanier ur saudiska fängelser. Det är de första resultaten som offentliggörs sedan den saudiske kronprinsen inlett en rundresa till viktiga samarbetsländer i Asien – först Pakistan och Indien, där besöket skymts av att värdländernas träta om det delade Kashmir flammat upp igen. Pakistan, som också är mitt i en ekonomisk kris, har sedan tidigare fått saudiska utfästelser om satsningar på hamn och raffinaderi i Gwadar vid Indiska oceanen (se 20 september 2018).

      • Januari

      • Lyxarrest avlutad med stora statliga beslag

        Saudiska myndigheter har avslutat den kampanj som ledde till lyxhusarrest 2017 för ett par hundra förmögna personer, bland dem prinsar, ministrar och affärsmän. Staten har tagit över tillgångar värda drygt 107 miljarder dollar. Avtal har slutits med 87 personer som godtagit anklagelser som riktats mot dem. Åtta som nekar blir föremål för åtgärder av åklagarmyndigheten. I 56 fall är det ännu oklart om det blir uppgörelser med staten eller åtal. Massfängslandet bottnade i ett initiativ av kronprins Muhammed som uppgetts vara riktat mot korruption. Kronprinsen är internationellt ifrågasatt alltsedan Jamal Khashoggi, som kritiserat regimen milt men öppet, mördades på saudiska konsulatet i Istanbul (se 2 oktober och 15 november 2018).

      • Nytt försök med Vision 2030

        Regeringen sjösätter ett tolvårsprogram för att uppmuntra investeringar inom industrinäringar och transporter. Det kungörs vid en ceremoni där 37 avtal och avsiktsförklaringar med lokala och utländska investerare skrivs under. Programmet ingår i kronprinsens reformplan Vision 2030, som långsiktigt ska minska Saudiarabiens oljeberoende. 120 mil järnväg och fem nya flygplatser hör till det som planeras. Hittills har Vision 2030 genererat både intresse och utfästelser, men inte så många byggstarter.

      • Miljardär släppt ur lyxhusarrest

        Miljardären Mohammed al-Amoudi, som bland annat äger oljebolag i Sverige, har återfått friheten. Han var en de mycket förmögna personer som låstes in på ett lyxhotell 2017 i en aktion som sade vara riktad mot korruption och penningtvätt.

      • FN-rapportör granskar konsulatsmord

        En utredare med FN-anknytning ska granska mordet på Jamal Khashoggi som begicks på saudiska konsulatet i Istanbul. Agnès Callamard, särskild rapportör till FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i frågor som rör utomrättsliga avrättningar, besöker Turkiet runt månadsskiftet. Men chefen för organisationen Human Rights Watch Kenneth Roth säger att utredningen borde göras av en officiell FN-företrädare med mandat från världsorganisationen som har större auktoritet än rapportören (se 3 januari).

      • Överträdelser från båda sidor i Jemenkrig

        FN-experter har kommit fram till att den saudiskt ledda allians som för krig i Jemen gjorde sig skyldig till minst fyra flyganfall mot rebellkontrollerat område under 2018, bland annat en bombning av en buss som krävde många barns liv. Iran ska samtidigt ha använt oljeinkomster för att finansiera motståndarsidan huthirebellernas krigföring. FN-experterna har identifierat företag som använts för att dölja oljeaffärernas verkliga syfte. Rapporten ska överlämnas till FN:s säkerhetsråd.

      • Storleken på energitillgångar skrivs upp

        Saudiarabiens oljetillgångar är till och med större än man tidigare trott, uppger energidepartementet. Vid årsskiftet uppgick reserverna till 263,2 miljarder fat, enligt certifiering gjord av en konsultfirma. Till det kommer 2,9 miljarder fat i ett gränsområde mot Kuwait. I närmare 30 år har man beräknat de saudiska tillgångarna till 261 miljarder fat. Bara Venezuela har mer olja. Även naturgastillgångarna är enligt nya beräkningar större än man hittills antagit.

      • Sms om skilsmässa utlovas

        Saudiska kvinnor får från och med nu besked via sms av en domstol när deras makar begär skilsmässa. Kvinnorna ska via justitiedepartementets sajt få reda på diarienumret och var de kan hitta handlingar i ärendet. Äktenskap bekräftas med ett skriftligt avtal, men det har hittills varit möjligt för mannen att avsluta kontraktet utan kvinnans vetskap.

      • Rättegång mot anklagade för mord på konsulat

        En rättegång har inletts i Saudiarabien mot personer som anklagas för mordet på fritänkaren Jamal Khashoggi i Istanbul (se 2 oktober, 19 oktober och 15 november 2018). Åklagarmyndigheten begär dödsstraff för fem av elva åtalade, som enligt myndigheterna överträdde sina befogenheter genom att ta livet av Khashoggi när han var under förhör. Turkiets begäran om att 18 misstänkta ska lämnas ut och prövas inför turkisk domstol har avvisats.

    • 2018

      • December

      • Från lyxarrest till ministerpost – regeringen ombildas

        Kung Salman ombildar regeringen. Ny utrikesminister blir Ibrahim al-Assaf, som förra året sattes i husarrest på ett lyxhotell vid tillslag som sades bottna i korruptionsanklagelser. Finans- och energiministrarna får sitta kvar trots att ekonomin försämrats. På flera poster med anknytning till säkerhetsfrågor blir det byten, men kronprinsens makt ser inte ut att begränsas av förändringarna. Tvärtom ser bedömare flera av de nyutnämnda som kronprinsens förtrogna.

      • Sex år med underskott i statsbudgeten

        Regeringen lägger fram en budget med underskott för 2019, då oljepriserna inte väntas stiga. Utgifterna i budgeten är de största i landets historia. Underskott har präglat statsbudgeten alltsedan oljepriserna rasade 2014, och regeringen har gått in för att hitta nya intäktskällor. Men staten måste ändå ta reserver i anspråk och dessutom ta upp lån för att täcka hela underskottet. Målet är att statsfinanserna ska vara i balans 2023.

      • Konkurrens från USA:s oljeproduktion

        Saudiarabien och tio andra oljeländer, bland andra Ryssland, enas om att minska oljeproduktionen från och med januari 2019 i ett försök att få stopp på prisfallet på råolja. Beslutet fattas trots att USA:s president Trump trycker på för att kranarna ska hållas öppna och priserna låga. Veckan innan har USA, som inte ingår i samarbetsorganisationen Opec, för första gången på årtionden varit nettoexportör av råolja. USA:s utvinning av skifferolja har blivit så omfattande att den ger storproducenter som Saudiarabien konkurrens.

      • Protester mot kronprins på resa

        Kronprins Mohammed har genomfört en rundresa till flera arabländer och dessutom deltagit i ett ekonomiskt toppmöte i Argentina – hans första utrikespolitiska initiativ sedan det blev känt att en av hans kritiker blivit mördad på saudiska konsulatet i Istanbul (se 2 oktober och 15 november). Mottagandet har varit avmätt. I Tunisien möttes kronprinsen av demonstrationer, i Algeriet av öppen kritik från politiker och intellektuella.

      • November

      • Fem hotas av dödsstraff för mord på konsulat

        Saudiska åklagarmyndigheten väcker åtal mot elva personer för inblandning i mordet på journalisten Jamal Khashoggi i Istanbul och kommer att begära dödsstraff för fem av dem. Dödsorsaken var en injektion, en överdos lugnande medel, heter det i en kommuniké. En tidigare chef inom underrättelsetjänsten pekas ut som ansvarig. Turkiet vill att en internationell utredning ska granska mordet. USA inför sanktioner mot 17 personer.  Källor i underrättelsetjänsten CIA uppger ett par dagar senare att CIA dragit slutsatsen att mordet beordrades av den saudiske kronprinsen.

      • General på USA:s ambassadörsstol

        Den sedan länge tomma posten som USA:s ambassadör i Saudiarabien kommer att fyllas av John Abizaid, pensionerad general liksom flera andra personer som president Trump valt ut till nyckelposter. Abizaid har krigserfarenhet från Irak och skrev en uppsats vid Harvarduniversitetet om saudiskt styresskick. Utnämningen måste godkännas av USA:s senat.

      • Grannsamverkan ska stänga gasaffär för Qatar

        De två största energibolagen i arabvärlden, saudiska Aramco och emiratiska Adnoc, sluter avtal om teknikutbyte och samarbete på marknaden för naturgas. Båda företagen är statligt ägda. Förenade arabemiraten har fattat beslut om en femårig investeringsplan, som ska göra emiraten självförsörjande på gas och i förlängningen till exportör. För närvarande importerar emiraten gas från Qatar via ledning. Importen har fortsatt trots att Qatar i över ett år har varit föremål för bojkotter och isoleringspolitik från grannländerna.

      • Synlig kung söker stöd

        Kung Salman ger sig ut på en sorts eriksgata, en rundtur i riket i stil med svenska regenters – men en sådan turné är ovanlig för en saudisk monark. Mordet på en journalist på saudiska konsulatet i Istanbul har lett till en kris som beskrivs som Saudiarabiens värsta sedan terrordåden i USA 2001, då det visade sig att nästan alla gärningsmännen var saudier. Kungahuset är nu i färd med att bygga upp inhemskt stöd. Salman har också återinfört de statsanställdas årliga bonusar, som avskaffades 2016 till följd av minskade oljeintäkter.

      • Frigivning tecken på att kronprinsen pressas

        Prins Khalid bin Talal friges efter att ha hållits fängslad nästan ett år. Han greps efter att ha kritiserat en aktion då förmögna personer sattes i lyxhusarrest på ett hotell (se 4 november 2017). Prinsen är bror till miljardären Alwaleed bin Talal, som rapporteras ha fått betala dyrt för att bli släppt ur hotellarresten i januari. Masshusarresten på lyxhotellet tolkades som ett sätt för kronprins Mohammed att oskadliggöra rivaler om makten. Att prins Khalid friges nu sätts i samband med all internationell kritik som riktas mot kronprinsen efter mordet på journalisten Jamal Khashoggi – om kronprinsen, och kungen, ska lyckas rida ut stormen, så behöver de släktens stöd.

      • Oktober

      • Krishantering i saudiska kungahuset

        Medan Saudiarabien fortsätter att tiga om hur journalisten Jamal Khashoggi mördades på saudiska konsulatet i Istanbul hävdar turkiska myndigheter att han blev strypt. Ett tecken på att det saudiska kungahuset ägnar sig åt krishantering är att prins Ahmad bin Abd al-Aziz Al Saud har återvänt hem från exil i London. Han är bror till kung Salman och har i exilen gjort uttalanden som tyder på att han ogillar kungens och inte minst kronprinsens sätt att styra landet. Före kronprinsens närmast enväldiga styre var ett ganska stort skikt av saudiska prinsar involverade i politiska beslut.

      • USA vill se fredsförhandlingar om Jemen

        USA uppmanar parterna i Jemenkonflikten att börja förhandla inom en månad. Initiativet tas samtidigt som Saudiarabien skickar truppförstärkningar till Jemen inför en ny offensiv mot hamnstaden al-Hudayda, men det ses mot bakgrund av att USA:s nära förbindelser med Saudiarabien ifrågasätts. I USA har kritiken vaknat efter saudiska myndigheters mord på regimkritikern Jamal Khashoggi i Istanbul. Försvarsminister Jim Mattis föreslår att Jemenförhandlingar ska äga rum i Sverige.

      • Protest mot avrättning av gästarbetare

        Tuti Tursilawati från Indonesien avrättas sju år efter att ha dömts för mord på sin arbetsgivare. Indonesien överlämnar en protestnot mot att varken hemlandet eller hennes anhöriga underrättades. Indonesiskan hävdade själv att hon tog livet av arbetsgivaren i självförsvar eftersom hon utsattes för ett våldtäktsförsök. 2015, när två indonesiska hemhjälpar avrättats i Saudiarabien, satte Indonesien stopp för nya gästarbetarkontrakt i 21 länder i Mellanöstern. Reglerna har nyligen mildrats, men kan nu komma att skärpas igen.

      • Kronprins svär sig fri från mordansvar

        Kronprins Mohammed bin Salman uttalar sig för första gången publikt om Jamal Khashoggis död. Han tar avstånd från mordet och säger att de skyldiga ska straffas – men han kommenterar inte hur en sådan händelse skulle ha kunnat inträffa utan hans vetskap. Han hävdar också att han inte tror att förbindelserna mellan Saudiarabien och Turkiet kommer att skadas. President Erdoğan, som har beskrivit Khashoggis död i Istanbul som en komplott, talar i telefon med kronprinsen. Inga eventuella överenskommelser offentliggörs. Den amerikanska säkerhetstjänsten CIA har däremot fått ta del av bevismaterial, rapporterar den turkiska tidningen Sabah. 

      • Skarpa reaktioner på journalistmord

        Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan hävdar att Jamal Khashoggi utsattes för ett planerat politiskt mord, när han mötte döden på saudiska konsulatet i Istanbul. Erdoğan kräver att de misstänkta ska prövas inför domstol i Turkiet – men han väljer att inte anklaga den saudiske kronprinsen. Presidenten tar inte heller upp detaljer om mordet som turkiska myndigheter låtit medier ta del av; det framgår ännu inte hur myndigheterna kan veta så mycket om vad som hände inne på konsulatet. USA sammanställer en lista på 21 saudier som antingen får visum indragna eller kommer att nekas visum. I Saudiarabien inleds ett investerarmöte, men många internationella företrädare – både politiker och företagsledare – uteblir på grund av mordet.

      • PR för Saudiarabien i USA under lupp

        Efter mordet på journalisten Jamal Khashoggi, där saudiska regeringen har medgett ansvar, avslutar minst fyra av Washingtons lobbyföretag sitt samarbete med saudiska uppdragsgivare. Lobbyister, som i många fall själva har varit politiker, hjälper kunder att påverka politiska beslutsfattare. Sedan terrordåden i USA 2001, då de flesta av gärningsmännen var saudier, har saudiska makthavare lagt stora summor på att skapa en bättre bild av Saudiarabien i USA. Det har bland annat handlat om att motverka kritik mot hur Saudiarabien för krig i Jemen. Också tankesmedjor – institut med forskare och analytiker – som tidigare tagit emot sponsorpengar har börjat ompröva sina förbindelser med inflytelserika saudier.

      • Tyskland bromsar vapenexport till Saudiarabien

        Tyskland ställer tills vidare in sin planerade vapenexport till Saudiarabien. Anledningen är regimkritikern Jamal Khashoggis död under oklara omständigheter. Nyligen godkände Tyskland export av militär utrustning till Saudiarabien till ett värde av 416 miljoner euro under 2018, ungefär 4,5 miljarder kronor. Exporten till Saudiarabien har framför allt brukat omfatta patrullbåtar. Flera länder följer under hösten Tyskland i spåren och stoppar vapenaffärer.

      • Reformprins ansatt av mordanklagelser

        Saudiarabiens regering medger att journalisten Jamal Khashoggi mötte döden på saudiska konsulatet i Istanbul. 18 personer grips och två med anknytning till landets mäktige kronprins, som av många utanför Saudiarabien misstänks för att ha beordrat mordet, får sparken. Den förklaring till Khashoggis död som ges – att det uppstod ett slagsmål med dödlig utgång på konsulatet – övertygar få. Händelsen har lett till en politisk kris för kronprinsen Mohammed bin Salman, som har gett sken av att vilja demokratisera landet. Krisen ansätter också USA:s president Trump, som hittills har betraktat kronprinsen som en nyckelperson i de amerikansk-saudiska förbindelserna, där både oljeaffärer och samarbete mot Iran prioriteras högt.

      • Skytteldiplomati om förmodad dödstortyr

        Saudiarabien har överfört utlovade 100 miljoner dollar till USA:s stabiliseringsinsatser i Syrien (se 16 augusti). Det rapporterar amerikanska medier samtidigt som utrikesminister Mike Pompeo besöker den saudiske kungen och kronprinsen för ett möte om journalisten Jamal Khashoggi, som misstänks ha blivit mördad för sin kritik mot kungahuset (se 2 oktober). I USA kräver politiker i båda landets stora partier ett tydligare moraliskt agerande gentemot Saudiarabien och president Trump kritiseras för uttalanden om hur värdefulla vapenaffärer med Saudiarabien är för amerikansk industri. Pompeo besöker också presidenten i Turkiet, där myndigheter hävdar att Khashoggi torterades till döds och kriminaltekniker genomsöker saudiske konsulns residens.

      • Försvann efter att ha lämnats ut

        Fallet med journalisten Jamal Khashoggi, som försvunnit på saudiska konsulatet I Istanbul, leder till att ett annat försvinnande uppmärksammas av tidningen Le Monde: 2015 försvann saudiern Turki bin Bandar bin Muhammad bin Abd al-Rahman Al Saud efter att ha lämnats ut från Marocko. Han hade sökt asyl i Frankrike. Marockanska myndigheter hävdar att det var ett ordinärt utlämningsförfarande byggt på brottsmisstankar och prövat i domstol.

      • Tystnad omger gripanden av journalister

        Minst 15 namngivna journalister och bloggare har fängslats i Saudiarabien det senaste året, uppger Reportrar utan gränser. I de flesta fallen har gripandena inte bekräftats officiellt och det har inte heller framkommit var personerna hålls fängslade. Totalt tros uppemot 30 journalister vara frihetsberövade.

      • Saudier misstänks för försvinnande

        En vecka efter journalisten Jamal Khashoggis försvinnande arbetar turkiska myndigheter med att identifiera 15 resenärer från Saudiarabien, som befann sig på konsulatet i Istanbul när han försvann. Utredarna misstänker att resenärerna var ett mordkommando utsänt av staten och tog med sig bilder från konsulatets övervakningskameror när de lämnade landet. Turkiet, USA och Storbritannien kräver att Saudiarabien förklarar vad som har hänt regimkritikern Khashoggi (se 2 oktober).

      • Saudiarabien tjänar på sanktioner mot Iran

        Internationella valutafonden (IMF) beräknar att Irans ekonomi krymper med 1,5 procent 2018 och 3,6 procent 2019. Anledningen är USA:s återinförda stränga sanktioner. Innan president Trump fattade sitt beslut i maj räknade IMF med 4 procents årlig tillväxt för Iran. Enligt IMF kommer Irans ras också att dra med sig tillväxtsiffrorna nedåt för andra länder i Mellanöstern och Nordafrika. Undantagen är Saudiarabien och andra gulfstater, som tjänar på att sanktioner införs mot en annan stor oljeexportör. Oljan står för 80 procent av Saudiarabiens intäkter och IMF bedömer att den saudiska ekonomin växer med 2,2 procent 2018 och 2,4 procent 2019.

      • Kvinna blir bankdirektör

        Saudiarabien får sin första kvinnliga bankchef i Lubna Al Olayan. Den USA-utbildade ekonomen, som blir direktör när två bankföretag slås samman, har tidigare lett en familjeägd företagsgrupp. Den nya bank hon ska leda blir enligt BBC landets tredje största. Hon toppade redan före utnämningen magasinet Forbes lista över Mellanösterns mäktigaste kvinnor.

      • Journalist försvinner på konsulat

        Journalisten Jamal Khashoggi är som uppslukad av jorden efter ett besök på Saudiarabiens konsulat i Istanbul. Saudiern Khashoggi lever i exil i USA och medarbetar i Washington Post sedan han blivit osams med den mäktige kronprinsen och kritiserat Saudiarabiens krigföring i Jemen. Han uppsökte konsulatet för att få en handling han behövde som privatperson, men har anmälts försvunnen av sin turkiska fästmö. Turkiets UD kallar till sig den saudiske ambassadören för att få en förklaring.

      • September

      • Besöksvisum för turister

        I december, i samband med en motortävling, börjar Saudiarabien bevilja visum till turister som vill se idrottsevenemang på plats, meddelar landets idrottsstyrelse. Det är ett nytt fenomen, men ingår i kungarikets vision för att locka till sig turister i en framtid med mindre oljeintäkter. Hittills har det mest varit gästarbetare och pilgrimer som fått visum.

      • Snabbtåg mellan heliga platser

        Kung Salman inviger snabbtågslinjen mellan Mecka och Medina. Linjen al-Haramayn (”De två heliga platserna”) förbinder de två städerna med hamnstaden Jidda vid Röda havet, en sträcka på 45 mil som nu ska klaras av på två timmar. Ett spanskt konsortium har stått för bygget och har nu ett tolvårigt underhållskontrakt. I huvudstaden Riyad pågår anläggning av ett tunnelbanenät.

      • Cirkus ett tecken på tö i Kanadakontakter?

        Trots en pågående diplomatisk träta mellan Riyad och Ottawa uppträder den Kanadabaserade nycirkusen Cirque du Soleil för första gången i landet, på den saudiska nationaldagen (se 6 augusti). I övrigt firas dagen med bland annat ljusshower. I början av året tillkännagav en statlig myndighet att Saudiarabien under 2018 genomför dubbelt så många evenemang – exempelvis konserter – som året innan, vilket ses som inslag i kronprinsens pågående liberalisering av landet.

      • Kvinna vinner i domstol mot fadern

        En 24-årig kvinna i Jidda har fått rätt i domstol mot sin far som vägrat att ordna ett pass åt henne. Kvinnan vill studera utomlands, men fadern har som förmyndare för henne sagt nej. 24-åringen har bott med sin mor i tio år och inte träffat fadern på sex år, rapporterar medier, bland dem den regeringsvänliga tidningen Okaz. Fallet har väckt stort intresse. ”Om kvinnor själva kunde ansöka om pass, skulle domstolar inte behöva befatta sig med sådana ärenden”, skriver en twittrare.

      • Saudisk finansiering söks till ny sidenväg

        Pakistans nya premiärminister Imran Khan har besökt Saudiarabien – det brukliga första resmålet för landets regeringschefer. Khan har bjudit in saudierna att delta i ett av Kinas nya ”sidenvägsprojekt”, i detta fall transportleder mellan Xinjiang i västra Kina och Pakistans kust mot Indiska oceanen. Pakistan har ekonomiska problem, bland annat svårt att återbetala lån från Kina, och både Saudiarabien och Förenade arabemiraten planerar för investeringar och lån till Pakistan. Några veckor efter Khans besök meddelas att oljejätten Aramco ska investera i djuphamnsprojektet Gwadar, en satsning som i början av 2019 värderas till 10 miljarder dollar.  

      • Lånar för att stödja ny teknik

        Den statliga saudiska investeringsfonden har för första gången gett sig in på den internationella lånemarknaden. Fonden lånar upp 11 miljarder dollar. Det långsiktiga syftet är att fonden ska kunna finansiera tekniksatsningar med målet att minska Saudiarabiens oljeberoende. En ny satsning offentliggörs samma dag: en miljardinvestering i den amerikanska elbilstillverkaren Lucid, som konkurrerar med mer uppmärksammade Tesla. Meningen var från början att fonden skulle stärka sina finanser genom att börsnotera oljebolaget Aramco, men börsnoteringen ställdes in. Saudiska staten har tidigare, när oljepriset sjunkit, tagit upp lån för att täppa till sitt budgetunderskott.

      • Spanien vacklar om vapenavtal

        Omförhandlingar har pågått mellan Spanien och Saudiarabien om en vapenaffär från 2015 som kritiserats med anledning av den saudiska krigföringen i Jemen. Efter att ha meddelat att de 400 beställda laserstyrda bomberna inte skulle levereras, ändrar sig Spanien igen: kontraktet ska fullföljas. Stora affärer för spansk försvarsindustri står på spel. Om Saudiarabien skulle dra tillbaka en beställning på fem krigsfartyg från statsägda Navantia hotas 6 000 spanska varvsjobb. Spanska ingenjörsföretag har också del i en snabbtågslinje mellan Mecka och Medina och tunnelbana i Riyad.

      • Augusti

      • FN: Krigsförbrytelser i Jemen

        FN-utredare har kommit fram till att det har skett stridshandlingar i Jemen som skulle kunna klassas som krigsförbrytelser. Både den saudiskt ledda militäralliansen och de jemenitiska huthirebellerna har gjort sig skyldiga till övergrepp, enligt expertgruppen som utsågs av FN:s råd för mänskliga rättigheter 2017. För saudialliansens del handlar det i synnerhet om bristande hänsyn till civila som befinner sig i krigsområden. Det finns en än så länge hemlig lista över utpekade förövare. Enligt FN har 6 660 civila mist livet sedan krigsutbrottet våren 2015. Totalt har kriget krävt nästan 10 000 liv. Saudiarabien avvisar anklagelserna.

      • Saudiarabien fyller på USA:s Syrienkonto

        Saudiarabien utlovar 100 miljoner dollar till USA för stabiliseringsinsatser i Syrien. Pengarna ska användas i områden som befriats från Islamiska staten (IS), skriver det amerikanska utrikesdepartementet. Sammanlagt får USA enligt Reuters ihop cirka 300 miljoner från allierade länder, bland dem Förenade arabemiraten och EU-länder som Tyskland, Frankrike och Danmark. Därefter meddelar USA att 230 miljoner dollar, som avsatts för insatser i Syrien, nu dirigeras om till andra, icke specificerade projekt

      • Miljöinitiativ under hajj

        Vallfärdshögtiden pågår och pilgrimer som besöker Mecka för att fira stora offerfesten, id al-adha, möts i år av ett miljöinitiativ. För att minska trycket på miljön av fler än två miljoner besökare har stadens renhållningsavdelning börjat sopsortera. Burkar och plast skiljs från andra sopor.  Sorterade material ska säljas till återvinningsföretag. Målet är att minska sopmängderna med två tredjedelar till år 2030. I år har 13 000 personer anställts för renhållningsarbete vid vallfartsmål och pilgrimsläger. 

      • Kritik mot gripanden utlöser diplomatisk osämja

        Kanadas ambassadör förklaras icke önskvärd i Saudiarabien och den saudiske ambassadören i Kanada kallas hem. Anledningen är att Kanada har framfört kritik mot gripandet av Samar Badawi och andra regimkritiker, vilket enligt saudiska UD uppfattas som inblandning i landets inre angelägenheter. Nya handelsavtal kommer inte heller att ges klartecken.

      • Kvinnorättsaktivister gripna

        Kvinnorättsaktivisterna Samar Badawi och Nasima al-Sadah greps i slutet av juli, uppger organisationen Human Rights Watch. Samar Badawi – prisbelönt av USA:s utrikesdepartement – är syster till den fängslade demokratibloggaren Raif Badawi och exmaka till aktivisten Walid Abu al-Khair, som också sitter i fängelse. Samar Badawi har framför allt gjort sig känd för att motarbeta det saudiska systemets krav på att kvinnor ska stå under förmyndare. Under hösten 2018 hävdar flera människorättsorganisationer att kvinnor som hålls fängslade också utsätts för tortyr och sexuella övergrepp.

      • Juli

      • Kunglig nåd för Jemenstridande

        Saudiarabien benådar, genom kungligt beslut, all militär personal som deltagit i den militära insatsen i Jemen, där saudier strider på regeringssidan mot shiarebeller. I nådebeslutet, som offentliggörs via nyhetsbyrån SPA, preciseras inte vilka brott som begåtts av saudiska soldater eller hur många det är fråga om.

      • Juni

      • Kvinnor bakom ratten, även hos taxiföretag

        Glädjescener utspelar sig när kvinnor börjar köra bil med tillstånd. Inrikesdepartementet uppger att 120|000 kvinnor har ansökt om körkortstillstånd, men anger inte hur många körkort som hunnit utfärdas. Närmare ett dussin kvinnor har jobb som yrkesförare redan första dagen, meddelar ett taxiföretag. Men fortfarande är minst nio kvinnor som deltagit i kampanjen för kvinnors rätt till bilkörning gripna. Enligt den statliga nyhetsbyrån SPA anklagas de för att ha äventyrat statens säkerhet.

      • Kvinnliga förare får lagskydd mot trakasserier

        Tio kvinnor som sedan tidigare haft körkort från andra länder har fått saudiska körkort. Informationsministeriet räknar med att omkring 2 000 kvinnor kommer att ha saudiska körkort inom någon vecka. De sökande måste enligt den officiella nyhetsbyrån SPA visa upp sina färdigheter genom ett körprov. Som en av förberedelserna inför att kvinnor får börja köra på allmän väg den 24 juni har en lag mot sexuella trakasserier antagits. Den som döms enligt lagen kan få fem års fängelse och dryga böter.

      • Konstköpare blir kulturminister

        Regeringen ombildas, den andra större förändringen av ministären sedan den nye kronprinsen utnämndes. Nu byts arbetsmarknadsministern, kulturministern och ministern med ansvar för religionsfrågor ut. Kulturminister blir prins Badr bin Abdullah som nyligen kopplades ihop med ett köp av en Leonardo da Vinci-tavla, uppmärksammat bland annat därför att verket har Jesusmotiv. Saudiarabien har strängare lag andra muslimska länder gentemot annan trosutövning än islam, men saudierna har också ekumeniska kontakter.

      • Maj

      • Kvinnorättsaktivister grips

        Sju ledande kvinnorättsaktivister har gripits på oklara grunder bara några veckor innan förbudet för kvinnor att köra bil upphör den 24 juni. De kommande veckorna grips några till. Enligt Human Rights Watch har flera av kvinnorna tidigare ställt sig bakom en begäran om att Saudiarabien upphäver kravet på att kvinnor har en manlig förmyndare. Idag har kvinnor rätt att starta företag, men det ses som tom symbolik om inte förmyndarreglerna avskaffas.

      • Mars

      • Iran hotas efter robotanfall

        Den saudiledda militäralliansen hotar med vedergällning mot Iran, som anklagas för att ha legat bakom de robotar som avfyrades från Jemen i helgen. Vrakdelar som visas upp vid en presskonferens uppges ha smugglats in i Jemen från Iran. Regeringen i Teheran har upprepade gånger förnekat att man förser huthirebellerna med vapen.

      • Robotar från Jemen nedskjutna

        Militären säger sig ha skjutit ned sju robotar som huthirebellerna avfyrat mot saudiskt territorium, på treårsdagen av Saudiarabiens intervention i Jemen. Tre robotar avfyrades mot Riyad, där en person dödades av nedfallande fragment, och övriga mot städer i södra Saudiarabien. Huthierna har skjutit tiotals robotar mot Saudiarabien under flera månaders tid.

      • Anklagelser om krigsförbrytelser i Jemen

        Saudiarabien och dess allierade ligger bakom en lång rad potentiella krigsförbrytelser i Jemen den senaste tiden, skriver Amnesty International. Människorättsorganisationen kritiserar USA, Storbritannien, Frankrike, Spanien och Italien för att bistå genom vapenförsäljning för miljardbelopp till den saudiledda alliansen. Konsekvenserna för civilbefolkningen i Jemen är mycket allvarliga, heter det. Amnesty anklagar också huthirebellerna för krigsförbrytelser. Tre år har nu gått sedan Saudiarabien och en rad andra stater inledde flyganfall mot huthirebellerna, sedan de drivit bort Jemens regering. Närmare 10 000 har dödats sedan dess i en konflikt som enligt FN har orsakat världens svåraste humanitära kris.

      • Februari

      • Militärchefer sparkade

        Kung Salman rensar ut flera ledande militärer, däribland stabschefen samt cheferna för markstyrkorna och luftvärnet. Den officiella nyhetsbyrån SPA rapporterar om avskedandena men ger inget skäl. Kronprins Salman som också är försvarsminister antas ligga bakom både denna och tidigare ommöbleringar i landets ledarskikt.

      • Kvinnor får rätt starta företag

        I ännu ett steg mot ökade fri- och rättigheter får kvinnor rätt att starta företag utan tillstånd från en manlig släkting. Beskedet kommer från landets departement för handel och investeringar.

      • Januari

      • Rusning när kvinnor får söka flygplatsjobb

        Den saudiska passmyndigheten rapporterar att 107 000 kvinnor sökt jobb på en vecka, sedan en annons om 140 anställningar vid passkontroller lagts ut. Myndigheten uttrycker viss förvåning över intresset.

      • Miljardbelopp till staten efter korruptionstillslag

        Staten har enligt riksåklagaren fått in 107 miljarder dollar i den pågående storinsatsen mot korruption (se 4 november 2017). Enligt riksåklagaren har 381 misstänkta antingen friats från misstankar eller gått med på att överlämna tillgångar efter att ha erkänt sig skyldiga. Bland annat frigavs för ett par dagar sedan prins Alwaleed bin Talal, en av kungadömets rikaste och mest välkända personer. Vid frigivningen säger prinsen att han inte har åtalats och han uttalar sitt stöd för kronprins Mohammed. Riksåklagaren uppger att 56 personer ännu är sitter i förvar och att de ska flyttas till ett häkte från Ritz Carlton då hotellen inom kort ska öppna för allmänheten igen.

      • Humanitärt bistånd till Jemen

        Den saudiledda militäralliansen som bekämpar huthirebellerna i Jemen utlovar 1,5 miljarder dollar i humanitärt bistånd. Beskedet kommer sedan FN vädjat om nära 3 miljarder dollar till det krigshärjade landet, vilket uppges vara en rekordsumma i sammanhanget.

      • Miljardstöd till Jemens regering

        Saudiarabien tillkännager att 2 miljarder dollar ska överföras till Jemen vars regering desperat vädjat om bistånd. Pengarna ska hjälpa till att stötta den jemenitiska valutan som rasat under det nu tre år långa kriget. Jemens centralbank finns sedan 2016 i Aden, eftersom huvudstaden Sanaa kontrolleras av huthirebellerna.

      • Protesterande prinsar grips

        Riksåklagaren bekräftar tidigare medieuppgifter om att elva prinsar har gripits efter att ha genomfört en offentlig protest utanför ett palats i Riyad. Protesten riktade sig främst mot att kungafamiljens medlemmar ska börja betala sina egna vatten- och elräkningar. Prinsarna begär också ersättning för att kusin dömts till döden för mord och avrättats 2016.

      • Nya förmåner för medborgare

        För att lindra effekten av stigande bränslepriser och den moms som just införts utlovas ett bidrag på motsvarande drygt 260 dollar i månaden för statligt anställda och militärer. Studiebidragen höjs också, soldater vid gränsen mot Jemen får en extra bonus och staten lovar att betala delar av skatten på medborgarnas första bostad.

      • Moms införs

        Moms på varor införs från och med nyår, i Saudiarabien och Förenade arabemiraten samtidigt. Det är första gången moms införs i någon av Gulfstaterna. Det blir 5 procents moms på bränsle, livsmedel, el och vatten, hotellvistelser etc. En del undantags dock från skatten, som läkartjänster, finanstjänster och kollektivtrafik. Någon plan på att införa inkomstskatt finns inte. Men i Saudiarabien höjs också bensinpriserna med upp till 127 procent, något som inte tillkännagivits i förväg.

    • 2017

      • December

      • Ny robot mot Riyad

        Saudierna skjuter ned ännu en robot som huthirebellerna i Jemen avfyrat mot Riyad. Huthierna själva uppger att målet för roboten var kung Salmans residens.

      • Bio blir tillåtet

        Ett förbud mot kommersiella biografer som rått sedan 1970-talet upphävs, som ett led i den liberalisering av samhället som kronprins Mohammed bin Salman driver. Kultur- och informationsdepartementet uppger att licenser för att bedriva bioverksamhet ska börja utfärdas som ett led i regeringens program för ”rik inhemsk kultur för saudierna”.

      • Ledare uteblir från GCC-toppmöte

        Förhoppningar om en lösning på konflikten inom GCC kommer på skam när alla utom värdlandet Kuwait och Qatar företräds på lägre nivå vid den regionala samarbetsorganisationens toppmöte i Kuwait. Mötet avslutas i förtid och överskuggas dessutom av att Saudiarabien och Förenade arabemiraten förklarar att de tänker bilda en ny organisation för att stärka sitt militära, politiska, ekonomiska, handelsrelaterade och kulturella samarbete.

      • November

      • Avsatte nationalgardeschefen släpps

        Prins Miteb bin Abdullah uppges ha försatts på fri fot efter en uppgörelse med myndigheterna värd över en miljard dollar. Prins Miteb räknas som den politiskt mest inflytelserika personen bland dem som greps i början av månaden. Han är son till den förre kungen och var chef för nationalgardet. Kronprins Mohammed bin Salman har sagt i en intervju med New York Times att 95 procent av dem som greps har gått med på att överlämna pengar eller aktier till den saudiska staten. En procent ska ha befunnits vara oskyldiga till anklagelserna medan resterande 4 procent vill få sin sak prövad juridiskt. Inga detaljer har offentliggjorts om anklagelserna mot någon av de 208 som ”tagits in för förhör”.

      • Frankrikes president på oväntat besök

        Den franske presidenten Emmanuel Macron dyker oväntat upp i Saudiarabien, efter ett besök i Förenade arabemiraten där ett dottermuseum till Louvren i Paris just invigts. I Riyad möter Macron kronprins Mohammed. Presidenten betonar vikten av stabilitet i Libanon, som Frankrikes historiskt sett har nära band till, i ljuset av de försämrade relationerna mellan Saudiarabien och Libanon.

      • ”Insatserna mot korruption har bara börjat”

        Utrensningarna uppges fortsätta då ännu en ledande affärsman grips, fler bankkonton fryses och en lista upprättas med namn personer som förbjuds att lämna landet. Den saudiske riksåklagaren Saud al-Mojeb säger att insatserna mot korruptionen bara har börjat.

      • Robotattack mot Riyad

        Det saudiska luftvärnet skjuter ned en långdistansrobot som var på väg att träffa Riyads internationella flygplats. Roboten kom från Jemen och uppges vara den första som huthirebellerna avfyrat mot den saudiska huvudstaden, som ligger uppemot 100 mil norr om gränsen. Två dagar senare anklagar Saudiarabien Iran för att ligga bakom anfallet och stänger luft-, havs- och landgränsen till Jemen som en följd av det. FN vädjar kort därefter om att blockaden ska hävas, eftersom den slår hårt mot leveranserna av förnödenheter till det krisdrabbade Jemen.

      • Stort tillslag mot finanselit

        Elva prinsar, fyra ministrar och tiotals tidigare ministrar grips, i vad som officiellt beskrivs som en bred insats mot korruption. Tillslaget beskrivs som det mest omfattande mot ledande personer i modern historia och orsakar stor uppståndelse. Många bedömare ser det som ett sätt för kronprins Mohammed bin Salman att stärka sitt grepp om makten. Kungen har tidigare under dagen uppgivit att kronprinsen leder en nybildad kommission med uppdrag att bekämpa korruptionen. Bland dem som grips och får sina bankkonton frysta finns Alwaleed bin Talal, en av världens rikaste män som har ägarandelar i bland annat Citigroup och Twitter. Samtidigt rapporteras att en son till den förre kungen Abdullah petas som chef för nationalgardet och att även flottans chef och ekonomiministern byts ut. Efter några dagar uppges runt 200 personer ha gripits. De förs dock inte till något vanligt häkte utan hålls på lyxhotellet Ritz Carlton i Riyad.

      • Libanons premiärminister avgår – i Saudiarabien

        Under ett besök i Saudiarabien meddelar Libanons premiärminister Saad al-Hariri oväntat att han avgår. Hariri, som också är saudisk medborgare, uppger att han känner sig hotad till livet i hemlandet och pekar ut den Iranstödda Hizbollahrörelsen. Många tolkar Hariris besked som ett led i den pågående maktkampen mellan Saudiarabien och Iran, och en del libaneser hävdar att Hariri agerar på direkt order av saudierna och inte kan röra sig fritt. En månad senare är dock Hariri tillbaka i Libanon och drar tillbaka sin ansökan om avgång.

      • Oktober

      • Kvinnor ska tillåtas på tre sportarenor

        I ännu ett tecken på att nya vindar blåser meddelas att ”familjer” – där även kvinnor ingår – från om med 2018 kommer att få besöka tre arenor i storstäderna Riyad, Jidda och Dammam. Arenorna som tidigare varit öppna endast för män kommer att utrustas med restauranger, kaféer och videoövervakning. Beslutet väntas väcka ilska – skarp kritik har förekommit efter det att kvinnor tilläts delta i nationaldagsfirandet i Riyad i september, i vad som då sågs som en engångsföreteelse.

      • Ekonomisk zon planeras

        En enorm och oberoende ekonomisk zon ska anläggas vid Röda havet, tillkännager kronprins Mohammed. Syftet är att bredda den ekonomiska basen i Saudiarabien och minska oljeberoendet, i linje med Vision 2030. Det rör sig om en ny megastad, kallad Neom, som ska ligga längs kusten i nordväst och sträcka sig in i Jordanien och Egypten. Saudiarabien ska investera 500 miljarder dollar i Neom som kommer att fungera oberoende av saudiska regleringar och där utländska investerare också är välkomna.

      • FN anklagar Saudiarabien för att döda barn

        Saudiarabien och de andra krigförande parterna i Jemen finns med på en FN-lista om kränkningar av barns rättigheter i väpnade konflikter. Den saudiledda alliansen ges skulden för att 683 barn dödats eller skadats under 2016, och för 38 attacker mot skolor och sjukhus. Det rör sig om anfall som FN verifierat. Rebellsidan anklagas för 414 dödade och skadade barn. Den saudiledda alliansen inkluderades tillfälligt på listan 2016 men det ändrades efter saudisk kritik (se Juni 2016). Nu innehåller listan också en förteckning över parter som vidtagit åtgärder för att skydda barn, och Saudiarabien med allierade ingår även där. Kriget i Jemen har kostat runt 10 000 människor livet.

      • September

      • Kvinnor får rätt att köra bil

        Kung Salman meddelar att förbudet för kvinnor att köra bil ska avskaffas. Från och med juni 2018 kommer kvinnor att kunna ta körkort. Därmed blir Saudiarabien det sista landet i världen som låter kvinnor köra bil. Beslutet hälsas med jubel och ovationer vida omkring men särskilt av de kvinnor som under många år drivit en kampanj för rätten att köra. En del av kvinnorna har fängslats efter att de kört olovligt och lagt upp bilder av detta på sociala medier.  Alla är dock inte nöjda. Några timmar efter att beslutet blev känt blir hashtaggen "the women of my house will not drive” en av de mest populära på Twitter i Saudiarabien, uppger tidskriften The Economist. Huruvida kvinnors bilkörning kommer att kräva tillstånd från en manlig släkting är oklart.

      • Premiär för kvinnor på sportarena

        För första gången någonsin tillåts kvinnor gå in på en sportarena. Det sker när nationaldagen firas på Kung Fahd-stadion i huvudstaden Riyad. Hundratals kvinnor tar tillfället i akt och köper en biljett till evenemanget på stadion. Kvinnorna får dock inte sitta tillsammans med männen.

      • Lättnader och förbud på internet

        Myndigheterna meddelar av förbudet mot att använda Skype och Whatsapp ska hävas i syfte att underlätta företagande. Det sker några dagar efter att internetappen Snapchat på saudisk begäran gått med på att blockera innehåll från det qatariska TV-bolaget al-Jazira för användare i Saudiarabien. När konflikten mellan Saudiarabien och Qatar bröt ut i juni 2017 stängdes al-Jaziras kontor i Saudiarabien. Sedan dess har bolagets hemsida varit oåtkomlig från Saudiarabien.  

      • Amnesty kritiserar våg av gripanden

        Människorättsorganisationen Amnesty International anklagar regeringen för att under den senaste veckan ha gripit dussintals människor av politiska skäl. Bland de gripna finns journalister, akademiker, aktivister och två kända rättslärde:  Salman al-Awdah och Awad al-Qarni. Enligt Amnesty har läget för mänskliga rättigheter försämrats avsevärt i landet sedan Mohammed bin Salman utsågs till kronprins i juni. Dagarna efter Amnestys uttalanden grips två framträdande människorättsaktivister: Abdulaziz al-Shubaily och Issa al-Hamid som varit med om att grunda Acpra (se Maj 2016 och Mars 2013). Båda befann sig på fri fot i väntan på att domstolarna skulle ta ställning till överklaganden av tidigare domar. Acpra bildades 2009 men förbjöds av myndigheterna 2013. 

      • Augusti

      • Shiamuslimsk stad avspärrad

        Säkerhetsstyrkor har spärrat av staden al-Awamiya i Qatif, där sammandrabbningar med demonstranter har pågått i flera månader (se även Juni 2017). Myndigheterna har tidigare uppgivit att delar av al-Awamiya stängts av, men Human Rights Watch uppger nu att det gäller hela staden. Enligt människorättsgruppen visar satellitbilder att staden drabbats av omfattande förödelse.

      • Nobelpristagare vädjar för dödsdömda

        Tio fredspristagare uppmanar i ett öppet brev de saudiska myndigheterna att avstå från att avrätta 14 shiamuslimer som dömts till döden för brott kopplade till protester mot regimen i provinsen Qatif. Högsta domstolen fastställde domarna i juli och de dömda flyttades samma månad till Riyad. Människorättsorganisationer har riktat skarp kritik mot massrättegången mot männen som uppges ha utsatts för tortyr. Bland undertecknarna av brevet finns den sydafrikanske ärkebiskopen Desmond Tutu, den iranska advokaten Shirin Eadi, den jemenitiska aktivisten Twakul Karman och den polske förre presidenten och fackföreningsledaren Lech Wałęsa.

      • Enormt turistprojekt lanseras

        Ett 50-tal tidigare orörda öar i Röda havet ska förvandlas till en exklusiv turistort, tillkännager kronprins Mohammed bin Salman som är ordförande för Allmänna investeringsfonden. Enligt planerna ska den första fasen av bygget vara klar i slutet av 2022. Lagar som motsvarar ”internationell standard” ska råda, vilket bland annat innebär att det blir tillåtet för kvinnor att ha bikini på stranden. Projektet är ett led i Vision 2030 (se April 2016).

      • Juli

      • Qatarisk ”terrorlista” publiceras

        Saudiarabien offentliggör tillsammans med Bahrain, Egypten och Förenade arabemiraten en ”svart lista” över terroranklagade organisationer och individer med kopplingar till qatariska myndigheter. Det rör sig om nio individer och nio välgörenhets- samt medieorganisationer.

      • Turkiet medlar i Qatarkrisen

        Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan träffar kung Salman och kronprins Mohammed i Jidda för att diskutera Qatar. Turkiet har ställt sig på Qatars sida och försöker medla i konflikten. Turkiet har också snabbat på planer på att inrätta en militärbas i Qatar och har nu 150 soldater i landet. Det blir Turkiets första bas i regionen.

      • Ändringar i säkerhetsapparaten

        Kung Salman utfärdar en rad dekret om förändringar i landets säkerhetsorganisation. Enheten för terrorismbekämpning slås ihop med den inhemska underrättelsetjänsten och blir en enda enhet. Den kungliga livvaktsstyrkan får en ny chef, och kronprins Mohammad bin Salman får flera nya rådgivare. Kung Salman säger att ändringarna sker i ljuset av den senaste tidens försämrade relationer i regionen.

      • Juni

      • Shiamuslimskt område rivs

        Myndigheterna börjar riva flera sekel gamla bostäder i den shiamuslimska staden al-Awamiya. Bostadsområdet misstänks vara ett tillhåll för militanta motståndsmän. Under 2017 har sex säkerhetspoliser, sex motståndsmän och ett antal civila dödats i sammandrabbningar i det område som nu rivs.

      • Kungen utser son till kronprins

        Kung Salman petar brorsonen Mohammed bin Nayef och utser sin son Mohammed bin Salman till ny kronprins. Den 31-årige sonen blir därmed också vice premiärminister och fortsätter dessutom som försvarsminister. Prins Mohammed bin Nayif, som är 57, fråntas även posten som chef för inrikes säkerhet.

      • Förbättrade relationer med Irak

        Saudiarabien och Irak meddelar att de ska inrätta ett samordningsråd för att uppgradera sina förbindelser. Beskedet kommer dagen efter ett möte mellan Saudiarabiens kung Salman och den irakiske premiärministern Haider al-Abadi. 

      • Relationer med Qatar bryts

        Saudiarabien bryter de diplomatiska relationerna med Qatar och stänger gränsen, förbjuder qatariskt flyg över sitt luftrum och beordrar hem medborgare från grannlandet. Flera allierade i regionen gör detsamma: Bahrain, Förenade arabemiraten, Egypten, Jemen och Maldiverna. Qatar anklagas för att stödja IS och al-Qaida. I bakgrunden finns saudiskt missnöje över Qatars stöd för Muslimska brödraskapet, al-Jazira och Iran. Bedömare tror också att den saudiska ledningen känner sig stärkt efter Trumps besök och hans tydliga utpekande av Iran.

      • Maj

      • Trump på besök

        USA:s president Donald Trump kommer till Saudiarabien på sin första utlandsresa sedan han tillträdde i januari. Både kung Salman och Trump pekar i sina tal båda ut Iran huvudskyldigt till islamistisk terrorism. Trump uppmanar också muslimska ledare generellt att ta täten i kampen mot islamistisk terrorism och köra ut terroristerna från heliga platser och från jordens yta.

      • Lättnader för kvinnor rapporteras

        Begränsningarna för vad kvinnor i Saudiarabien får göra utan en manlig förmyndares tillstånd ska minskas, rapporterar saudiska medier. Enligt ett dekret från kung Salman behöver kvinnor inte längre tillstånd för att använda offentliga tjänster, ”om det inte finns laglig bas” enligt islam för det, heter det.

      • April

      • Saudiarabien i FN:s kvinnokommission

        Kritiken blir på många håll hård när det rapporteras att Saudiarabien i en sluten omröstning valts in som ett av 45 länder i FN:s kvinnokommission. Saudiarabien ska därmed delta i FN:s arbete för ökad jämställdhet mellan könen.

      • Februari

      • Kungen på rundresa i Asien

        Kung Salman ger sig ut på en tre veckor lång rundresa i Asien, med en delegation på runt 1 000 personer samt 460 ton utrustning i släptåg. Syftet är främst att diskutera investeringsmöjligheter. Resan omfattar besök i Malaysia, Indonesien, Japan, Kina och Maldiverna. 

      • Oljeministern lovordar Trump

        Oljeminister Khalid al-Falih välkomnar den nytillträdde amerikanske presidenten Donald Trumps planer på att omorientera USA:s energipolitik mer mot fossila bränslen. 

    • 2016

      • December

      • USA begränsar vapenexport till Saudiarabien

        På grund av kriget i Jemen och de många civila dödsfallen där kommer USA att begränsa sin försäljning av precisionsvapen, heter det från försvarsdepartementet. USA:s regering har även tidigare kritiserat "brister" i hur de saudiskledda flyganfallen utförs. 

      • Shiamuslimer döms till döden

        Av sammanlagt 32 som åtalats för förräderi i samarbete med iransk underrättelsetjänst döms 15 till döden medan flertalet av de övriga får fängelse. Förutom en iranier och en afghan är alla saudiska shiiter. Domen riskerar att ytterligare försämra relationen till Iran. 

      • Oktober

      • Dödlig attack i Jemen beklagas

        Den saudiledda alliansen tillstår att ett flyganfall mot en begravning i Sanaa, som krävde över 140 människors liv, var ett misstag som begicks på grund av ”felaktig information”. De ansvariga ska ställas till svars, heter det. Över 500 människor skadades i anfallet som genomfördes den 8 oktober och som väckt starka fördömanden i omvärlden. Enligt Human Rights Watch utgjorde attacken av allt att döma ett krigsbrott. 

      • September

      • Protester mot ny lag i USA


        Utrikesdepartementet varnar för "katastrofala konsekvenser" sedan en lag antagits i USA som ger anhöriga till offren för 11 september-attentaten rätt att kräva skadestånd från Saudiarabien. Riyad har arbetat hårt för att stoppa lagen och USA:s president Barack Obama lade sitt veto mot den. Men kongressen röstade med oväntat stor majoritet ned hans veto. Saudiarabien har nekat till all inblandning i attentaten och hävdar att den nya lagen öppnar ”farliga” möjligheter för privata stämningsansökningar runt om i världen (se vidare Modern historia).

      • Ovanlig strejk vid sjukhus

        Anställda vid ett sjukhus i Östra provinsen som strejkar sedan en vecka hävdar att de inte har fått betalt på fyra månader. Strejken har organiserata via sociala medier. Både saudiska och utländska anställda deltar, något som är mycket ovanligt. 

      • Ministerlöner sänks

        Kung Salman sänker ministrarnas löner med 20 procent och fryser andra statliga tjänstemäns löner, i ännu en åtgärd med anledning av de sjunkande oljeintäkterna. Inskränkningar görs också subventioner för bland annat bilar och telefoner för offentligt anställda. 

      • Upprop för kvinnors rätt

        Över 14 000 kvinnor har skrivit på en uppmaning som överlämnas till regeringen om att slopa systemet med män som förmyndare (se Sociala förhållanden). Uppropet följer på en storm på Twitter i juli som fick extra uppmärksamhet när i samband med en Human Rights Watch-rapport om frågan. Endast fullständiga namn har räknats på uppropet, som också fått stöd av många som vill vara anonyma. 

      • Irans ledare rasar mot Saudiarabien

        Ayatolla Khamenei anklagar saudiska myndigheter för att ha ”mördat” pilgrimer i Mina (se September  2015). Khamenei hävdar att personer som skadats i trängseln låstes in i containrar och inte fick läkarvård. Han uppmanar också världens muslimer att omvärdera den saudiska förvaltningen av de heliga platserna och kallar medlemmar av kungahuset ”onda” och ”ynkliga”. 

      • Augusti

      • MSF-kritik mot Saudiarabien

        Läkare utan gränser (MSF) beslutar att dra tillbaka sin personal från sex sjukhus i Jemen och anklagar den saudiledda alliansen för att bomba anläggningarna ”urskillningslöst”. Under den senaste veckan har 19 personer dött i ett flyganfall mot ett sjukhus och tio skolbarn dött vid en attack mot en skola i Jemen. 

      • Rekordstor civil förlust i raketattack från Jemen

        Sju personer dödas i ett raketanfall mot den saudiska gränsstaden Najran, den största enskilda förlusten av civila saudier sedan insatsen i Jemen inleddes. Totalt har omkring 100 saudier – soldater och civila – dödats på saudiskt territorium sedan den militära insatsen i Jemen inleddes. 

      • USA godkänner vapenförsäljning

        Det amerikanska försvarsdepartementet uppger att Saudiarabien ska få köpa upp till 153 stridsvagnar och annan utrustning, till ett värde av 1,15 miljarder dollar. Kongressen måste godkänna försäljningen, vilket den väntas göra. 

      • Anfall mot Jemen återupptas

        Den saudiledda alliansen inleder på nytt flyganfall mot Jemen, efter en tre månader lång paus. Fjorton personer dör när en fabrik i Sanaa träffas, och flygplatsen i huvudstaden stängs. Några dagar tidigare har FN-sändebudet Ismail Ould Cheickh Ahmed tillkännagivit att förhandlingarna om Jemen har strandat (se April 2014). 

      • Juli

      • Flera självmordsdåd

        Fyra personer dödas av en självmordsbombare vid Profetens moské i Medina. Samtidigt slår två självmordsbombare till mot en shiamuslimsk moské i Qatif, men de blir själva de enda offren. En fjärde självmordsbombare spränger sig nära USA:s konsulat i Jidda, och skadar två poliser. IS misstänks ligga bakom dåden. Attacken vid Medinamoskén, islams näst heligaste plats, väcker starka fördömanden även i utlandet. 

      • Juni

      • Människorättsgrupper kräver att Saudiarabien stängs av

        Amnesty International och Human Rights Watch kräver att FN stänger av Saudiarabien från rådet för mänskliga rättigheter (UNHRC), på grund av att civila dödas i Jemen samt att rättigheter kränks i Saudiarabien. De båda människorättsgrupperna anser att läget har förvärrats de senaste månaderna, inte minst i Jemen där förbjudna klusterbomber använts och hamnar spärrats av så att förnödenheter inte når civilbefolkningen. 

      • Kontrovers med FN kring "svart lista"

        En konflikt uppstår sedan FN den 2 juni fört upp Saudiarabien och dess allierade i kriget i Jemen på en lista över länder vars militärer dödar och lemlästar barn, med hänvisning till de många civila offren där. Enligt en rapport stod koalitionen för 60 procent av krigsrelaterade dödsfall och skador hos barn i Jemen 2015. Efter bara fyra dagar tas länderna bort från listan. Ytterligare ett par dagar senare säger FN-chefen Ban Ki-Moon att det skedde sedan de utpekade länderna hotat att strypa sin finansiering till en rad humanitära program. Generalsekreteraren talar om "oacceptabla påtryckningar" och säger att det var ett av de mest smärtsamma beslut han tvingats fatta, men att han befarade att miljontals barn annars skulle bli lidande. Saudiarabien som har avfärdat rapportens innehåll nekar också till att ha framfört sådana hot. 

      • Regeringen godkänner diversifieringsplan

        Nationella transformationsprogrammet 2020 är tänkt att bredda den ekonomiska basen så att intäkterna från annat än olja ökar mer än trefalt. Det ska generera 450 000nya jobb till 2020, samt sänka lönerna i den offentliga sektorn som andel av utgifterna från 45 till 40 procent på fem år. Programmet ingår i Vision 2030 (se April 2016). 

      • Maj

      • Sista Acpra-grundaren fängslad

        Abdulaziz al-Shubaily som döms till åtta års fängelse enligt antiterrorlagstiftning är den enda av Acpras grundare som inte redan dömts till fängelse (se Mars  2015). 

      • Inga iranier vid hajj

        Den saudiska ledningen och Irans regering lyckas inte lösa en tvist gällande iranska medborgares deltagande i vallfärden. Iran har krävt ökad säkerhet och respekt för de iranska pilgrimerna efter den svåra trängselolyckan i september 2015. 

      • April

      • Ekonomiska reformer presenteras

        Vice kronprins Mohammed bin Salman aviserar en rad åtgärder som ska minska landets oljeberoende. Dessa går under namnet Vision 2030. Enligt den ska 5 procent av aktierna i det statliga oljebolaget Aramco säljas och pengarna ska gå till en särskild välfärdsfond, muslimer och araber från andra länder ska kunna få visum för att arbeta i landet under en längre tid, åtgärder ska vidtas för att få ut fler kvinnor på arbetsmarknaden, satsningar ska göras inom gruvnäringen och på ökad produktion inom försvarsindustrin. Ett av målen är att landet redan till år 2020 ska kunna visa att det klarar sig utan oljan. 

      • Obama besöker Saudiarabien

        Den amerikanske presidenten för samtal med kung Salman inför ett regionalt toppmöte i Riyad. 

      • Första utlandslånet på 25 år

        Saudiarabien lånar 10 miljarder dollar via ett konsortium av globala banker. Det är första gången på ett kvartssekel som landet lånar pengar på den internationella marknaden. Årets budgetunderskott väntas motsvara nästan en femtedel av BNP

      • Saudiarabien hindrar oljeavtal

        Ett försök av andra oljeproducerande länder att minska produktionen för att driva upp oljepriset stupar när Saudiarabien vägrar att gå med på en uppgörelse så länge Iran inte är med. I maj uppger det statliga oljebolaget Aramco istället att produktionen ska öka under året. 

      • Kungen på statsbesök i Egypten

        Kung Salman avslutar ett fem dagar långt besök i Egypten där han uttalat starkt stöd för president Sisi och utlovat investeringar i mångmiljardklassen. Salman har också bekräftat Saudiarabiens starka stöd för den egyptiska regimens kamp mot IS på Sinaihalvön. Parterna har också enats om att två obebodda öar i Röda havet, Sanafir och Tiran, ska övergå till Saudiarabien. 

      • Vapenvila inleds i Jemen

        Saudiarabien säger att alliansen respekterar en vapenvila som ingåtts på begäran av Jemens president Hadi, men förbehåller sig rätten att svara om rebellerna anfaller. Uppgörelsen innebär att förnödenheter och hjälppersonal ska släppas fram i hela landet. Förhandlingar mellan de stridande parterna inleds i Kuwait lite senare i månaden. FN:s människorättskommissarie Zeid Raad al-Hussein har nyligen uppgivit att alliansen har dödat dubbelt så många civila i Jemens som alla andra inblandade tillsammans (se även Januari 2016).  

      • Mars

      • Över 100 civila döda i flyganfall i Jemen

        Omfattande förödelse rapporteras efter ett flyganfall som den saudiledda alliansen låg bakom, mot en marknadsplats på huthikontrollerat område i Hajjah-provinsen. Senare rapporterar FN att 120 människor dödats, varav 22 barn. Ett par dagar senare uppger den saudiska militärledningen att insatsen i Jemen ska trappas ned. 

      • GCC terrorstämplar libanesisk grupp, bistånd strypt

        Samarbetsorganisationen för länderna på Arabiska halvön beslutar att den shiamuslimska libanesiska rörelsen är en terrororganisation. Riyad har också beordrat saudiska turister att hålla sig borta från Libanon. I februari beslutade regeringen vidare att hålla inne 4 miljarder dollar i bistånd till militär och säkerhetstjänst i Libanon, på grund av att landet inte har fördömt attacken mot Saudiarabiens ambassad i Teheran i januari. Libanon utgör sedan länge en scen för maktkampen mellan Saudiarabien och Iran. 

      • Februari

      • Stor regional militärmanöver

        Ett 20-tal länder deltar enligt saudiska källor i vad som beskrivs som den ”viktigaste” manövern i regionen hittills. Arméstyrkor ingår liksom flygvapen och flotta i övningen. Förutom övriga GCC-länder deltar enligt källorna Egypten, Jordanien, Malaysia, Marocko, Pakistan, Senegal, Tchad och Tunisien. 

      • Saudiarabien lovar ökad insats mot IS

        Saudiarabien som nyligen återupptagit flyganfall mot IS – efter månader utan deltagande – lovar att fortsätta och öppnar också för möjligheten att skicka marktrupper till Syrien. Löftet framförs vid ett möte i Bryssel med runt 25 försvarsministrar från länder i den USA-ledda alliansen som bekämpar IS i Irak och Syrien. 

      • Dödsdom mot poet hävs

        En domstol ändrar en tidigare dödsdom mot den statslöse palestinske poeten Ashraf Fayadh till åtta års fängelse och 800 piskrapp, vilket är det straff han först dömts till men sedan fick skärpt. Han greps 2014 och anklagas för avfällighet från islam. Fayadh som är verksam även inom konstvärlden har enligt domstolen hädat i dikter, på Twitter och i samtal. 

      • Januari

      • FN-larm om krigsförbrytelser mot civila i Jemen

        I en läckt FN-rapport anklagas den saudiledda alliansen som strider mot huthirebellerna i Jemen för att rikta flyganfall mot civilbefolkningen på ett ”utbrett och systematiskt” sätt. Civila ska medvetet ha utsatts för svält de senaste nio månaderna. FN-experterna kräver en utredning av brott mot de mänskliga rättigheterna. FN-chefen Ban Ki-Moon har också larmat efter en rapport från Human Rights Watch (HRW) med vittnesuppgifter som pekar på att klusterbomber kan ha använts i Jemens huvudstad Sanaa den 6 januari. Saudiarabien tillbakavisar anklagelserna. Men människorättsorganisationer har redan tidigare varnat för att krigsförbrytelser begås i samband med flyganfallen. HRW slog i maj 2015 larm om att klusterbomber använts vid minst två tillfällen. 

      • USA:s utrikesminister på besök

        John Kerry träffar Adel al-Jubeir och andra kollegor från länderna vid Persiska viken. Besöket ses som ett försök att försäkra de allierade staterna på Arabiska halvön om att tövädret i USA:s relationer med Iran inte innebär något hot. 

      • Kinas president på besök

        Xi Jinping inleder sitt första besök i regionen i Riyad. Resan i det oroliga Mellanöstern ses som ett sätt för Kina att visa större engagemang för det politiska skeendet. 

      • Samar Badawi grips


        Människorättsadvokaten Walid al-Khairs hustru Samar Badawi, som också är syster till Raif Badawi, grips i Jidda. Hon friges villkorligt följande dag. Enligt uppgift är orsaken till gripandet att hon hanterar ett Twitterkonto där åsikten att Khair borde friges har uttryckts (se Politiskt system och Juli 2014). Gripandet utlöser kritik i omvärlden, från bland annat Amnesty International.

      • Diplomatiska relationer med Iran bryts

        Den saudiska regeringen bryter relationerna med Iran och beordrar landets ambassadör i Riyad att ge sig av inom två dygn. Alla handels- och flygförbindelser avbryts och saudiska medborgare förbjuds att resa till Iran. Flera av Saudiarabiens närmsta allierade följer efter och bryter eller nedgraderar sina relationer med Teheran. Även Arabförbundet fördömer Irans ”fientliga handlingar och provokationer”. 

      • Massavrättning utlöser protester i omvärlden

        47 människor avrättas på en dag, den högsta siffran på en enda dag sedan 1980. Bland dem finns Nimr al-Nimr , en av landets främsta shiamuslimska ledare. Ytterligare tre shiamuslimer finns bland de avrättade, dock inte som i förväg befarat al-Nimrs brorson Ali al-Nimr, som var 17 år gammal när han greps. De övriga är sunnimuslimer. Flera av dem beskrivs som medlemmar av al-Qaida och är dömda för attentat mot statliga inrättningar och västerländska representationer åren 2003–2006. Avrättningarna som genomförs på tolv platser i Saudiarabien möts av protester såväl inom landet som i regionen och befaras kunna förvärra den redan allvarliga konflikten med Iran. Massavrättningen får till följd att demonstranter i Teheran stormar den saudiska ambassaden och sätter eld på byggnaden innan de drivs tillbaka av polis. Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei varnar för "gudomlig hämnd" för avrättningen av Nimr al-Nimr (se December 2015). 

      • Vapenvila i Jemen över

        Saudiarabien tillkännager att en vapenvila som inleddes i samband med fredssamtal i Schweiz den 15 december formellt är över och anklagar huthirebellerna för att ha brutit mot den. Striderna har hela tiden fortgått under de drygt två veckor vapenvilan formellt har rått. 

    • 2015

      • December

      • Författare döms till fängelse

        Zuhair Kutbi rapporteras ha dömts till fyra års fängelse, reseförbud i fem år och förbud att skriva i 15 år. Exakt vad han fällts för är oklart men han greps sedan han uppmanat till reformer för att bekämpa religiöst och politiskt förtryck.

      • Ny militärallians föds

        Saudiarabien tillkännager att en ny militärallians har bildats för att bekämpa terrorism, bestående av 34 muslimskdominerade länder i Asien och Afrika. Ett samarbetscenter ska etableras i Riyad. Försvarsminister Mohammed bin Salman säger att den nya alliansen ska samordna sina insatser i Irak, Syrien, Libyen, Egypten och Afghanistan. Ärkerivalen – det shiamuslimska Iran – är inte med i alliansen, och inte heller dess båda allierade Irak och Syrien. Alliansen väcker många frågor, inte minst som lagstiftning i Saudiarabien pekar ut fredliga meningsmotståndare som misstänkta ”terrorister”.

      • Kvinnor deltar i kommunalval

        I valet som gäller de 284 rådsförsamlingarna får kvinnor för första gången såväl kandidera som rösta. Både registreringen och röstandet utförs i center som sköts av kvinnor och hålls åtskilda från männens center. Resultatet blir att kvinnor väljs till 20 av totalt cirka 2 100 platser. 

      • Kraftiga åtstramningar väntar

        Det rekordstora budgetunderskottet gör att regeringen beslutar om nedskärningar i subventioner: bensinpriset höjs med upp till 80 procent och subventioner på el, vatten och annan service minskas också.

      • Terroristgrupp hotar med hämnd för dödsstraff

        al-Qaida på Arabiska halvön (Aqap) varnar myndigheterna för att avrätta dödsdömda jihadister och hotar med att ”spilla vårt blod för att rädda deras”. Varningen kommer en vecka efter det att Amnesty International slagit larm om att en massavrättning på upp till 55 ”terrorister” på en dag väntas i Saudiarabien.

      • Oktober

      • Ny dom mot medborgarrättsaktivist

        Adbulkarim al-Khader döms till tio års fängelse med stöd av den nya antiterrorlagstiftningen. En tidigare dom mot honom (se Juni 2013) har upphävts men han har blivit kvar i fängelse och har nu åter fällts, uppger Amnesty International.

      • September

      • Trängselkatastrof i Mina

        Den dödligaste incidenten någonsin i samband med hajj inträffar när hundratals människor trampas ihjäl vid Mina utanför Mecka. Det sker då vandringståg med pilgrimer hamnar på kollisionskurs med varandra och katastrofal trängsel uppstår. Saudiarabien rapporterar kort efter olyckan att 769 liv krävts och håller fast vid den uppgiften. Sammanställningar från andra länder visar att det snarare rör sig om upp till 2 400 döda. Bara Iran rapporterar 464 omkomna medborgare. 

      • Kritik mot saudisk post i människorättsråd

        Pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränser (RUG) kallar det ”groteskt” att Saudiarabien fått ordförandeposten i en panel som ska vara rådgivare till FN:s människorättsråd. Saudiarabien hamnar på plats 164 av 180 i RUG:s lista över pressfrihet i världens länder.

      • Över 100 döda när byggkran rasar

        Stora moskén i Mecka, den största moskén i världen, är fullsatt med människor som samlats inför fredagsbönen när byggkranen kraschar rakt ned i byggnaden. Dödssiffran fastställs småningom till 111, varav ett stort antal var bangladeshier eller egyptier. Uppemot 400 skadas i olyckan som inträffar två veckor innan den heliga vallfärden, hajj, inleds (se Religion). Enligt myndigheterna var det hårt väder som fick kranen att välta. 

      • Juli

      • IS-organisation uppges avslöjad

        Myndigheterna uppger att en IS-anknuten organisation har sprängts och över 400 personer gripits. Gruppen ska ha planerat attentat mot moskéer och ambassader. I maj uppgav inrikesdepartementet att 93 personer – både saudier och utlänningar – med kopplingar till IS gripits på ett halvår. Säkerhetsstyrkorna ska ha avvärjt ett antal planerade attentat mot bland annat bostadsområden där utländska medborgare bor, köpcenter, säkerhetsanläggningar och USA:s ambassad i Riyad.

      • Regeringen uttrycker kritik mot Irans inblandning

        Regeringen uttrycker en förhoppning om att Iran ska upphöra med att blanda sig i andra ”inre angelägenheter” i regionen – i en kommentar sedan Iran ingått ett historiskt avtal med stormakterna om sitt kärnenergiprogram (se Iran: Kalendarium och Iran: Utrikespolitik och försvar).

      • Maj

      • IS tar på sig självmordsdåd mot shiamoské

        Självmordsattentatet mot en shiamuslimsk moské i Qatif i Östra provinsen kräver 21 människors liv, och IS tar för första gången på sig ett dåd på saudisk mark. Inrikesdepartementet bekräftar att attentatsmannen haft kopplingar till IS. Tiotusentals sörjande deltar i en massbegravning av offren. Bara en vecka senare, den 29 maj, dödas fyra människor i ett nytt självmordsattentat, nu mot en shiamuslimsk moské i Dammam. IS tar på sig även detta dåd. 

      • April

      • Rebellattack från Jemen

        Militären säger sig ha dödat flera tiotal huthirebeller från Jemen som genomförde den första större attacken mot saudiskt territorium sedan flyganfallen mot Jemen inleddes för en dryg månad sedan.

      • Ommöblering i makttoppen

        Kung Salman skärper sitt och Sudayriklanens grepp om makten då tronföljaren Muqrin petas åt sidan och Salmas brorson Mohammed bin Nayef blir ny kronprins (se Januari 2015). Ny vice kronprins blir kungens egen son, Mohammed bin Salman. Vidare avsätts utrikesministern, prins Saud bin Faisal, som har innehaft posten sedan 1975 och var den utrikesminister som suttit längst i världen. Han efterträds av Adel al-Jubeir som varit ambassadör i Washington och inte tillhör kungafamiljen.

      • Kraftigt fall i oljeintäkter

        Den saudiska oljejätten Sabic (se Industri) rapporterar en vinstnedgång på 39 procent under årets första kvartal, jämfört med samma period året innan. Orsaken är det kraftiga fallet i världsmarknadspriset på olja. Regeringen meddelade redan i december att budgeten för 2015 väntas gå med 38 miljarder dollar i underskott. Oljepriset hade då halverats på ett halvår. Underskottet som är det största i landets historia ska enligt regeringen täckas med pengar ur landets stora reservkassa.

      • Oro vid gränsen till Jemen

        Konflikten med rebellerna i Jemen skapar oro vid gränsen mellan länderna där Saudiarabien har förstärkt sin beredskap mot intrång söderifrån. Sammanlagt sju soldater och gränsvakter rapporteras ha dödats i olika incidenter sedan alliansen inledde sina flyganfall. Efter närmare en månad uppges den saudiledda koalitionen ha genomfört 2 000 flyganfall mot huthirebellerna.

      • Mars

      • Flyganfall mot huthirebeller i Jemen

        En länderallians ledd av Saudiarabien inleder flyganfall mot huthirebellerna i Jemen för att “försvara den legitima regeringen”, det vill säga president Abd Rabbu Mansur Hadi som drevs från huvudstaden i grannlandet i början av året och förskansade sig i hamnstaden Aden. Det enda landet på Arabiska halvön som inte deltar är Oman. Saudiarabien har också skickat 150 000 soldater till sin gräns i söder. 

      • Acpra-aktivist döms till fängelse

        En av Acpras (se Mars 2013) grundare, Mohammed al-Bajadi, döms till tio års fängelse varav fem villkorligt. Han döms för att bland annat införskaffat böcker olagligt, organiserat protester bland fångars anhöriga och publicerat material som hotar den allmänna ordningen.

      • Saudiarabien hindrar Margot Wallström i Arabförbundet

        Regeringen i Riyad stoppar Sveriges utrikesminister som skulle tala inför Arabförbundets utrikesministrar i Kairo. Wallström är inbjuden av organisationen för att tala om bland annat demokratifrågor, men hennes framträdande stoppas, sannolikt beroende på hennes kritik av saudiska brott mot de mänskliga rättigheterna. Arabförbundet fördömer därefter gemensamt Wallströms "oansvariga och oacceptabla" uttalanden om Saudiarabien. I samband med detta ordkrig beslutar Sverige att säga upp ett militärt samarbetsavtal med Saudiarabien, varefter den saudiske ambassadören i Stockholm kallas hem. I slutet av månaden säger sig regeringen ha fått en ursäkt från Sverige och beslutar att skicka tillbaka sin ambassadör.

      • Februari

      • Kvinnliga bilförare frisläppta

        Två saudiska kvinnor som gripits i december 2014 sedan de försökt köra bil in i Saudiarabien från Förenade arabemiraten friges efter 70 dagar i häkte. Kvinnorna har engagerat sig för kvinnors rätt att köra bil och har fått stort genomslag i omvärlden genom sin aktion. Saudiarabien är det enda land i världen som förbjuder kvinnor att köra bil.

      • Januari

      • Abdullah avlider, Salman blir ny kung

        Den tidigare kronprinsen Salman blir ny kung när halvbrodern kung Abdullah avlider. Vice kronprins Muqrin blir ny kronprins. Ny vice kronprins blir Mohammed bin Nayef som är den första i nästa generation att ta plats i tronföljden (se Aktuell politik). 

      • Spöstraff mot Raif Badawi verkställs

        Bloggaren Raif Badawi får motta de första 50 av de 1 000 piskrapp han dömts till (se Maj 2014). Människorättsorganisationer fördömer den offentliga bestraffningen som utförs efter fredagsbönen på en offentlig plats i hamnstaden Jidda. Även USA och FN kritiserar bestraffningen och uppmanar Saudiarabien att benåda Badawi. Enligt planen ska Badawi få 50 piskrapp varje fredag tills hela straffet utdelats, men bestraffningen ställs löpande in av "medicinska skäl".

    • 2014

      • December

      • Fler dömda och många gripna för terrorbrott

        Under månaden döms tre personer till döden för terrorbrott, och över tio andra döms till långa fängelsestraff – upp till 33 år. Myndigheterna uppger också att 135 personer gripits för terroristbrott, varav 26 utlänningar – de flesta från Syrien. Gripandena ska ha skett på senare tid med det är oklart exakt vilken tidsperiod det rör sig om.

      • November

      • Terrordåd mot shiamuslimer

        Sju shiamuslimer skjuts ihjäl av okända män när de samlas för att fira en shiamuslimsk religiös högtid i Hasa i öster. Under månaden grips närmare 80 personer misstänkta för dådet. Det har enligt myndigheterna troligen utförts på order av IS.

      • Människorättsaktivist

        Fawzan al-Harbi, en av grundarna till Acpra (se Mars 2013), får efter straffskärpning tio års fängelse följt av tio års reseförbud.

      • Oktober

      • Ytterligare dödsdomar för protester under arabiska våren

        Med några dagars mellanrum döms den ledande shiamuslimske imamen Nimr al-Nimr och ytterligare två shiamuslimer till döden. Nimr var en drivande kraft bakom de regimkritiska protester 2011. Domstolen finner att han varit ombud för en främmande makt (läs Iran), underlåtit att lyda myndigheterna samt tagit till vapen mot landets säkerhetsstyrkor. De båda andra fälls för att ha deltagit i demonstrationer som utlöste oroligheter i öst och för att ha ropat regimkritiska slagord. Domarna utlöser protester både i landet och i omvärlden (se även Maj 2014). 

      • September

      • Saudiarabien deltar i flyganfall mot IS i Syrien

        Landet har tillsammans med andra stater i regionen lovat att stödja USA:s kamp mot terrorsekten också genom att stoppa rekryter som försöker ta sig till IS via ländernas territorium. De har också förbundit sig att stoppa pengabidrag till IS.

      • Juli

      • Advokaten Walid Abu al-Khair döms till fängelse

        Den kända människorättsaktivisten och advokaten Walid Abu al-Khair döms till 15 år i fängelse för uppvigling. Advokaten har bland annat uttalat sig kritiskt om den antiterrorlag som infördes i februari. 2013 dömdes han till ett kortare straff för att ha kritiserat myndigheterna och krävt politiska reformer. Walid Abu al-Khair är även känd som advokat åt bloggaren Raif Badawi som i maj fick en straffhöjning till tio år i fängelse.

      • Juni

      • Långa domar för terrorbrott

        Trettiotre personer som varit frihetsberövade sedan 2006 döms till fängelse i upp till 30 år, sedan de befunnits skyldiga till att ha bildat en terroristcell.

      • Maj

      • Raif Badawi får skärpt straff

        En domstol skärper straffet för bloggaren som nu får tio års fängelse och 1 000 piskrapp (se Juli 2013). Hans blogg ”Fria saudiska liberaler” stängs och han får också böter på över 260 000 amerikanska dollar.

      • Många dömda för protester under arabiska våren

        Två shiamuslimer döms till döden för att de deltagit i regimkritiska protester i östra delen av landet under den arabiska våren 2011. De döms bland annat för uppvigling, för att ha burit vapen och för att ha kastat besinbomber mot polisen. Det står inte klart om någon skadats av de dömdas handlingar. Det är de första dödsdomar som utfärdas för delaktighet i upproret. I juni döms ytterligare två shiamuslimer till döden och en tredje till 25 års fängelse. Samma månad döms fem ynglingar till mellan 3 och 6 års fängelse för att ha tagit ned landets flagga från en skolbyggnad och ersatt den med en shiamuslimsk fana.

      • April

      • Många döms för terrorvåg 2003

        Under månaden döms ett stort antal personer till långa fängelsestraff för delaktighet i den våg av terrorattentat som skakade Saudiarabien från 2003 (se Modern historia). Nio personer döms till döden, däribland Faris al-Zahrani som antas ha varit huvudarkitekten bakom attentaten. Under de senaste månaderna har hundratals personer ställts inför rätta för brott relaterade till terrorvågen. I november döms ytterligare tre till döden för inblandning i dåden, och fem får långa fängelsestraff.

      • Mars

      • Ateism kan ge 20 års fängelse

        Straffsatsen för den som inte tror slås fast i ett kungligt dekret.

      • Ny vice kronprins

        Vice premiärminister prins Muqrin bin Abd al-Aziz, 69, utses till vice kronprins. Det betyder att han står näst på tur att efterträda kung Abdullah efter kronprins Salman som uppges vara sjuk. Prins Muqrin har tidigare varit chef för den saudiska underrättelsetjänsten och är, liksom Salman, halvbror till kung Abdullah.

      • Muslimska brödraskapet terrorstämplas

        Förutom Muslimska brödraskapet klassar myndigheterna även två grupper som är involverade i inbördeskriget i Syrien som terroristorganisationer: al-Nusra-fronten med band till terrornätverket al-Qaida och den grupp som senare kalIas Islamiska staten (IS).

      • Konflikt med Qatar

        Saudiarabien, Bahrain och Förenade arabemiraten kallar hem sina ambassadörer från Qatar som de anklagar för att ha lagt sig i ländernas inrikespolitik. Relationerna mellan Qatar och de andra länderna i regionen har förvärrats sedan arabiska våren 2011 på grund av Qatars stöd till Muslimska brödraskapet som de övriga länderna ser som ett säkerhetshot. Först i november skickas ambassadören tillbaka till Doha.

      • Februari

      • Underrättelsetjänstens chef byts ut

        I sina ansträngningar att stödja rebellsidan i det syriska inbördeskriget avskedar Saudiarabien sin chef för underrättelsetjänsten prins Bandar bin Sultan, som har stött sig med regeringen i Washington. Han ersätts av inrikesministern, prins Mohammed bin Nayef.

      • Skärpt terrorlag

        Kung Abdullah utfärdar ett dekret som stipulerar att den som tillhör en terroristorganisation kan dömas till fängelse i upp till 20 år. Lagen gäller också dem som deltar i strider utomlands. Amnesty International kritiserar lagen och uppger att dess vida definition av terrorism kan användas för att stoppa fredliga politiska protester. Det blir bland annat förbjudet att utföra handlingar som anses störa den allmänna ordningen, hota den nationella enheten eller skada statens rykte. Inrikesdepartementet får också vidsträcka befogenheter att utan prövning ge order om husrannsakningar och gripanden. En lista publiceras över vilka grupper som räknas som terroristorganisationer, bland dem finns Muslimska brödraskapet och den syriska Nusra-fronten.

    • 2013

      • December

      • Långt fängelsestraff för demonstrant

        En shiamuslim döms till 30 års fängelse för att ha kastat bensinbomber mot polisen under en demonstration 2011. Demonstranterna vände sig emot att Saudiarabien skickat trupper till Bahrain för att hjälpa regeringen där att kväsa ett shiamuslimskt uppror.

      • November

      • Polisinsats mot illegala migrantarbetare

        Polisen börjar leta efter illegala gästarbetare (jämför April 2013). Minst fem människor dödas i sammanstötningar mellan polis och gästarbetare. Sedan april, då immigranter fick ett antal månader på sig att anpassa sig till nya regler, har omkring en miljon gästarbetare lämnat landet.

      • Oktober

      • Kritik mot ökade övergrepp

        FN:s råd för mänskliga rättigheter och Amnesty International hävdar att antalet brott mot mänskliga rättigheter ökat i landet under de senaste åren då många demokratiaktivister gripits och torterats. Särskild kritik riktas mot fängelsedomarna mot två aktivister i mars.

      • Protester mot förbud för kvinnliga förare

        Kvinnor som driver en kampanj på sociala medier för kvinnors rätt att köra bil uppmanar sina medsystrar att demonstrera mot förbudet genom att ge sig ut och köra sista helgen i oktober. Myndigheterna hotar att straffa dem som försöker men en handfull kvinnor lägger ut filmer på Youtube som visar dem i full aktion bakom ratten. Enligt arrangörerna sluter ett 60-tal kvinnor upp vid en demonstration. En handfull av dem grips av polis och tvingas betala böter.

      • Saudiarabien avstår chans till plats i säkerhetsrådet

        Saudiarabien nomineras till en av de icke-permanenta platserna i FN:s säkerhetsråd men tackar nej med hänvisning till att FN ägnar sig åt dubbelmoral och att världsorganisationen misslyckats med att skapa fred i Syrien och andra konflikthärdar. Det är första gången i FN:s historia som ett land tackar nej till en plats i säkerhetsrådet. Beslutet väcker stor uppståndelse och tolkas som ett tecken på en ny mer USA-kritisk utrikespolitik från Saudiarabiens sida (se Utrikespolitik och försvar). 

      • Juli

      • Bloggaren Raif Badawi döms till fängelse

        Raif Badawi döms till sju års fängelse och 600 piskrapp. Han har anklagats för att avfällighet och för att ha förolämpat islam. Enligt domlutet har han startat ett internetforum som ”strider mot islamiska värderingar och propagerar för liberala tankar”. Badawi har suttit häktad sedan juni 2012.

      • Juni

      • Uppror för kvinnliga bilförare

        Ett nätuppror startar för kvinnors rätt att köra bil. 16 000 personer skriver på uppropet innan det blockeras av myndigheterna.

      • Islamister döms till fängelse

        En specialdomstol dömer elva personer, bland dem ett ej angivet antal utländska medborgare, till fängelse i upp till 15 år för verksamhet med anknytning till al-Qaida. I ett annat ärende döms två shiamuslimska män till åtta respektive nio års fängelse för att ha deltagit i regimkritiska protester i Östra provinsen. 

      • Ytterligare döms till fängelse

        Sju aktivister döms till fängelse i mellan fem och tio år för att via Facebook ha uppmanat till protester mot regimen. 

      • Ny Acpra-ledare döms till fängelse

        Den nye ledaren för människorättsorganisationen Acpra (se Mars 2013), Abdulkarim al-Khader, döms till fängelse i åtta år för uppvigling för att ha propagerat för en konstitutionell monarki och fria val. 

      • Maj

      • Misstänkta Iran-spioner gripna

        Tio personer grips och anklagas för att ha spionerat för Iran. I mars greps 18 personer för samma sak, varav 16 shiamuslimska saudier, en iranier och en libanes. Gripandena fördöms av en rad av landets shiamuslimska ledare. Regeringen i Iran förnekar att landet bedriver spioneriverksamhet i Saudiarabien.

      • April

      • Skärpta regler för migrantarbetare

        Myndigheterna meddelar att alla utländska arbetare enligt nya regler måste ha en arbetsgivare som svarar för dem. Tidigare har en del arbetat utan kontrakt. De som inte uppfyller kraven får ett antal månader på sig att ordna saken, sedan hotar utvisning.

      • Stängsel byggs mot Jemen

        Det blir känt att Saudiarabien har börjat bygga ett stängsel längs landets gräns mot Jemen i söder. Syftet är att försöka stoppa trafiken av smugglare och illegala immigranter som är en följd av det försämrade säkerhetsläget i Jemen. Stängselbygget föregås av att fem saudiska soldater mister livet i sammandrabbningar med beväpnade smugglare. 

      • Mars

      • Långa straff för människorättsaktivister i Acpra

        Mohammed al-Qahtani döms till tio år och Abdullah al-Hamid får sex års påslag till en tidigare dom på fem års fängelse. Dessutom upplöses deras organisation Saudiska förbundet för medborgerliga och politiska rättigheter (Acpra). Organisationen har verkat för ökad demokrati i Saudiarabien och dokumenterat övergrepp på de mänskliga rättigheterna. För ovanlighetens skull genomförs rättegången helt öppet. 

      • Dödsdomar verkställs efter översyn

        Efter vädjanden från människorättsorganisationer uppskjuts avrättningarna av sju saudiska män, varav några ska ha varit underåriga när de greps för väpnat rån. Männen säger att de torterats tills de erkänt och att de inte fått tillgång till advokat. Sedan domarna setts över genomförs ändå avrättningarna en vecka senare. 

      • Februari

      • USA-avslöjande om hemlig flygbas

        Amerikanska medier avslöjar att USA sedan två år tillbaka haft en hemlig flygbas i Saudiarabien från vilken förarlösa flygplan, så kallade drönare, har kunnat attackera mål i grannländerna.

      • Januari

      • Kvinnor får plats i rådgivande församling

        Kung Abdullah utfärdar ett dekret som ger kvinnor en femtedel av de 150 platserna i den rådgivande församlingen majlis al-shura. För att de kvinnliga ledamöterna inte ska beblanda sig med sina manliga kollegor ska lokalen där shuran håller möten förses med en särskild ingång för kvinnor. De ska också sitta på en avskild plats i salen. 

    • 2012

      • November

      • Ny generation i toppskiktet

        Kung Abdullah utser prins Mohammad bin Nayef till ny inrikesminister och ersätter därmed sin farbror prins Ahmad som haft posten i knappt fem månader (se Juni 2012). Det är första gången någon ur en yngre generation släpps in i den innersta cirkeln av styrande. Mohammed har länge varit ansvarig för Saudiarabiens terrorbekämpning och skadades lindrigt i en självmordsattack (se Augusti 2009). 

      • Oktober

      • Sedlighetspolisen får kvinnliga medlemmar

        Kvinnor har tidigare inte varit tillåtna i kåren men nu kommer besked om att kvinnor ska rekryteras. Strax innan har chefen för sedlighetspolisen meddelat att kårens befogenheter ska begränsas. Beslutet kommer efter ett ökat folkligt missnöje och flera kritiserade incidenter under året. 

      • Augusti

      • Åtta misstänkta islamister grips

        Två saudier och sex jemeniter grips när polis slår till mot två misstänkta celler knutna till al-Qaida i Riyad och Jidda.

      • Våldsam shiaprotest

        En soldat och en demonstrant skjuts ihjäl i sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor under en shiitisk protest i östra Saudiarabien. 

      • Juli

      • Saudiska kvinnor i London-OS

        Det är första gången som kvinnor företräder Saudiarabien i de olympiska spelen.

      • Två dödade i shiaprotest

        Två människor skjuts ihjäl av polisen när shiamuslimer protesterar mot att en regimkritisk religiös ledare gripits. Senare under månaden grips flera personer i fortsatta protester.

      • Juni

      • Kronprins Nayif avlider och efterträds av Salman

        Kronprins Nayef avlider. Salman, som enligt uppgift är runt 76 år gammal, blir ny kronprins (se Oktober 2011) medan hans helbror Ahmad efterträder Nayef som inrikesminister. 

      • Maj

      • Bistånd utlovas till Jemen

        Saudiarabien står som värd för en givarkonferens till grannlandet Jemen där 4 miljarder dollar utlovas (se Jemen). Den största delen av hjälpen – 3,25 miljarder dollar – utlovas från Saudiarabien för infrastruktur och säkerhet.

      • Oroligheter vid gräns mot Jemen

        Flera personer skadas i motsättningar mellan saudiska gränsvakter och jemenitisk milis inne i norra Jemen. 

      • al-Qaida-anhängare inför rätta

        Rättegångar startar mot tre al-Qaida-celler, varav en mot 86 personer från ”Khalidiya-cellen” som misstänks för ett attentat 2004 mot ett bostadsområde för västerlänningar i staden Khobar i östra Saudiarabien. Flera andra misstänkta al-Qaida-anhängare har ställts inför rätta tidigare under året; i april inleddes en rättegång mot 50 som misstänktes för ett bombattentat 2003 mot ett bostadsområde för västerlänningar.

    • 2011

      • November

      • Hårda tag mot aktivister kritiseras

        En rapport från Amnesty International kritiserar de styrande i Saudiarabien för att ha slagit ned hårt mot demokratiaktivister efter revolutionerna i arabvärlden under året. Tusentals uppges ha gripits utan att åtal väckts och utan att ställas inför rätta. Andra har dömts till långa fängelsestraff efter att ha krävt politiska och sociala reformer. Det är främst shiamuslimer från östra delen av landet som utsatts för myndigheternas hårda repressalier.
         

      • Prins Salman ny vice premiärminister

        Prins Salman – helbror till Nayef – utses till ny vice premiärminister efter Nayef och försvarsminister efter Sultan (se Oktober 2011). 

      • Oktober

      • Kronprins Sultan avlider och efterträds av Nayif

        Den 22 oktober meddelas att kronprins Sultan har avlidit. Den 78-årige Nayef (se Mars 2009) utses några dagar senare till kronprins.

      • September

      • Lokalval hålls för andra gången

        Valet till de kommunala rådsförsamlingarna utgör andra gången som politiska val hålls i Saudiarabien. Valdeltagandet är lågt och endast män får rösta. Hälften av platserna utses direkt av kung Abdullah.

      • Mars

      • Offentliga protestaktioner förbjuds

        Trots det nya påbudet förekommer mindre demonstrationer, bland shiamuslimer i öster och i Riyad där krav framförs på att politiska fångar ska friges.

      • Februari

      • Arabiska våren ger avtryck

        Protestvågen i Nordafrika ger eko även i Saudiarabien. Kung Abdullah höjer offentliganställdas löner för att dämpa missnöjet. En grupp aktivister uppger att de har bildat ett politiskt parti, det första i landet. Initiativtagarna grips snart.

    • 2010

      • November

      • Ännu fler islamister gripna

        Myndigheterna rapporterar att 149 misstänkta terrorister gripits på åtta månader. Flertalet misstänks vara medlemmar av al-Qaida.

      • Oktober

      • Rekordstor vapenaffär klar

        USA bekräftar planer på att sälja vapen för 60 miljarder dollar till Saudiarabien – USA:s dittills största enskilda vapenaffär.

      • Augusti

      • Rätten att utfärda fatwor begränsas

        Kungen beslutar att endast islamiska lärda som han själv utser får utfärda religiösa påbud, fatwor.

      • Mars

      • Misstänkta islamister gripna

        De 133 personer som gripits anklagas för samröre med Aqap (se Januari 2009).

    • 2009

      • Oktober

      • Spöstraff för sedlighetsbrott

        En man döms till fem års fängelse och 1 000 piskrapp för att ha redogjort för sitt sexliv i TV. 

      • Augusti

      • Prins överlever attack på inrikesdepartementet

        Prins Mohammad bin Nayef bin Abdul Aziz, ansvarig för terrorbekämpning i landet, överlever ett självmordsattentat som genomförs inne på inrikesdepartementet. Prins Mohammed är son till inrikesministern Nayef (se Mars 2009).

      • Juli

      • Domar mot terrordömda

        En man döms till döden för samröre med al-Qaida. Ett ospecificerat antal personer döms enligt officiella uppgifter samtidigt till fängelse, också för terrorbrott. Totalt ska 330 domar ha avkunnats.

      • Mars

      • Ändringar i tronföljden

        Inrikesministern, prins Nayef bin Abd al-Aziz, utses till andre vice premiärminister och antas därmed vara tänkt som näste kronprins. Nayef är helbror till kronprins Sultan.

      • Februari

      • Första kvinnliga ministern

        Kung Abdullah byter ut flera reformmotståndare i sin regering och en kvinna får för första gången en ministerpost. Norah al-Fayez blir biträdande minister med ansvar för kvinnors utbildning.

      • Januari

      • Ny islamistgrupp bildas

        En ny grupp kallad al-Qaida på Arabiska halvön (Aqap) bildas, när medlemmar av terrorgruppen i Saudiarabien och Jemen beslutar att göra gemensam sak. 

    • 2008

      • December

      • Gränsöverenskommelse med Qatar

        Saudiarabien och Qatar enas om gränsdragningen mellan länderna; avtalet skrivs under efter årsskiftet.

      • Oktober

      • Misstänkta islamister inför rätta

        Rättgångar inleds mot 991 misstänkta al-Qaida-medlemmar, för en rad terrorbrott som begåtts sedan 2003. 

    • 2007

      • Juli

      • Sedlighetspolisen får inte gripa misstänkta

        Den religiösa sedlighetspolisen, al-mutaww’in, fråntas rätten att gripa misstänkta. Den har fått kritik för övernitiskt agerande som orsakat flera dödsfall i häktet. 

      • April

      • Misstänkta terrorister gripna

        Myndigheterna uppger att 172 misstänkta terrorister gripits, varav flera ska ha utbildats för att bli självmordspiloter.

      • Februari

      • Fransmän dödade i attentat

        Fyra fransmän dödas i terrordådet norr om Medina.

    • 2006

      • Juni

      • Misstänkta terrorister dödas i eldstrid

        Sex män som misstänks vara al-Qaida-medlemmar dödas i en eldstrid med polis i Riyad. Det är det senaste av en rad våldsdåd med militanta islamister inblandade. 

      • Januari

      • Olyckor i samband med hajj

        Drygt 360 pilgrimer dör i trängsel och panik i samband med den årliga vallfärden till Mecka. Över 70 pilgrimer omkommer i en separat olycka när ett härbärge i staden störtar samman.

    • 2005

      • November

      • Saudiarabien blir medlem av WTO

        Saudiarabien blir medlem av Världshandelsorganisationen, WTO, efter tolv års förhandlingar. 

      • Val till handelskamrar

        För första gången hålls val till provinsernas handelskamrar. Nu tillåts kvinnor rösta och i ett par fall även att kandidera. Två kvinnor vals till styrelsen för handelskammaren i Jidda.

      • Augusti

      • Tronskifte

        Den tidigare kronprinsen Abdullah blir kung när halvbrodern Fahd dör.

      • Februari

      • Val hålls för första gången

        Det första politiska valet i Saudiarabien hålls. Valet gäller hälften av platserna i de 178 relativt maktlösa kommunala rådsförsamlingar och endast män får rösta